Academic literature on the topic 'Journalsystem och sjukvård'

The swedish healthcare is highly ranked in international comparisons. Though there are a few aspects that could be challenging for this statement. An increasingly amount of elderly people and large distances between cities make the demand of the healthcare larger over time. Therefore the public healthcare needs to be as effective as it could be. One solution for this, is to digitalize the processes connected to the operations in a high degree. This is why the focus of the study has been towards the process of public procurement of the electronic medical records for the pre-hospital operations. The purpose of this study is to create a method for the hospitals to value an existing information system with the needs for the organization. A collection of data for the needs has therefore been collected to have ground for analyzing it in a model within Needs Assessment. This created a way for the study to conclude that the model could be used to match the organizational needs, towards the technical specifications of a system.

Det svenska vårdsystemet står inför en rad utmaningar relaterade till de journalsystem som används idag. Sjukvårdspersonalen upplever svårigheter med systemen vilket påverkar det dagliga arbetet inom vården. Undersökningar visar att personal behöver använda sig av flera olika system för att få en helhetsbild över en patients situation, vilket försvårar en fungerande vårdkedja. Kommunikationen mellan utvecklare och sjukvården är komplex eftersom de inte är insatta i varandras arbetssätt och det saknas även enheter som ansvarar för att föra samman sjukvårdspersonalens behov på ett strukturerat sätt. Denna rapport syftar till att undersöka om och i så fall hur sjukvårdspersonalens behov och upplevelser integreras vid utveckling av journalsystem samt om detta har resulterat i att systemet uppfyller användarnas behov. Fokus för studien har varit på journalsystemet TakeCare vilket är det dominerande journalsystemet inom Region Stockholm. Arbetet som denna rapport består av utgörs delvis av en litteraturstudie för att bygga en teoretisk bakgrund om användarcentrerade produktutvecklingsprocesser, analysmetoder för behovsidentifiering, hur användarinvolvering kan bedrivas och svårigheter som kan finnas. Rapporten utgörs även av en empirisk studie bestående av semistrukturerade intervjuer där totalt sex respondenter har medverkat. Dessa respondenter utgörs av en produktägare för ett utvecklingsteam, en chef på ett förvaltningsföretag, en vårdadministrativ chef på ett akutsjukhus samt sjukvårdspersonal. Vidare så genomfördes en analys, jämförelse och diskussion gällande den information som erhållits från teorin och den empiriska studien. Resultatet av studien visar att det sker användarinvolvering under produktutvecklingen av TakeCare men inte i den omfattning som behövs för att uppfylla användarnas behov. Det framgår att detta inte beror på en ovilja till involvering, utan främst på att det finns en avsaknad av struktur i processen och kommunikation mellan utvecklare och användare. Det behov som återkommande uttrycks av användarna och som inte uppfylls är avsaknaden av tillräcklig kompatibilitet mellan journalsystemet och andra system inom vården. Avsaknad av kompatibilitet gör att användarna måste utföra dubbelt arbete vilket både har en inverkan på patientsäkerheten och tar tid från att vårda patienter.
The swedish healthcare system is facing some challenges related to the electronic medical records that are being used. The healthcare personnel are experiencing some difficulties with the systems, which affects their daily work in a negative aspect. Studies have shown that the personnel actively must use different systems in parallel to get a complete understanding of a patient's status. Furthermore, this makes the care system as a whole more complicated and inadequate.The communication between developers and healthcare can be seen as a complex process since they do not have an complete understanding of each others ways of working. Also, units for bringing together user needs in a structured manner does not exist. This study aims to examine if, and if so, how the needs of healthcare personnel are being involved in the development process of electronic medical records and if this has resulted in a more user adaptive system. The study will focus on the electronic medical record named TakeCare, which is the most used electronic medical record system inside Region Stockholm. This report partly consists of a literature study that aims to establish a theoretical background focusing on user-centered processes of product development, methods for analysing user needs, how user involvement can be conducted and what kind of difficulties that can be identified. The report also consists of an empirical study with focus on semi structured interviews with six different respondents. These respondents are both healthcare personnel, a product owner for a development team, a chief from a company that specializes in managing the electronic medical record TakeCare and a chief specialized in administrative healthcare. Furthermore, an analysis, a comparison and a discussion were followed out concerning the information gained from the theory and empirical study. The results from the study shows that user involvement during the product development process of TakeCare exists, but not to an enough extent that fulfills the user needs. This is not caused by unwillingness to adapt user involvement in the process, but a lack of structure and inadequate communication between developers and users. One particular user need that repeatedly has been expressed by the healthcare personnel, but not been fulfilled, is the lack of software compatibility between the electronic medical record and other electronic systems within the healthcare sector. The lack of software compatibility have resulted in that the users having to perform the same task repetitively, which has an impact on patient safety but also results in reduced time spent on the patients.

Background: In recent years’ complaints on medical IT-systems has been seen in scientific journals concerning lack of usability, non-adequacy and deficiency of adaptation to the work activity. With a take-off point in safety work, MTO (Man - Technology - Organization), the nurses’ work in admission process has been studied in relation to a medical IT-system (Cosmic) and the routines of the organisation. Purpose: The purpose is to evaluate the nurses work process during admission patients in interaction with the medical IT-system (Cosmic). The strengths and weakness of the work process is mapped out and important protection barriers are shown with aim to enhance the work process with regards to nurses’ well-being and patient safety. Method: A qualitative field study was conducted at a ward at an emergency hospital. Observations of the nurses’ work process has been made as well as six interviews with nurses and one with their unit manager. In addition to that 13 nurses answered a questionnaire. Collected data has been categorized aided by a hierarchic task analysis and barrier analysis. Results: During interviews it was phrased that nurses mainly perceived the admission process well-functioning and Cosmic as a good work tool. However, there was a dissatisfaction with the number of clicks required to fulfil a task and a certain inconsistency with menus in Cosmic. It took long time to learn how to use Cosmic for the nurses. The biggest strength in Man - Technology - Organization identified as nurses work along with templates created by organization and used by nurses. The nurses make the process work despite deficits in Cosmic. Even tough templates exist because of deficits in Cosmic they are important complements that aids nurses collecting patient information in a standardized way. Nurses work process as well as complementary aid was identified as a barrier for information loss. A barrier for protecting nurses from frequent interruption in the work process was identified lacking. Conclusion: Technical systems (T) are available for the work process but these systems are not completely purposive. It is with the complementary aid (T) that nurses (M) through the organisations routines (O) make the admission process to work well. Keywords: MTO, usability, healthcare, nurses, Cosmic, admission process, work process, interactions, IT-system.
Bakgrund: Till grund för studien ligger klagomålen på medicinska IT-system i fackpress och vetenskapliga artiklar när det gäller bristande användarvänlighet, icke ändamålsenliga. Med utgångspunkt i ett synsätt på säkerhetsarbete, MTO, har sjuksköterskornas arbete i inskrivningsprocessen studerats i relation till ett medicinskt IT-system (Cosmic) och organisationens rutiner. Syfte: Syftet är att utvärdera hur sjuksköterskornas arbetsprocess vid inskrivning av patienter fungerar i förhållande till ett medicinskt journalsystem (Cosmic). Genom att kartlägga vilka styrkor och svagheter som finns i sjuksköterskors arbetsprocess i interaktion med journalsystemet påvisas viktiga skyddsbarriärer samtidigt som förslag till förbättringar presenteras. Metod: En kvalitativ fältstudie har utförts på en vårdavdelning på ett akutsjukhus i Stockholm. Sex timmars observationer av sjuksköterskors arbete har genomförts. Sex sjuksköterskor och deras chef har intervjuats. Därtill har 13 stycken sjuksköterskor svarat på en enkät. Insamlad data har kategoriserats och analyserats med hjälp av barriäranalys och hierarkisk uppgiftsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att sjuksköterskorna överlag upplevde att inskrivningsprocessen fungerade bra och att Cosmic var ett bra arbetsredskap. Dock uppfattades en viss tröghet i Cosmic: många klick krävdes för att hitta rätt rubrik, rubriker var inte alltid konsekventa och det tog lång tid att lära sig. De största styrkorna i människa-teknik-interaktionen identifierades som sjuksköterskans arbete samt organisationens arbete i form av mallar. Sjuksköterskorna får inskrivningsprocessen att fungera trots vissa brister i Cosmic. Trots att mallar finns på grund av brister i Cosmic är de ändå viktiga komplement som hjälper sjuksköterskor att samla in nödvändig information på ett standardiserat sätt. En barriär som saknas är skydd mot att sjuksköterskorna blir avbrutna i inskrivningsprocessen. Avbrott i arbetsprocesser har kopplats samman med felhandlingar och därför rekommenderas åtgärder och barriärer mot detta. Slutsats: Tekniska system finns att tillgå vid arbetsprocessen men dessa system är inte helt ändamålsenliga. Det är kompletterande hjälpmedel (T) och sjuksköterskor (M) som genom organisationens rutiner (O) får inskrivningsprocessen att fungera bra. Nyckelord: MTO, användbarhet, sjukvård, sjuksköterskor, Cosmic, inskrivning, arbetsprocess, interaktioner, IT-system.

The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.

During the last few years, there has been increasing interest in making medical records more centered around patients. Empowering the patient more in the care process has proven to increase the quality of care. It can also enable increased data sharing among different actors, where today patient health data is locked into thousands of separate data silos. Meanwhile, growth in portable medical devices and patient-generated health data (PGHD) poses a new source of valuable data which today has limited utilization in clinical settings. In solving these issues of data availability without compromising the privacy of patients, blockchain has been suggested to play an important role through a more patient-centric model of controlling information. The purpose of this study is to investigate how blockchain can solve data availability and security issues in the healthcare system. We explore the research question from a Sweden-specific context by first defining the current state of the Swedish health data ecosystem, and then analyzing how blockchain helps in increasing the availability and security of personal health data. Qualitative methods were used, and data was collected through both a literature review and an interview study where 16 semi-structured interviews were conducted with Swedish governmental agencies, EMR providers, informaticians, as well as blockchain experts. The current issues in data availability and security in the Swedish healthcare system were identified together with the benefits of using blockchain in this context. Our findings suggest that Sweden has already solved many of the problems other countries face, limiting the marginal benefit of using blockchain. However, problems of sharing raw data persist and blockchain has benefits in managing accesses to health data from both regulatory and privacy perspectives. There are also benefits of using the technology for ensuring the quality of PGHD as well as providing increased security for health data. Lastly, we propose and discuss three separate blockchainbased solutions to be used in healthcare. A major contribution to literature lies in finding that system barriers in form of legislation and technical and semantic interoperability are issues that first need to be resolved in order to harvest the full value of using blockchain technology - issues often understated in other papers. We call for future studies to investigate practical use-cases such as small-scale consortiums addressing specific data sets or patient groups to provide proof-of-concept on how the technology performs in terms of cost, integrity, security, and scalability in for personal health data.
Patientdata är i dagsläget spridd i tusentals data-silos i sjukvården. Att involvera patienten i vårdprocessen har visat sig förbättra vårdresultatet, vilket senaste åren ökat diskussioner om att göra hälsodata mer tillgänglig och centrerad kring patienten. Samtidigt växer användandet av portabla medicinska apparater och patient-genererad information snabbt, och utgör nu en ny datakälla som i dagsläget i princip inte utnyttjas i den kliniska kontexten. För att lösa dessa problem och öka tillgängligheten av data utan att äventyra patientens integritet har blockkedjeteknologi föreslagits spela en viktig roll genom en mer patientcentrerad modell av informationsdelning. Syftet med denna studie är att undersöka hur blockkedjor kan lösa problemen med tillgänglighet av sjukvårdsdata inom vårdsystemet. Vi undersöker frågeställningen utifrån en svensk kontext genom att först definiera de existerande problem relaterade till datatillgänglighet och säkerhet i det svenska vårdsystemet, för att sedan analysera blockkedjans roll för att lösa dessa problem. Studien är av kvalitativ natur där datainsamling gjorts genom dels en litteraturstudie, och dels genom en intervjustudie, där 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med svenska myndigheter, journalsystems-leverantörer, informatiker samt blockkedje-experter. Nuvarande problem inom datatillgänglighet och datasäkerhet identifierades tillsammans med de fördelar som finns av att använda blockkedjor i sammanhanget. Våra resultat visar att Sverige redan har löst många av de problem många andra länder idag möter, vilket potentiellt minskar den marginella nyttan av att använda blockkedjor. Dock existerar fortfarande problem när det gäller delning av digitala kopior av journaler mellan aktörer, och en blockkedjelösning har fördelar ur både regulatoriska perspektiv och integritetsperspektiv. Vidare finner vi fördelar av att använda blockkedjor för att försäkra kvaliteten av patient-genererad hälsodata, samt för att öka säkerheten i arkitekturer som möjliggör datadelnin. Slutligen föreslår vi och diskuterar tre olika blockkedjelösningar för den svenska sjukvårdssektorn. Ett av huvudbidragen till litteraturen ligger i att identifiera systembarriärer i form av legislativa åtgärder samt teknisk och semantisk interoperabilitet - problem som måste lösas för att till fullo kunna åtnjuta fördelarna av en blockkedjelösning. Vi uppmanar framtida studier att undersöka praktiska användningsområden såsom småskaliga konsortium för att vidare bidra med hur tekniken levererar på frågor kopplade till kostnad, integritet, säkerhet och skalbarhet för personlig hälsodata.

Elektroniska journalsystem är verktyg och beslutssystem för att hantera patientinformation isamband med vård och behandling inom vården. Ämnet som studien berör är användbarhet kringjournalsystemet Melior. Syftet med studien är att ta reda på vad användares uppfattning kringMelior är, och om användare tycker att Melior är användbart eller inte. För att besvaraforskningsfrågan utförs en kvalitativ studie i form av intervjuer med öppna frågor. Frågorna hartagits fram genom att studera tidigare studier inom ämnet samt användning av Kennedy (2006)riktlinje för konstruktion av frågor och utförande av intervjuer. Data som har fåtts in igenomintervjuer har transkriberats och analyserats med en kodningsmetod som är hämtad från metodengrundad teori. Resultatet som studien kommit fram till är att användares uppfattning om Melior ärolika. Men majoriteten av användarna som intervjuades anser att journalsystemet inte Melior äranvändbart. Denna studie kan bidra till fortsatta studier inom ämnet användbarhet, till exempelutöka studien till andra sjukhus för att ta reda på om deras användare av journalsystem anser att detär användbart.
Electronical medical records (EMR) are tools and decision systems for managing patientinformation related to care and treatment in healthcare. The topic that this study concerns is theusability of the EMR Melior. The aim of this study is to find out users' opinion about Melior and ifusers find Melior useful or not. To answer the research question, a qualitative study is conducted inthe form of open-ended interviews. The questions have been developed by studying previousstudies on the topic as well as using Kennedy’s (2006) guidelines for construction questions andconducting interviews. Data collected through interviews have been transcribed and analyzed by acoding method which is retrieved from the method grounded theory. The result of the study is thatusers' opinion of Melior varies. However, the majority of users interviewed consider Melior notuseful. This study could contribute to further studies in the field of user usability, such as expandingthe study to other hospitals to find out if their users of EMR system consider it useful.