Dissertations / Theses on the topic 'Joyce Travelbee'

Bakgrund: Världshälsoorganisationen uppskattar att 200 miljoner kvinnor lever med könsstympning världen runt. Könsstympning är en traditionell procedur som ger omfattande komplikationer för kvinnans kropp och psyke samt kränker mänskliga rättigheter. Den grundutbildade sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden och bör erbjuda kvinnan god personcentrerad vård. Därmed är kunskap om olika aspekter av könsstympning nödvändig. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mötet med hälso- och sjukvården avseende bemötande, kunskap och stöd. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: De könsstympade kvinnornas upplevelser utmynnades i nio subkategorier;“Positiva upplevelser av mötet med sjukvården”, “Negativa attityder från sjukvårdspersonalen”, “Upplevelsen av att känna sig annorlunda och som ett studieobjekt”, “Sjukvårdspersonalens kunskap om könsstympning,” “Sjukvårdspersonalens brist på kunskap, “Information om möjligheter och risker”, “Språket - en tillgång eller ett hinder”, “Anpassat stöd” och “Bristande stöd”. Resultatet visade ett behov av ytterligare teoretisk och praktisk utbildning inom könsstympning och även en utökad kulturell medvetenhet för att förbättra hanteringen av denna patientgrupp. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde en trygghet när sjukvårdspersonalen toghänsyn till kvinnornas behov och hanterade mötet väl. Trots detta var de negativa upplevelser mest framträdande, dessa baserades på sjukvårdspersonalens bristande kulturell kompetens och kunskap om könsstympningen samt kommunikationssvårigheter. I takt med den ökade migrationen till Europa förväntas denna patientgrupp att öka, därmed behövs ytterligare forskning och utbildning inom detta fält för att förbättra vården för könsstympade kvinnor.
Background: World health organisation estimates that 200 million women are living with genital mutilation around the world. Female genital mutilation is a traditional procedure that causes extensive complications for the woman's body and mind and is a violation of human rights. The basic trained nurse has the main responsibility of the nursing care and should provide the woman with good patient-centered care. Therefore, knowledge about the different aspects of genital mutilation is necessary. Aim: To explore genital mutilated women’s experiences of the encounter with healthcare regarding approach, knowledge and support. Method: A literature review based on 9 qualitative scientific articles from the Pubmed and CINAHL databases. Result: The women’s experience culminated nine subcategories; “Positive experiences of the encounter with healthcare”, “Negative attitudes from the healthcare professionals”, “Theexperience of being different and being a subject of study”, “The healthcare professionals’ awareness regarding gender mutilation”, “The healthcare professionals lack of knowledge”, “Information regarding possibilities and risks”, “The language- a resource or an obstacle?”, “Customized support” and “Lack of support”. The results of this study demonstrated legitimate arguments for the necessity of broader understanding and training for health care professionals in order to improve the management of this patient group. Conclusion: Women with female genital mutilation experienced comfort when healthcare professionals took their needs into account and handled the encounter well. Regardless, the negative experiences were most prominent. These were based on healthcare professionals’ lack of cultural awareness and knowledge about genital mutilation as well as difficulties in communication. Due to the increased migration from countries where female genital mutilation is practised this patient group could be expected to increase in European healthcare, therefore more research and education within this field is needed in order to improve the care for genital mutilated women.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier. Coping kan delas upp i emotionellt inriktad och probleminriktad coping. Syfte Att belysa kvinnans copingstrategier efter missfall ur ett omvårdnadsperspektiv Metod Litteraturöversikt genomfördes som en samsökning via databasleverantören EBSCO. EBSCO innehåller följande databaser: Academic Search Elite, Academic Search Complete, CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO. I SveMed och PubMed genomfördes enskilda sökningar. Genomförda sökningar resulterade i 18 vetenskapliga artiklar som presenteras i en matris. Resultat. Kvinnor tillämpade emotionellt- och probleminriktad coping. Vanliga copingstrategier var att undvika, isolera, distansera, blockera och förneka känslor som uppstod vid missfall. Kvinnorna bekräftade att det sociala stödet hade betydelse för deras coping. Personcentrerad omvårdnad och information från kompetent vårdpersonal efterfrågades. Slutsats Copingstrategier varierar och är beroende på individ, miljö, påfrestningens natur och situation. Kvinnor vill ha bekräftelse från vårdpersonalen för att kunna acceptera och bearbeta psykologiska reaktioner som missfall orsakar. Professionellt bemötande, information och stöd kan bekräfta kvinnans känslor och reaktioner och eventuellt bidra till att stödja kvinnor till framgångsrik coping.

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Ciências da Saúde. Programa de Pós-Graduação em Enfermagem.
Made available in DSpace on 2012-10-19T15:32:50Z (GMT). No. of bitstreams: 0Bitstream added on 2014-09-26T02:13:47Z : No. of bitstreams: 1 194838.pdf: 2854879 bytes, checksum: 04f9ed5c28dfe65aa856f2346cb4de02 (MD5)
O presente estudo tem como foco principal a compreensão dos significados expressos pelas mulheres submetidas a mastectomia. Por meio do cuidado à mulher, pode-se estabelecer uma interação pessoa-pessoa para encontrar os significados na sua experiência, a partir do sentido encontrado na doença e no sofrimento. Portanto, o objetivo deste trabalho é identificar e compreender os significados da experiência vivida pelas mulheres mastectomizadas, durante o processo de diagnóstico e tratamento de câncer, com base nos conceitos de Joyce Travelbee. O estudo é descritivo-exploratório, com abordagem qualitativa, e foi desenvolvido em um Abrigo Assistencial, na cidade de Santa Maria - RS. A população constituiu-se de mulheres mastectomizadas que estavam em tratamento radioterápico e quimioterápico. A partir dos resultados obtidos neste estudo, foram explicitadas e discutidas outras questões sobre o cuidado, além daquelas que me levaram a iniciar este estudo, contribuindo para uma prática mais humanística. Este aspecto foi observado, pela magnitude da sensibilidade das mulheres e, avaliando os significados expressos, percebi que estão relacionados tanto ao momento em que ocorre a experiência, como a fatores relacionados às expectativas e possibilidades que a mulher tem quanto à sua vida futura, com seus familiares e com seu mundo sociocultural.

Bakgrund: E-Hälsa och dess snabba utveckling inom vården har minskat distansen mellan sjuksköterskan och patienten och gjort vården mer tillgänglig. E-Hälsa kan ses som ett komplement till ett traditionellt vårdmöte och kan erbjuda sjuksköterskan en direkt kontakt till patienten. Då ett av målen med e-Hälsa är att göra patienten mer delaktig i sin vård har sjuksköterskan en viktig roll i kommunikationen med patienter.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter via e-Hälsa. Metod: Studiens valda metod var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes ut i databaserna PubMed och från CINAHL Complete som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatet redovisades i två teman; Den digitala teknikens betydelse vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation via e-Hälsa. Sjuksköterskor uttrycker oro över förlusten av den mellanmänskliga relationen relaterat till bristande kommunikativa färdigheter samt en svårhanterlig digital teknik.   Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. E-Hälsa diskuterades utifrån ett samhällsperspektiv samt belyste sjuksköterskans roll inom e-Hälsa. Det fysiska mötet har successivt ersatts av möten på distans och sjuksköterskan behövde utveckla sina kommunikativa förmågor för att skapa en mellanmänsklig relation med patienten via e-Hälsa. Sjuksköterskan saknade även stöd i användandet av den digitala tekniken vilket upplevdes som en barriär i kommunikationen då det försvårade för relationsskapandet.
Background: E-Health is rapid development in healthcare and reduced the distance between nurses and patients and have made healthcare more accessible. E-Health can be seen as a complement to a traditional healthcare meeting and can offer the nurse a direct contact with patients. One of the goals of e-Health is to make the patient more involved in his care, the nurse has an important role in communicating with patients. Aim: To illuminate nurses' experiences of communication with the patient via e-Health. Method: The chosen method of the study was a literature review. Ten qualitative articles were selected in the databases PubMed and CINAHL Compleate which responded to the aim. The articles were analyzed and thematized.  Results: The result was presented in two themes; The meaning of digital technology in communication between nurse and patient and Nurse`s experience of communication through e-Health. Nurse`s express their concern about the loss of interpersonal relationships related to lack of communication skills as well as a difficult digital technology. Discussion: The result was discussed based on Travelbees theory of interpersonal relations. E-Health were discussed through a society perspective an illuminated the role of nurse in e-Health. The physical meeting has been replaced by meetings at a distance and the nurse hade to develop communicative skills to create an interpersonal relationship with the patient via e-Health. The nurse lacks support in the use of digital technology, which is perceived as a barrier to communication as it complicates the creation of relationship.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett växande problem både nationellt och internationellt. Mest utsatta är sjuksköterskor vilket tidigare beskrivits i aktuell forskning. Studier har även beskrivit de faktorer som ökar risken för att patienter skall uppträda våldsamt. Anhöriga återkommer i studier som kartlägger etiologin kring hot och våld på akutmottagning men har aldrig studerats i detalj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse hot och våld från anhöriga får för ett patientomhändertagande på en akutmottagning. Undersökningen försökte besvara tre specifika frågeställningar relaterat till syftet. Frågeställningarnas inriktning rörde anhörigas hot och våld som påverkan på ett patientomhändertagande, den mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska samt vilka strategier sjuksköterskan använde sig av i hotfulla situationer med anhöriga. Metod. Studien genomfördes med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor på fem akutmottagningar i de två sydligaste landstingen i Sverige intervjuades med en semistrukturerad metod under en fyra veckors period under vårterminen 2020. Akutmottagningarna valdes ut för att representera både små och stora mottagningar samt både landsbygd och stadsmiljö. Data analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, både manifest och latent innehåll söktes. Resultat: Resultatet visar på att hotfulla anhöriga ger en direkt påverkan på patientomhändertagandet. Anhörigas hot och våld leder till en empatiförlust för patienten som vårdas och omvårdnadsprinciper åsidosätts. Resultatet pekar även på en stor tidsförlust i samband med att sjuksköterskorna tvingas hantera anhörigas hot och våld, tid som annars hade gått till att vårda patienten. Omprioriteringar och snabbspår av patienten som vårdas upprättas till följd av anhörigas hot och våld vilket leder till att medicinska prioriteringar får stå tillbaka. Sjuksköterskorna tvingas även utarbeta en mängd olika strategier för att hantera anhörigas hot och våld i ett led att försöka nå patienten. Ett latent tema hittades Slutsats: Hotfulla och våldsamma anhöriga leder till en avsevärd försämring av alla aspekter av omvårdnaden för patienten. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga problemets omfattning.
Background. Threats and violence in emergency rooms are a growing problem both nationally and internationally. The most vulnerable are nurses, as previously described in current research. Studies have also described the factors that increase the risk that patients will behave violently. Relatives return in studies that map the etiology of threats and violence in emergency care but have never been studied in detail. Purpose. The purpose of the study was to describe the significance of threats and violence from family members for the patient care at an emergency room. The study also attempted to answer three specific questions related to this purpose, which focused on the impact of the family's threats and violence on caregiving, the interpersonal relationship and what strategies the nurse utilize in these situations. Method. The study was conducted with a qualitative approach. Ten nurses in five different emergency departments in the two southernmost regions in Sweden were interviewed with a semi-structured method during a four week period during the spring term of 2020. The emergency clinics were selected to represent both small and large departments as well as both rural and urban environments. Data was analyzed through content analysis according to Graneheim and Lundman´s method, both manifest and latent content were searched. Results. The result indicates that threatening and violent relatives have a direct impact on patient care. Relatives' threats and violence lead to a loss of empathy for the patient being cared for and the principles of nursing being violated. The result also points to a large loss of time in connection with the nurses being forced to deal with the relatives' threats and violence, time that would otherwise have been spent on caring for the patient. Re-prioritization and fast track of the patient being cared for are established as a result of the threats and violence of the relatives, which leads to medical priorities being left behind. The nurses are also forced to work out a variety of strategies to deal with the threats and violence of relatives in an attempt to reach the patient. One latent theme emerged Conclusion. Threatening and violent relatives in the emergency department lead to a significant deterioration of all aspects of the patient's care. Further research is needed to identify the extent of the problem.

Bakgrund: Stroke är en stor dödsorsak i Sverige, men fler och fler överlever tack vare den vård och kunskap som finns i landet. Stroke drabbar ofta någon både fysiskt och psykiskt. De flesta strokedrabbade får en funktionsnedsättning och behöver stöd från andra vilket gör att närstående ofta får en betydande roll. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vårda och leva nära en vuxen person som drabbats av en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier. Hur närstående upplever den förändrade livssituationen, hur deras egen hälsa påverkas av oro och ångest, osäkerheten kring mediciner och omvårdnaden, upplevelsen av brist på egentid samt hur närstående ser det positiva i situationen. Diskussion: Många negativa och betungande upplevelser framkom hos närstående i litteraturöversikten. Detta tyder på att närstående är i ett besvärligt läge och behöver all stöd och hjälp de kan få. Travelbee förklarar i sin omvårdnadsteori hur sjuksköterskan kan hjälpa närstående och den strokedrabbade i den nya livssituationen.Slutsats: Studien visar att det som hänt den strokedrabbade påverkar även den närstående. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ge stöd till hela familjen.

Godkännande datum: 2017-11-06

Abstrakt Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av  samtal med om sexualitet och sexuell hälsa med patienter vid en cancerdiagnos. Genom att belysa sjuksköterskans upplevelse kan man öka medvetenheten om de problem som sjuksköterskan upplever att samtala med patient och anhöriga om sexualitet och sexuell hälsa och på så vis övervinna svårigheterna och implementera kunskap på onkologiska kliniker. Bakgrund: Årligen insjuknar tusentals människor i en cancer, en sjukdom och behandling som påverkar såväl kropp som själ, inte minst den sexuella hälsan. Många onkologisjuksköterskor upplever ämnet sexualitet och sexuell hälsa svårt och undviker det, vilket lämnar patienten med obesvarade frågor. Design: Kvalitativ intervjustudie Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades sedan med inspiration av tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 12 subteman och 3 teman – Sjuksköterskans behov av ökad kompetens och utbildning, Kommunikation – hinder och förutsättningar, och Sjuksköterskans individuella inställning till sexualitet och sexuell hälsa påverkar samtalen. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet sexualitet och sexuell hälsa. Många upplever även att sexuell hälsa är ett obekvämt ämne som är svårt att samtala om. Även sjuksköterskornas individuella uppfattning var en avgörande faktor, man prioriterade bort ämnet då sjuksköterskan ansåg patienten hade många andra problem man var tvungen att lösa. Konklusion: Sjuksköterskan behöver mer utbildning inom ämnet men även få tillgång till kommunikationsverktyg. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen öppnar upp för förbättringsarbeten inom kliniken.

Introduktion: Postoperativ smärta uppkommer till följd att kirurgiskt ingrepp och många patienter upplever svår eller måttlig smärta efter operation. För att smärtlindra patienter krävs en smärtbedömning som sjuksköterskan har det övergripande ansvaret över. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av den postoperativa smärtan hos patienter. Metod: 13 vetenskapliga artiklar har anträffats genom sökningar i Pubmed och Cinahl som analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och visar strategier för sjuksköterskan att bedöma postoperativ smärta samt faktorer som påverkar sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning. Diskussion: Verbala och icke-verbala strategier vid postoperativ smärtbedömning lyfts fram som viktiga, ytterligare studier visar på liknande fynd. Även kommunikationen och relationens betydelse vid smärtbedömningen diskuteras och Joyce Travelbee ger en ökad förståelse för dessa områden. Slutsats: Sjuksköterskan kan använda olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Att se patientens i sin helhet och väva in bedömningsinstrument i bedömningen. Resultatet lyfter fram olika påverkande faktorer som kan vara bra att ta hänsyn till som sjuksköterska.

Godkännnande datum: 2017-03-20

Bakgrund: I dagens samhälle är ordet missbruk ofta stigmatiserat och har en negativ klang. Användandet av olagliga droger ökar i samhället vilket innebär en större belastning på hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen har enligt kapitel 3 1§ som mål att främja god hälsa och att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Studier visar på att brukare upplevt ett stigmatiserat beteende från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metod: Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt, genom att studera tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av upplevelser som sedan redovisades i olika huvudteman och underteman. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. Negativa upplevelser kom att delas upp i fyra underteman: Utbildning och kunskap, Rädsla och brist på tillit, Att känna sig otillräcklig och Stigmatisering. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen som referensram.
Background: In today's society, the word addiction is often stigmatized and has a negative tone. The use of illegal drugs increases in society, which means a greater burden on healthcare. According to the Health Care Act the aim is to promote good health and provide equal treatment for the entire population. The care should be given with respect for the equal worth of all people and the dignity of the individual. Studies show that patients with substance abuse experienced a stigmatized behaviour from healthcare professionals. Aim: The aim of this literature review was to describe the healthcare professionals' experiences of caring for patients with substance abuse. Method: This literature review was made by studying ten scientific articles. The articles have been analysed according to Friberg's method of analysis where the authors found similarities and differences of experiences, which were reported in various main themes and sub themes. Results: Based on the analysis, two main themes were created: Negative experiences and Positive experiences. Negative experiences were divided into four sub themes: Education and knowledge, Fear and lack of confidence, Feeling insufficient and Stigmatization. Discussion: The main findings of the result have been discussed in relation to the background of the literature review and Joyce Travelbee's Human-To-Human Relationship Model as a reference frame.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen. Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen. Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen. Patienterna värdesätter fysisk närvaro vid omvårdnaden, ett medmänskligt och respektfullt bemötande, att sjuksköterskan är professionell och förtroendeingivande, har ett personcent- rerat engagemang samt kommunikationsförmåga. Av sjätte temat framgår att patienten, och inte bara sjuksköterskan, lägger ner stora ansträngningar på att en vårdrelation ska utvecklas. Diskussion: Patienter vill bli sedda och respekterade som unika individer, med sina behov och förutsättningar. De vill möta en sjuksköterska som är intresserad och engagerad, inte bara i patienten som person, utan även i sin profession och utvecklingen av den, för att uppnå patientens främsta mål – nämligen förbättrad hälsa. Patienterna vill uppleva symmetri i engagemanget för relationen och utifrån detta gemensamt arbeta mot ökat välbefinnande. Resultatet har många beröringspunkter med Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna.
Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients

Trots att hjärtsviktspatienter har en sämre prognos än vissa cancerformer, får dessa patienter ofta en begränsad information om sin sjukdomsprognos samt en begränsad tillgång till välutvecklad vård i livets slutskede. Studier visar att patienter med avancerad hjärtsvikt kan ha en dålig förståelse för sitt tillstånd och sjukdomsprognos. Detta kan innebära att de kan sakna möjligheter att diskutera sina önskemål om vård i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos sjuksköterskor som arbetar med hjärtsviktspatienter i livets slutskede. I denna studie har det använts elva vetenskapliga artiklar. Analys av materialet resulterade i tre huvudteman vilket är brist på kunskap, brist på kommunikation och psykisk påverkan samt sex subteman. Resultatet visar att sjuksköterskor så väl som patienten och närstående har ett stort behov av utbildning och information. Det visar sig också att många hjärtsviktspatienter och deras närstående inte får tillräckligt med information om sin sjukdomsprognos, de symptomen som ger signal till att sjukdomen har blivit sämre samt hur de kan få kontakt med olika insatser. Som sjuksköterska är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur hjärtsviktspatienter upplever brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård.

Identifica y describe las características en la relación terapéutica entre enfermera y familia de pacientes hospitalizados en el servicio de emergencia en el Hospital San Juan de Lurigancho, a partir de la teoría Joyce Travelbee. Metodología: investigación cuantitativa, descriptiva y nivel aplicativo. En 60 familiares, mediante técnica de encuesta se aplicó y un formulario con proposiciones y escala tipo Likert. Resultados: 58.34% tiene una percepción positiva, según dimensiones la percepción es positiva en las fases de transferencia 75%, fase de empatía 51% y es negativa en las fases identidades emergentes 59.52%, encuentro original 55.95% y compasión 53.06%. En fase encuentro original destaca la percepción positiva en que la enfermera mira a la cara del paciente cuando le habla 82%, usa un lenguaje sencillo 73%, tiene voz cálida 62% y le saluda amablemente 55%: la percepción negativa es porque no le da un apretón de manos 95%, hace gestos o muecas 91.66% y no le sonríe 76.67%. En fase identidades emergentes la percepción positiva es porque conversar con ella le hace sentir bien 62%, la percepción negativa porque no le brinda apoyo cuando está preocupado 77%, no le explica sobre la enfermedad del paciente 70%, sobre su tratamiento 63%, no toma en cuenta su opinión 53%. En empatía, la percepción positiva es porque le habla amablemente 80%, siente que le eleva su autoestima 73%, está atenta a sus necesidades 57%, percepción negativa porque no le sugiere un lugar para descansar 72%. En compasión es positiva en que toma en cuenta sus creencias religiosas 80% y su espiritualidad 70%, es negativa porque no le da consejo sobre el paciente 75%, no se solidariza con su tristeza 73%, no muestra interés a sus sentimientos 70%, En transferencia la percepción es positiva porque confía en la experticia de la enfermera 93%, siente alivio cuando se acerca al familiar 90%, conoce lo que hace 88%, conoce como hacer 73%, es diligente y ágil 68% y coordina adecuadamente 67%. Conclusiones: La percepción sobre la relación interpersonal enfermero-familia es positiva. En las fases empatía y transferencia es positiva mientras que en las fases encuentro original, identidades emergentes y compasión es negativa.
Trabajo académico

Currently there are noticable changes in nursing concepts, shifts in thinking and attitude towards nursing. Unlike in the past, when nursing care was provided in accordance with the biomedical model, current nursing shows attempts at greater use of interaction models reflecting a holistic approach and humanism. This fact was pointed out in the 1960's by Joyce E. Travelbee, a New Orleans psychiatric nurse, educator and nursing theoretician. The disseration intituled 'Joyce E. Travelbee's Inspiration for Nursing' is of theoretical character with the aim of analysing the legacy of Joyce E. Travelbee as a nursing history personality and her work with a tendency to express her significance for nursing. It is concieved as a historical-analytical study and a zpracována formou studia literárního odkazu a jeho analýzy s následným vypracováním interpretativního textu. In connection with the study of literary legacy and its analysis questions, for which the answers were sought, were asked: How did Joyce E. Travelbee reflect current nursing practice? What suggestions did she make in changing current attitude towards patients? What is key to longterm contribution of Joyce E. Travelbee as a theoretitian to the nursing concept? Which of Joyce E. Travelbee's ideas and literary legacies are inspirational for nursing? The contents and meaning of some terms are set out in Chapter 1. Chapter 2 reflects the development of nursing as a theory, science and practice in a chronological order and also on a national and international level, especially the period, in which Joyce E. Travelbee (1926-1973) lived and formulated her ideas. The chapter was conceived in the sense of referring to the ideas and work of individual nursing theoreticians in connection with contributions to nuring theory and practice. Chapter 3 is dedicated to the personality Joyce E. Travelbee, her biography, publishing activity and specialist texts relating to her person and work bases. Chapter 4 interprets the work of Joyce E. Travelbee. The chapter is divided into four sub-chapters with the aim of illustrating the logical sequence in the development of ideas in Joyce E. Travelbee's work. The first part deals with nursing from Joyce E. Travelbee's point of view, in the second part space is given to introduced concepts in Joyce E. Travelbee's work, the third part focusses on the explanation of the human-to-human relationship concept and the fourth part deals with nursing supervision as a tool for forging human relationships. The fifth chapter was concieved with the aim of pointing out the fact that Joyce E. Travelbee's work has been an inspiration for the authors of many publications, research studies, dissertations, contributions on web pages, and for international scientific conferences participants. Interpretation analysis of primary and secondary text sources showed that an inspirational change in nursing is that of nurse-patient and patient-nurse attitudes and the emphasis on satisfying patients' needs as well as nurses' needs. Changes in attitude can be seen in nursing education which should prepare nurses for satisfying patients' emotional and spiritual needs with an emphasis on empathy, sympathy and rapport. One of the possibilities of achieving this change in nurses' education is to include more communicative exercises, philosophy, psychology and the clarification of values in nursing educational programmes the training of nurses in self reflection, critical thinking and carrying out of supervision.