Academic literature on the topic 'Junilistan'

Abstract

Title: The Junilistan in the elections of the European Parliament in 2004 A media drama in three acts

Number of pages: 42

Author: Kristiina Ruuti

Tutor: Amelie Hössjer

Course: Media and Communication Studies C

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Date of submission: 2007-01-13, autumn term of 2006

Purpose/Aim:

The purpose of the essay is to examine the media coverage of the Swedish Junilistan in the elections of the European Parliament in Sweden 2004. My hypothesis is that the media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge.

Material/Method:

Qualitative content analyses of four Swedish newspapers from a narratological perspective.

Main results:

The media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge. The coverage became a drama with three acts. Diverse actors with different projects could be identified from the articles.

Keywords:

Narrative, election journalism, classic drama, mediadrama, actant, European parliament

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde.

Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen.

Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall.

En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor.

The aim of this study has been to investigate why we saw the formation of the green party and junilistan in Swedish politics. The questions being asked is why the individuals behind the party decided to take the step towards forming a new party as well as why they felt it worth forming it.

The theories being used is the sequential model created by Gissur Ó Erlingsson, which is complemented with theoretical assumptions by Paul Lucardie. The sequential model illustrates the party forming processes in three steps, which then through process-tracing allows for the identification of events that have exerted an influence on the entrepreneur to decide taking the step towards forming a new party. With the help of Lucardie I presented assumptions which gave me possibility to investigate why they then felt it worth forming the new party.

The conclusion showed that the step toward party formation in both cases occurred when the entrepreneurs experienced that their demands where not met. The second question was divided in to two sub questions which showed that the entrepreneurs in both cases made the calculation that a new party would find support amongst the electorate but regarding the ability to finance and attach competence the result was more diverging.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.