Academic literature on the topic 'Juridik vid förvärv'

Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML. Vid ett gemenskapsinternt förvärv ska varorna transporteras ut ur Sverige och tillhandahållaren ska inte debitera köparen svensk mervärdesskatt för dessa. Vid s.k. avhämtningsköp, vilket innebär att köparen själv står för transporten från tillhandahållaren uppstår ett problem. För att undantagsregeln i 3 kap. 30 § ML ska bli tillämplig fordras att tillhandahållaren kan styrka att varorna har transporterats ut ur landet och att omsättningen således inte är att klassas som gjord i Sverige. Det är upp till tillhandahållaren att ta fram nödvändig dokumentation som gör det sannolikt att en korrekt gemenskapsintern försäljning har skett. Bevisningen har försvårats i och med avskaffandet av gränskontroller inom gemenskapen. Vid export kan tillhandahållaren erhålla ett tulldokument vilket inte är möjligt vid gemenskapsinterna transaktioner.

Det finns varken i lag eller i förarbeten några anvisningar på vad som utgör tillräcklig dokumentation. Vid otillräcklig dokumentation riskerar tillhandahållaren att få betala den uteblivna mervärdesskatten och kan dessutom åläggas skattetillägg. Det är Skatteverket som avgör om dokumentationen är tillräcklig och gör det sannolikt att de aktuella varorna har transporterats till en annan medlemsstat.

I vår uppsats utreder vi rättssäkerheten kring dessa dokumentationskrav. Framförallt är det förutsebarheten för den enskilde som vi undersöker. Vi har tittat på rättsfall från svenska regeringsrätten och EG-domstolen där detta har behandlats och vi har studerat de anvisningar som Skatteverket har gett på området. Vi har utrett dessa i ljuset av de rättsprinciper som är vedertagna för att kunna nå en slutsats. I uppsatsen behandlas även synen på god tro inom skatterätten.

Vi anser att rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dokumentationskraven från Skatteverket har förbättrats genom tydligare information men att avsaknad av lagtext, förarbeten och rättsfall som tolkar dessa utgör en fara för densamma. Riskerna för tillhandahållaren gör sammantaget att denna handelsform kan hämmas. Vi ser lösningen i att lagstiftningen görs tydligare på detta område.

Företagsförvärv är en global metod för tillväxt vilken idag tillämpas i stor utsträckning. Förfarandet innebär ett förvärv av en redan existerande verksamhet vilket kan föranleda minskade kostnader i förhållande till organisk tillväxt. Genom företagsförvärv krävs inte att köparen bygger upp verksamheten eller nya kund- och leverantörskretsar från grunden. I USA utgör företagsförvärv en utbredd metod för tillväxt, dock är transaktionsprocessen lik den svenska och det förekommer således inga väsentliga skillnader att beakta vid utformningen av förvärvsavtalen.   Integrationsprocessen utgör en fas vid företagsförvärv som har en avgörande inverkan på det slutliga resultatet av transaktionen. Det är genom en integration av företagen som köparen har möjlighet att realisera de synergier och andra mervärden vilka förvärvet kan föranleda. Processen är dock svår att hantera och det förekommer inga specifika regler avseende integrationen att ta hänsyn till, vilket kan resultera i att samgåendet misslyckas. Integrationen kräver tid och kapital, vilket förutsätter att köparen tar hänsyn till och börjar planera för processen i god tid vid förvärvet. Det är viktigt att de inblandade parterna arbetar för att påverka integrationen i så liten utsträckning som möjligt.   I de fall osäkerhet föreligger avseende målföretagets värde kan prismekanismer tillämpas för att eliminera de risker som osäkerheten medför.  Tillämpningen av prismekanismer kan innebära att köpeskillingen inte erläggs kontant vid tillträdet utan skjuts upp till ett avtalat datum. Ett av syftena med förvärvsavtalet och prismekanismerna är att fördela risker mellan parterna. I de fall utbetalningen av köpeskillingen genom en prismekanism skjuts upp till en tidpunkt efter tillträdet uppstår en risk för säljaren att inte erhålla betalning. Risken kan förebyggas genom införandet av en kontrollklausul i avtalet som begränsar köparen från att vidta vissa åtgärder i målföretagets verksamhet. Köparens begränsade handlingsfrihet kan innebära att denne hindras från att vidta åtgärder som kan vara väsentliga för en god integrationsprocess. Det finns flera olika former av prismekanismer vilka påverkar integrationen i olika grad genom att kontrollklausulen i de olika situationerna varierar i omfattning.      Ett prestationspris utgör en prismekanism som är svår att hantera och innebär en påverkan på integrationen eftersom tillämpningen förutsätter förekomsten av en kontrollklausul. En komparativ studie har påvisat att det inte förekommer några säregna alternativ till prestationspriser på den amerikanska marknaden. Marknaden för företagsförvärv är global och de alternativ som existerar tillämpas både i Sverige och i USA. De generella alternativ till prestationspris som förekommer och vilka är att föredra är en locked box eller en köpeskillingsavräkning med en kort löptid, eftersom de medför en mindre påverkan på integrationsprocessen.   Kontrollklausuler förekommer på grund av tillämpningen av prismekanismer och utgör således inte i sig den främsta orsaken till den negativa påverkan på integrationen. I de fall prismekanismer inte förekommer, finns inget behov av kontrollklausuler.

Antalet företagsförvärv har under senare decennier ökat och förväntas fortsätta öka i samma takt. Detta beror dels på en fortgående och ökad förändringstakt i konkurrensmiljön, dels på det stora antalet 40-talister som de närmaste åren kommer att pensioneras, varför behovet av företagsöverlåtelser förväntas öka.

Ett alternativ vid förvärv av företag är att bilda ett holdingbolag och via det förvärva företaget man har för avsikt att köpa.

Syftet är att beskriva finansieringsprocessen vid förvärv av ett mikroaktiebolag via ett holdingbolag.

En modell har skapats, i vilken finansieringsprocessen beskrivs och utvärderas.

Problemformuleringen visar att uppsatsen avser att beskriva en process vid förvärv och inte i första hand acceptera en speciellt utvald hypotes om hur förvärv skall gå till.

Litteraturen inom området är främst fokuserad på förvärv mellan offentliga bolag, där köpeskillingen ofta finansieras genom nyemissioner eller genom internt upparbetade medel i det förvärvande bolaget. Uppsatsen fokuserar på att beskriva finansieringsprocessen vid mikroföretagsförvärv och inom området finns ett begränsat utbud av litteratur.

Intervjuer har genomförts med tänkbara finansiärer för att kunna beskriva finansieringsprocessen. Resultatet från intervjuerna ger en helhetsbild av processen och beskriver för- och nackdelar samt varnar för fallgropar.

The tool due diligence is used to analyze different aspects in a potential investment. Due diligence started to apply in connection to real estate investments in Sweden twenty five years ago. Gradually the connection between real estate investments and due diligence became more frequent. Today is due diligence performed ordinary in connection with real estate investments. The designated purpose with a due diligence is to analyze relevant aspects who is connected to the success of the investment. In a due diligence process several actors are involved to perform a specific due diligence. Professionals who are involved in the process can be accountants, lawyers, technical consultants with targeted knowledge of specific areas of property investments. The purpose of this study is to describe how the part who attempts to acquire a residential property applies due diligence and the expectations connected to the tool. Totally the study contains five interviews with actors who are connected to property investments. The theoretical part of the study is connected to due diligence and aspects who applies in property investments.The results of the study indicates that due diligence in connection to residential acquisition is object adapted after the properties characteristics and opportunities. The study also indicates that the due diligence isn’t a predetermined process who applies a regular pattern. Instead the process in reality is applied after the client’s preferences.

Validerat; 20160621 (global_studentproject_submitter)