Dissertations / Theses on the topic 'K-regelverken'

Sammanfattning   Titel: Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken.Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör välja när K-regelverken träder i kraft? Datum: 2011-06-09 Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Pontus Josefsson & Jesper Lejdström Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Vad tycker respondenterna att K2-företagen bör välja för K-regelverk när reglerna träder i kraft samt vad de anser är anledningen till att K2-företagen bör välja att tillämpa antingen K2 eller K3 regelverken Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva K2- och K3 regelverken i Sverige och dess skillnader. Vidare syftar uppsatsen till att ge en bild av vad olika redovisningsexperter tycker att företagen bör välja att tillämpa och anledningen till deras val Metod: I uppsatsens undersökning har en kvalitativ metod tillämpats och den empiriska undersökningen i form av primärdata har insamlats genom tre intervjuer, varav en personlig intervju och två mejlintervjuer Slutsats: De flesta företag som har valmöjligheten att välja antingen K2 eller K3 kommer och bör välja att tillämpa K2, med vissa undantag. Den främsta anledningen är att det är enklare att tillämpa K2 Nyckelord: K2, K3, K-regelverk, BFN, förenklade redovisningsregler
Abstract   Titel:                                Difference between K2 and K3 regulations.What do accountants that K2-companies should choose when K-regulations come into force? Date:                               2011-06-09 University:                      Mälardalen University, Västerås Institute:                         School of Sustainable Development of Society and Technology Level:                               Master thesis in Business Administration 15 hp Authors:                          Pontus Josefsson & Jesper Lejdström Tutor:                              Leif Carlsson Examiner:                        Cecilia Lindh The main issue:              What do the respondents think that K2-companies should choose when K-regulations take effect and the reasons to the K2-companies choices of either K2 or K3 Purpose:                         The purpose in this essay is to describe K2- and K3:s regulations  in Sweden and their differences. Furthermore the essay aims to providing a picture of what various accounting experts think that companies should choose to apply and why Method:                          In the essay the study was conducted with a qualitative approach where the empirical study in form of the primary data were obtained through three interviews, including a personal interview and two email interviews Conclusions:                   Most companies that have the opportunity to choose either K2 or K3 will and should opt for the K2, with certain exceptions. The main reason is that it is easier to apply K2      Keywords:                              K2, K3, K-regulations, BFN, simplified accounting

Bakgrund & problem: Det senaste årtiondet har medfört stora förändringar i redovisningen. Nya regelverk har trätt fram. K2 och K3 är regelverk som många fastighetsföretag har fått välja mellan inför räkenskapsåret 2014. Eftersom K-regelverken har olika regler och principer måste företag välja det regelverk som passar dem bäst. K2 framhålls som ett mer regelbaserat regelverk, medan K3 framhålls som ett principbaserat regelverk. Det har pratats mycket om att komponentredovisning har spelat en stor faktor i valet mellan K-regelverken. Då olika faktorer påverkar beslutsförfattarna undersöker denna studie vilka faktorer som haft betydelse. Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka aspekter som påverkat mindre fastighetsföretag vid val av redovisningsregler vid upprättandet av finansiella rapporter. Urval: Tre fastighetsföretag, tre redovisningskonsulter och två revisorer har använts som studieobjekt i denna studie. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats, där både primär- och sekundär data har använts i form av intervjuer samt böcker och artiklar. Slutsatser: Vi har kommit fram till att storleken på företaget, externa intressenter, kostnadsfrågan, revisorn/redovisningsekonomerna, effektivitet och framför allt komponentmetoden haft störst påverkan vid valet mellan K2 och K3.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp statistiska analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet av regelverk har tagits fram utifrån redan erkända teorier samt ur tidigare forskning. Variablerna presenterats i en a priori-modell. En undersökningsmodell har sedan utformats då alla tänkbara variabler ur den teoretiska referensramen inte är möjliga att undersöka på grund av metodval. Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av företagen valt att tillämpa K3-regelverket trots att det är K2-regelverket som är det regelverk som rekommenderas för denna kategori av företag. Dessutom gjorde studiens tidsram det omöjligt att samla in fler årsredovisningar än de som inkom, detta gav ett stort bortfall som troligtvis påverkat studiens resultat. En liknande studie i höst skulle ge ett bättre empiriskt material och därmed förhoppningsvis ett generaliserbart resultat.
The main objective of this study is to find out the reasons why small and limited companies working with R&D would decide to apply K2 or K3 regulations and to investigate what factors may influence that choice. One hope of the study, if completed successfully and thoroughly, is that it may serve as a guide in order to help companies faced with this choice. The study is based on a quantitative method. Empirical data was collected through annual reports, through the database, Retriever, and by having contact with the CFO. Further, the empiric data was analyzed using statistical analysis and the variables that could affect the choice of framework were found in acknowledged theories as well as previous research regarding accounting choices. The variables are presented in a “A priori-model”. A research model was formed since all possible variables from the theories could not be investigated due to methodological choices. The empirical data has been presented in the form of tables, charts and then discussed regarding previous research. The results of this study show that the majority of the companies decided to apply the K3 regulations, even though the K2 regulation were recommended for that category of company. In addition, the study's timeframe made it impossible to collect any more annual reports than what was received, this may affect the results of this study. A similar study in the fall would give better empirical data.

Problembakgrund och problemdiskussion Årsredovisningslagen ställer upp storlekskrav gällande vilket regelverk företag ska tillämpa. Mindre företag har möjlighet att tillämpa K2 vilket är ett förenklat regelverk som är till för mindre företag med enklare förhållanden eller K3 som är huvudregelverket. I tidigare forskning nämns det att mindre företag kan vara för komplexa för att redovisa enligt K2 trots att de uppfyller storlekskraven som årsredovisningslagen ställer upp. Begreppet komplexitet har därför problematiserats och undersökts empirisk för att finna aspekter som kan leda till att mindre företag är att anse för komplexa för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning, samt vad det är som gör att dessa komplexa företag ändå väljer att redovisa enligt K2. Syfte och Metod Syftet med studien är att utforska vilka aspekter som enligt revisorer gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild avföretagets ekonomiska ställning, samt varför revisorer tror att företag väljer att redovisa enligt K2 trots att de är för komplexa. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med revisorer har genomförts. Analys och slutsats Studien kunde påvisa att revisorer definierar begreppet rättvisande bild på olika sätt, då samtliga revisorer som deltagit i studien har lämnat olika tolkningar av begreppet. Ett tema som funnits i samtliga tolkningar har varit att rättvisande bild innebär att företagets ekonomiska ställning ska avspegla verkligheten så bra som det går. De aspekter som framkommit i studien som gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2 går att koppla mot förenklingsreglerna. Vilka är egenupparbetade immateriella tillgångar, materiella tillgångar, uppskrivning och uppskjuten skatteskuld. Att företaget ändå redovisar enligt K2 trots att de enligt revisorerna är för komplexa indikerar empirin att detta beror på kostnaden att byta regelverk, tidsbrist, okunskap inom företaget samt att företaget verkar på en begränsad marknad där det ur ett intressentperspektiv inte finns behov av mer detaljer.
Problem background and problem formulation The Annual Accounts Act sets out size requirements regarding which regulations companies should apply. Smaller companies have the opportunity to apply K2, which is a simplified set of rules that exists for smaller companies with simpler conditions, or K3, which is the main set of rules. In previous research, it is mentioned that smaller companies can be too complex to report according to K2 despite the fact that they meet the size requirements set by the Annual Accounts Act. The concept of complexity has therefore been problematized and examined empirically to find aspects that may lead to smaller companies being considered too complex to report according to K2 that they no longer present a true and fair view of the company's financial position and also why a complex company still chooses to report according to K2. Purpose and Method The purpose of the study is to explore which aspects according to auditors makes a smallercompany that reports according to K2, considered too complex to give a true and fair view of the company's financial position and also explore why auditors think that companies choose to report according to K2 even though they are too complex. A qualitative method has been used where interviews with auditors have been performed. Analysis and conclusion The study was able to show that auditors define the concept of true and fair view in different ways, as all auditors who participated in the study have given different interpretations of the concept. A theme that has been present in all interpretations has been that true and fair viewmeans that the company's financial position must reflect reality as far as possible. According to the auditors, the aspects that emerged in the study, which could make a smaller company too complex to apply K2, may be linked to self-generated intangible assets, tangible assets, revaluation and deferred tax liabilities. The fact that the company still reports according to K2 despite the fact that they are too complex according to the auditors, the empirical evidence indicates that this is due to the cost of changing regulations, lack of time, ignorance within the company and that the company operates in a limited market where there is no need for more details.

Syfte: I Sverige kan SME:s välja att redovisa enligt regelverken K2 eller K3. Tidigare forskning visar att redovisningsval styrs av olika institutionella påtryckningar på organisationer. Innovativa företag har en viktig roll i länders ekonomi, trots detta finns lite forskning kring dessa företag och deras redovisningsval. Vi har därför valt att titta närmare på innovativa företag och vad som påverkat deras val av k-regelverk. Detta med syftet att undersöka hur institutionella påtryckningar påverkar innovativa och kunskapsintensiva SME:s i valet mellan K2 och K3. Forskningsfrågan som ställts för att besvara detta är:  hur upplever företagen att isomorfa faktorer påverkar dem i valet mellan K2 och K3? Metod: Studien utgår från ett induktivt angreppssätt. Studien består av en kvalitativ fallstudie av innovativa företag i inkubatormiljö inom Gävleborg. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom dessa företag som studieobjekt. Vidare analyseras företagen genom en  tematisk analys med framework-synsätt utifrån egenutformad modell förknippad med isomorfa påtryckningar. Resultat & slutsats: Resultaten visar att företagen framförallt påverkas av tvingande isomorfism i form av regelverkens begränsningar. Möjligheten att kunna aktivera utvecklingskostnader med K3 visade sig vara den största faktorn till val av regelverk. Normativ isomorfism har också visat sig utgöra en påtryckning i form av revisorer och redovisningskonsulters deltagande i besluten om regelverk. Härmande isomorfism kan även föreligga i samverkan med andra påtryckningar men i begränsad omfattning. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till teoribildning om både NIS och  SME:s. Studien skapar också praktisk kunskap till framtida företag som står inför samma val samt ger normgivare och redovisningsreglerare insikter om möjligheter och begränsningar i dagens valbara regelverk. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar återfinns i studiens omfattning till antalet deltagande och geografiska omfång. Förslag till vidare forskning är därför att undersöka liknande företag med ett geografiskt bredare urval, studera utifrån andra kontextuella teorier eller ekonomiska aspekter.
Aim: In Sweden, SMEs can choose between the accounting regulations K2 or K3. Previous research shows that accounting choices are governed by various institutional pressures on organizations. Innovative companies play an important role in countries' economies, despite this there is little research on these companies and their accounting choices. We have therefore chosen to take a closer look at innovative SME:s and what influenced their choice of accounting method. This with the aim of examining how institutional pressures affect innovative and knowledge-intensive SMEs in the choice between K2 and K3. The research question asked to answer this is: how do companies feel that isomorphic factors affect them in the choice between K2 and K3?  Method: The study is based on an inductive approach. The study consists of a qualitative case study of innovative companies in an incubator environment within Gävleborg. The empirical material consists of ten semi-structured interviews with business leaders within these companies as study objects. Furthermore, the companies are analyzed through a thematic analysis with a framework approach based on a self-designed model associated with isomorphic pressures.  Result & Conclusions: The results show that companies are primarily affected by coercive isomorphism in the form of regulatory constraints. The possibility of being able to capitalize development costs with K3 proved to be the biggest factor in the choice of regulations. Normative isomorphism has also been shown to be a pressure in the form of the participation of auditors and accounting consultants in regulatory decisions. Mimetic isomorphism can also exist in conjunction with other pressures but to a limited extent. Contribution of the thesis: The study contributes to theory creation about both NIS and accounting standards choice. The study also creates practical knowledge for future companies that are facing the same choice. It also gives norm-setters and accounting regulators insights into opportunities and limitations in today's elective accounting choice in Sweden. Suggestions for future research: Limitations are found in the scope of the study to the number of participants and geographical scope. Suggestions for further research are therefore to examine similar companies with a geographically wider selection, study from other contextual theories or economic aspects.

Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga.
Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.

 

Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad.
Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.

Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken.
The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.

Europeiska Unionen (EU) gör stora ansträngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fått ett allt större inflytande har Bokföringsnämnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsområdet i Sverige.År 2004 gjorde därför BFN ändringar inom sitt normgivningsområde och startade arbetetmed att utveckla det senare så kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, där företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges på dettasätt möjligheten att inom sin respektive kategori använda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trädde i kraft den 1 januari, 2007 och är specifikt utformat för mindreenskilda näringsidkare och handelsbolag, där andelarna innehas av fysiska personer.Tillämpningen av detta nya regelverk är idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrån flera olika synvinklar. Det har ifrågasatts omen förenkling verkligen har uppnåtts. Det är även tveksamt om regelverket verkligen ärutformat på ett sådant sätt att mindre och medelstora företag på egen hand och utansvårigheter kan använda sig av det. Fakta talar för att den största delen av detadministrativa redovisningsarbetet i de mindre företagen fortfarande idag utförs avredovisningskonsulter.Mot denna bakgrund har vi valt att fokusera vårt arbete på K1-regelverket.Forskningsfrågan har vi formulerat på följande sätt: ”Hur borde K1-regelverket hautformats för att få mer genomslagskraft hos företagarna och redovisningskonsulterna?”Vi har velat få fram hur redovisningskonsulterna arbetar med och resonerar kringregelverket samt om kritiken mot projektet är berättigad och om regelverket hade kunnatutformas på ett bättre sätt. Vårt resultat har vi fått fram genom att vi har arbetat enligt enkvalitativ undersökningsmetod där vi har haft ett hermeneutiskt synsätt.Trots att åsikterna om K1-regelverket var blandade var informanterna helt överens om atten implementering av detta nya regelverk inte skulle vara komplicerat eller krävande,åtminstone inte för redovisningskonsulter. Den samlade uppfattningen var dock att detfortfarande, trots förenklingsåtgärder, anses för svårt för att företagen på egen hand skakunna sköta hela redovisningsarbetet. Vi har under uppsatsprocessen fått förslag påytterligare förenklingar för berörda parter och även fått en insikt om att det är mycketattityder och bekvämligheter som gör att K1-regelverket inte har implementerats.
Uppsatsnivå: C

Inför införandet av K3 diskuterades det inom redovisningsprofessionen vilket regelverk mindre fastighetsbolag och forsknings- och utvecklingsföretag (FoU) skulle välja. De olika regelverken innebär både för- och nackdelar för företagen med betoning på komponentavskrivning för fastighetsbolagen och aktivering av utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar i FoU-företag. Redovisningsprofessionen trodde att majoriteten av fastighetsbolagen skulle välja K2 och att majoriteten av FoU-företag skulle välja K3. Då det i nuläget saknas en översikt över företags val av regelverk bidrar denna studie till att fylla igen den kunskapslucka tidigare fanns. Studien fokuserar på redovisningsval hos mindre företag inom fastighetsbranschen och företag med FoU-verksamhet. Anledningen till det är att olika val av regelverk innebär olika för- och nackdelar för företagen och redovisning är ett område inom vilket det ofta krävs professionella bedömningar. Studiens syfte är att ta reda på hur företagen gör sina redovisningsval samt vilka redovisningsmetoder och eventuella motiv beslutet baseras på. För studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har använts. Information har hämtats från 396 årsredovisningar samt från enkäter med tio representanter för ett fåtal företag. Hypoteser har ställts upp och testats med hjälp av ett signifikanstest i form av Chi-två. Studien visar att företags redovisningsval reflekterar redovisningsspecialisternas diskussioner och rekommendationer. Trots att endast ett av två resultat är statistiskt signifikant och trots en brist i empiri är det möjligt att utläsa mönster i företagens redovisningsval.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Litteraturens fokus på jämförbara finansiella rapporter har från att huvudsakligen riktats mot noterade företag, under senaste åren inkluderat onoterade. Bokföringsnämndens införande av K-regelverket 2014, ställde svenska minde onoterade företag inför det obligatoriska valet mellan regelbaserade redovisningsstandarden K2 och principbaserade K3. Införandet ger en undik möjlighet att undersöka vad det är som särskiljer de mindre onoterade företag som tillämpar regel- respektive principbaserad redovisning. En tvärsnittsstudie genomförs på ett urval av 150 företag från år 2014, för att undersöka vad som kännetecknar de mindre onoterade företag som tillämpar K2 respektive K3. Genom logistisk regressionsanalys undersöks påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Resultatet fastställer att företagets storlek, bransch, skuldsättningsgrad och avskrivningar påverkar valet av redovisningsstandarderna K2 och K3. Vi finner starka stöd för att företagsspecifika egenskaper kan förklara valet mellan princip- och regelbaserad redovisningsstandard för mindre onoterade företag i Sverige. Vi finner även att resultat från tidigare studier utförda på utländska noterade och onoterade företag till mycket även går att applicera på svenska mindre onoterade företag.

Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.

Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.

Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.

Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.

Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.

Bakgrund: Efter utvecklingen av Bokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3, diskuterades olika för- och nackdelar avseende regelverken bland experter inom redovisningsprofessionen. För mindre företag med möjligheten att välja mellan K2- och K3-regelverket blev valet således inte självklart. En påverkande faktor som redovisningsprofessionen benämner som central är tillväxt, men trots detta är variabeln relativt outforskad. Fortsättningsvis är fastighetsbranschen en av de verksamhetsgrenar som riktade stark kritik mot införandet på grund av regleringen avseende de tvingade komponentavskrivningarna och branschen karaktäriseras även av hög tillväxt. Majoriteten av tidigare forskning studerar större företag och få undersöker tillväxt i relation till redovisningsval, vilket föranleder att denna studie har mindre företag som utgångspunkt för att utforska området ytterligare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare förståelse för företags redovisningsval avseende K2 och K3, och vad som påverkar valet. I denna kontext undersöker studien huruvida det föreligger något samband mellan ett företags tillväxt och dess redovisningsval avseende regelverk. Metod: Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Den information som behandlas kommer från 200 mindre fastighetsbolags årsredovisningar hämtade från databasen Retriever Business. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras hypoteser som sedan testas av ett Chi-två testet.Slutsats: Studien visar att en antydan till samband mellan mindre företags val av regelverk och tillväxt som påverkande faktor. Däremot kan det konstateras enligt undersökningens statistiska test att det inte föreligger något statistiskt signifikant samband.
Background: After Bokförningsnämndens development of the K-regulations, K2 and K3, different pros and cons were discussed concerning the regulations amongst experts within the accounting profession. For the smaller businesses with the opportunity to choose between K2 and K3, the decision was therefore not obvious. An affecting factor that the accounting profession claims to be important is growth, however the variable has remained relatively unexplored. Henceforth the real estate sector is one of the industries that have expressed severe criticism towards the implementation because of the regulation regarding the mandatory component depreciations and the fact that the sector is characterised by high growth. The majority of previous research has studied larger companies, and few examines growth in relation to accounting choice which is what prompted this essay to have smaller companies as basis for examining the field further. Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of companies accounting choice in regard to choosing accounting standards such as K2 and K3 and what affects this choice. Henceforth this study focuses on finding a correlation between a company's growth and the choice of accounting standard. Methodology: This essay is based on a deductive approach and follows a quantitative research method. The information analyzed in this study has been collected from 200 annual reports from smaller companies in the real estate sector and was provided by Retriever Business. Based on the theories in this essay, two hypothesis has been formulated and tested using a Chi-squared test. Conclusions: The study implies that there is an indication of relation between smaller companies accounting choice and growth as an affecting factor. It can however not be ascertained according to the statistical test in the study, that there is a statistical significant relation.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.