Academic literature on the topic 'K3-regelverk'

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare. Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs “Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast”. God redovisningssed och rättvisande bild är två av de främsta termerna inom svensk redovisning. Studien belyser hur K3 förhåller sig till en rättvisande bild och god redovisningssed utifrån tre olika perspektiv; upprättarperspektivet, branschperspektivet och intressentperspektivet.
This study aims to investigate the implementation of the new accounting standards, K3, as standard accounting rules, both internationally and nationally. The K-project began in year 2004, when the BFN decided to change focus of their accounting principles. BFN decided to produce a single, comprehensive framework of rules covering the different categories of companies, K1 - K4 that should replace previously standards. The idea of the K-project is that all rules and regulations applicable for a company, in the preparation of its annual financial reports, shall be collected into the same guidance framework. We have chosen to collect data by interviews with and studies of the referral organizations responses on BFNs "Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast". Generally accepted accounting principles and true and fair view, are two of the main terms in Swedish accounting. This study illustrates how the K3-standards are related to those two terms from three different perspectives; the preparers-, the industry- and the stakeholder perspective.

Bokföringsnämnden startade år 2004 ett projekt för att ta fram nya regelverk, det så kallade K-projektet. Syftet med K-regelverken är att utformningen för årsredovisning finns samlat på ett ställe. K-projektet är uppdelat i fyra kategorier där företag kategoriseras in beroende på storlek.Från den 1 januari 2014 måste företag tillämpa ett K-regelverk. För en del företag finns möjligheten att välja vilket regelverk av K2 respektive K3 de vill tillämpa. Företag som får välja regelverk och som i nuläget tillämpar K2 men kommer att expandera och få nya intressenter bör byta till K3. Detta för att intressenterna vill ha en mer utförlig redovisning för att kunna bedöma företagets finansiella situation. Byte från K2 till K3 kan anses vara ett byte av redovisningsprincip vilket kan innebära stora skillnader i redovisningen. Syftet med studien är att redogöra för vilka konsekvenser som uppstår i ingångsbalansräkningen vid byte från K2 till K3. Vidare syftar studien till att redogöra för eventuella skattemässiga konsekvenser för företag som genomgår bytet.I genomförandet av studien har en deskriptiv analys använts för att beskriva ett antal aspekter som undersöks. Vid byte från K2 till K3 ska en ingångsbalansräkning upprättas. För att tydliggöra konsekvenserna i samband med ingångsbalansräkningen har typfall använts i studien för att på ett pedagogiskt sätt kunna visa konsekvenserna vid byte.Genom studien kan vi konstatera att det uppstår konsekvenser vid byte av regelverk från K2 till K3. Det finns redovisningsmässiga skillnader mellan regelverken. Dessa skillnader justeras direkt via eget kapital och redovisas således inte via resultaträkningen. Justeringarna kan bidra till skattepåverkan för företaget. Trots redovisningsmässiga skillnader som uppstår påverkas ingångsbalansräkningen marginellt utifrån våra typfall.
Bokföringsnämnden launched in 2004 a project to develop new regulations, known as the K-project. The purpose of the K-regulatory systems is that the design of the annual report is gathered in one place. The K-project is divided into four categories in which companies are categorized into depending on size.From 1 January 2014, companies must apply a K-regulation. Some companies have the ability to choose which rules of K2 and K3 they want to apply. Companies which may choose rules and which currently apply K2 but will expand and gain new stakeholders should switch to K3. This because stakeholders want a more detailed reports to assess the company's financial situation. Changing from K2 to K3 can be considered a change in accounting principle, which can mean big differences in the accounts. The purpose of this study is to describe the consequences arising in the opening balance sheet when changing from K2 to K3. Furthermore, the study aims to describe the possible tax implications for companies undergoing change.In the implementation of the study a descriptive analysis used to describe a number of aspects are examined. When changing from K2 to K3, an opening balance sheet is established. To clarify the implications in connection with the opening balance sheet has scenarios used in the study for an educational way to show the consequences of change.Through this study we can conclude that there are consequences when changing the regulations from K2 to K3. There are accounting differences between the regulations. These differences are adjusted directly through equity and are therefore not recognized through the income statement. The adjustments can contribute to the tax impact for the company. Despite the accounting differences arising influenced the opening balance sheet marginally based on our scenarios.This study is written in Swedish.

The implementation of a new framework can have a large impact on the companies due to the effects on the financial ratios. This despite the fact that the change in the accounting framework doesn't always result in any significant changes in the company's financial position. Since financial ratios are one of the primary ways to evaluate a company this becomes slightly problematic. Since 2014-01-01 the regulatory framework "K3" has been mandatory for larger companies in Sweden. The implementation of K3 has resulted in some essential differences in the depreciation of fixed assets, which could affect real estate companies extensively. The purpose of this study is to find out how the implementation of K3 has affected the result and the financial position in real estate companies. Some of the conclusions this study was able to draw is that K3 has had both positive, zero and negative effect on the real estate companies included in the selection. Many of the effects are directly related to the different way of dealing with the depreciation of fixed assets.

Bakgrund: Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem: Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför. Valet står mellan att antingen invänta K3-regelverket eller att byta till K2-regelverket. Problemet för personerna i valsituationen är att de saknar upplevelser av både K2-regelverket och K3-regelverket eftersom de ännu inte har använt sig av regelverken. De har således ingen uppfatt-ning om huruvida K2 är ett förenklat regelverk eller inte. Det innebär att de ska grunda sitt val på obefintliga erfarenheter. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva hur personer som arbetar på redovisnings-/revisionsbyråer upplever K2-regelverket. Vi vill utifrån personernas upplevelser ta reda på och redogöra för vilka företag det lämpar sig att använda K2-regelverket. Metod: Studien bygger bland annat på primärkällor i form av åtta stycken intervjuer med personer som arbetar på olika redovisnings-/revisionsbyråer i Sverige. Studien är utförd på ett kvalitativt sätt och våra respondenters delgivelser är av stor vikt för studien. Sekundärkällor som har använts i studien består av litteratur, regelverk, artiklar samt information från Bokföringsnämndens hemsida. Slutsatser: En av våra slutsatser är att K2 i dagsläget upplevs som onödigt på grund av att vi ännu inte har kunnat jämföra förenklingsreglerna med huvudreglerna. Strukturen med samla-de regelverk upplevs som positivt på grund av att osäkerheten om att det kan finnas andra rekommendationer tas bort. Majoriteten av våra intervjupersoner upplever att periodiserings-arbetet underlättas i K2. En annan slutsats är att redovisningsarbetet i K2 upplevs olika bero-ende på vilken typ av företag som använder regelverket. Vår studie visar att K2 är ett lämpligt regelverk för företag som är mindre och där användarna av redovisningen är de själva och banken. K2 är också ett lämpligt regelverk för företag med få delägare.

Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier.     Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2. Variablerna storlek, ägarstruktur, intressenter och revisor som enligt tidigare forskning påverkar redovisningsval har inte påverkat valet mellan K2 och K3. Skillnaderna i redovisningsmetoderna har viss påverkan på valet. Analyserna visar främst att tilläggsupplysning av verkligt värde och kostnader och nytta med redovisningsmetoderna har påverkat valet vilket kan bekräftas av tidigare forskning.   Vidare forskning kan vara att studera valen mer ingående och vid senare tillfälle när även företag med brutet räkenskapsår har gjort sitt val. Studien bidrar med en indikation hur företag inom fastighetsbranschen väljer regelverk och vad som påverkar valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen.

Redovisning handlar om att praktiskt skapa information som gör det möjligt för intressenter att granska och urskilja registrerade aktiviteter och artiklar. I Sverige är aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet bokföringsskyldiga. Antalet redovisningsprinciper och regler för mindre onoterade bolag i Sverige var många. Valmöjligheterna mellan olika redovisningsregler och principer innebar att företag kunde anpassa resultatet som redovisades vilket ledde till att finansiella rapporterna blev svårtolkade. Som en följd startade Bokföringsnämnden2004 arbetet med K-projektet. Tanken med K-regelverket var att samla relevanta redovisningsregler inom fyra kategorier, K1, K2, K3 & K4 för att på så sätt förenkla redovisningen. Företagens storlek avgör vilken kategori ett företag tillhör. Inför räkenskapsår 2014 stod företag i Sverige inför kravet att tillämpa något av K-regelverken i sin redovisning. Mindre onoterade företag kan välja mellan det förenklade och schablonmässiga regelverket K2 eller det princinpbaserade regelverket K3 som ger utrymme för tolkningar. Syften med studien är att undersöka valet mellan K2 och K3 för mindre onoterade företag i Sverige för att kunna sammanställaföretagens valoch avgöra om det finns någon branschanknytning i valen. Studien ämnar även kunna påvisa om det föreligger ett samband mellan valet av regelverk och ett antal variabler som härrör från tidigare studier och forskning inom redovisningsområdet.Teoretiska utgångspunkter grundas i tidigare forskning och teorier inom redovisning och beslutsfattande. Viktiga utgångspunkter i studien är institutionell teori, PAT, informationsasymmetri och agent teorin. För att kunna genomföra studien och besvara syftet har kvantitativ metodanvänts. Angreppsättet har varit deduktivt, verklighetssynen objektiv och kunskapssynenpositivistisk. Datamaterialet har bestått av årsredovisningar från mindre onoterade företag i Sverige. Företagen som ingått i urvalet tillhör fastighetsbranschen, industribranschen samt IT-branschen.Resultatet visar att majoriteten av företagen inom fastighetsbranschen samt industribranschen valt K2 medan fördelningen mellan K2 och K3 är nästintill jämn inom IT-branschen. Datamaterialet testades med logistiskt regressionsanalys. Resultatet visade att det finns branschanknytning i val av K-regelverk inom IT-branschen. Från resultatet kunde det inte fastställas branschanknytning inom fastighetsbranschen eller industribranschen. Resultatet från regressionerna som genomfördes visar att avskrivningar, skatt och rörelseresultat var övriga faktorer som påverkadevalet mellan K2 och K3.

Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida skillnader i avskrivningar och utvecklingsutgifter mellan K2 och K3 har varit avgörande för valet av regelverk. Syftet är även att undersöka vem som har haft det största inflytandet i valet och om det har uppstått problem vid implementeringen av det valda regelverket. Slutsats: Skillnader i metoder för avskrivningar och utvecklingsutgifter har varit avgörande i valet mellan K2 och K3. Fastighetsbolag ville undvika att tillämpa komponentmetoden och utvecklingsintensiva bolag ville undvika kostnadsföringsmodellen. Möjligheten att kunna finansieras och fortsätta växa i K3 påverkade även valet av regelverk. Främst revisor men även redovisningskonsult har haft störst inflytande i valet av regelverk men i vissa fall har styrelsen haft störst påverkan. De problem som uppstått har varit en konsekvens av den avsaknad som finns i respektive regelverk, nämligen möjligheten i K2 och enkelheten i K3.
Background: BFN started a project in 2004 in order to simplify for companies in Sweden. The project is called K-project. In the year of 2014 smaller unlisted limited companies was forced to choose between K2 and K3. Purpose: The purpose of the study is to examine whether differences in the amortization and development costs between K2 and K3 has been crucial for the choice of regulation. The aim is also to examine who has had the biggest influence in the choice and if any problems has occurred in the implementation of the selected regulatory framework. Conclusions: Differences in methods of depreciation and development costs has been conclusive in the choice between K2 and K3. Real estate companies wanted to avoid applying the component method and development intensive companies wanted to avoid the expensing model. The ability to be financed and continue to grow in K3 has also affected the choice of regulatory framework. Mainly auditors but also accountants has had the biggest influence in the choice of regulation, but in some cases the board has had the biggest impact. The problems that has occurred has been a consequence of the shortage in the frameworks, which is the possibility in K2 and the simplicity in K3.

Under 2004 började Bokföringsnämnden arbeta med nya regelverk för hur en redovisning skulle upprättas i Sverige. Projektet kallades för K-projektet. De nya regelverken började gälla den 31 december 2013. Små och medelstora bolag har efter regelverkens inträde möjligt att själva välja vilket regelverk de vill tillämpa. Studien undersöker revisorer synsätt på regel- (K2) respektive principbaserad (K3) och vilka kriterier som revisorer anser är avgörande när små och medelstora bolag ska välja redovisningsmetod. I studien används en kvalitativ metod där fyra revisorer har svarat på intervjufrågor inom ämnet genom tre personliga intervjuer och en skypeintervju. Studien har funnit att revisorerna har delade åsikter gällande de regel- och principbaserade regelverken samtidigt som det finns några kriterier en revisor tittar på innan vägledning vid valet av regelverk sker. De kriterier som används är: Storleken av bolag, typ av verksamhet bolaget arbetar inom och vilket regelverk kommer hjälpa bolaget att ge en så rättvisande bild som möjligt.