To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kalla kriget.
Dissertations / Theses on the topic 'Kalla kriget'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kalla kriget.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lindström, Jonathan. "Indianen och kalla kriget : Audiovisuella representationer av kalla kriget 1965-1986." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13324.
Full textAbstract:
The similarity between the Russian and the Indian, in a Cold War context, may be ambiguous considering the ethnic-social variables and the period in time from where the Indians relate. However, by analyzing these, as well as other, characters in the exhibition of movies, we could learn something about the ideology of the time from which the movies derive. This study examines ideology and movies in the Cold War era and concludes that the Indian, for example, may be representing the values of the common public enemy, originating from the Cold War ideology. The movies examined, regardless of influence of distinct Cold War themes or lack of such themes, carry attributes that give evidence of typical Cold War ideology. The fear of communism and common enemies connected to a Cold War context, the thought of America as the land of the free – with the horizon in the ending of the movies as metaphoric to freedom – and the moral rhetoric that connects to the American thought of a duty as a global savior, are all signs of the Cold War ideology. Even though the messages are somewhat clearer and more distinct in the movies with Cold War motifs, the fact that ideology is projected through other movies as well should be considered essential for the continuing study of movies as cultural artefacts.
2
Hagbro, Kenneth. "Kalla kriget i läroböckerna : på vilket sätt har kalla kriget framställts i skolans läroböcker?" Thesis, Umeå University, Historical Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-604.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur det kalla kriget framställts i grundskolans läroböcker, samt analysera i vilken mån läroböckerna följt sin tids gällande styrdokument. Metoden har varit genom att undersöka skillnader och likheter i läroböcker från 1980-talet och 2000-talet och även se om bilden av kalla kriget har förändrats efter berlinmurens fall och Sovjetunions kollaps. Läroböckerna som har undersökts har varit två stycken ifrån 1980-talet och tre ifrån 2000-talet för att få en spridning av författarna till läroböcker inom skolan. Resultatet som har visats sig när det gäller hur läroböckerna har skildrat det kalla kriget är att det varit den traditionella synen som varit gällande, vilket innebär att skulden läggs på Sovjetunionen. De olika uppror som skedde under kalla kriget har uttryckts som att det har handlat om kampen för frihet, för människan. När det gäller på vilket sätt skildringen av det kalla kriget i läroböckerna går att koppla ihop med sina tiders gällande styrdokument, märks det ett samband mellan de äldre och de nyare läroböckerna till sina gällande styrdokument. I Lgr 80 står det om de fördjupande kunskaper som ska finnas med i läroböckerna och i Lpo 94 står det att eleverna ska känna till vilka samhälliga omvälvningar som har påverkat människans existens.</p>
3
Sahlén, Torbjörn. "Fransk säkerhetspolitik efter kalla kriget." Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1884.
Full textAbstract:
I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare. Ytterligare närmanden synes vara starkt sammanknippade med franska krav på eneuropeisering av NATOs kommandostruktur.Författaren bedömer att fransk strategi syftar till att stärka EU-samarbetet och genom detta etableraen starkare europeisk pelare inom NATO samt att göra NATO till en organisation som suddar ut dengamla blockuppdelningen i Europa.<br>The aim of this essay is to analyse the French relation to European andTransatlantic co-operation. A theory of institutionalism is used to support analysiswhich focuses on if and how French security policy and EU or NATO treatieseffect each other during the years of 1989-2001.In order to achieve the objective, questions are posed about if and how theFrench relation to European and Transatlantic security co-operation have changedafter the cold war. Questions are also posed about the characteristics of Frenchpolicy towards security co-operation within EU and NATO.The analyse shows that France have played a major role in the EU securityco-operation development and that the French policy and the EU decisions effecton each other is escalating. It also shows that progress within EU security cooperationseems to bee connected to French relations towards Germany and GreatBritain.France also seems to have taken serious steps towards NATO co-operationup to 1997, after which the progress seems to stop. Through the higher degree ofparticipation France has achieved greater influence over NATO decisions thanbefore. Further steps towards NATO co-operation is probably strongly connectedto French demands on a stronger European position within NATO commandstructure.The writer estimates that French strategy aims on strengthening EU securityco-operation and thereby establishing a stronger European pillar within NATO.Further on it may also aim on developing NATO into a pan-Europeanorganisation which prevents a new block division in Europe.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
4
Holmén, Janne Sven-Åke. "Den politiska läroboken : bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget = Political textbooks : the depiction of the USA and the Soviet Union in Norwegian, Swedish, and Finnish schoolbooks during the cold war /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Universitetsbiblioteket [distributör], 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6748.
Full text
5
Hoffmanova, Lucie. "Kalla kriget i nutida tjeckiska och svenska läroböcker." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24548.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man skildrar det kalla kriget i nutida tjeckiska och svenska läroböcker. Jag utgår från faktumet att Tjeckien (respektive Tjeckoslovakien) och Sverige hade olika politiska förutsättningar under det kalla kriget och därför har jag velat spåra hur dessa skillnader eventuellt synliggörs i historieläroböcker, i synnerhet i texterna som handlar om det kalla kriget. På grund av mina egna erfarenheter har jag också formulerat en hypotes som behandlar skilda tendenser inom de två ländernas skolväsende. Dessa tendenser innefattar bland annat fokus på faktainlärning, kontra fokus på analysförmåga och kritiskt tänkande. Resultatet visar tydligt att det politiska arvet har lämnat avtryck på hur man tolkar vissa händelser i enskilda länder. Däremot stämmer hypotesen bara delvis överens. Man kan spåra tendenser av att gynna analysförmågan och det kritiska tänkandet även i de tjeckiska läroböckerna. Den ena tjeckiska läroboken hamnade i strävan att avskaffa fokus på ren faktainlärning i den andra ytterligheten, det vill säga att ange bristfälliga information.
6
Lidén, Peter. ""För säkerhets skull" : om svensk säkerhet, efter kalla kriget." Thesis, Försvarshögskolan, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1794.
Full textAbstract:
Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ”säkerhetiseringsteorin”.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer. Frågorinom de politiska och samhälleliga områdena får däremot ökad säkerhetsmässig laddning underperioden. Tre sakfrågor som kan illustrera detta, och som särskilt lyfts fram såsom säkerhetshotunder perioden, framtonar i den kvalitativa delen av analysen: Miljöförstöringen och Kronkriseni periodens början och Rasism/Främlingsfientlighet i dess slut. EU-medlemskapet i periodensmitt visar sig också ha stort säkerhetsmässigt genomslag. Utifrån analysen konstateras att Sverigeunder perioden har blivit säkrare avseende externa och konkreta hot men osäkrare avseende interna,mer abstrakta. Dessa hot och de åtgärder man sätter in emot dem är svårare att kvantifiera,varför Sveriges osäkerhet (eller, mer specifikt: Riksdagens upplevda osäkerhet) ur denna synvinkel,och i motsats till vad som refereras i första meningen ovan, har ökat under perioden.Avslutningsvis diskuteras två möjliga implikationer för tiden efter den studerade:antalet sakfrågor som av statsmakterna betraktas som säkerhetsfrågor kan visa sig öka och,parallellt med detta, svensk säkerhetspolitik kan visa sig få legitimeringsproblem hos folket.<br>Sweden has been said to have become increasingly safe, security policy-wise, during the 1990s.At the same time there has been an increased focus on a widened security concept, which couldwell mean an enlarged variety of threats and, thus, a potentially larger insecurity. This essayanalyses the evolution of the Swedish Parliament´s discourse on state security during the period1991-2001. The documentary research of the essay is carried out through a quantitative as well asa qualitative content analysis of the government declarations with their successive party leaderdebates from the period. The theoretical framework this analysis is performed within, is thesocial constructivist theory of Buzan, Wæver and de Wilde on a widened security concept and“securitization” of political issues.The analysis shows that issues within the military, ecological and economical sectors aresecurity laden at the beginning of the period but that these sectors are subsequently desecuritized.Issues within the political and societal sectors are on the other hand given an enhanced value,security wise, during the period. Three points of issue illustrating this are specifically pointed outas threats to security during the period and are, consequently, also sifted out in the qualitativepart of the analysis: The environmental pollution and the financial crisis at the beginning of theperiod and racism/xenophobia towards the end of it. The EU membership in the middle of theperiod also manifests itself as having substantial impact on security.Sweden is, in the analysis, shown to have become safer in respect of external and tangiblethreats but increasingly unsafe in respect of internal, more abstract, ones. Since these threats, andthe measures taken against them, are more difficult to quantify, Sweden’s overall security as astate (or, more specifically: the security perceived by the Parliament) from this perspective, andin contradiction to what was referred in the first sentence of this abstract, has de-creased duringthe period.Two possible future implications have, by way of conclusion, been identified:- The amount of issues that the Swedish Government authorities, in explicit terms, regard asthreats to state security may prove to increase as the definition of its reference objects widensfrom the national state and its citizens, and, parallel to this;- Swedish security policy may, for much the same reasons, get problems of legitimacy among itspeople.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03
7
Ekecrantz, Stefan. "Hemlig utrikespolitik : kalla kriget, utrikesnämnden och regeringen 1946-1959 /." Stockholm : Santerus, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb392153722.
Full text
8
Lassenius, Oscar. "Svensk och finsk strategisk kultur efter slutet av kalla kriget." Thesis, Försvarshögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9277.
Full textAbstract:
Denna forskning i svensk och finsk strategisk kultur svarar på forskningsproblemet: hurdan strategisk kultur har Sverige och Finland påvisat efter slutet av kalla kriget och på vilket sätt skiljer dessa sig åt. Syftet med forskningen är att öka förståelsen av svensk och finsk strategisk kultur, belysa vilka skillnader det finns mellan dessa samt vad skillnaderna beror på. Forskningen genomfördes som en tolkande fallstudie med fokus på tre strategiska normer kopplade till militär våldsanvändning, samt tre förändringsmekanismer. Avseende svensk strategisk kultur observerades att Sverige påvisat en förändringsbenägenhet som framförallt är riktad mot förändringar i målsättningar för användning av militärt våld. Förändring har skett via samtliga förändringsmekanismer. Ett internationellt fokus med strävan till globalt ansvarstagande färgar svensk strategisk kultur. Aktivitetsnivån inom användning av militärt våld samt diversifieringen av internationellt försvarssamarbete påvisar ett uttryckt beroende av extern hjälp. Den finska strategiska kulturen karakteriseras av att hålla fast vid vikten av nationellt försvar. Målbilden för användning av militärt våld har endast fluktuerat lite med inslag av internationellt ansvarstagande, men försvaret av finskt territorium har förblivit centralt. Utöver en relativt stabil målbild har dock finska normer om hur militärt våld skall användas samt föredragen samarbetsform utvecklats i samma riktning som i Sverige. Även ett explicit uttryck för beroende av internationellt stöd har vuxit fram. Skillnaderna mellan ländernas strategiska kultur verkar främst basera sig på en skillnad i tolkning av hotbild, men även på olik inverkan av internationella organisationer samt olika tolkningar av innebörden av lärdomar ifrån internationella kriser. Denna skillnad i kulturer tar sig även uttryck genom staternas nationella identiteter som är beroende av såväl en nationell som internationell kontext.
9
Björklund, Fredrika. "Samförstånd under oenighet svensk säkerhetspolitisk debatt under det kalla kriget /." Uppsala : Stockholm, Sweden : Uppsala University, Dept. of Government ; Distributor, Almqvist & Wiksell International, 1992. http://books.google.com/books?id=2SSOAAAAMAAJ.
Full text
10
Karlsson, Fredrik, and Matilda Mårtensson. "Var kriget kallt när de kalmaritiska pressarna gick varma? : En presstudie om de kalmaritiska dagstidningarnas rapportering om händelser under det kalla kriget med Sovjetunionen i fokus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81183.
Full textAbstract:
This essay is investigating what the citizens of Kalmar could read in the local newspapers on matters concerning the Soviet Union during the cold war. We chose to do a study of the two largest local newspapers in the region, Barometern and Östra Småland. We wanted to see how they reported about three specific events. In addition to the newspapers, we used litterature who dealt with Swedish foreign policies during the above mentioned period. The reason behind the choice of litterature was to get a bigger picture, contextually. The most important results given from the study was that the local citizens in Kalmar were able to get a lot of useful information regarding the events. We could also see that there was a difference between the newspapers in the way they reported about the events. That was most clear in the editorial material where the newspapers political tendencies were shining through. Regarding the swedish foreign policy, it was made clear to us that the most distinct feature was to maintain their neutrallity in the polarized world. In order to do that, the image of neutrality had to be preserved. That’s why Sweden during certain periods, were cautious in their criticism against the Soviet Union and USA.
11
Holm, Carl-Johan. "Svensk militär avskräckning, en tröskel eller déjà vu från kalla kriget?" Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6010.
Full textAbstract:
Redan i Sun Zis klassiska verk Krigskonst beskrivs hur avskräckning skapas genom förberedelser i fred som syftar till att för motståndaren framstå som oövervinnerlig. Huruvida Sverige nyttjar avskräckning som en övergripande strategi eller i olika form på olika nivåer gör det relevant att studera fenomenet och om det finns en skillnad i synen på avskräckande förmåga relativt strategisk nivå och strategiska maktmedel. Vilket utifrån hur avskräckning uttrycks och beskrivs samt de förmågor som anses generera denna effekt skapar ett svenskt perspektiv på avskräckning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra om dagens syn på begreppet avskräckning, avskräckande marina förmågor och metoder skiljer sig från första delen av kalla kriget. För att därigenom kunna påvisa om det skett en förändring i den direkt avskräckande strategin för det militära försvaret av Sverige och om en utveckling i så fall är att betrakta som en optimering eller suboptimering av svensk avskräckning. Resultatet i uppsatsen konstaterar en skillnad i synen på avskräckning inom den överordnade strategin utifrån de förändrade säkerhetspolitiska förutsättningarna. Samtidigt som den militärstrategiska nivån ska generera en förnekande- och direkt avskräckande effekt mot ett överraskande anfall och försvara Sverige enskilt, för vilket det saknas en trovärdig militär förmåga till såväl förnekande- och direkt avskräckning som kollektiv- eller utsträckt avskräckning. Sammantaget visar studien att Sveriges nutida avskräckningsstrategi är ofullständig och som en konsekvens av detta blir det militära maktmedlets förmågor och metoder idag, illusoriskt lika de som uttrycktes under kalla kriget.
12
Nilsson, Sofi. "Hur köper man en Valp? : Upphandling av militärfordon under kalla kriget." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352916.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en upphandling av ett militärfordon gick till under det kalla kriget. Syftet är vidare att beskriva den bakgrund och förutsättningar mot vilken anskaffningen genomfördes samt hur relationen mellan stat och relevant industri såg ut vid den här tiden. Genomlysningen visar att det fordon som utvecklades av Volvo AB låg helt i linje med den taktisk-tekniska målsättning som fastställdes 1957 samt rådande materielförsörjningsstrategi. Det tillkom visserligen fördyrande anpassningar av fordonet efter de första leveranserna men dessa försvaras av en längre livslängd än beräknat.
13
Robertsson, Fredrik. "Strategiutbildning under det kalla kriget : en analys av strategiproven vid MHS 1961-1972." Thesis, Försvarshögskolan, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1822.
Full textAbstract:
År 1961 startas utbildningen vid den nybildade Militärhögskolan. Bildandet av Militärhögskolan föregåsav utredningar som pekar på fördelarna med att kunna samordna de stabsutbildningar som tidigare harbedrivits utan samordning inom ramen för de olika försvarsgrenarna. I samband med detta lyftsstrategiutbildningen fram som ett ämne där stora samordningsvinster finns att hämta. I den utredningsom ligger till grund för bildandet av Militärhögskolan framgår att utredarna ser möjligheterna att genomsamordningen av strategiutbildningen ge officerarna en enhetlig syn på försvarsproblemen. I uppsatsenhar jag undersökt huruvida denna enhetliga syn på försvarsproblemen är styrd och påverkad av depolitiska beslutsfattarnas officiella uppfattning i dessa frågor eller om den enhetliga synen iförsvarsfrågorna baseras på andra uppfattningar. Jag har också haft som ambition att visa hurstrategiutbildningen bedrevs i fråga om vilka frågeställningar som diskuterades underundersökningsperioden. Uppsatsen har avgränsats till att omfatta tidsperioden mellan 1961 och 1972.Det ämne som jag i uppsatsen har fokuserat utredningen till är strategiutbildningen och de källor som ihuvudsak har använts är provhandlingar och rättningsmallar till strategiprov. Undersökningens resultatvisar att strategiutbildningen påverkades i relativt stor omfattning av de förändringar i politiken somskedde inom undersökningsperioden. Strategiundervisningen återspeglade också den förda politikengenom att aktualisera de frågor som politikerna fattat beslut om. Resultatet visar dock en störresamstämmighet mellan politik och utbildning fram till försvarsbeslutet 1968, än i den del som omfattarperioden efter 1968. Efter 1968 påverkades förvisso utbildningen i hög grad av de riktningsförändringari politiken som gjordes. Däremot återspeglades politiken i mindre utsträckning än tidigare i debakgrunder och scenarier som användes i undervisningen.<br>In 1961 the training started at the newly founded Swedish Military College. Thefoundation of the military college was done after considerations published inseveral official reports. One of the reports stated that the training in strategy had alot to win by being coordinated between the different military arms. One of themotives that the report stated was that a common view of different defence issueswould be easier to attain in a coordinated training.In this essay I have examined if this so called common view is coherent with theofficial policy150 that is stated from the government. I have also examined if thetraining is influenced by the changes of direction in policies occurring. A secondaim with this essay is to give a broad picture of what assumptions and issues thatinfluenced the training at the time. The essays examination is delimited to the timebetween 1961 and 1972, and is based on the training in strategy. The examinationis based on a study of original manuscripts consisting of various tests carried outwithin the framework of the strategytraining 1961-1972.The result of the examination indicates that the training is highly influenced by theofficial policy at the time. The result also shows that the grade of influence ishigher prior 1968, at lest concerning the views of different threats that is used inthe training. At the same time the result shows that the training is influenced bythe policy after 1968 even though training is not based on official policy in thesame extension as earlier. The difference is first and foremost in the way threats isdescribed in the training.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03
14
Bengtsson, Ola. "Infanteriet - pånyttfött eller återanvänt? : En jämförelse av infanterireglemente under kalla kriget och idag." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4048.
Full textAbstract:
Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld.<br>This essay aims at studying how swedish infantry regulations have changed from the invasion-deterring army of the Cold War to today’s modern expeditional army, but also to show likenesses between these.The essay is based upon two regulations, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 and Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, which are compared with an analytical tool constructed from elaborated and operationalized parts of the six basic abilities.The thesis shows that there is a difference concerning the use of indirect method in order to defeat the opponent, and also in the terms of mission tactics. Similarities can be found in the description delaying the opponent and the use of indirect fire.
15
Boman, Arvid. "Avskräckning och förmåga : En jämförelse av försvarsmaktens avskräckningsstrategier mellan kalla kriget och idag." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6196.
Full textAbstract:
The Swedish armed forces deterrent strategy today has a lot of similarities with the deterrent strategy applied by Sweden’s armed forces during the cold war era. However the resources, which constitutes the foundation on which the deterrent threats are based, differ a lot and have decreased severely since the 1960s. This paper compares the deterrence strategy applied by the Swedish armed forces from the 60s with the one today and examines similarities and differences in order to put a military perspective on Swedish deterrence strategies and shine a light on problems regarding the Swedish deterrence strategy and its limited resources. The result shows a lot of similarities within the deterrent threat issued by Sweden from the two eras and concludes that the biggest difference lies within the change towards a more collective actor deterrence. Which in turn constitutes a problem because it implicitly undermines Sweden’s military capability and doesn’t guarantee any kind of military support from another state, if attacked, what so ever.
16
Penttinen, Daniel. "Att bestiga rymden : En tidningsanalys om kalla krigets första rymdmän." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52370.
Full textAbstract:
The Space Race during the Cold War was an era when the World saw great possibilities and scientific discoveries. Before 1957, the thing we call space had never been scaled by man. The Soviet Union turned this over with Sputnik 1, the very first artificial satellite which would change our way to research everything beyond Earth. Although this is true, there is also another side of Space Race which has more or less nothing to do with space at all – the politics. There is no denying that the politics about Space Race was far more essential for the United States and the Soviet Union than any scientific research. Kennedy talked about prestige and to “be ahead” in the race for space. Of course, the Americans and the Russians were fully involved and knew what could be gained from winning the race. But what about other nations? What about the Swedes? This thesis brings the Space Race to Sweden and examines two Swedish newspapers to get a clear view on how the people of Sweden actually encountered Space Race. To narrow the thesis down, the author picked two important events where the political side of Space Race is distinct – Yuri Gagarin’s orbit of the Earth in 1961 and John Glenn’s orbit of the Earth in 1962. What kind of position in the Space Race did Sweden have, and how is it reflected in the newspapers? Does the political differences in two leading tabloids affect the outcome of the articles? And which kind of theories about the Cold War could be applied on these tabloids? This kind of research is uncommon to encounter in Sweden, but it ought to be dealt with here.
17
Axelsson, Jörgen. "Avskräckning inom svensk försvars- och säkerhetspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4654.
Full textAbstract:
Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då? Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet har bestått av officiella politiska och av Försvarsmakten framställda dokument från 1950-talet respektive nutiden. Undersökningen har visat att det finns skillnader, som kunnat utläsas av de analyserade dokumenten, i uppfattningarna om avskräckning mellan kalla kriget och idag. En viss diskursiv glidning framträder tydligt med förändringar både i synen på behovet av avskräckning, men också gällande vilka förmågor som krävs för att åstadkomma det. Numera anses internationellt engagemang och samarbete vara det som främst bidrar till att avskräcka en potentiell angripare trots mindre militära resurser idag jämfört med under 1950-talet.
18
Liljegren, Jonathan. "Trygghet genom utrymning : En trygghetsberättelse i svensk civilförsvarskultur." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30605.
Full textAbstract:
Upptäckten av kärnvapnet ledde till slutet av andra världskriget och starten till kalla kriget. I dess destruktiva kraft uppkom också ett behov av att skydda civilbefolkningen. I USA skulle det ske genom ett civilförsvar som var mer än ett skydd. Det fungerade också som en meningsskapande process hos människor för att hantera oro, ångest, kärnvapenpolitik, utrikespolitik, kampen mot kommunismen med mera. Detta beskrivs av amerikanska historiker inom ramen för vad som kallas civilförsvarskultur. Men på svensk mark är det ett outforskat område. Även Sverige hade ett civilförsvar men på grund av få historiska studier vet vi bara lite om meningsskapande och ytterst sett trygghet gentemot hotet det skulle bemöta. Ett berättelseperspektiv kan hjälpa till att synliggöra detta. Således är syftet med studien att undersöka vad för slags trygghetsskapande berättelse som föreligger gentemot hoten om kärnvapen och konventionellt krig i pressmaterial, filmer och publikationer. Det gäller tidsperioden 1957–1962. Syftet bryts ned i fem frågor: Vad består hot/oro av? Vad består trygghet av? Vad för slags emotionella strategier förekommer? Vad för slags genusordning uppvisar källmaterialet? Vad för slags kritik förekommer? Dessa frågor grundas på tidigare forskning främst från USA men också från Sverige. Amerikanska forskare preciserar förekomsten av emotionella strategier, en särskild genusordning och kritik inom amerikansk civilförsvarskultur varpå det faller sig intressant att fråga sig om det går igen i svensk civilförsvarskultur. Svenska historiker menar att det under tidsperioden finns en trygghetsberättelse som utgörs av dikotomin trygghet–hot/oro. Därmed sökes ett svar om vad av detta innehåll som finns kring utrymningar. Studiens teoretiska utgångspunkter står på två ben. Först och främst handlar det om begreppet militarisering, det vill säga hur ett samhälle organiseras för produktionen av våld. För det andra, med hjälp av begreppet trygghetsberättelse preciseras förekomsten av en meningsskapande berättelse om trygghetsskapande. Utifrån kvalitativ innehållsanalys studeras två kategorier av källmaterial. Publikationer och filmer utgivna av Civilförsvarsstyrelsen visar på utrymning i idealbild medan artiklar från dagstidningarna Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet visar på utrymning i praktiken. Resultatet uppvisar förekomsten av en trygghetsberättelse som har en särskild intrig. Med vardagen som utgångspunkt berättar den om hur detta normaltillstånd bryts av hot/oro som består av krig och kärnvapen. Detta behöver hanteras och det sker genom att skapa trygghet. Tryggheten innehåller trygghetsskapande berättelser om ett antal beståndsdelar som skall följas från början till slut, om utrymningsövningarnas succé, om att myndigheterna har koll genom att deras ansvarsområden preciseras och poängteras, om emotionella strategier för att hålla känslorna i schack och övningsdeltagarnas skötsamhet. Avsaknad av kritik mot utrymningar förstärker bilden av trygghet. Trygghetsberättelsen uppvisar också ett innehåll av en särskild genusordning där män och kvinnor till viss del har olika ansvarsområden. Den visar också upp en förståelse för utrymningsövningar som trevliga utflykter vilket är en berättelse som konkurrerar med berättelsen om hot/oro.
19
Wahl, Robin. "Civilförsvarssamarbete mellan Sverige och Danmark under kalla krigets början : En analys av korrespondensen mellan tre myndighetschefer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184565.
Full text
20
Bennesved, Peter. "Skyddsrum och kärnvapen : En diskursanalys av 1950- och 1960-talets försvars- och civilförsvarsdebatt i svensk press." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58152.
Full textAbstract:
Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold war Sweden during the Cold War set into motion one of the world’slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population. This brings the question what kind of discourse allowed such an expansion in military as well as civil defense? The aim of this study is to examine what conception of a coming war was discussed in Swedish press and how it was interconnected with the defense and civil defense debate during 1954, 1960 and 1966. Using the theoretical framework of discourse analysis - including the two branches Nukespeak and Conceptual history - the study wants to bring forth firstly how the threat of nuclear war was discussed in Swedish press. Secondly if the conceptions of this future war was presented and used by a dominant group for political gains. And third, if so, what strategies was used to keep this dominance and how did this situation change as we move towards the mid 1960´s? The result is then compared with the work of other Swedish historians in the field of Cold War culture as Marie Cronqvist, Jonas Anshelm, Henrik Sjövall, Jerry Määttä and Michael Godhe to give a plausible explanation of the development. The results show that the dominant perspective of a coming nuclear attack was built upon an authoritarian ideology with the following attributes: 1) The coming nuclear war was a terrible plague that would destroy the whole world’s civilization, even humanity as a race was threatened by it. 2) The threat of war was considered realistic and plausible. The local conflict in Scandinavia and the global conflict is also considered being one and the same which grants the Swedish military a key position in preventing the east and west superpowers from unleashing a total annihilation. 3) A requirement to be able to keep peace between the superpowers and survive the war as it is presented is that technical innovation is maintained at all costs. This is presented as a necessity given by the atomic age as a deterministic historical epoch. 4) It is possible to survive this apocalyptic war with good planning, well built shelters, a strong will of resistance to foreign power and a well equipped military. This hegemonic perspective is maintained by methods described by Edward Schiappa and other linguistic scientists as domestication and bureaucratization, and also with a plea of a 'male' rationality, thus expelling female criticism. 1966 this hegemonic perspective is challenged and the reason of this change could be that of saturation of the concept of the atomic age and what it could bring to human civilization. Also a merging of military expertise and foreign politics could have played a part in this and a general relaxation of the superpowers foreign politics which meant that the war that was expected and planned for by the military advisers was more and more unlikely to occur.
21
Olsson, Simon. "Svenska läroböckers skildringav Sverige i samtidshistorien : Med andra världskriget och kalla kriget som utgångs-punkt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67360.
Full textAbstract:
This bachelor thesis researches the differences and similarities of how Sweden is depicted in World War Two and the Cold War in Swedish history textbooks with students between age 15 and 19 as intended readers. The thesis uses a historiographical toolset described by Michael Stanford. Three textbooks from the 1960’s, one from the 2000’s, and two from the 2010’s have been analysed. My conclusions are: The textbooks have one voice and one perspective through the whole narrative thus the history in the textbooks is unchallenged, albeit the newer textbooks include discussion and text analysis for the students. The early textbooks do not criticise Swe-den during World War Two whereas the newer ones tend to have a critical outlook with one exception. The focus on Sweden in internationally affairs during the Cold War has decreased in the newer textbooks. Sweden is generally described as a peaceful neutral country with little to no international influence during both wars. The perspective on Sweden’s neutral policies are generally depicted as something positive. Two of the newer ones apply more criticism against Sweden’s politics, however. Because of the textbooks monotone retelling, teachers need to not treat the textbooks as an authority in the classroom, but as one way to tell history.
22
Sakari, Simon. "UTVECKLING AV SVENSK LUFTMAKT SEDAN DET KALLA KRGIET." Thesis, Försvarshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5500.
Full textAbstract:
Since the beginning of the 20th century air power has been seen as an offensive instrument in warfare. During the Cold War, Sweden had one of the largest air forces in the world despite a clearly defensive strategy. Today's Swedish Air Force has been reformed since the Cold War and there are uncertainties about how this has changed the use of air power. The purpose of this study is to investigate what changes occurred in the Swedish Air Force related to offensive and defensive use of air power. This is illustrated by examining and comparing the use of air power in the Air Force during the Cold War and today. The study is based on the theories of air power and illustrates the use of air power from multiple perspectives in order to provide as broad picture of the Air Force as possible. The results demonstrate that a change has occurred where air forces moved more towards working together with other forces over a broader range of applications than during the Cold War.
23
Staberg, Johan. "Kalla krigets flygspaning - för vem? : En studie av det svenska försvarets avvägningsdiskurs." Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9467.
Full text
24
Igelström, Peter. "Historiografi och paradigm i forskningen om kalla kriget : En komparativ analys av diplomatihistoria och internationella relationer." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17271.
Full textAbstract:
<p>Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master’s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research.</p><p>Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift. What this shift has meant for historical cold war research is also addressed. With the starting point in conclusions by historian Anders Stephanson, the study also suggests that the predominating view of the cold war during the cold war can be analysed as a paradigm, effecting interpretations and theories about the conflict. As IR scholar Ted Hopf has suggested, the normal science during the cold war prevented IR research from correctly predicting the end of the cold war.</p><p>From a Kuhnian perspective, an interpretation of the difficulties in communication and scholarly interchange between diplomatic history and IR is offered. The study emphasizes the importance of political and social factors in the development of the different paradigms within the field, and concludes that the goal to become a paradigmatic science might not be attainable, or even desirable, for disciplines such as diplomatic history and IR.</p>
25
Vesterlund, Mattias. ""Det gäller dig och din familj!" : Svenskt civilförsvar och vardagslivets militarisering under kalla kriget 1945-1975." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-343198.
Full textAbstract:
The Swedish civil defense during the Cold War Era was a well-developed and well-planned organization in comparison to many other countries. This caused civil defense ideas to come closer to individual citizens’ everyday lives and influence how they should adapt to the threat of nuclear war, thus creating a culture of civil defense. The purpose of this thesis is to elucidate what this militarization of everyday life looked like in Sweden during the Cold War and how it affected people’s everyday life. This is done through studying a civil defense journal between 1945-1975. The articles in the journal are analyzed by how they are portraying the day-to-day life in the context of civil defense. Partly through articles about propaganda and various civil defense courses and exercises, and partly through articles portraying the physical militarization of society, primarily fallout shelters and bunkers. Of particular interest is the contrast between the dark Cold War narrative and the narrative concerning the security and comfort provided by the welfare state. Finally, the thesis argues that the journal and its work can be seen in the context of militarization of everyday life. It tried to spread its militarizing vision in society, and did – incomparison to other countries – succeed in that pursuit. Militarization played a vital role in reaching out to the public, and in disseminating the idea of a welfare state that takes good care of its citizens, even during the hardest of times.
26
Aman, Robert. "Folkpartiets syn på svensk säkerhets- och utrikespolitik 1956-1974 : En jämförande analys av Folkpartiets syn på svensk säkerhets- och utrikespolitiska frågor i förhållande till regeringen." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-518.
Full textAbstract:
<p>The socialdemokrats’ long possession of government power from the 1930’s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse Folkpartiet´s view of security and foreign affairs in comparison with government policy. The study is built around three years that are case studied: 1956, 1965 and 1974. More specific is the Folkpartiet’s stance in the foreign affairs debates in the parliament during those specific years that are being investigated. For this purpose, five questions have been formulated: What kind of goals did the Folkpartiet have with security and foreign policy during the investigated period of time? Did there exist an agreement between the goals of the government and the Folkpartiet? Did the Folkpartiet mark their own line in specific security and foreign policy questions? On which specific security and foreign policy questions was the Folkpartiet in agreement with the government? Finally, does Folkpartiet’s present stance in favour of Swedish membership in NATO have any historical substance?</p><p>The study shows that the Folkpartiet are in agreement with the government’s policy of being neutral during the whole investigated period of time. The Folkpartiet are constantly critical towards the Soviet Union, defend Israel in the state’s conflict with neighbouring countries and favour third world countries. The parties are in most agreement when the government decides to side with either part in a conflict. When the government decides not to do so, it causes criticism from the Folkpartiet.</p>
27
Ahlsén, Nils. "Borta bra men hemma väst : Läroböckernas tendensskiftningar i takt med politiken." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296378.
Full textAbstract:
En studie i historieläroböckernas gemensamma tendentiösa vinkling av öst och väst utifrån slaget vid Stalingrad och D-dagen i läroböckernsa skildringar från 1950 till 2015.<br>A study of bias in Sweidsh historical textbooks based on a study of the portrayals of the battle of Stalingrad and D-day between 1950 and 2015
28
Kourinnoi, Igor. "Krig tuktar land och folk : En undersökning av krigssjukvårdens utveckling i ljuset av den offentliga debatten under åren 1946 - 1960." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184567.
Full text
29
Holmén, Janne Sven-Åke. "Den politiska läroboken : Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of History, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6748.
Full textAbstract:
<p>During the Cold War, Norway was a member of NATO, Sweden was neutral but depended on Western support in the event of a crisis, while Finland's foreign policy priority was to win and retain the Soviet Union's confidence. The purpose of the thesis is to study whether the three small states' different foreign policy choices had consequences for the ways in which the Soviet Union and the USA were depicted in school textbooks for history, geography, and social sciences in the period 1930 to 2004. To this end, a theory derived from small states' strategies to maintain their independence was applied to textbook production. </p><p>The study demonstrates that there was a link between small state foreign policy and textbooks' accounts of the USA and Soviet Union. Swedish and Norwegian textbooks portray international conflicts from a legalistic perspective, taking the part of small states exposed to superpower aggression such as Vietnam and Afghanistan. In Finnish textbooks, however, an interest in defending small state's rights yielded to the need to demonstrate their goodwill towards the Soviet Union, which was described in far less critical terms than in Swedish and Norwegian textbooks. In time, in the name of neutrality, depictions of the USA also became increasingly uncritical.</p><p>All three Nordic states had government authorities charged with inspecting and approving school textbooks. Foreign policy's chief influence on textbooks was not effected by direct oversight, however; instead, it was established indirectly by means of the social climate, which determined what was considered politically correct in the three countries, and it was to this that the textbooks' authors adapted their work. </p><p>Textbooks are often said to be conservative and slow to change, but the thesis shows that in parts they were politically sensitive, rapidly adapting to changes in what society held to be politically correct.</p>
30
Hellström, Leif. "Vår man i Leopoldville : Tjeckoslovakiska relationer med Belgiska Kongo 1954-1960." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1161.
Full text
31
Rosén, Henrik. "Försvarets förmågebredd – En strategisk kultur om premierad högteknologi och värnande av idé om återtagna volymer : Diskursiva uttryck från fackpressen 2007 - 2009." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-2510.
Full textAbstract:
Denna uppsats utgår från ett potentiellt problem att försvaret bytt inriktning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar men ändå i stort behållit bredden av förbandstyper, den s.k. förmågebredden. Men hur är då en nästan oförändrad förmågebredd ett faktum trots paradigmskiftet från invasionsförsvar till insatsförsvar? Invasionsförsvaret begripliggjorde olika behov som kunde återspeglas i den dåvarande förmågebredden. Ett historiskt arv kan därmed utgöra en förklaring till hur förmågebredden bevarats in i insatsförsvaret. Därtill behöver troligen även faktorer kring försvaret som organisation och dess personal, vilka utarbetar underlag för de politiska besluten om försvarets utformning, vägas in i ett historiskt perspektiv för att det skall erbjuda någon precision. Inom en organisation förekommer olika kulturer och de människor som ingår i en organisation kan således påverkas av dess normer och identitet. Historiska faktorer i kombination med bl.a. normer och identitet utgör en grund för forskning kring s.k. strategiska kulturer. Dessa teorier förefaller därmed som relevanta att applicera på problemet kring förmågebreddens bevarande. Denna uppsats undersöker hur teorin om strategisk kultur kan hjälpa till att förklara att insatsförsvarets förmågebredd är så lik det kalla krigets. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning om svensk strategisk kultur och med den som historisk referens analyseras diskursen om förmågebreddens bevarande genom dess avtryck i fackpressen mellan 2007 och 2009. Uppsatsen ägnar särskild uppmärksamhet åt den centrala aspekten av hur avvägningen mellan kvantitet och kvalitet uttrycks. Resultatet visar på att Försvarsmakten å ena sidan satsar sin identitet i att personalen skall vara stolta över den högteknologiska materielen. Samtidigt visar diskursen att personalen också anser materielen som en central fråga av kvantitativa skäl och mot bakgrund av såväl nationell som internationell verksamhet. Termerna av kvantitet och kvalitet är dock inte förenliga inom insatsförsvaret då medlen inte räcker till för att idag prioritera båda. Den internationella arenans krav på interoperabilitet medför således att de kvalitativa aspekterna idag tilldelats en närmast hegemonisk ställning. Bekräftandet av den högteknologiska kulturen utgör således en förklaring till hur förmågebredden kunnat bevaras. Hade försvaret istället valt en kvantitativ men tekniskt enklare inriktning så hade inte ett upprätthållande av förmågebredden medgivits. De allra flesta av dagens förband kan med anledning av de krav som följer av hot- och insatsmiljö samt uppgiftsspetrum anno 2012 endast existera inom ramen för den högteknologiska diskursen. En ytterligare förklaring till hur strategisk kultur påverkar förmågebreddens upprätthållande ligger inom ramen för hur försvarets centrala materielsystem förknippas med en kulturell identifikation och militära självbilder. Analysen visar på den tydliga självbilden av stolthet som förknippas med bl.a. försvarets ubåtar, stridsflygplan och korvetter samt vårt agerande på den internationella arenan. Sammantaget har vi alltså inte bevarat vår förmågebredd av skäl att den utgör den optimala operativa och ekonomiska förbandssammansättningen för att lösa de uppgifter försvaret har här och nu. Istället har vi också värnat förmågebredden som ett resultat av att den förvisso i kvalitativa termer löser våra behov här och nu men samtidigt utgör en grund för framtida möjlighet till kvantitativ återtagning. Kostnaden för våra förband blir därmed dyrare än de nationer som gjort andra val. Flexibiliteten kommer med ett högt pris.
32
Norén, Isabelle. "Svensk beredskap i en gränslös värld : Globaliseringens påverkan på livsmedelsförsörjning - Ett historisk perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388901.
Full textAbstract:
Studien tar sin utgångspunkt i forskning som berör globalisering och livsmedelsförsörjning för att sedan positionera sig i ett historisk perspektiv med fokus på Sverige. Syftet med studien är att, utifrån det historiska perspektivet, undersöka om synen på livsmedelsförsörjning och beredskap har förändrats från tiden kring kalla kriget fram tills idag, med nedslag på ett fåtal relevanta händelser och processer som inträffat under denna tidsperiod, i syfte att exemplifiera och förklara en eventuellt förändring. Studien grundas vidare på en kvalitativ forskningsansats där tre semi-strukrureade intervjuer med representanter från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Livsmedelsverket och Jordbruksverket inledningsvis har genomförts, följt av innehållsanalyser av tre populärvetenskapliga dokument från forskningsprojektet ”Kan Sverige producera mat i kris?”. Sammanfattningsvis visar resultatet att globaliseringen har både positiv och negativ påverkan på svensk livsmedelsförsörjning, beroende på rådande förutsättningar i övrigt. Historiskt ser man att livsmedelsberedskapen i Sverige påverkats i hög grad av det rådande omvärldsläget, där beredskapen trappats upp efter en tid av kris och att detta sedan går i cykler beroende på hur omvärldsläget förändras. Globaliseringens påverkan är därmed till stor del positiv i ett fungerande system i en stabil värld, medan den får direkt negativa konsekvenser i en instabil värld och vid en eventuell avspärrning av Sverige.
33
Lindvall, Pettersson Louise. "Svenska kärnvapenprogrammet under Kalla kriget : En studie av den internationella arena som påverkade uppstartandet och nedläggandet av Sveriges kärnvapenprogram." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29110.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to investigate possible reasons Sweden might have had to motivate the start and end of its nuclear program during the Cold war. This investigation will be conducted using a qualitative research method and making a comparison between the theories realism and liberalism’s ability to explain the decisions. The question this paper is based upon is as follows: Can Sweden’s creating and shutting down of a nuclear weapons program during the Cold war be explained by the international events and actions that were taking place during this time period? The result consists of liberalism pointing out several failures on the international level that might explain the cynical decision from Sweden to create the nuclear weapons. Realism considers the decision to make perfect sense at this point in time, to protect Sweden on the anarchy that was going on at that time according to this theory. The ending of the nuclear weapons program is being explained largely by the rise of the MAD-concept which renders the acute need of nuclear weapons in Sweden void. Liberalism on the other hand considers this a logic step due to the better established UN that is playing a larger role now than in the 1940s. In conclusion, realism does a better job explaining the start of the nuclear weapons program, while liberalism explains the end of it more efficiently. The contribution this thesis has to the research of political science can be seen mainly in three areas. Firstly can the information gathered here be useful when negotiating with other countries regarding the possible shutting down nuclear programs in other states. Secondly has the decision not to develop nuclear weapons in Sweden surely effected 50 years of military strategy. Thirdly does the thesis contribute in the ongoing debate between liberalism and realism.
34
Båverud, Mikael. "Nordiskt försvarssamarbete : Är det en ny företeelse eller en fortsättning på det som tidigare ägt rum i hemlighet?" Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4019.
Full textAbstract:
There are changes in Sweden's foreign policy, and Sweden is no longer a non-aligned and neutral nation. Sweden has expressed a willingness to actively participate in creating peace and stability in the world by giving and receiving military assistance in case of war, crisis or disaster. This is described as complete turnaround in Swedish policy compared to the neutrality and non-alignment during the Cold war. However new research shows that defence cooperation is not new in the Nordic region. Sweden cooperated secretly with Denmark and Norway, two NATO countries, about co-operative defence of Scandinavia during the Cold War. Is our historical picture wrong and what we perceive as new and revolutionized not particularly new? Is today's open Nordic defence cooperation a continuation of what was done in secret during the Cold War? The essay investigates and compares two different Swedish defence cooperation’s where one was previously secret and the other is open. By comparing the motives, objectives, drivers and outcomes differences and similarities in the design will be explained and compared. The study demonstrates significant differences in the motives and driving forces between the Cold War and today. The study has however revealed many similarities in the objectives and outcomes of the two defense cooperation.The study finds basis for further critical examination of the relationship between the Cold War secret defense cooperation, and today's open defense cooperation. The partnerships are in themselves not so different in design, however the world has changed and the reasons for cooperation are different. There are reasons to suggest that the curtain has been lifted and what has previously taken place secretly is today transparent but the defense cooperation has adapted to new threats and requirements.
35
Meleaku, Daniel. "Mellan planering och irrationalitet : En studie över marknadskrafters påverkan på planekonomiers utrikeshandel mellan 1958–1991." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385817.
Full textAbstract:
During the cold war planned economies tried to separate their internal and external trade, so as not to be affected by international trade cycles while trading with capitalist countries. However, researchers have in both old and recent discussions pointed out that planned economies trade with market economies could have affected their internal trade. This paper studies the effects of market economies foreign trade development on European planned economies foreign trade development between 1958-1991. It combines the theory of transferring market cycles through foreign trade with theories of market economies effects on planned economies. The foreign trade development of market economies had a greater effect on the smaller planned economies than on the Soviet Union. The foreign trade of the planned economies was also affected by the lifting of the CoCom embargo and the foreign trade reforms among Comecon members in 1958. Planned economies also seem to have had an internal investment structure similar to the market economies, since both economic systems were affected in the same way by international price shocks.
36
Henriksson, Kim. "Försvarsmakten som säkerhetspolitiskt instrument : En studie om synen på det militära försvarets roll som maktmedel under kalla kriget och idag." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4023.
Full textAbstract:
Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen. Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel.
37
Önnestrand, Björn. "Palme och Sverige mellan öst och väst : En studie i framställningen av Sverige och Olof Palme i väst- respektive östtysk press i förhållande till systemkonkurrensen i det delade Tyskland 1983/1984." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1695.
Full textAbstract:
<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>
38
Persson, Emma. "En bricka i det stora spelet : en studie av fyra svenska tidningars rapportering av folkmordet i Kambodja under januari 1979." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17880.
Full textAbstract:
Denna uppsats kommer främst att handla om svenska dagstidningars bild och rapportering av Pol Pot-regimen och dess terror med utgångspunkt i Phnom Penhs fall i januari 1979. Undersökningen kommer huvudsakligen att behandla fyra svenska tidningar, alla med olika politisk inriktning, och undersöka hur dessa väljer sitt material samt hur detta vinklas för att spegla tidningens egna politiska agenda.
39
Lindberg, Mikael. "Nyttjande av JAS 39 inom ramen för RMA-konceptet : JAS 39 en kvarleva från kalla kriget - eller ett språng in i framtiden." Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1938.
Full textAbstract:
Diskussionerna om att ersätta flygplan 37 ”Viggen” startade 1980, mitt under det kalla kriget. Det nya flygplanssystemet skulle ha förmåga att kunna verka i de tre rollerna, jakt, attack och spaning. Efter utvärderingar och studier beslutade man 1982 att ”Viggen” systemet skulle ersättas med ett svenskt JAS 39 system. Efter detta har dramatiska förändringar skett i Europa i och med det kalla krigets slut. Syftet med denna uppsats är att se hur JAS 39 systemet kan möta de nya framtida kraven och hur JAS 39 på bästa sätt kan nyttjas inom ramen för RMA-konceptet. Metoden som använts i uppsatsen är abduktion. Detta genom att med dagens kända fakta genom slutledning försöka komma fram till hur väl systemet möter framtidens krav. För att förklara flygplanssystemets ingående delar har systemteorin nyttjats genom att det övergripande systemet JAS 39 delats upp i de ingående delsystemen; flygplan-, vapen-, sensor-, kommunikations- och ledningssystem. Resultatet av studien visar att JAS 39 väl möter de krav som RMA-konceptet ställer. Avseende information och omvärldsuppfattning kan JAS 39 spela en viktig roll men förmågan att överföra information i nära realtid till marken måste utvecklas ytterligare. Rörande ledning med beslutsstöd kan JAS 39 väl nyttjas för ledning av andra flygplan ingående i förbandet emedan förmågan att nyttja JAS 39 för ledning av andra förband kräver fortsatt utredning. Vid genomförandet av väpnad insats kan JAS 39 väl nyttjas och denna förmåga kommer att bli ytterligare förbättrad genom införandet av laserstyrd bomb och långräckviddigt vapen för precisionsbekämpning.<br>How can the Swedish JAS 39 “Gripen” be used in the emerging revolution in military affairs (RMA) – an evaluation. The discussions to replace the 37 “Viggen” aircraft system started in the middle of the “Cold War” in 1980. The new aircraft system should have the ability to function in the three roles; intercept, attack and reconnaissance. After evaluations and studies the decision was made in 1982 to replace the “Viggen” system with a new Swedish JAS 39 system but, thereafter, dramatic change took place in Europe with the end of the Cold War and the fall of the Berlin wall. The purpose of this essay is to see how well the JAS 39 system can meet the future demands and how the JAS 39 system best can be used within the future RMA-concept. The method that has been used in the work is abduction. This has been used in order to find out how the JAS 39 can best be used in a future conflict scenario by using today’s known facts. The theory that has been used in the essay is the system theory. The overall JAS 39 system has been divided into the subsystems; aircraft-, weapon-, sensor-, communication- and command and control-systems. The result of the work is confirmation that the JAS 39 meets the future demands well. In the information role, the JAS 39 can play a key role; however, the ability to transfer data from the aircraft to the ground-based organisation must be further developed. Concerning the JAS 39 ability to act as a command and control platform, the system has good abilities to act together with other JAS 39. The ability to conduct command and control over other units must be further investigated. In the precision engagement role, the JAS 39 will have good abilities that will be further improved when laser guided bombs and long-range precision weapons are fully integrated.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
40
Hammarlind, Eric. "Svenska strategiska narrativ under kalla kriget och 2010-talet : en kvalitativ textanalys av fyra regeringars deklarationer i jämförelse mellan neutralitets- och solidaritetspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6221.
Full textAbstract:
Is the credibility of today's Swedish security policy under question? Through two world wars and the years that followed Sweden has invoked a policy of neutrality and military nonalignment. This policy has come to be perceived as an integral part of the Swedish national identity. Is it possible then that Sweden’s past and present strategic narratives could be contested? This thesis investigates whether or not there is consistency in the narratives expressed by both right wing Swedish governments and socialist Swedish governments. The narratives of both parties are examined during two separate eras of history; the Cold War era of the 1980s is compared with the current more globalized era of the 2010s. A constructivist perspective is utilized in the analysis and a narrative analysis is applied. The results show that there has been significant consistency in the narratives of Swedish security policy from both right wing and socialist governments. There is much greater variation shown between the two eras than there is between the two parties themselves.<br>Är dagens svenska säkerhetspolitik trovärdig eller omstridd? Allt sedan världskrigen har svenska regeringar förhållit sig till en grundläggande idé om svensk neutralitet och alliansfrihet. Denna politik har kommit att betraktas som en väsentlig del av svensk nationell identitet. Samtidigt har inriktningen för den svenska säkerhetspolitiken förändrats vid ett antal tillfällen under de senaste decennierna och gått från neutralitet till solidaritet. Är det då möjligt att gångna som nutida svenska strategiska narrativ är omstridda? Denna uppsats undersöker hur konsekventa svenska säkerhetspolitiska narrativ har varit. Detta genom att granska de narrativ som konstruerats av respektive socialdemokratiska och borgerliga regeringskoalitioner. Dessa narrativ jämförs både inom och mellan två historiska epoker; det kalla krigets 1980-tal och det nutida globaliserade 2010-talet, med specifika nedslag för åren 1982, 1987, 2009 och 2015. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett konstruktivistiskt perspektiv och en narrativanalys tillämpas i analysen. Resultatet indikerar en betydande samstämmighet inom svensk säkerhetspolitik mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringar. En betydligt större variation framträder i en jämförelse emellan de olika tidsepokerna än emellan samtida regeringar av olika politiska färger.
41
Pålsson, Louise. "13 augusti 1961 EXTRA: Gränsen stängs. Berlin delas upp av en mur! : En studie av nyhetsrapporteringen då Berlinmuren byggdes." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15289.
Full textAbstract:
Det är nu 55 år sedan byggnationen av Berlinmuren påbörjades. I en värld där miljoner människor är på flykt från krig, orättvisor och elände är händelserna kring då Berlin delades upp av en mur högaktuella. Den 13 juli 2015 skrev Dagens Nyheter om den rådande flyktingströmmen till Europa från Syrien och kringliggande länder. Rubriken löd då: ”Ungern har påbörjat stängsel för att hindra immigranter”. Berlinmuren byggdes för att försöka få bukt på en okontrollerad massflykt från öst till väst. En sådan massflykt upplever vi även idag. Hur beskrevs 1961 beslutet i media om att uppföra en mur som skulle hindra människor från att ta sig till friheten och vilken information fick egentligen samtidens människor när de läste dagstidningen till morgonkaffet?
42
Kihlbom, Erik. "Kan kärnvapenåldern avslutas? : En kvalitativ studie om vad svenska dagstidningar skrev om Sovjetunionens upplösning 1991." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60904.
Full textAbstract:
The Soviet Union was the great enemy of Western civlisationen during the cold war. Sweden was not part of the cold war. Despite that Sweden had more in common with the Western powers. The country had more cultural, economic and political similarities with them. The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers wrote about the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have also examined whether they expressed a fear of Russia. The newspapers that were included in the study were: Norrkensflamman (socialistic), Aftonbladet (social democratic), Arbetet (social democratic), Dagens Nyheter (independent), Expressen (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The results showed that Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet had a western and eurocentric international outlook. Aftonbladet and Arbetet also had a western and eurocentric international outlook but were more critical of the western powers. Norrskensflamman was the only newspaper that supported the Soviet Union. They also saw the capitalist world as the great enemy. Russian fear was expressed in Arbetet, Svenska Dagbladet and Expressen. Arbetet thought the rest of the world should demand that Russia abolishing all their nuclear weapons. Svenska Dagbladet and Expressen saw Russia’s political system as threat to the west. Svenska Dagbladet also suspected that Russia should attack their neighbours in the future.
43
Svahn, Sebastian. "På egna ben eller med grannarnas hjälp : En kvalitativ undersökning om framställningen av Sveriges civilförsvar 1947-1962." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184638.
Full text
44
Wikström, Johan. "John Hedlund och den moderna staten : Ett komparativt studie av John Hedlund och Billy Grahams förkunnelse av kristendomen i det moderna samhället." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Teologiska högskolan Stockholm, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-140.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur John Hedlund förhåller sig till det svenska samhället, hans s.k. ”teologi om världen”. Denna kommer att undersökas och analyseras med hjälp av tre frågor• Vilken är enligt Hedlund relationen mellan kristendomen och det moderna svenska samhället?• Hur ser Billy Graham på relationen mellan kristendomen och det amerikanska samhället?• Vilka likheter och skillnader finns i Hedlund och Graham när det gäller synen på kristendomen och samhället? Uppsatsen tar sitt avstamp år 1946. Utgångspunkten motiveras av att detta var ett viktigt brytningsår i Hedlunds verksamhet: han blev ”Nalenpastorn” med det svenska folket, och dessutom reste han detta år till USA för att studera de mötesserier som ”Youth for Christ” organiserade – dvs. den organisation som Graham då verkade för. Grahams Crusade i Los Angeles 1950 ses som det verkliga startskottet för hans karriär och redan senare samma år startade John Hedlund sin motsvarighet som han kallade för ”korståg”. Detta i kombination med både Sveriges och USA:s utveckling från efterkrigstiden och framåt gör tidpunkten till lämplig. Avgränsningen i slutet av denna uppsats sätts till de viktiga brytpunkter som både Sverige och USA kommer till mot slutet av 1980-talet. Jag menar att Sverige når en tydlig brytpunkt med Olof Palmes död 1986 medan det i det amerikanska fallet får bli kommunismens kollaps 1989.
45
Bengtsson, Emelie, and Johannes Svensson. "Imperialister, angripare eller beskyddare? : En omvärldsanalys av tre tidningars rapportering om Vietnamkriget 1964-1975 och Afghanistankriget 1979-1989." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35241.
Full textAbstract:
From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power. The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War. We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences? In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.
46
Lydell, Edvard. "Svensk strategisk kultur : En teorikonsumerande fallstudie av Sveriges förändrade försvarsstrategi under 2000-talet." Thesis, Försvarshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9986.
Full textAbstract:
Strategic culture is a recognised concept among researchers within the field of War Studies although it is not particularly well known in wider circles. Researchers have not been able to agree on an exact definition of the concept but there is agreement that the concept of strategic culture can contribute to an understanding of the gradual and long-term changes in a country´s defence strategy. This study investigates to what extent the strategic culture of the cold war period has influenced Swedish defence strategy in the first two decades of the 21st century, using Biehl et al analytical framework of strategic culture. The empirical material used for data collection consists of the Swedish government defence bill and the Swedish Armed Forces’ Perspective Study from the first two decades of the 21st century. The overall result shows a significant degree of influence from the strategic culture of the cold war period on Swedish defence strategy during the first two decades of this century. The only clear exception identified by the study concerns views on the relationship with NATO and EU.
47
Åberg, Alexander. "Neutralitet under kallt krig : En jämförande studie om alliansfriheten, västsamarbete och flygoperativa förberedelser, med tonvikt på åren 1949-1969." Thesis, Swedish National Defence College, Swedish National Defence College, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-787.
Full textAbstract:
<p>Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter.</p><br><p>Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.</p>
48
Anderssson, Linus, and Fredrik Karlberg. "Gemensamt mål eller gemensamma medel? : En komparativ textanalys av svensk och finsk säkerhetsstrategi efter kalla krigets slut och dess konsekvenser för det svensk-finska försvarssamarbetet." Thesis, FM, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39980.
Full textAbstract:
COMMON ENDS OR COMMON MEANS? The Cold War is over and Sweden and Finland are starting to deal with the new security enviroment that has emerged. Grand Strategy in both countries is changing to meet the new Europe and surroundings. Both Sweden and Finland consider the risk of a direct attack in the near future to be highly unlikely and this has effects on the respective countries grand strategy. A broadened approach to security is applied and the military instrument is no longer the primary concern in the strategy. Both Sweden and Finland become members of the European Union in 1995 but neither is a member of NATO, the countries both consider themselves as military non-aligned, the only two countries with a coastline to the Baltic Sea with that stance. This makes for a logic choice to cooperate for the common security and a cooperation is formed to cover security policies to be relevant in peace, crisis and war. Even though the countries are existing in and interpret the new security enviroment in similar ways they approach the challanges in differing ways. This creates the differences that we identify and describe in this thesis. The purpose of this thesis is to identify and describe the differences between Sweden's and Finland's grand strategy, how this difference has changed from 1996 to 2018 and if these differences can have consequences for the cooperation between the two countries, mainly military and at the highest strategic level. The thesis is focused on the elements of the grand strategy that involves the armed forces of the respective countries. This comparative text analysis compares political policy documents within the grand strategy field from both Sweden and Finland. We will compare the period from 1996-2018. The comparison will be made by examining three occasions in the period, year 1996, Year 2004 and year 2018. The documents used have relevance against these years and are analyzed by applying Jacob Westberg's model; ends, means, ways and environment. The differences and the consequences that are the conclusions of this thesis are that cooperation are not always formed because it is the best possible option but sometimest the only possible options. Sweden and Finland's history differ in some parts and this has affected the respective country's security strategies. Finland has a history of coping for itself and has thus a national focus with focus on a stable national defense while Sweden has a history without war in modern times and a constant glance at military international engagement and the political benefits that can be achieved on the international scene.
49
von, Friedrichs Grängsjö Lovisa. "Kallt krig följt av europeisk värmebölja? : Doktrin och försvarsekonomi i Sverige och Finland 1989 - 2009." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333758.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks förändringarna i Sveriges och Finlands försvarsekonomi i relationtill respektive lands säkerhetspolitiska doktrin under perioden 1989–2009, i syfte att analyserahur dessa samvarierar. Uppsatsen bidrar till ekonomisk-historisk forskning med en empirisktgrundad diskussion om hur försvar, hotbild och tillförda ekonomiska resurser relaterar tillvarandra. Resultatet av undersökningen visar att Sveriges försvarsdoktrin inte följs av enkoherent försvarsekonomi. Sverige kombinerar en realistisk försvarsdoktrin med en liberalförsvarsekonomi, och Finland gör tvärtom. Relationen mellan försvarsvarsekonomi ochförsvarsdoktrin är ett resultat av många komplexa processer.<br>This thesis treats the complex relationship between defence expenditures, defence doctrinein relation to the internal and external politics of a nation. The subject of the thesis is Sweden’sdefence policy and its defence expenditures compared to those of Finland during the turbulentyears between 1989 and 2009. The empirical part of the thesis is based on defence expendituresand the official statements made by both Finland’s and Sweden’s governments respectively.This thesis shows that both Sweden’s and Finland’s defence doctrine during the analysed periodis inconsistent with the development of the country’s defence expenditures. The politicallydecided defence expenditures are not consistent with the defence doctrine.
50
Zavalov, Ivan. "Etniska stereotyper på film : med utgångspunkt i amerikansk film med ryska motiv (2008-2011)." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-10189.
Full textAbstract:
Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna. Resultatet visar på att det förekommer tre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat i hundratals år och spridits av resenärer; stereotyper från epoken för det kalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade av medias nyhetsrapporteringar.