Relevant bibliographies by topics / Känsla av sammanhang

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Book chapters

Academic literature on the topic 'Känsla av sammanhang'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Känsla av sammanhang.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Känsla av sammanhang"

1

Hansson, Kjell, and Martin Olsson. "Känsla av sammanhang—ett mänskligt strävande." Nordisk Psykologi 53, no. 3 (2001): 238–55. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.2001.11863999.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tishelman, Carol. "Några kritiska reflektioner över vårt okritiska bruk av mätinstrument: Exemplet Känsla av Sammanhang frågeformulär." Nordic Journal of Nursing Research 16, no. 1 (1996): 33–37. http://dx.doi.org/10.1177/010740839601600107.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Känsla av sammanhang"

1

Sonesson, Louise, and Louise Larsson. "Fritidslärares känsla av sammanhang." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27557.

Full text
Abstract:
AbstractLarsson, Louise & Sonesson, Louise (2016). Fritidslärares känsla av sammanhang. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med studien var att ta reda på vilka utmaningar fritidslärare ställs inför i sitt arbete och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Det vi främst lagt vikt vid att undersöka är fritidslärares upplevelser och känsla av sammanhang i skolan. Med hjälp av Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) har vi analyserat respondenternas upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar de ställs inför utifrån teorins tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har använt oss av semistrukturerad intervju för att samla in empiri och våra respondenter bestod av fyra fritidslärare på två skolor. Efter att ha tagit del av forskning och samlat in empiri har vi kunnat dra slutsatsen att våra respondenter känner begriplighet över de utmaningar de ställs inför, men att upplevelsen av hanterbarhet och meningsfullhet är skiftande beroende på barngruppens storlek, lokaler och miljöer, socialt stöd av kollegor samt hur lärare och ledning ser på deras profession.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellberg, Therese, and Lisa Jansson. "Ensamkommande flyktingbarn : Känsla av sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12648.

Full text
Abstract:
Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet visar att tillhörighet och stöd i den egna etniska gruppen och meningsfull sysselsättning vara av betydelse, främst i form av nära mellanmänskliga relationer och skola. För att skapa meningsfullhet behövs utrymme för existentiella teman och individens egna känslor vilka genom resultatet har varit svårare för studien att mäta men dessa har omnämnts och är nödvändiga för att KASAM ska kunna uppnås.<br>It requires a lot of a person who must flee their homeland. When a child flees without family or relatives it’s possible that the child has been forced to leave by the family, with hope that the child shall succeed in the Western World. The demands and expectations on these children are hard to comprehend. To attain a broader understanding of the unaccompanied refugee children’s situation, the purpose of the study was to examine the children’s sense of coherence, which gave rise to the following questions: 1) How can the children’s sense of coherence be described from personnel that work with them? 2) Which factors do the personnel consider to be of influence for the children’s sense of coherence? The study is based on a qualitative method, containing semistructured interviews with eight working respondents at the homes for unaccompanied refugee children. The interview questions where based on Antonovsky’s conception about sense of coherence, short SOC. Decisive for the results was the belonging and support of the own ethnic group and the main occupation of importance, foremost the close relationships and school. In order to create meaningfulness, space is required for existential theme and the individual’s feelings. These factors however have been hard to measure but they are mentioned and considered essential to achieve SOC.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Magnus, and Tobias Stuxberg. "Känsla för en känsla av sammanhang : en kvantitativ studie om ungdomars känsla av sammanhang i relation till socioekonomi." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1095.

Full text
Abstract:
<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Ulrika. "Förhållandet mellan självskattad känsla av skoltrötthet och känsla av sammanhang." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9434.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (<em>N </em>= 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM. Begreppet skoltrötthet kom på grund av lågt alfavärde att splittas till lärtrötthet, skolka för att orka, utmattad efter en skoldag samt känsla av otillräcklighet. Resultatet visade att elevers känsla av lärtrötthet samvarierade med meningsfullhet i skolan. Vidare fanns en svag tendens att lärtrötthet även samvarierade med hanterbarhet. Meningsfullhetskomponenten var en signifikant prediktor för lärtrötthet. Begriplighet fick signifikant högre skattning av männen. Inga signifikanta studieinriktningsskillnader förelåg.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Engqvist, Therese, and Karolina Berg. "Känsla av sammanhang - hur mår ungdomarna? : En undersökning av Känsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8299.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Herrgård, Christian. "Utbrändhet, personlighet och känsla av sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51729.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Boman, Niklas. "Elevers känsla av sammanhang : En klassrumsintervention för att lära sammanhang." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122016.

Full text
Abstract:
I den aktuella studien undersöktes hur gymnasieelevers känsla av sammanhang hänger ihop med deras känsla av stress och kontroll i vardagen. Syftet med undersökningen är att uppnå fördjupad kunskap i och utveckla ett salutogent perspektiv på undervisning i gymnasieskolan för att förbättra utfallet av undervisningen för eleverna och i förlängningen det samhälle de skall verka i. Elever från fyra gymnasieklasser besvarade tre olika formulär, för att mäta elevernas syn på tillvaron, samt deras upplevda stress och kontroll. I studien undersöktes också en metod ämnad att stärka elevernas förmåga att hantera och göra sin tillvaro begriplig och därmed elevernas upplevda stress och kontroll. I studien inkluderades elever från årskurs 1 och 2 vid två teoretiska gymnasieprogram, där eleverna från det ena programmet agerade kontrollgrupp. Resultatet pekar på samband mellan känsla av sammanhang och upplevd stress hos eleverna. Det tycks som att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i de rapporterade variablerna. Det tycks inte som att den utbildning eleverna har valt eller den årskurs de går i har samband med vad som rapporterats i de använda instrumenten. Den intervention som utförts tycks inte ha gett önskad effekt enligt de använda instrumenten. De slutsatser som kan dras från denna studie är att svag känsla av sammanhang hos dessa elever samvarierade med höga nivåer av upplevd stress, oavsett övriga faktorer hos eleverna. Frågan återstår fortfarande vad som kan göras för att stärka elevernas motståndsfaktorer mot den stress som de utsätts för på daglig basis i och utanför skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gunnarsson, Anna, Annelie Jacobsson, and Mirella Samuelsson. "Kvinnors känsla av sammanhang och upplevelsen av bröstcancer." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-927.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Stolt, Pia. "Känsla av sammanhang hos försäljare av Situation Sthlm." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4620.

Full text
Abstract:
Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.   Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang.<br>Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence.  Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study  group vendors of Situation Sthlm  does not mean that a person experience sense of coherence.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hammar, Ann-Sofie. "Naturens inverkan på kvinnors känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7922.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Känsla av sammanhang"

1

Nyström, Ingalill. "Konstteknologiska undersökningar av hälsingemåleri och hur de kan hjälpa till vid attribueringar." In Hälsinglands inredningskultur. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.o.

Full text
Abstract:
I artikeln redogörs för forskningsprojektets konstteknologiska och materialtekniska analysresultat. Utgångspunkten har varit att studera signerade och säkert attribuerade verk av kända målare och målargrupper. Analyserna har utförts för att kartlägga målarnas användning av råmaterial och tillverkningstekniker vid målning av väggytor, tak och möbler. Resultaten är värdefulla för säkrare attribuering och för tolkningen av målares sociokulturella sammanhang. I artikeln beskrivs de pigment, färgämnen och bindemedel som identifierats i studien och i vilken mån de använts av respektive målare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Känsla av sammanhang' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography