To see the other types of publications on this topic, follow the link: Känsla av sammanhang.
Dissertations / Theses on the topic 'Känsla av sammanhang'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Känsla av sammanhang.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sonesson, Louise, and Louise Larsson. "Fritidslärares känsla av sammanhang." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27557.
Full textAbstract:
AbstractLarsson, Louise & Sonesson, Louise (2016). Fritidslärares känsla av sammanhang. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med studien var att ta reda på vilka utmaningar fritidslärare ställs inför i sitt arbete och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Det vi främst lagt vikt vid att undersöka är fritidslärares upplevelser och känsla av sammanhang i skolan. Med hjälp av Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) har vi analyserat respondenternas upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar de ställs inför utifrån teorins tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har använt oss av semistrukturerad intervju för att samla in empiri och våra respondenter bestod av fyra fritidslärare på två skolor. Efter att ha tagit del av forskning och samlat in empiri har vi kunnat dra slutsatsen att våra respondenter känner begriplighet över de utmaningar de ställs inför, men att upplevelsen av hanterbarhet och meningsfullhet är skiftande beroende på barngruppens storlek, lokaler och miljöer, socialt stöd av kollegor samt hur lärare och ledning ser på deras profession.
2
Hellberg, Therese, and Lisa Jansson. "Ensamkommande flyktingbarn : Känsla av sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12648.
Full textAbstract:
Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet visar att tillhörighet och stöd i den egna etniska gruppen och meningsfull sysselsättning vara av betydelse, främst i form av nära mellanmänskliga relationer och skola. För att skapa meningsfullhet behövs utrymme för existentiella teman och individens egna känslor vilka genom resultatet har varit svårare för studien att mäta men dessa har omnämnts och är nödvändiga för att KASAM ska kunna uppnås.<br>It requires a lot of a person who must flee their homeland. When a child flees without family or relatives it’s possible that the child has been forced to leave by the family, with hope that the child shall succeed in the Western World. The demands and expectations on these children are hard to comprehend. To attain a broader understanding of the unaccompanied refugee children’s situation, the purpose of the study was to examine the children’s sense of coherence, which gave rise to the following questions: 1) How can the children’s sense of coherence be described from personnel that work with them? 2) Which factors do the personnel consider to be of influence for the children’s sense of coherence? The study is based on a qualitative method, containing semistructured interviews with eight working respondents at the homes for unaccompanied refugee children. The interview questions where based on Antonovsky’s conception about sense of coherence, short SOC. Decisive for the results was the belonging and support of the own ethnic group and the main occupation of importance, foremost the close relationships and school. In order to create meaningfulness, space is required for existential theme and the individual’s feelings. These factors however have been hard to measure but they are mentioned and considered essential to achieve SOC.
3
Karlsson, Magnus, and Tobias Stuxberg. "Känsla för en känsla av sammanhang : en kvantitativ studie om ungdomars känsla av sammanhang i relation till socioekonomi." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1095.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p> Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p> De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>
4
Nilsson, Ulrika. "Förhållandet mellan självskattad känsla av skoltrötthet och känsla av sammanhang." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9434.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (<em>N </em>= 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM. Begreppet skoltrötthet kom på grund av lågt alfavärde att splittas till lärtrötthet, skolka för att orka, utmattad efter en skoldag samt känsla av otillräcklighet. Resultatet visade att elevers känsla av lärtrötthet samvarierade med meningsfullhet i skolan. Vidare fanns en svag tendens att lärtrötthet även samvarierade med hanterbarhet. Meningsfullhetskomponenten var en signifikant prediktor för lärtrötthet. Begriplighet fick signifikant högre skattning av männen. Inga signifikanta studieinriktningsskillnader förelåg.</p>
5
Engqvist, Therese, and Karolina Berg. "Känsla av sammanhang - hur mår ungdomarna? : En undersökning av Känsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8299.
Full text
6
Herrgård, Christian. "Utbrändhet, personlighet och känsla av sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51729.
Full text
7
Boman, Niklas. "Elevers känsla av sammanhang : En klassrumsintervention för att lära sammanhang." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122016.
Full textAbstract:
I den aktuella studien undersöktes hur gymnasieelevers känsla av sammanhang hänger ihop med deras känsla av stress och kontroll i vardagen. Syftet med undersökningen är att uppnå fördjupad kunskap i och utveckla ett salutogent perspektiv på undervisning i gymnasieskolan för att förbättra utfallet av undervisningen för eleverna och i förlängningen det samhälle de skall verka i. Elever från fyra gymnasieklasser besvarade tre olika formulär, för att mäta elevernas syn på tillvaron, samt deras upplevda stress och kontroll. I studien undersöktes också en metod ämnad att stärka elevernas förmåga att hantera och göra sin tillvaro begriplig och därmed elevernas upplevda stress och kontroll. I studien inkluderades elever från årskurs 1 och 2 vid två teoretiska gymnasieprogram, där eleverna från det ena programmet agerade kontrollgrupp. Resultatet pekar på samband mellan känsla av sammanhang och upplevd stress hos eleverna. Det tycks som att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i de rapporterade variablerna. Det tycks inte som att den utbildning eleverna har valt eller den årskurs de går i har samband med vad som rapporterats i de använda instrumenten. Den intervention som utförts tycks inte ha gett önskad effekt enligt de använda instrumenten. De slutsatser som kan dras från denna studie är att svag känsla av sammanhang hos dessa elever samvarierade med höga nivåer av upplevd stress, oavsett övriga faktorer hos eleverna. Frågan återstår fortfarande vad som kan göras för att stärka elevernas motståndsfaktorer mot den stress som de utsätts för på daglig basis i och utanför skolan.
8
Gunnarsson, Anna, Annelie Jacobsson, and Mirella Samuelsson. "Kvinnors känsla av sammanhang och upplevelsen av bröstcancer." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-927.
Full text
9
Stolt, Pia. "Känsla av sammanhang hos försäljare av Situation Sthlm." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4620.
Full textAbstract:
Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang. Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang.<br>Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence. Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study group vendors of Situation Sthlm does not mean that a person experience sense of coherence.
10
Hammar, Ann-Sofie. "Naturens inverkan på kvinnors känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7922.
Full textAbstract:
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.
11
Axlund, Anna, and Marie Wennberg. "Anhöriggruppens påverkan på anhörigas känsla av sammanhang." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-816.
Full textAbstract:
<p>Abstrakt</p><p>När någon i familjen drabbas av sjukdom, står oftast de närmast anhöriga för den vårdande omsorgen, vilket kan vara påfrestande för hälsan. Det senaste decenniet har det offentliga stödet till anhöriga uppmärksammats i Sverige, vilket har inneburit en satsning på 300 miljoner kronor, Anhörig 300. Vars avsikt var att stödja och underlätta de anhörigas livssituation. Då kan en stödjande verksamhet som anhöriggrupp, vara ett viktigt komplement för reflektion och utveckling med andra. Tillvaron är full av påfrestningar, vad är det som gör att vissa klarar av dessa, medan andra inte gör det? Antonovsky (1991) svar på detta är känslan av sammanhang (KASAM). Syftet med studie var att studera om och i så fall hur interventionen i en anhöriggrupp kan påverka de anhörigas KASAM. Arbetet inleddes med en genomgång av både litteratur och forskning, för att öka kunskap inom problemområdet. Datainsamlingsmetoden som användes var ett ”Livsfrågeformulär”. Urvalet bestod av anhöriga till person över 20 år som drabbats av sjukdom och/eller funktionshinder. Studien genomfördes som en för- och eftermätning av interventionen i en anhöriggrupp. Resultatet visade att KASAM förändrades, men inte endast i positiv riktning, vilket var författarnas hypotes. Detta behöver inte ses som något negativt enligt Antonovsky (1991), utan det är mycket vanligt att en utveckling föregås av ett tillstånd av obalans, vilket kan påverka KASAM tillfälligt. Vad som orsakade detta kan vara svårt att fastställa. De slutsatser som gjordes var att trots fördelar med stöd i grupp, så kan det vara svårt att påvisa att det var just det stödet som påverkade KASAM, däremot kan det ses som en resurs, enligt forskning, i omsorgsarbetet för de anhöriga.</p>
12
Pisani, Kerstin. "Typ A-beteende och känsla av sammanhang." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6933.
Full textAbstract:
<p>Förmågan att hantera stress beror delvis på i vilken utsträckning individen upplever sig ha förmåga att hantera kraven i omgivningen. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka samband och skillnader mellan Typ A-beteende och Känsla av sammanhang (KASAM), dels att undersöka sambanden mellan JAS-skalans faktorer och KASAM-skalans komponenter. En enkätundersökning genomfördes där 72 yrkesverksamma individer i åldrarna 24-63 deltog. Mätinstrumenten bestod av Jenkins Activity Survey (JAS) och Antonovskys KASAM-skala. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan Typ A-beteende och KASAM, dvs. individer med hög typ A-inriktning upplevde mer stress än individer med låg typ A-inriktning, vilket kan bero på huruvida tillvaron uppfattades som begriplig, hanterbar och meningsfull. Ett starkt samband mellan faktorerna och komponenter erhölls, liksom signifikanta skillnader mellan grad av Typ A-beteende (låg, medel, hög) och KASAM. Typ A-individernas prestationsbaserade livsstil utgör en riskfaktor för utvecklandet av stressrelaterade sjukdomar.</p>
13
Hagberg, Gabriel, and Sara Samuelsson. "Trivsel i arbetslivet och känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20486.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetstrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetstrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män. Resultatet från studien visade att det inte fanns några signifikanta könsskillnader eller åldersskillnader för KASAM eller arbetstrivsel. Det fanns däremot samband mellan att ha kontroll över arbetet och högt KASAM-värde.<br><p>The purpose of this study was to examine if there was a relationship between job satisfaction and SOC (Sense of Coherence) in a communal administration in the area of Sjuhärad. The starting points was to find out if there was any differences in how you feel about your workplace and if there was any differences in gender or age concerning work well-being. The study used survey data where the aim was to find out how employees view their work, and how it affects the job satisfaction present. The apparatus used was Atonovsky’s life questionnaire and a self-made survey on job satisfaction. 71 respondents participated in the study, 29 women and 40 men. Results from the study showed that there were no significant gender differences or age differences for either the SOC or job satisfaction. There was however associations between having job control and high SOC-value.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
14
Carlsson, Emmy, and Christina George. "Unga kvinnors känsla av sammanhang : En bloggstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30128.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.
15
Korkut, Sara. "Utsatta kvinnors känsla av sammanhang på kvinnojourer." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5629.
Full textAbstract:
According to a National Board Report (Hermansson, Lindgren and Tengström 2011) women staying at shelters feel much worse than the general population. These women are also in need of great efforts and support from various social assistance instances. Many women who have previously stayed at the shelters get an opportunity for a fresh start. The women who choose to remain in the process usually goes through a turbulent time during the first period, often with a lot of differnet emotions involved. It is not unusual that a lot of decisions have to be made in order to cut the ties with their old life (aa). This study investigates women’s experience from women's shelters and how that experiencee has contributed to their change of life. Semistructured interviews have been completed with eight different women, all of them with experience from women's shelters. This has been done in order to investigate the questions of the study which is to try to understand and interpret the women's experiences from the time at the women's shelters and how that has helped them to manage their situation. The theoretical point of departure is Aaron Antonovsky´s theory "Sense of Coherence" (SOC). The result from the study has been categorised in three different subjects: Women's background and experiences of women's shelters, the structure of women's shelters and women's expectations and desires from women's shelters.<br>Enligt Socialstyrelsens rapport (Hermansson, Lindgren och Tengström 2011) mår kvinnor som vistas på kvinnojourer mycket sämre än allmänbefolkningen och dessa kvinnor är i behov av stora insatser och stöd från samhällets olika hjälporgan. Många kvinnor som tidigare har bott på kvinnojourer får en möjlighet till nystart i livet med stöd av en organisation som endast arbetar för kvinnans skull. En del av kvinnorna väljer att gå tillbaka till sina gamla liv men de kvinnorna som väljer att stanna kvar går oftast igenom en turbulent tid den första perioden, ofta är det många olika känslor inblandade, det får också kämpa sig igenom flertalet olika beslut för att kapa banden med sina gamla liv (a.a). Denna studie handlar om kvinnors upplevelser om hur kvinnojourer har bidragit till att deras livssituation har förändrats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken kvinnor som bott på kvinnojourer tidigare. Detta för att kunna besvara studiens frågeställningar med syftet att försöka förstå samt tolka kvinnornas upplevelser av tiden på kvinnojouren och vad det har inneburit för kvinnorna i den uppbrottsprocess som lett kvinnorna till kvinnojouren. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är KASAM (känslan av sammanhang), vilket även används som analysredskap. Studiens resultat har kategoriserats i tre olika teman: Kvinnors bakgrund och upplevelser av kvinnojourer, Strukturen på kvinnojourerna och Kvinnors förväntningar och önskningar av kvinnojourer
16
Söderström, Helene. "Elevers upplevelser av KASAM : känsla av sammanhang i idrottsundervisningen." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2185.
Full textAbstract:
Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv. Jag vill veta hur mycket lärarna arbetar med KASAM som hjälpmedel för att lära ut hälsa i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta har jag följande frågeställningar: Upplever elever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen? Och i vilken utsträckning? Hur uppfattar elever att lärare förmedlar meningen, hanterbarheten och begripligheten med ämnet idrott och hälsa? Min ansats är kvalitativ, d.v.s. jag har velat söka djupare kunskap i ämnet jag undersöker. Jag har i min studie valt att använda mig av gruppintervjuer som metod. Populationen besår av 8 stycken elever från årskurs 5 och 16 stycken elever från årskurs 6. Sammanlagt 24 respondenter och 6 intervjuer. Min motivation till varför jag väljer denna metod är att jag var ute efter barnets perspektiv. Mina huvudsakliga resultat är följande. När det gäller begripligheten och hur väl man förstår instruktionerna på lektionerna är det spontana svaret att man förstår väl. När vi diskuterar hanterbarhet är det två pojkar som utmärker sig samt en flicka som ofta i sina svar väger in dagsformen. Vi pratade om hur man ser på motgångar och de två pojkarna uttryckte att det gjorde dem irriterade och att det var jobbigt. Flickan menar att det har att göra med hur man mår just den dagen. Det meningsfulla med idrotten är enligt eleverna att lära sig sporter och träna kondition. Kondition och att hålla sig smal verkar också vara många elevers uppfattning om hälsa. Lekar är roligt men inte meningsfullt anser många. Mina huvudsakliga slutsatser är följande. Eleverna upplever till viss del sammanhang på idrottsundervisningen. Vad gäller begripligheten verkar känslan ganska hög. Vid frågor om meningsfullheten kom det upp mycket svar som kunde tolkas som att idrottsämnet och många av övningarna på lektionerna inte känns speciellt meningsfulla. Vad som känns meningsfullt, menar eleverna är att lära sig olika sporter, orientering och att livrädda. Att leka kändes inte meningsfullt enligt respondenterna. Hanterbarheten verkade relativt hög. Två pojkar utmärkte sig dock när de svarade en ganska avvikande från resten av eleverna, de verkade, tolkat utifrån svaren inte ha speciellt hög känsla av hanterbarhet. Enligt de svar jag fick av respondenterna förmedlar lärarna en relativt bra känsla av sammanhang. Det verkar brista mest när det kommer till meningsfullheten då lärarna inte verkar nå fram med betydelsen av hälsa i skolan. Med min lilla inblick och mitt relativt lilla urval är jag medveten om att jag inte kan fastsälla några definitiva nivåer av elevers KASAM. Däremot är det mycket intressant att koppla samman deras svar med olika delar av Antonovskys teori och se om jag kan hitta mönster. Jag har valt att tolka elevernas svar utifrån Antonovskys teori och i ljuset av begreppet KASAM.
17
Andersson, Jenny, and Anna-Karin Lundberg. "Upplevd arbetsmiljö och känsla av sammanhang hos omvårdnadspersonal." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2181.
Full text
18
Malmström, Jonas. "Känsla-av-sammanhang : Hos personer med psykiskt funktionshinder." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23807.
Full text
19
Andersson, Sofia, and Maria Yenioglu. "Kultur som friskvård : för ökad känsla av sammanhang." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-483.
Full textAbstract:
<p>Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat välmående för den anställde och eventuellt även en ökad känsla av sammanhang? Detta är utgångspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mäts kvantitativt på två grupper där Grupp 1 utgjordes av anställda på arbetsplatser där kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anställda på en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat på KASAM formuläret, utlästes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hälsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkända uppbyggnaden av fysisk hälsa, genom träning för förebyggande av sjukdom och ohälsa.</p>
20
Mia, Larsson, and Sjöberg Elin. "Känsla av sammanhang hos personer med långvarig sjukdom." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74745.
Full textAbstract:
1Abstrakt:Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå en optimal omvårdnad av en individ anser vi att man kan använda sig av KASAMS olika delar. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM, beskriva hur känslan av sammanhang kan förstås hos personer med långvarig sjukdom. Analysen av artiklarna i denna litteraturstudie genomfördes utifrån Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ analys med en deduktiv ansats. Med hjälp av Antonovskys KASAM, en holistisk omvårdnadsteori med fokus på helheten hos en individ, kan vi som vårdpersonal få en bättre förståelse över en individs specifika behov. Resultatet ger en bild över genomgående behov som att bli sedd som individer och inte sin sjukdom, bättre strategier för att få information och att få möjligheten att få kontakt med andra i liknande situationer. Vår slutsats visar på att KASAM är ett bra verktyg för sjuksköterskor som ger en djupare förståelse hos individer med en långvarig sjukdom.
21
Lännstrand, Hampus. "Alkoholkonsumtion, personlighet och känsla av sammanhang bland högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42898.
Full textAbstract:
Tidigare forskning som undersökt relationen mellan alkoholkonsumtion, Big Five personlighetsfaktorerna samt känsla av sammanhang utfördes med fokus på riskbruk eller på populationer utanför Sverige. Därför testade denna studie samband mellan alkoholkonsumtion och (a) Big Five personlighetsfaktorerna, (b) KASAM, (c) utbildning samt demografiska variablerna (d) kön och ålder bland högskolestudenter i Sverige. Resultatet kan bidra till forskning om alkoholkonsumtion samt vara av intresse för initiativ som försöker begränsa alkoholkonsumtion. Urvalet bestod av 115 deltagare (64 kvinnor, 50 män och 1 ospecificerad. M = 24.64 år SD 4.27 år). Alkoholkonsumtion mättes med AUDIT-C, Big Five mättes med BFM och KASAM mättes med SOC-13. Alkoholkonsumtion korrelerade signifikant endast med en variabel, extravertion. Negativa korrelationer fanns mellan variabeln riskbruk av alkohol och variablerna KASAM och kön, i riskgruppen fanns fler kvinnor än män. Eftersom urvalet i riskgruppen var lågt hade det varit intressant för framtida forskning att undersöka denna relation igen med högre deltagarantal.
22
Fredriksson, Erik, and Sebastian Katby. "Hur samhörighet och känsla av sammanhang påverkar arbetsmotivation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17665.
Full textAbstract:
För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå.<br>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
23
Kristiansson, Daniel, and Erik Morén. "Känsla av sammanhang (KASAM) och stress bland arbetslösa." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19306.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning påsociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.
24
Brauer, Hedvig, and Martina Aronsson. "Känsla av sammanhang? : En studie om bemötande av ensamkommande ungdomar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75840.
Full textAbstract:
This is a qualitative study on how unaccompanied youth are described by support persons, about how the asylum context are affecting the youth. The purpose of this study is to increase the understanding of how these support persons can see how the asylum context affects and experienced for young people, who have been forced to leave their family and home in the wish of a better future in a foreign country. The study investigates if and how legal guardians, contact persons at homes for Care and Housing and social workers, are working to strengthen and support the youth to cope with the reception system in a new country. The study uses semi-structured interviews with participants about their experience and understanding of the ways there youths are treated, by the government and society. The focus of the study is to identify how the support person knowledge about the situation for youth and how it can be understood from a SOC, Sense of Coherence perspective, how he or she is emphasizing the feelings of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The result shows that the youth needs backing and support to manage there situation in a new context. The youth needs people that are willing to speak for their rights and are not afraid to do so.
25
Heiniemi, Tova, and Sirje Karjel. "Relationen- en väg till sammanhang? : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2125.
Full textAbstract:
<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-,</p><p>Social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60 p</p><p>Sammanfattning</p><p>Relationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang.</p><p>32 sidor.</p><p>Författare: Tova Heiniemi, Sirje Karjel</p><p>Handledare: Åsa Källström Cater</p><p>Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet. Möjlighet att ingå i en relation med dess personal avser att hos ungdomarna skapa insikt om strategier i att hantera livet konstruktivt. Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer det är i relationen som ger ett utvecklingsmässigt gynnsamt utfall för den unge. Studien består i en kvalitativ del med empiri bestående av sex ungdomar med erfarenhet av deltagande i miljöterapeutisk verksamhet. Dessa intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. I studien ingår också en kvantitativ del i form av ett KASAM-formulär. Resultatet indikerar att konkret stöd och delaktighet i aktiviteter där relationer bildas är en betydelsefull påverkansfaktor. Delaktighet i mathantering har visat sig varit särskilt viktigt.</p><p>Nyckelord: Miljöterapi, ungdomar, KASAM, relation</p>
26
Sundeson, Lisa, Sofia Wilhelmsson, and Johanna Brard. "Känsla av sammanhang : En studie kring äldre ensamboendes välmående." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105505.
Full textAbstract:
<p>ABSTRACT Introduction: This study is based on Aantonovskys SOC-theory; Sense of Coherence. SOC can be described as a theory which describes how a person experience her existence and the theory is based on three key expressions; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Aim: The aim of the study is to examine a group of elderly (>80 years) men and women who live alone to investigate how many percent of the group that estimate a high value of SOC. The study aims to investigate which factors contribute to the fact that a person achieve a high value of SOC and increase the understanding about how these factors concretely can appear in a persons life. Methods: Questionnaire (SOC scale) and Interviews. Results: Out of 59 questionnaires, 10 were answered completely. The 10 answers were represented equally of 50 % women and 50% men. Three persons out of ten (30%) estimated a high SOC (>160p). From the answered questionnaires, the 6 representatives with the highest estimated SOC were chosen for participating in interviews. The chosen people hade an estimated SOC-value between 132 and 177 points. The content from the interviews were analyzed and seven different subcategories were found consisting of common factors that had contributed to a high value of SOC. The subcategories were; relations, childhood, belief, conditions, career, occupation and experiences. Afterwards the subcategories were re-established to the three key-expressions; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Conclusions: The number of answered questionnaires in the investigation was unexpected very low and therefore the result is only to be applied as an example of the meaning that the procedure have for the result. However the result from the interviews is to be considered as possible to transmit into the work with elderly in healthcare. The result shows how factors that contribute to good health can be expressed in elderly peoples life. This makes it easier for the nurse to take care of and illuminate these factors and to work from a salutogenetic perspective.</p>
27
Höglund, Anna. "Förhållandet mellan självskattat välmående, matbegär och känsla av sammanhang." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3627.
Full textAbstract:
<p>Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattat välmående och matbegär. Studien undersöker även känsla av sammanhangs inflytande på välmående och matbegär, eventuella könsdifferenser är också av intresse. Studien bygger på högskolestudenter och gymnasielever från en ort i södra Sverige (N= 132). Datan samlades in med tre enkäter. Antonovskys livsfrågeformulär, ett självskattningsformulär om matbegär och ett självskattningsformulär som mätte välmående. Resultatet visade att männen och högskolestudenter hade starkare känsla av sammanhang och bättre självskattat välmående vid en jämförelse än kvinnorna och gymnasieeleverna. Kvinnorna rapporterade fler matbegär än männen och ett större sug efter kolhydrater.</p>
28
Andersson, Johanna. "Möjliga själv : Samband med personlighet och känsla av sammanhang!" Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2486.
Full textAbstract:
<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv. Kön och ålder påverkar inte dessa relationer.</p><br><p>The aim of this thesis is to study if possible self is related to personality and sense of coherence, and if gender and age has any influence on those relationships. A questionnaire was distributed to cadets. It contained background, work related possible selves (The Possible Selves Statements Test), personality (The Five Factor Personality Inventory) and sense of coherence (KASAM). The results showed that different clusters (K-means) of personality profiles do not differ significantly in possible selves. Differences were found between the personality profiles considering feelings and expectations around possible selves. Similar results were found considering the relationship between sense of coherence and possible selves. Gender and age didn’t influence those relationships.</p>
29
Jakupovic, Trostek Sanela. "Känsla av sammanhang på Samhall : Arbetare med nedsatt arbetsförmåga." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17128.
Full textAbstract:
Sense of coherence amongst employees with reduced work-capacity at Samhall. Sanela Jakupovic Trostek Scientific essay in public health, 15 hp, Academy of Health and promoting Working Life, University of Gävle The aim of this study was to examine how employees at Samhall who has reduced work-capacity experienced their sense of coherence (SOC). The study includes gender, age and civil status in the analysis. The study includes 34 respondents which are divided as 20 men and 14 women. To measure SOC a quantitative method with a 29 standardized questionnaire was used. It was found that the employees felt, in general, low SOC, which means more difficult adaptation to their life situation. Noteworthy is that 70 % of the men in this study showed low SOC compared to 35,7 % of the women. One conclusion that can be drawn is that within Samhall, it showed that women had a higher SOC mean value than men which means they are more equipped to handle, understand and find meaning in their work life. Keywords: Antonovsky, Samhall, disability, work-capacity, sense of coherence (SOC)
30
Brangel, Sofie, and Elin Fischer. "Distansarbete under coronapandemin : Upplevd arbetstillfredsställelse och känsla av sammanhang." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54710.
Full text
31
Jarl, Lisa, and Emma Davidsson. "Grundlärares känsla av sammanhang i undervisning : En kvalitativ studie om lärares känsla av sammanhang i arbetet med extra anpassningar för elever med ADHD." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52353.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att få en inblick i hur grundskolelärarna får en känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet med extra anpassningar inom ordinarie undervisning för att stödja elever med ADHD. Våra frågeställningar var, vilken begriplighet har lärarna i sitt arbete med extra anpassningar för att stödja elever med ADHD, hur förklarar lärarna att de hanterar extra anpassningar, och vilka extra anpassningar anser lärarna som mest meningsfulla att använda i undervisningen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där sex olika intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide. Vår teoretiska utgångspunkt i studien var KASAM. Vi har kopplat det tre komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet till vår diskussion och vårt resultat. Vårt resultat visar att de sex intervjuade lärarna hanterar extra anpassningar i undervisningen. Lärarna använder många olika extra anpassningar som kan stödja elever med ADHD. Betydelsefulla extra anpassningar är bland annat struktur, planering och rutiner.
32
blomster, marie, and johanna carlsson. "HÄLSOFRÄMJANDE FAKTORER VID DIABETES UTIFRÅN KÄNSLA AV SAMMANHANG : -En intervjustudie." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6836.
Full textAbstract:
<p><strong>Bakgrund</strong> Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att<strong> </strong>graden<strong> </strong>av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.</p><p><strong>Metod </strong>Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: <em>S</em><em>jukdomens påverkan på KASAM</em>, <em>Hälsofrämjande faktorer</em> samt <em>Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM</em>.<strong> </strong>I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen.</p><p><strong>Slutsats </strong>KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.</p>
33
Björklund, Lina, and Lisa Lindberg. "Kvinnor i behandling enligt LVM : Känsla av sammanhang i behandlingsarbetet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58838.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga klienter vid ett LVM-hem ser på sin behandling utifrån mål och behandlingsbehov, samt att jämföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrån målen och behoven. Syftet delades in i två underliggande frågeställningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick från en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med både klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har härletts från intervjuerna genom innehållsanalys, tidigare forskning och teorin om känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att klienterna var nöjda med vad de själva definierade som behandling, medan personalen ansåg att klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I såväl klient- som personalintervjuerna framkom det att klienterna var motiverade till förändring. Dock var klienterna och personalen av olika åsikter gällande vad målet med behandlingen var. Klienterna menade att målet med behandlingen var att de skulle bli nyktra och drogfria vid LVM-tidens slut, medan personalen ansåg att målet med behandlingen var att motivera klienterna till fortsatt frivillig rehabilitering. Vår slutsats blev att det fanns en svag KASAM angående klienternas begriplighet i sitt totala sammanhang. Däremot såg vi att KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet var något som personalen hjälpte klienterna att stärka i behandlingsarbetet. Vi ko också fram till att klienternas sociala position hade stor betydelse för hur de skulle uppnå sina mål och därmed även resultatet av behandlingen.
34
Hanås, Pia. "Känsla av sammanhang och blodsockerkontroll hos individer med insulinberoende diabetes." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-945.
Full text
35
Lindahl, Monica. "Känsla av sammanhang : En undersöklning på socialarbetare i Sundsvalls kommun." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8603.
Full text
36
Zetterström, Therese. "Relationen mellan känsla av sammanhang och mental ohälsa hos högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25543.
Full textAbstract:
Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ”känsla av sammanhang” (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa. I studien undersöktes, utifrån tre frågeställningar med tillhörande hypoteser, relationen mellan KASAM och mental ohälsa hos 273 högskolestudenter, varav 62 män. Deltagarna besvarade en enkät bestående av KASAM-formuläret och General Health Questionnaire. Data undersöktes med korrelations-, varians- och regressionsanalys. Resultatet påvisade ett negativt samband mellan KASAM och upplevd mental ohälsa. Slutsatsen gav att KASAM tycks fungera skyddande mot mental ohälsa hos urvalets deltagare varpå diskussionen bland annat berör hur skolans miljö kan tänkas främja studenternas KASAM. Framtida forskning av organisationsstrukturers inverkan på KASAM föreslås.
37
Ilhammar, Daniel. "Välmående hos pensionärer : Demografiska faktorers betydelse för känsla av sammanhang." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44891.
Full textAbstract:
Studier visar att individer som bor på gruppboende är mer tillfredsställda med livet, eftersom de upplever ett större socialt liv genom aktiviteter som boendet erbjuder. Syftet med studien var att undersöka vilka bakomliggande faktorer som avgör att äldre känner välmående. En KASAM-enkät samt åtta demografiska frågor och en öppen kvalitativ fråga delades ut genom ett tillgänglighetsurval där 94 respondenter svarade. Resultatet visar att ensamstående som sällan träffade andra individer hade ett lägre välmående än de respondenter som hade en partner. Utbildningsnivån hade en signifikant skillnad där respondenter med grundskoleutbildning visade ett lägre KASAM än de med högskoleutbildning. Det visade att de som endast hade en grundskoleutbildning hade ett signifikant lägre KASAM än yrkesutbildning, gymnasieutbildning samt högskole- eller universitetsutbildning. I en kvalitativ fråga visade 45.8 % av respondenterna att det var familjen och endas 4.2% att det var deras aktiviteter som gjorde att de upplevde ett välmående.
38
Amico, Isabella. "Copingstil och känsla av sammanhang : Som predikatorer för psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33396.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa ökar och enligt socialstyrelsen lider cirka 20 % av arbetsför ålder av psykisk ohälsa. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka, hur stor betydelse kön, ålder, coping och känsla av sammanhang har på psykisk ohälsa? Totalt insamlades 108 enkäter var av 101 användes för analys. Data analyserades med hjälp av en hierarkisk multipel regressionsanalys och Pearson korrelationer. 39 % av variationen i psykisk ohälsa förklarades av KASAM, copingstil, ålder och kön. Starkast relaterad till ohälsa i regressionsanalysen var KASAM. Högre KASAM hos en individ innebär bättre psykisk hälsa. Diskussion förs kring bland annat fördelar och nackdelar med valda instrument, sned könsfördelning, samhällsnytta och enkätkonstruktion. Att se vilka faktorer som starkt påverkar psykisk ohälsa är av betydelse för vidare forskning för att sätta fingret på vad som påverkar psykisk ohälsa och till vilken grad.
39
Forsberg, Daniel, and Emma Wahlberg. "Känsla av sammanhang och studenters förmåga att hantera dagliga förtret." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39631.
Full textAbstract:
En hög känsla av sammanhang (KASAM) har kopplats till flera positiva aspekter av livet, exempelvis god hälsa, hög livskvalité, bättre prestationer samt mindre psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka den relativt outforskade relationen mellan KASAM och hur studenter hanterar dagliga förtret, hur många dagliga förtret de rapporterar samt könsskillnader gällande dessa. Deltagare var 274 högskolestudenter från två högskolor i mellansverige, varav 60 var män. Data samlades in via en enkät som bestod av 3 bakgrundsfrågor, 64 frågor om dagliga förtret samt 29 frågor som mätte KASAM. Analysen bestod av två tvåvägs ANOVOR för oberoende mätningar. Resultatet visade att studenter med en högre KASAM både hanterar dagliga förtret bättre samt rapporterar färre dagliga förtret. Resultaten tyder även på att kvinnor rapporterar fler dagliga förtret än män, speciellt i den låga KASAM gruppen. Inga könsskillnader gällande KASAM och hantering av dagliga förtret hittades.
40
Hansson, Malin, and Eva Klintbo. "Känsla av sammanhang som ny lärare i förskolan och grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34886.
Full textAbstract:
Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig. För att första tiden som ny lärare ska var begriplig så måste introduktionen och mottagandet vara tydligt och strukturerat. Den utbildning och de erfarenheter man har med sig gör också första tiden begriplig. Hur man hanterar första tiden är beroende av om man har stöd från kollegor och andra i sin omgivning men också ens personlighet och motivation har betydelse. Barnens glädje, gemenskapen med kollegor och den egna drivkraften gör att första tiden känns meningsfull. De råd vi fick från lärarna för att klara av första tiden i yrket på ett bra sätt var att man ska vara en tydlig ledare och våga sätta gränser, förhålla sig professionellt gentemot barnen och föräldrarna, se varje barn och skapa goda relationer samt att skapa balans mellan arbete och fritid.
41
Winter, Vikström Linda. "Omsorgsarbete, arbetstillfredsställelse och känsla av sammanhang : Jämförelser av arbetstidsutformning, kön och utbildning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29600.
Full textAbstract:
Omsorgsarbete innefattar känslomässigt krävande arbetsuppgifter som kan inverka negativt på hälsan. Stark känsla av sammanhang (Kasam) och hög arbetstillfredsställelse påverkar hälsan positivt, bidrar till produktivitet och personlig utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger skillnader av Kasam i förhållande till utbildning, kön och arbetstidsutformning hos personal inom omsorgsarbete. I studien användes en kvantitativ webbenkät. Arbetstillfredsställelse undersöktes med Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensionerna hälsa och trivsel och arbete och privatliv. Kasam undersöktes med Antonovskýs livsfrågeformulär, kortversionen. Samtliga anställda, 283 personer, inom ett område med kommunal socialpsykiatri och sysselsättning/daglig verksamhet erbjöds delta i studien. 112 besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 40%. Data analyserades med variansanalys (ANOVA). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i Kasam eller arbetstillfredsställelse i förhållande till arbetstidsutformning, kön eller utbildning. Inga signifikanta interaktionseffekter hittades.<br>Health care work includes emotionally demanding work tasks that can have a negative impact on health. A strong Sense of Coherence (SOC) and high job satisfaction effects health in a positive way, contributes to productivity and personal growth. The purpose of this study was to explore if differences in Sense of Coherence and job satisfaction are present regarding design of working hours, gender and education amongst employees in health care. A quantitative survey was used in the study. Job satisfaction was explored using Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensions health and wellbeing and work-family balance. SOC was explored using Antonovskýs short form life questionnaire. All employees, 283, in a department of municipal social-psychiatry and daily activities was invited to participate in the study. 112 answered the survey resulting in a response rate of 40%. Data was analysed using analysis of variance (ANOVA). Results showed no significant differences in SOC and job satisfaction regarding design of working hours, gender or education. There were no significant interactions between the variables.
42
Jönsson, Amalia, and Karen Sperling. "Affektmedvetenhet och känsla av sammanhang hos psykologstudenter : En kvantitativ utvärdering av affektskola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95647.
Full textAbstract:
Affektmedvetenhet avser förmågan att vara medveten om, tolerera och uttrycka affekter. Affektskola är en gruppintervention och avser att öka individers affektmedvetenhet samt förmågan att uppleva och uttrycka affekter. Forskning avseende affektskola har gjorts på kliniska grupper men få studier har utförts på en icke-klinisk population. Psykologstudenter kan argumenteras gynnas av en hög affektmedvetenhet och känsla av sammanhang (KASAM) i sin kommande profession. Även hög KASAM kan ses som fördelaktigt då det korrelerar med psykisk hälsa. Studien syftade att undersöka effekterna av genomförd modifierad version av affektskola med frågeställningen om affektskola leder till ökad affektmedvetenhet och KASAM. 33 psykologstudenter vid Linnéuniversitetet fick förfrågan om deltagande. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) före affektskolans start, efter affektskolan avslutats samt en månad efter affektskolan avslutats. Resultatet visade på nästintill oförändrade medelvärden mellan mättillfällena och att interventionen affektskola inte ledde till någon mätbar förändring. Resultatet talar för att affektmedvetenhet och KASAM är stabila egenskaper. Korrelationsanalyser visade däremot på medelstarka korrelationer mellan affektmedvetenhet och KASAM. Framtida studier bör vidare undersöka detta samband för att ge en djupare förståelse för dess förhållande till psykisk ohälsa.<br>Affect consciousness is the ability to be aware of, tolerate and express affects. Affect-school is a group intervention that aims to increase individuals' affect consciousness and ability to experience and express affects. Studies on affect-school have been made on clinical groups but only a few on nonclinical populations. Psychology students are arguable favoured by high levels of affect consciousness in their future profession. High levels of sense of coherence (SOC) is also favorable as SOC correlates with mental health. The purpose of the study was to explore the effects of a modified version of affect-school with the research question if affect-school leads to increased levels of affect consciousness and SOC. 33 psychology students at Linnéaus University were asked to participate. The contestants completed questionnaires (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) before the affect-school begun, after the affect-school was terminated and one month after the affect-school was terminated. The results showed almost no changes of the mean values between the different times of measurement which indicates that the intervention did not lead to any changes. The results suggest that affect consciousness and SOC are stable traits. However, correlation analysis indicated moderate correlations between affect consciousness and SOC. This correlation should be further investigated in future studies to provide a deeper understanding of the constructs and their relationship to mental health.
43
Jensen, Malin. "Utmattningssyndrom och KASAM. En möjlighet till en ökad känsla av sammanhang?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23892.
Full textAbstract:
Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.
44
Reckermann, Sophia, and Helena Kostiander. "Upplevelser av ökad känsla av sammanhang efter stroke : - en studie av självbiografier." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2553.
Full textAbstract:
I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier. Utifrån analysen uppstod fyra teman och tolv kategorier baserat på individernas viktigaste upplevelser av vad som bidrog till ökad känsla av sammanhang. Resultatet presenterades med hjälp av citat från självbiografierna. Det som bidrog till ökad känsla av sammanhang och som framkom i resultatet var Möjlighet till stöd, där stödet från närstående, vänner, sjukvårdspersonal och inte minst logoped var mycket betydelsefullt. Att komma framåt, vardagslivet och livet efter stroke, tar upp vikten av att finna mening och nya utmaningar och mål i livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att förstå att stroke är en individuell sjukdom och att alla individer finner olika sätt till att anpassa sig till sin nya livssituation. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till varje enskild individ.<br>Each year, about 30 000 people in Sweden suffer a stroke. It is the most common cause to neurological dysfunction and implicates much suffering for the individual. Few studies have been made about the factors that could conduce to the individuals’ sense of coherence. The aim of this study was to, based on autobiographies, find out which factors there are that contribute to the individuals sense of coherence. The study was based on a qualitative approach. The result was presented in four themes and twelve categories that arouse when reading the materials. Each team and category where described with the help of quotations from the autobiographies. The most important things for the individuals’ sense of coherence were; Possibility for support, the support from friends, relatives, healthcare stuff and speech therapist meant a lot for the individuals’ wellbeing. To head forward, everyday life, Life after stroke and finding new meaning where other factors that turned out to have a great value for the individuals. It’s important that the nurse understands the individuality of stroke and that each individual finds his or her own way to adapt the new life situation, this because the nurse has to adjust the care that is given.
45
Thorén, Anna. "Välbefinnande och Känsla av sammanhang bland flickor i skolvardagen (ÅR 6)." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5144.
Full textAbstract:
I ”Skolbarns hälsovanor” har sedan 1985 frågan ”Vad tycker du om skolan nu för tiden?” funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan. De har fått prata fritt omkring dessa teman och beskriva sina känslor för skolan. Genom att sammanställa delarna skildras i resultatet hur flickornas välbefinnande i skolan ser ut.<br>The Swedish national survey "School children's health habits" have since 1985 asked children "What do you think about school these days?". School satisfaction decreases with age and unlike many other questions there are different views from boys 'and girls on this matter. Most obvious in the youngest age group, where girls more often say they feel very well at school (Swedish children's health habits, FHI 2005). In this study eight 12-year-old Swedish school girls from a small town in the west of Sweden describe their feelings about school. My method is to determine their SOC-value through a survey (Margalit & Efrati, 1996) based on Antonovsky's questionnaire for measuring Sense of Coherence (Antonovsky, 1987) and then interview them individually on the subjects of well-being, flow, and praise in school. They may talk freely about these topics and describe their feelings about different aspects of school. By assembling the different parts in the result an illustration of girls' well-being in the school setting is formed.
46
Gullersbo, Madelene, and My Gammelby. "En känsla av sammanhang : Att leva i Sverige som ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58808.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer.
47
Carlsson, Robin, and Christian Hagberg. "Sambandet mellan Känsla av Sammanhang och psykologiska färdigheter för unga fotbollspelare." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2222.
Full textAbstract:
<p>Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.</p>
48
Brav, Martin. "Ackordslöner, känsla av sammanhang (KASAM), organisationsengagemang och dess inverkan på stress." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-446.
Full textAbstract:
<p>Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen.</p>
49
Friberg, Martina, and Sandra Wallius. "Gymnasieelevers attityd till marijuana : Upplevd självkänsla och upplevd känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7560.
Full textAbstract:
Denna undersökning gjordes på grund av dagens uppmärksammande av användningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra länder skapade ett intresse för undersökningen. En enkätstudie genomfördes bland gymnasieelever, årskurs tre i Västra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelålder på 18 år, 33% kvinnor och 67% män. Studien visade på att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana. Attityd till marijuana hade även en positiv korrelation med självkänsla. Studien fann ingen statistisk signifikant korrelation mellan känsla av sammanhang (KASAM) och attityd till marijuana. En positiv statistisk signifikant korrelation fanns dock mellan KASAM och självkänsla vilket är i linje med tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i årskurs tre på gymnasiet med högre självkänsla även tenderar till att vara mer positivt inställda i sin attityd till drogen marijuana.<br>This survey was made on the basis of today's attention of the use of the drug marijuana and its synthetic counterparts among young people. Also, the liberalization that has occurred in other countries created an interest to do the survey. A questionnaire study was conducted among third graders in upper secondary school in the region of Västra Götaland. The study had 57 respondents with a mean age of 18 years and the gender distribution was 33 % female and 67 % male. The study showed that male upper secondary students' tended to have a more accepting attitude towards the drug marijuana. This attitude also had a positive correlation with self-esteem. The study found no statistically significant correlation between sense of coherence (SOC) and attitude toward marijuana. SOC and self-esteem was however positively correlated, which is in line with previous research. In summary, students in the third grade of upper secondary school with higher self-esteem also tended to be more accepting in their attitude toward the drug marijuana.
50
Furberg, Sofia, and Mathilda Sahlén. "Högskolestudenters upplevda stress : Har känsla av sammanhang, kön och delaktighet betydelse?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27604.
Full textAbstract:
Stress är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen inom många domäner där individer på olika vis drabbas. Högskolestuderande är en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien låg fem frågeställningar. En enkätundersökning genomfördes för att besvara frågeställningarna. Enkäten bestod av en demografisk del, Antonovskys KASAM-formulär och Cohens perceived stress scale. Respondenterna var 302 studerande vid en högskola i Mellansverige, varav 205 kvinnor och 96 män. Databearbetning skedde med korrelationer, t-test, variansanalys och regressionsanalys. Resultatet mynnade ut i slutsatsen att högskolestudenternas KASAM och könstillhörighet relaterar till upplevd stress, men att delaktighet inte relaterar till upplevd stress. Förslag för framtida forskning inom ämnet ges.