Academic literature on the topic 'Känsloarbete'

Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens. Den medicinska återkopplingen ses som mest viktig vid de situationer där symptom och sjukdomsbild varit diffusa. De emotionella konsekvenserna gällande återkoppling kan ses som indirekta: bristen på medicinsk återkoppling skapar känslor av frustration och osäkerhet. Främsta skälet till bristande återkoppling är patientsekretessen. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna har strategier för att kompensera för den bristande återkopplingen, dessa strategier är dock inte inbyggda i deras arbete. Ett sätt att hantera den bristande medicinska återkopplingen är att prata med sina kollegor och på så sätt utbyta erfarenheter och även bearbeta den känslomässiga delen av arbetet. Studien ska ses som explorativ, och författarna vill uppmana till framtida studier inom området återkoppling.

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa

upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades

av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning

som har gjorts på ämnet sedan dess.

Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory

undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i

interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade

interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har

olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav

på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör

visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss

situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.

Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven

på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och

omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.

Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för

hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel

kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens

situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet

på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna

beskriva och förklara dessa faktorer.

Denna uppsats behandlar hur timanställda inom restaurangbranschen använder sina känslor för att utföra sitt jobb som servitris. Hochschilds teori om känsloarbete har använts för att förstå arbetet med känslor som ligger bakom service, medan Goffmans dramaturgiska teori nyttjades för att ge större förståelse för rollen som timanställd och vad det innebär i relation till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta timanställda i 20-årsåldern. Resultatet visar att rollen som timanställd ofta gör känsloarbete mer påfrestande då möjligheterna till att ventilera är mindre på grund av sämre relationer till chefer och kollegor, samt att mindre eller ingen återkoppling och otydliga förhållningsregler försvårar arbetet. De kvinnliga servitriser som intervjuades behövde dessutom utföra en form av dubbelt känsloarbete gentemot såväl kunden som andra kollegor.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild. Goffman utgår från det dramaturgiska perspektivet och för in begrepp från teatervärlden för att förklara människans sociala värld, där scen rekvisita och skådespel ingår. Hochschild vidareutvecklar Goffmans teori avseende emotionellt arbete, som styrs av de känsloregler som råder i olika sammanhang. Hon menar att det emotionella arbetet inom servicebranschen innefattar ytligt och djupt emotionellt arbete. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod och intervjuer av sex hotellreceptionister har bearbetats med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visar att receptionister har lärt sig kategorisera in människotyper vilket skapar en repertoar av olika bemötanden som passar in på varje kategori. Därmed kan Goffmans teori om det skådespel som individer använder sig av när de integrerar med varandra appliceras. Receptionisterna är medvetna om det skådespel som äger rum vid varje möte men känner ändå igen sig i varje rollkaraktär. Den negativa kritik från gäster som de oundvikligen möter i arbetet försöker de distansera sig ifrån för att inte drabbas personligen, genom att skilja på yrkesrollen och den privata rollen. Lärdomen får de genom längre anställningstid i branschen, de blir mer hårdhudade och bygger upp ett slags skydd kring sin privatroll. De som misslyckas med denna rollseparation blir inte långvariga i hotellbranschen, det blir för påfrestande på den privata rollen. Resultatet visar även att receptionisterna använder sig av Hochschilds ytliga emotionella arbete. Det glada leendet blir påklistrat men gästen ska få känslan av att hon/han blir glatt bemött av receptionisten. I viss utsträckning använder de även det djupa emotionella arbetet, vilket innebär att de arbetar med att skapa en emotionell upplevelse så att känslouttrycket går ihop med vad de upplever.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram:  Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex stycken butikssäljare intervjuades. Resultatet visar att respondenterna växlar mycket mellan det yligt- och det djupa känsloarbetet under en arbetsdag, beroende på vem de interagerar med och vilken placering de har i butiken. De mindre oerfarna respondenterna hade svårare att skilja mellan sin yrkes- och privatroll än de mer erfarna respondenterna hade. Arbetsgivaren har en avgörande roll i respondenternas känsloarbete då de genom olika incitament styr personalen att använda sig av ett djup emotionellt agerande.

The police profession has long been judged as an emotionally strenuous work with both physical and mental consequences. The police culture is characterized by an understanding that police officers need to control their emotions, and if you lack control, you are seen as an inappropriate police officer who does not fit into the police role. Previous research has focused on police officers in external service, of which police investigators have not received enough attention. In this study, the investigators' emotional work is examined through 9 semi-structured interviews with active investigators within the police to investigate how the investigators relate to the emotional work in the profession, what the challenges come with this and how they handle it. The analysis method is based on thematic analysis in accordance with Braun and Clarke (2006) where we were able to identify three themes: The investigating profession, Challenges with the profession and Support and Coping. The results show that the investigative profession largely consists of being professional and having an objective approach and that professionalism is achieved through emotional work. The results also show that this is not an easy task and may seem easier in theory than in practice as emotional work is hard work where coping becomes an important part. The most prominent use of coping strategies is the collegial support. Our study contributes with knowledge about how common emotional work is in occupations, what consequences follow and how it affects employees.

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete. Av resultatet framkom att en god konsult ska vara flexibel och anpassningsbar. Konsulterna är ambassadörer för bemanningsföretaget och ansiktet utåt gentemot kund, och en god förståelse av konsultrollen betonas. Konsultcheferna arbetar aktivt med att skapa en relation till konsulterna samt att forma dem till goda konsulter. Detta arbete försvåras av trepartsrelationen där konsultcheferna exempelvis måste tillförlita sig till andrahandsinformation då de inte praktiskt ser hur konsulterna sköter sig på arbetet.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd. Data från ESS år 2012 studeras med hjälp av beskrivande analyser och logistisk regression. Resultaten visar att kvinnor som är chefer har en lägre nivå av emotionellt arbete jämfört med kvinnor som inte är chefer. Den lägre nivån av emotionellt arbete bland kvinnor i ledande positioner kan antingen tolkas som att kvinnor i chefspositioner anpassar nivån av emotionellt arbete eller att de är kvinnor med en låg nivå av emotionellt arbete som blir chefer. Den manliga normens primat, glastaket och genusskapandet diskuteras vara faktorer som bidrar till att kvinnor i ledande positioner begränsas, vilket skulle kunna vara en anledning till att kvinnor i chefspositioner har en lägre nivå av emotionellt arbete. En eventuell anpassning av den emotionella arbetsnivån bland kvinnor i ledande positioner diskuteras även vara en potentiell faktor till en reproducering av den vertikala könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. För att minska den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden kan det därför finnas en poäng i att uppmärksamma att kvinnor i ledande positioner har en lägre nivå av emotionella arbete.