Dissertations / Theses: 'Känsloarbete'

1

Mörner, Sara F., and Sofia Boqvist. "Arbete utan slut? : Ambulanssjuksköterskors känsloarbete och tankar om återkoppling." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77342.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens. Den medicinska återkopplingen ses som mest viktig vid de situationer där symptom och sjukdomsbild varit diffusa. De emotionella konsekvenserna gällande återkoppling kan ses som indirekta: bristen på medicinsk återkoppling skapar känslor av frustration och osäkerhet. Främsta skälet till bristande återkoppling är patientsekretessen. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna har strategier för att kompensera för den bristande återkopplingen, dessa strategier är dock inte inbyggda i deras arbete. Ett sätt att hantera den bristande medicinska återkopplingen är att prata med sina kollegor och på så sätt utbyta erfarenheter och även bearbeta den känslomässiga delen av arbetet. Studien ska ses som explorativ, och författarna vill uppmana till framtida studier inom området återkoppling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lindgren, Carina, and David Schlyter. "När kunden inte ser... : en studie om känsloarbete i kundmöten." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-202.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa

upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades

av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning

som har gjorts på ämnet sedan dess.

Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory

undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i

interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade

interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har

olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav

på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör

visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss

situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.

Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven

på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och

omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.

Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för

hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel

kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens

situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet

på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna

beskriva och förklara dessa faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ocklind, Matilda, and Matilda Loborg. "En känsla för service : En studie av känsloarbete inom restaurangbranschen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313972.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar hur timanställda inom restaurangbranschen använder sina känslor för att utföra sitt jobb som servitris. Hochschilds teori om känsloarbete har använts för att förstå arbetet med känslor som ligger bakom service, medan Goffmans dramaturgiska teori nyttjades för att ge större förståelse för rollen som timanställd och vad det innebär i relation till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta timanställda i 20-årsåldern. Resultatet visar att rollen som timanställd ofta gör känsloarbete mer påfrestande då möjligheterna till att ventilera är mindre på grund av sämre relationer till chefer och kollegor, samt att mindre eller ingen återkoppling och otydliga förhållningsregler försvårar arbetet. De kvinnliga servitriser som intervjuades behövde dessutom utföra en form av dubbelt känsloarbete gentemot såväl kunden som andra kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jonsson, Sofia. "Hotellreceptionisters känsloarbete : ”Hur hanteras servicerollen i interaktionen med gäster och medarbetare?”." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-52573.

Full text

Abstract:

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild. Goffman utgår från det dramaturgiska perspektivet och för in begrepp från teatervärlden för att förklara människans sociala värld, där scen rekvisita och skådespel ingår. Hochschild vidareutvecklar Goffmans teori avseende emotionellt arbete, som styrs av de känsloregler som råder i olika sammanhang. Hon menar att det emotionella arbetet inom servicebranschen innefattar ytligt och djupt emotionellt arbete. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod och intervjuer av sex hotellreceptionister har bearbetats med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visar att receptionister har lärt sig kategorisera in människotyper vilket skapar en repertoar av olika bemötanden som passar in på varje kategori. Därmed kan Goffmans teori om det skådespel som individer använder sig av när de integrerar med varandra appliceras. Receptionisterna är medvetna om det skådespel som äger rum vid varje möte men känner ändå igen sig i varje rollkaraktär. Den negativa kritik från gäster som de oundvikligen möter i arbetet försöker de distansera sig ifrån för att inte drabbas personligen, genom att skilja på yrkesrollen och den privata rollen. Lärdomen får de genom längre anställningstid i branschen, de blir mer hårdhudade och bygger upp ett slags skydd kring sin privatroll. De som misslyckas med denna rollseparation blir inte långvariga i hotellbranschen, det blir för påfrestande på den privata rollen. Resultatet visar även att receptionisterna använder sig av Hochschilds ytliga emotionella arbete. Det glada leendet blir påklistrat men gästen ska få känslan av att hon/han blir glatt bemött av receptionisten. I viss utsträckning använder de även det djupa emotionella arbetet, vilket innebär att de arbetar med att skapa en emotionell upplevelse så att känslouttrycket går ihop med vad de upplever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Heijel, Aylin, and Camilla Lindholm. "Organisationskulturens och känsloarbetets inverkan på avdelningschefers upplevda ledarstilar : En kvalitativ studie inom en offentlig organisation i Västsverige." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19086.

Full text

Abstract:

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hobbins, Jennifer, and Line Holth. ""Idag blir man ju inte lärare för lönens skull" : - en studie om känsloarbete." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3003.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Casas-Corder, Natasha. "Kunder, kollegor och arbetsgivarens krav : En studie i hur butiksförsäljare hanterar sitt känsloarbete." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77998.

Full text

Abstract:

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex stycken butikssäljare intervjuades. Resultatet visar att respondenterna växlar mycket mellan det yligt- och det djupa känsloarbetet under en arbetsdag, beroende på vem de interagerar med och vilken placering de har i butiken. De mindre oerfarna respondenterna hade svårare att skilja mellan sin yrkes- och privatroll än de mer erfarna respondenterna hade. Arbetsgivaren har en avgörande roll i respondenternas känsloarbete då de genom olika incitament styr personalen att använda sig av ett djup emotionellt agerande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Cheikho, Sandra, and Linnea Puro. "”MAN HAR SETT OCH HÖRT FÖR MYCKET’’ : En kvalitativ studie om utredares känsloarbete." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188475.

Full text

Abstract:

The police profession has long been judged as an emotionally strenuous work with both physical and mental consequences. The police culture is characterized by an understanding that police officers need to control their emotions, and if you lack control, you are seen as an inappropriate police officer who does not fit into the police role. Previous research has focused on police officers in external service, of which police investigators have not received enough attention. In this study, the investigators' emotional work is examined through 9 semi-structured interviews with active investigators within the police to investigate how the investigators relate to the emotional work in the profession, what the challenges come with this and how they handle it. The analysis method is based on thematic analysis in accordance with Braun and Clarke (2006) where we were able to identify three themes: The investigating profession, Challenges with the profession and Support and Coping. The results show that the investigative profession largely consists of being professional and having an objective approach and that professionalism is achieved through emotional work. The results also show that this is not an easy task and may seem easier in theory than in practice as emotional work is hard work where coping becomes an important part. The most prominent use of coping strategies is the collegial support. Our study contributes with knowledge about how common emotional work is in occupations, what consequences follow and how it affects employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Würtz, Sara, and Annelie Sandström. "Att räcka till för alla : En kvalitativ studie om konsultchefsrollen i bemanningsbranschen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193067.

Full text

Abstract:

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete. Av resultatet framkom att en god konsult ska vara flexibel och anpassningsbar. Konsulterna är ambassadörer för bemanningsföretaget och ansiktet utåt gentemot kund, och en god förståelse av konsultrollen betonas. Konsultcheferna arbetar aktivt med att skapa en relation till konsulterna samt att forma dem till goda konsulter. Detta arbete försvåras av trepartsrelationen där konsultcheferna exempelvis måste tillförlita sig till andrahandsinformation då de inte praktiskt ser hur konsulterna sköter sig på arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Adolfsson, Josefin. "Att ge och känna för andra : En studie om emotionellt arbete i förhållande till kvinnors möjlighet att vara chef." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100424.

Full text

Abstract:

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd. Data från ESS år 2012 studeras med hjälp av beskrivande analyser och logistisk regression. Resultaten visar att kvinnor som är chefer har en lägre nivå av emotionellt arbete jämfört med kvinnor som inte är chefer. Den lägre nivån av emotionellt arbete bland kvinnor i ledande positioner kan antingen tolkas som att kvinnor i chefspositioner anpassar nivån av emotionellt arbete eller att de är kvinnor med en låg nivå av emotionellt arbete som blir chefer. Den manliga normens primat, glastaket och genusskapandet diskuteras vara faktorer som bidrar till att kvinnor i ledande positioner begränsas, vilket skulle kunna vara en anledning till att kvinnor i chefspositioner har en lägre nivå av emotionellt arbete. En eventuell anpassning av den emotionella arbetsnivån bland kvinnor i ledande positioner diskuteras även vara en potentiell faktor till en reproducering av den vertikala könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. För att minska den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden kan det därför finnas en poäng i att uppmärksamma att kvinnor i ledande positioner har en lägre nivå av emotionella arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hedbom, Nicole Amanda. "Livsmedelsbutiksanställdas upplevelse av känsloarbete, stress och omgivningens förväntningar i arbetssituationen." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138259.

Full text

Abstract:

Denna intervjustudie undersöker anställda inom livsmedelsbutik och hur de upplever det känsloarbete som krävs i mötet med kunderna, samt om kundsituationen betraktas stressande av dem. Utöver detta undersöks även de anställdas erfarenheter av ledningens och kundernas förväntningar på servicebemötandet, samt möjlighet till stöd. Tolv personer som var anställda inom olika livsmedelsbutiker samt olika butikskedjor deltog. En kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys resulterade i fem teman. Känsloarbetet upplevs som extra påfrestande när kunderna är otrevliga och arga. Särskilt av de deltagare som är anställda inom större butiker och som har en högre mängd kunder. Deltagare som upplever en större press utifrån ledningen eller kunderna på att leverera en bra service, upplever också känsloarbetet i högre grad ansträngande. Slutligen diskuteras olika betydande aspekter huruvida känsloarbete kan upplevas olika av olika individer, samt vilken betydelse socialt stöd har för att minska upplevelsen av stress och negativa effekter av känsloarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Westerlund, Rashidi Emilia, and Amela Becic. "Konsultchefers upplevelser i yrkesrollen : En kvalitativ studie om konsultchefers rollhantering, känsloarbete och ledarskap på bemanningsföretag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15484.

Full text

Abstract:

Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att “hålla rollen” som säljare mot kunder, än rollen som chef mot konsulter. De använder sig av Surface acting i sitt känsloarbete för att göra kunderna nöjda. Konsultcheferna bearbetar sina “underliggande äkta känslor” genom att samtala med sina kollegor. I rollen som chef är konsultcheferna behandlande mot konsulterna, samtidigt som de leder och styr konsulterna i arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Andrén, Susanna, and Camilla Ketonen. "Det svåra samtalet : - En sociologisk studie om chefers strategier med avseende på kommunikation och känsloarbete." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45340.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Dicksved, Hanna, and Sofia Carlberg. "– Var det bra så? : En studie om butikspersonals roller i kundbemötandet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220588.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Uppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet – det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1] I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega. Livet i sig är utformat som ett skådespel.[2] Vi har intervjuat fem kvinnliga butiksmedarbetare, varav en av dessa är butikschef, i en mode- och inredningsbutik i en galleria i en större stad i Sverige. De fem medarbetarna har berättat om sina upplevelser med kunder och delgett oss vilka attityder de har till den roll de intar i sitt yrke. Samtliga fem individer har uppgett att de går in i en roll då de befinner sig på den gemensamma arbetsplatsen. De uppger att de överlag tycker att stämningen på arbetsplatsen är god, och därmed blir det en mer avslappnad arbetsmiljö. De fem medarbetarna talar mestadels gott om den roll de intar då de arbetar. En av dem anser att det är hennes ansvar som medarbetare att få kunden att trivas i säljmötet. En butiksmedarbetare delger att hon ofta blir irriterad på kunder, och att hon ser det som svårt att sätta på sig den mask, som hon normalt gör, vid dessa tillfällen. I uppsatsen kommer vi fram till att det inte anses vara alltför dramatiskt att inta denna roll som innebär känslomässigt engagemang, vilket svarar emot den tidigare forskning som vi tagit del av på området. [1] Information hämtad från den aktuella butiken och fyra andra butiker inom fackhandeln. [2] Goffman, Erving, 2004, s. 25-26.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Svedjehammar, Linda. "Kroppens känslomässiga (des)orientering : En fenomenologisk undersökning av heterosexuella cis-kvinnors känsloarbete i våldsamma nära relationer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30391.

Full text

Abstract:

The aim of this paper is to examine how heterosexual cis-females is affected by living in an abusive relationship, in terms of how they act and relate to themselves, their environment and their abusers. Based on Sara Ahmed's phenomenology and her theory of how bodies are oriented towards the outside world, depending on previous experience and social discourses, two interviews with two heterosexual cis-women who lived through violent relationships where conducted, and through their narratives I examine how they orient themselves as a result of the abusive relationship. The women reports a (dis)orientation toward themselves and away from the abuser, as well as friends and family as a result of feelings of shame, anxiety and fear induced by the abusive relationship. The women also describe how some feelings of anxiety "sticks" and is ”re-lived” by the abused even when the relationship has ended, exposing the relationship as deeply disorienting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Strömberg, Helena. "”Har man en dålig dag får man ändå försöka ’gaska upp sig’” : Känsloarbete och kön inom bibliotekariens yrkesroll." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-102685.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dimoski, Antonia, and Parkrud Olga Hurtig. ""Jag hoppas det blir bra för kvinnornas skull..." : En kvalitativ studie om barnmorskors erfarenheter av förlossningsvården." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182587.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöker vi den rådande situationen inom förlossningsvården i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi, i form av semistrukturerade intervjuer, har intervjuat barnmorskor kring deras erfarenheter av arbetet på förlossningsavdelningar. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultatet är den feministiska kritiken av New Public Management, Hochschilds teori om känsloarbete samt begreppet moralisk ekonomi. Utifrån intervjuerna, och med hjälp av teorierna, har vi utläst tre teman som vi sedan låtit strukturera analysen. Dessa är “Det ny(liberal)a arbetslivet”, “Moralisk ekonomi” och “Känsloarbete”. Resultatet av undersökningen visade att barnmorskornas arbetssituation idag präglas av stress och underbemanning och att de upplever att de inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Trots detta fann vi att barnmorskornas yrkesstolthet och tillgivenhet till kvinnosjukvården gör att de tenderar stanna kvar och “anpassa” sig till förhållandena snarare än att göra motstånd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Färdeman, Emelie. "Det finns ingen som inte blir berörd : Polisers känsloarbete och copingstrategier i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58654.

Full text

Abstract:

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete. Enligt fenomenologisk syn är denna förståelse alltid beroende av forskarens tolkningar utifrån den kunskap hon redan har på området och således är forskaren med och skapar empirin. Resultaten visar att det känsloarbete poliserna gör är i linje med vad tidigare forskning visat. Poliserna följer rådande känsloregler, som framförallt inbegriper att hålla en emotionell distans i förhållande till de utsagor de får ta del av, genom att undertrycka eller framkalla opassande respektive passande känslor. Känsloreglerna skiljer sig åt beroende på situationen som polisen befinner sig i. Ibland passar det att undertrycka till exempel ilska, medan det i andra situationer behöver framkallas ilska och bestämdhet. Generellt kan sägas att de rådande känsloreglerna är att inte visa för mycket ilska, utan att visa ett sorts lugn för att kvinnorna ska känna sig trygga i mötet med polisen. Copingstrategier som används är till exempel aktiva som socialt stöd och passiva som undvikande av tankar och kan till viss del kopplas till tidigare forsknings copingstrategier. Även nya strategier, ge tankarna utrymme samt uppföljning har identifierats i analysen av empirin. Titeln på rapporten är ett citat från en polis som intervjuats i studien och ger en sammanfattad bild av polisers krävande känsloarbete när de möter våldsutsatta kvinnor. Deras känsloarbete innefattar att inte bli för känslomässigt engagerade för att de ska klara av att utföra sitt arbete. Men som citatet visar går det inte att helt isolera sig från sina känslor när man möter människor i kris. Det finns ingen som inte blir berörd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Bergman, Catharina, and Josefine Jönsson. "SEXUELLA TRAKASSERIER MOT BIBLIOTEKSPERSONAL : Typer, strategier och konsekvenser." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149881.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker åtta biblioteksanställdas upplevelser av sexuella trakasserier från biblioteksbesökare på biblioteket som arbetsplats för att beskriva vilken typ av sexuella trakasserier de erfarit samt hantering och följder av dessa i termer av strategier och emotioner. Sammanfattningsvis har studiens deltagare upplevt sexuella trakasserier i form av verbal och fysisk karaktär, liksom stirrande, gester och stalkning. För att undvika sexuella trakasserier från biblioteksbesökare och hantera dem då de uppstår har individuella, kollegiala och i viss mån institutionella strategier utvecklats. Studien visar också att känslor av skam och skuld är förekommande som följd av sexuella trakasserier. Som teoretisk ansats har de biblioteksanställdas berättelser om sexuella trakasserier från biblioteksbesökare analyserats utifrån begrepp som skuld, skam, offer, känsloarbete, performativitet, den manliga blicken, respektabilitet, stereotyper och praktisk klokhet. En problematisering av begreppet sexuella trakasserier görs. Studien drar slutsatsen att biblioteket i det att det är en plats till vilken alla människor har tillträde, liksom dess funktion som social och informationsförmedlande institution skapar gynnsamma förutsättningar för att sexuella trakasserier från besökare initieras. Serviceaspekten av biblioteksanställdas yrkesroll innefattar ett trevligt bemötande av alla besökare, vilket ställer den anställda inför såväl dilemman som ansvarskänsla då sexuella trakasserier upplevs. De biblioteksanställda utvecklar främst individuella, men också kollegiala strategier samtidigt som arbetsköparens ansvar ofta brister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Demirel, Jessica, and Helena Bjelvenmark. ""Serviceyrket är mycket av en själv även om det är mycket av ett skådespel" : En studie om servitörer och servitrisers känsloarbete & motivation." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13436.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Amasia, Magnusson Carolin. "Flyktingskap och nyhetsmedia : EN KVALITATIV STUDIE OM FLYKTINGAR, MEDIEEXPONERING OCH VÄLBEFINNANDE." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162738.

Full text

Abstract:

Studien undersökte hur välbefinnandet hos personer med flykerfarenhet påverkas både momentant och långsiktigt av exponering av nyhetsmedia kring andra människor på flykt, och hantering av de känslor som uppkommer. Detta gjordes genom skriftliga intervjuer och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teori kring känslohantering genom innehållsanalys. Resultatet visade att medieexponering gav upphov till minnen och ett brett spektrum av känslor. Vissa av känslorna var gemensamma men hanteringen av dessa skiljde sig åt, vilket kan ha betydande konsekvenser på ett samhälleligt plan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Rydén, Frida, and Klara Josefsson. ""Vi är ju inga maskiner" : En kvalitativ studie om socialsekreterares känslor och känsloarbete vid arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105052.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to, from a profession’s perspective, inquire into emotions and emotional labor for social workers who work with women who are subjected to men’s violence in intimate relationships. Through this we have developed knowledge concerning the work conditions for social workers working with violence in intimate relationships. This study is based on interviews with six social workers in one municipality by a semi-structured method. By the material we got from interviewing we did an analysis of this together with previous studies and also by two theoretical frameworks; Emotional labor by Hochschild and Coping strategies by Lazarus and Folkman. The analysis proves that social workers who work with women who are subjected to men’s violence in intimate relationships get emotionally affected by the work and need to handle these different kinds of emotions with several strategies. The analysis also proves that emotional labor and using coping strategies is one of the social workers daily work tasks. Emotions, emotional labor, and coping strategies therefore influence the prerequisites as a whole within social work as a profession as these work assignments many times come as both invisible, non-qualifying and also, even at times, without paid salary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Percic, Helena, and Kennie Madsén. "Kriminalvårdares hantering av känslor ur ett genusperspektiv." Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5776.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning på området är begränsat i Sverige men internationellt har det skett viss forskning. Den forskning som finns visar på att kriminalvårdares hantering av känslor är något problematisk och att det finns vissa skillnader i hanteringen mellan män och kvinnor. Denna studies resultat visar på att kriminalvårdarna upplever att känsloarbetet till viss del påverkas av kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF). Det framkommer även att humor används som en strategi i arbetet med de intagnas men även deras egna känslor. Vidare visar resultatet på att de könskulturella skillnaderna som finns påverkar de manliga och de kvinnliga kriminalvårdarna i sitt känsloarbete.

This study aims to give a description of how men and women as prison officers handle emotions in their profession. Further how men and women as prison officers handle the inmates emotions and their own emotions? Are their differences between the sexes in the emotional labour and which are the differences? Along this study purpose a qualitative research was chosen. The study contains six interviews with prison officers, three men and three women. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews. Previous research in Sweden is limited but their has been done some research international. The research proves that the handle of emotions for prison officers is problematic. It also demonstrates that men and women handle emotional labour different. The result of this study illustrate that correctional system administrative directions (KVAF) affect the emotional labour. The result also demonstrates that humour is used as a strategy in the emotional labour. Further the result proves that the gendercultural system affect the prison officers in their emotional labour.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Tusenstierna, Patricia, and Maria Wolf. "Yrkesroll och könsroller : En kvalitativ studie om vilka strategier hemtjänstpersonal använder för att uppnå bra bemötande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12827.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle där servicesektorn är väl utbredd aktualiseras begreppet bra bemötande då ingen individ vill uppleva att de inte blir lyssnad på eller att de får ett dåligt bemötande. Vårdyrket är ett serviceyrke som innefattar känslomässigt arbete då personalen och brukaren skapar en relation med varandra. Inom hemtjänsten är det på ytterligare en intimare nivå då arbetet sker i brukarens privata hem. Genom att Socialstyrelsen har utformat Nationell värdegrund efter regeringens direktiv har målet med bra bemötande formaliserats för all vårdpersonal i Sverige. I denna studie har det undersökts hur personal inom hemtjänsten i två västsvenska kommuner förhåller sig till begreppet bra bemötande och vilka strategier de använder sig av för att uppnå detta mål. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri. Vi intervjuade sex respondenter, varav tre var män och tre var kvinnor. Resultatet visar att respondenterna använder sig av likartade strategier för att uppfylla målet om bra bemötande. Dock är det snarare förväntningarna från brukaren som påverkar respondenterna mest. För de manliga respondenterna anses det vara en fördel att manifestera maskulinitet genom att vara fysiskt stark eller lång. Alla respondenter upplever att de kvinnliga brukarna hellre vill ha manlig personal för att konversera med än att de ska utföra sina arbetsuppgifter. De kvinnliga respondenterna upplever att det ställs högre krav på att de utför sina arbetsuppgifter.
In today's society, where the service sector is well-widespread, the concept of good treatment becomes actualized, since no individual wants to experience that they are not listened to or receive a bad response. Health care includes emotional work where the staff and the user create a relationship with each other. With in-home care, it is at an even more intimate level when work is done in the private home of the elder. Because the National Board of Health has formulated National Value Based on the Government's Directive, the goal of good treatment has been formalized for all health care professionals in Sweden. In this study, it has been investigated how home service personnel in two Western Swedish municipalities relate to the concept of good treatment and what strategies they use to achieve this goal. In order to complete the study we have used a qualitative method with the aid of semi- structured interviews. We interviewed six respondents, three of whom were men and three were women. The result shows that respondents use the same strategies to fulfill the goal of good treatment. However, it is rather the expectations of the elder that affect the respondents the most. For the male respondents, it is considered an advantage to manifest masculinity by being physically strong or long. All respondents perceive that the female elders would rather have male staff to converse with than to perform their duties. The female respondents perceive that higher demands are made on the performance of their duties.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Schattauer, Victoria. "Tillhörighet och konflikt : En kvalitativ studie om arbetsplatskonflikter inom kvinnodminerade serviceyrken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414961.

Full text

Abstract:

Denna studie har syftat att bidra med en förståelse av arbetsplatskonflikters socialiserande funktioner samt belysa konflikter som en vardaglig handlingsrepertoar inom organisationer. Jag ämnade att undersöka hur anställda socialiserades in i de konflikter som uppstod på arbetsplatsen och vad dessa konfliktförlopp hade för betydelse för delaktiga individer. Studiens empiriska material har bestått av semistrukturerade intervjuer, i vilket målgruppen har varit kvinnor tillhörande kvinnodominerade serviceyrken i Sverige. De kvinnor som intervjuats har berättat om egenupplevda konflikter på deras arbetsplatser. Analysen har bearbetats med utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper samt Hochschilds (2012) studie om känsloarbete. Resultaten visade av de normer och värden som fanns inom arbetsgruppen var avgörande för kvinnornas sätt att agera i konflikter. I de arbetsgrupper där arbetsrelationer hölls på en formell nivå och emotionella band inte var framträdande förekom få meningsskiljaktigheter samt neutrala konfliktageranden när diskussioner uppstod. I de arbetsgrupper där emotionella band mellan kollegor var starka utagerades konflikter mer irrationellt och det fanns en rädsla för att ifrågasätta sociala strukturer inom gemenskapen. Detta resulterade i att konflikter ofta undveks och att individer istället använde ett selektivt utagerande av emotioner, förmedlade till specifika kollegor. Resultaten visade att den strategiska kommunikationen som förekom på samtliga arbetsplatser både hade en sammanhållande funktion samt skapade grupperingar och osäkerheter inom arbetsgruppen. Slutligen visade resultaten på att en specifik hantering av emotioner påverkade ageranden i konflikter negativt samt att det fanns starka behov av att ventilera emotioner i samband med konflikter. I de arbetsgrupper där emotioner visade sig framträdande flydde man från konflikter med orsak av att nära relationer gjorde konflikter med kollegor mer komplexa. När konflikterna sedan iscensattes blev emotionella uttryck dominerande i konflikterna.
The aim of this study was to contribute to an understanding of the socializing functions of workplace conflicts and illustrate these conflicts as everyday repertoires within organizations. I intended to research how employees could be socialized into conflicts in the workplace and what these conflicts meant for the individuals involved. The study's empirical material consisted of semi-structured interviews, in which the target group has been women belonging to women-dominated service professions in Sweden. The interviews focused on their personal experiences of conflicts in their workplaces. The analysis has been based on Wenger's (1998) theory communities of practice and Hochschild's (2012) study on emotional work. The results demonstrated by the norms and values that existed within the working group were crucial to individual’s way of acting in conflicts. In the working groups where relationships were held on a formal level and the relationships between colleagues were not personal, the conflicts were few and small conflicts did not grow into major conflicts. In the working groups where emotional ties between colleagues were strong, conflicts became more irrational and there was a fear of questioning social structures within the community. As a result, conflicts were often avoided and individuals instead used a selective expression of emotions, conveyed to specific colleagues. The results showed that the strategic communication that went on in all the workplaces had a cohesive function but also created groupings and uncertainties within the workgroups. Finally, the results showed that a specific way of handling emotions affected conflict behavior negatively and that there was a strong need to ventilate emotions related to conflicts. In those working groups where emotional relationships between colleagues dominated, they often escaped from conflicts because close relationships made conflicts more complex. When conflicts took place, emotional expressions became dominant in the conflicts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Näsman, Sandra, and Joel Tjerneld. "Professionella känslor : Bibliotekariers strategier för emotionellt arbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104679.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to illustrate the emotional labor of Swedish public librarians, find examples of strategies for emotional labor that librarians use, how personal attributes like being an introvert or an extrovert might influence these strategies and find out how guidelines and management affect the emotional labor of librarians. This is done by interviewing six public librarians who are working in different parts of Sweden, in differently sized libraries and with different amount of work experience. Our findings show that different forms of deep acting is the most common strategy for librarians and that consequences of emotional labor can depend on personality, and which strategy is used depending on this. Another finding is that management and guidelines play an important part in emotional labor. The leader should be involved in the daily tasks of the workers and should have knowledge of the situations that the worker deals with. A final conclusion is that knowledge and awareness of emotional labor can help reduce the negative consequences of emotional labor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Känsloarbete'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles