Academic literature on the topic 'Kapitalisering'

De invoering van het Elektronisch Patiënten Dossier (EPD) is zonder twijfel een van de grootste veranderingen in de Nederlandse gezondheidszorg in het laatste decennium. Twee kenmerken hiervan zijn een garantie voor veel organisatorische ellende: complexe techniek en grootschalig, top-down veranderen. Het balanceren tussen voldoen aan zowel centrale als decentrale eisen en wensen vergt veranderkundige behendigheid, die de vaak technisch georiënteerde projectleiders niet altijd is gegeven. Blijleven presenteert een nuttige manier om hiermee om te gaan: het systematisch inspelen op 'workarounds', i.e. afwijkingen van de door het systeem voorgeschreven handelingen. Als gebruikers leren om te gaan met een systeem, gaan ze ook, bewust en onbewust, werkwijzen ontwikkelen die voor hen handig zijn en/of prettig werken. Terwijl systeemontwikkelaars dat snel interpreteren als ongewenst gedrag, kun je dit ook zien als lerend vermogen par excellence en proberen op dergelijk continu voortschrijdend gedrag te kapitaliseren. Blijleven heeft in een anoniem gehouden academisch ziekenhuis (de tweede promotor is overigens verbonden aan het AMC) een methode ontwikkeld en uitgeprobeerd om workarounds op te sporen, te categoriseren en vervolgens gepaste maatregelen te nemen. Met diverse dataverzamelingsmethoden zijn workarounds in drie processen in kaart gebracht en gecodeerd. Tevens zijn de gevolgen van workarounds in kaart gebracht: in welke mate leiden ze tot gewenste dan wel ongewenste gevolgen voor patiënt, medewerker en organisatie? In hoofdstuk 3 wordt een 'lean perspective' gehanteerd, welk organisatieconcept wordt ingevuld als 'het tegengaan van verspilling'. Belangrijk is de opmerking 'many types of waste occurred as a result of poor usability' (p. 56). In hoofdstuk 4 worden de redenen voor workarounds geclassificeerd, en worden hun gevolgen voor veiligheid, effectiviteit en efficiëntie in kaart gebracht. Daarbij komen onder meer drie niet eerder in de literatuur gesignaleerde redenen aan de orde: het beleid met betrekking tot datamigratie, gedwongen data-invoer, en 'task interference', in concreto de moeilijkheid om gedurende medisch onderzoek data in te voeren. Hoofdstuk 5 vat het voorgaande samen in een overkoepelend model. Hoofdstuk 6 presenteert een 'eerste stap' voor een modelleringstechniek om zorgprocessen in kaart te brengen.

In the current situation in the housing market and in particular the inner city much attention is directed towards achieved prices per square meter in sales. The indicator is as a principle an appropriate measure of the housing market’s health and development, and can to some extent be used to make approximations of the general economic health status of municipalities and counties. It occurs occasionally that questions about whether prices are based on fundamentals at all times.The thesis questions that very issue, not from a macro accompanying financial perspective but rather from a microeconomic perspective, where each tenant ownership in the study is a micro-object. Are the observed prices per square meter rational relative to housing cooperative’s assets or is there a lack in the observed prices anchoring the respective association's finances. A result that does not enhance the image that the observed prices are rational in relation to housing cooperative’s assets should be seen as a warning signal that the macro-economic part of the housing market in the area may be subject to irrational pricing, and as a consequence one might argue that the market as a whole is unbalanced. The result is that there are variations in the observed square meter prices and net assets. In most cases, the net asset is not huge, the average is just over 3000 sek per square meter, which means that the market is definitely not completely out of balance. But in this study, an image that reinforces the theory that the market would be rational has not been found. The link between the square meter price and net asset is not linear, in fact there is little to no correlation. The correlation between the fee and net assets, however is stronger, although it is not fully capitalized. The difference is that net assets is a key that shows how strong economy housing cooperative has, and as such it is directly connected to have large fee the cooperative has to charge its members to retain a sustainable economy. It has been shown in previous studies that the fee capitalization on housing prices is not very strong, at least not in Stockholm's inner city, especially Östermalm 1. With that conclusion in mind it is not entirely surprising that the net asset would have even smaller capitalization effect. There are some measures that reasonably ought to change the way the market is acting. Greater financial accountability of developers and estate agents and a better understanding and deeper insight into the economic factors that are directly related to the ownership of the housing cooperative sought. The market is not out of balance, but it would be more rational if the market looked beyond prices per square meters.<br>I dagens situation på bostadsmarknaden och i synnerhet innerstan riktas stor fokusering på uppnådda kvadratmeterpriser vid försäljningar. Nyckeltalet är som princip ett lämpligt mått på hur bostadsmarknaden utvecklas och mår, och kan i viss mån användas för att göra generellare ekonomiska hälsostatusar på kommuner och län. Det uppkommer emellanåt frågetecken kring om priserna är baserade på fundamenta alla gånger. Examensarbetet ifrågasätter just denna fråga, inte ur ett makroekonomiskt perspektiv utan snarare ur ett mikroekonomiskt perspektiv, där varje bostadsrätt i studien utgör ett mikro-objekt. Är de faktiska kvadratmeterpriserna rationella i förhållande till föreningars tillgångar och låneskulder eller saknar de observerade priserna koppling till respektive förenings ekonomi. Ett resultat som inte stärker bilden av att de observerade priserna är rationella i förhållande till föreningens ekonomiska situation bör ses som en varningssignal att den makro ekonomiska bostadsmarknaden för området inte är i balans. eftersöks. Marknaden är inte ur balans, men den skulle kunna bli mer rationell om marknaden tittade längre än kvadratmeterpriset Resultatet är att det finns variationer i de observerade kvadratmeter priserna och respektive objekts nettotillgångar. I de flesta fall är substansvärdena inte enorma, den genomsnittliga netto tillgången är drygt 3000 kronor per kvadratmeter, vilket innebär att marknaden definitivt inte är helt ur balans. Men i denna studie har en bild som som förstärker bilden av att marknaden skulle vara rationell inte funnits. Kopplingen mellan priset per kvadratmeter och netto tillgångar är inte linjär, i själva verket finns det liten eller ingen korrelation mellan dessa. Korrelationen mellan avgiften och nettotillgångar är starkare, även om det inte är helt kapitaliserad. Skillnaden mellan de två korrelationerna är att nettotillgångarna är en faktor som visar hur stark ekonomi bostadsrättsföreningen har, och som sådan är direkt ansluten till hur stor avgift föreningen måste belasta sina medlemmar med för att upprätthålla en hållbar ekonomi. Det har visats i tidigare studier att avgiftens kapitalisering på bostadspriserna inte är särskilt stark, åtminstone inte i Stockholms innerstad, särskilt beträffande Östermalm. Med den slutsatsen i åtanke är det inte helt förvånande att nettotillgångarna har ännu mindre kapitaliserings effekt. Ökad finansiell redovisningsskyldighet för föreningar och en bättre förståelse och djupare insikt i de ekonomiska faktorer som är direkt relaterade till ägandet av bostadsrättsföreningen borde eftersträvas. Marknaden är inte ur balans, men det skulle vara mer rationellt om marknaden såg bortom priserna per kvadratmeter.

Enligt Bostadsrätterna (2018) utgörs avkastningen av en bostadsrättsinvestering av godaboendeförhållanden till en låg boendekostnad samt en möjlig värdestigning på bostadsrätten.Tidigare studier har undersökt vilken inverkan olika boendeförhållanden och bostadsrättsmässigaegenskaper har på prisbildningen av bostadsrätter. När det gäller boendekostnadens inverkan hardäremot bara den rådande avgiftsnivån tidigare beaktats men det saknas forskning kring huruvidaäven den framtida avgiftsnivån och risken för avgiftshöjning påverkar prisbildningen.Då man tidigare har visat att konsumenter har svårt för att ta del av informationen i enbostadsrättsförenings årsredovisning (Bohman, 2014), kan det vara möjligt att information somindikerar en framtida avgiftshöjning inte kapitaliseras vid köp av en bostadsrätt. I denna uppsats hardärför risken för en framtida avgiftshöjning och dess påverkan på prisbildningen undersökts.Efter en genomgående litteraturstudie drogs slutsats om att de viktigaste faktorerna för att analyseraoch bedöma den framtida avgiftsnivån var rådande avgift, kassaflöde, skuldsättning och föreningenssparande. För att undersöka om det fanns tendenser till att dessa faktorer har haft inverkan påprisbildningen gjordes tre jämförelser av likartade bostadsrättsobjekt. I två av tre jämförelser kundedet konstateras att det fanns en stor möjlighet till att dessa faktorer inte kapitaliserades vidprisbildningen.För att undersöka konsumenternas kunskaper och huruvida det är möjligt att risken för en framtidaavgiftshöjning inte kapitaliseras, gjordes en enkätstudie. Resultatet visade på att endast den rådandeavgiftsnivån kapitaliseras och att risken för en avgiftshöjning inte vägs in i priset. Enkätstudien visadepå att konsumenter besitter för dålig kunskap både om varför och hur risken för en framtidaavgiftshöjning borde analyseras och vägas in i prisbilden.Utifrån resultatet i enkätstudien har slutsats dragits om att det är möjligt att risken för en framtidaavgiftshöjning inte kapitaliseras vid köp av en bostadsrätt. För vidare studier hade det därför varitintressant att undersöka hur man kan förenkla för konsumenter så att faktorer som indikerar riskenför en framtida avgiftshöjning lättare kan vägas in i prisbilden.<br>According to Bostadsrätterna (2018) the return on a condominium investment is good housingconditions, a low housing cost and a possible increase in value. Several previous studies haveinvestigated how different housing conditions and characteristics of the apartment, impact on theprice of a condominium. When it comes to the housing cost only the current fee level and its impacton price has been researched, without taking into account the risk of a fee increase.Since it has previously been shown that consumers have difficulties in obtaining information in ahousing association´s annual report (Bohman, 2014), it may be possible that information indicating aupcoming fee increase will not be capitalized upon the purchase of a condominium. Therefore in thisessay the risk of a fee increased and it’s impact on the price of a condominium, has been examined.After a literature study it was concluded that the most important factors for analysing the future feelevel were current fee level, cash flow, indebtedness and the saving of the association. In order toinvestigate whether there were trends that these factors had an effect on the price, threecomparisons of similar condominiums were made. In two out of three comparisons, it was noted thatthere was a possibility that these factors were not capitalized.To further examine the knowledge of consumers and if it is possible that the risk of a fee increasemay not be capitalized, a survey study was conducted. The result showed that the current fee level iscapitalized but that the future fee level is not. The survey showed that consumers have poorknowledge both about why and how the risk of a future fee increase should be analysed andweighted into the price.Based on the result of the survey, it has been concluded that it is possible that the risk of a future taxincrease will not be capitalized upon the purchase of a condominium. For further studies, it wouldtherefore be interesting to investigate how to simplify for consumers so that factors that indicate therisk of a future fee increase can be more easily weighted into the price.

Den internationella redovisningsstandarden för leasingavtal, IAS 17 Leasingavtal, harkritiserats för att den möjliggör för företag att redovisa utanför balansräkningen genomoperationell leasing. Det har länge förts diskussion kring redovisningen av operationellaleasingkontrakt och om de representerar en rättvisande bild. Operationella leasingkontraktorsakar att företag undanhåller tillgångar och skulder från balansräkning. Ur denna problematikhar IASB skapat den nya redovisningsstandard, IFRS 16 Leases, som ska ersätta den gamlaredovisningsstandarden.Huvuddragen i den nya standarden IFRS 16 är betydande förändringar för leasetagaren snarareän för leasegivaren, där regleringen påminner mer om det tidigare regelverket. Leasetagarenkommer att behöva redovisa en nyttjanderätt och en leasingskuld och den nuvarandeuppdelningen av finansiell och operationell leasing kommer därmed att upplösas. På så sättändras företagens strategiska beslut vid finansiering av verksamheten. Leasegivaren påverkasdäremot inte av förändringen, denne kommer fortfarande att behöva klassificera leasingavtalsom finansiella eller operationella i enlighet med klassificeringskriterier som motsvarar de iIAS 17.Syftet med uppsatsen är att med typfall undersöka hur den nya internationellaredovisningsstandarden, IFRS 16 Leases, kan komma att påverka företags balans- ochresultaträkningar och i förlängningen hur det kommer att beröra relevanta finansiella nyckeltal.Studiens syfte undersöks genom våra två forskningsfrågor som undersöker effekten avkapitalisering av de operationella leasingåtaganden för företags balans- och resultaträkning vidtillämpning av IFRS 16 samt påverkan på företags nyckeltal som är knutna till balans- ochresultaträkningen av kapitaliseringen enligt IFRS 16.Med hjälp av typfallen har vi kunnat dra slutsatser som besvarar uppsatsens syfte samtforskningsfrågor. I vår studie har vi visat att nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgradkommer att påverkas markant av den kapitalisering som IFRS 16 innebär och grundar sig i denleasingskuld som företagen behöver redovisa vid tillämpning av IFRS 16. De undersöktanyckeltalen vinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt totalt kapital, har i vår studie visatsinitialt bli lägre vid tillämpning av IFRS 16. Vi har dock dragit andra slutsatser om vad somhänder över leasingperioden med nyckeltalen. Nyckeltalen kommer vid leasingperiodens slutvisa högre avkastning än vad IAS 17 hade visat under samma period. Slutsatsen grundar sig iresultatpåverkans omfördelning då avskrivning, ränta och amortering görs istället förkostnadsföring av leasingavgiften.Vi har kommit fram till att företagsredovisning av det som tidigare var operationellaleasingkontrakt blir mer komplicerad när IFRS 16 tillämpas. Övergångsbestämmelser till dennya standarden har även öppnat upp för företagen att ge en anpassad bild av redovisningen motintressenter. Utifrån vår studie har vi också dragit slutsatsen att övergången till den nyastandarden på lång sikt kommer gynna företagets intressenter. I dagsläget gör intressenter redanjusteringar för företags operationella leasingåtagande vid beräkning av kreditrisk. Den nyastandarden innebär att intressenter slipper göra justeringar då företaget redovisar en merrättvisande bild av de finansiella rapporterna.<br>The International Accounting Standard for leases, IAS 17 Leases, has been criticized to enablecompanies to report off-balance sheet by reporting leases as operating leases. There has longbeen discussion about the accounting of operational leases and if they represent a fair view.These contracts cause companies to withhold assets and liabilities from the balance sheet. Fromthis issue, the IASB has created a new accounting standard, IFRS 16, which will replace the oldaccounting standard.Key features of the new standard IFRS 16 has significant changes for the lessee rather than thelessor, where regulation is more reminiscent of the previous regulatory framework. The lesseewill need to report a right of use asset and a lease liability and the current breakdown of financialand operational leasing will therefore be dissolved. In this way, the company’s strategicdecisions changes in financing the business. The lessor will not be affected by this change, hewill still need to classify leases as capital or operating in accordance with the classificationcriteria corresponding to those of IAS 17.The purpose of this study is to investigate, with constructed scenarios, how the new accountingstandard, IFRS 16 Leases, will affect corporate balance sheets together with income statementsand, in the long run, how this affects relevant financial ratios. This is examined by our tworesearch questions which seek to find the effect of the capitalization of the operating leases forcorporate balance sheet and income statement when applying IFRS 16 as well as the impact oncompany’s financial ratios.Through our scenarios we have been able to draw conclusions that answers the study’s purposeand research questions. In our study, we have shown that key ratios, such as equity and leveragewill be significantly influenced by the capitalization that IFRS 16 implies. This is based on thelease liability that companies need to report when applying IFRS 16. The examined financialratios, profit margin, return on equity and return on assets have shown in our study to be initiallylower when applying IFRS 16. However, we have drawn other conclusions about what happensover the lease period with the ratios. The key ratios will ultimately show higher returns thanIAS 17 had shown during the same period. This conclusion is based on the reallocation ofearnings impact, as depreciation, interest and amortization is made instead of expensing thelease fee.We have concluded that corporate accounting of what was previously operational leasingbecomes more complicated when IFRS 16 is applied. Transitional options to the new standardhas also opened opportunities for companies to provide a customized picture of the financialstatements to stakeholders. Based on our study, we have also drawn the conclusion that thetransition to the new standard in the long run will benefit the company’s stakeholders. In thecurrent situation, stakeholders already adjust for operational leases when calculating corporatecredit risk. The new standard means that stakeholders do not need to make these adjustmentsas the company reports a more fair picture of the financial statements.This study is hereinafter written in Swedish.

Företag kan finansiera verksamheten på olika sätt. Ett alternativ för finansiering vid nyanskaffning är leasing. Det innebär att man låter ett annat bolag köpa tillgången och hyr det sedan av bolaget. Den nya standarden, IFRS 16, som ges ut av IASB och som ska tas i bruk från och med januari 2019, har ändrat kriterierna för klassificeringen av leasingavtal. Vilket har gjort att många tidigare operationella leasingavtal med en avtalstid längre än 12 månader kommer med den nya standarden att klassas som finansiella leasingavtal och därmed föras in på balansräkningen som skulder och tillgångar. Denna studie undersöker effekterna en kapitalisering ger på svenska börsnoterade bolag. För dessa bolag används en kapitaliseringsmodell för att få fram effekten av en kapitalisering av nuvarande operationella leasingavtal på balans- och resultaträkningen för år 2014. Resultaten visar på att balansräkningen kommer påverkas mer än resultaträkningen, då det tillkommer i vissa fall stora skulder och tillgångar. Detta ger genomslag till nyckeltalen, där nyckeltal såsom intensitet av investeringar, soliditet och skuldsättningsgrad får markant större förändringar än andra nyckeltal i studien.<br>Companies can use different ways to finance their businesses. One of the options is to leas the assets they want. This means that another company purchase an asset then you leas said asset from the purchasing company. IASB have made a new standard, IFRS 16, which will become active in January 2019. This new standard have change the criteria of how to classify leases. With IFRS 16 many of the operating leases that are longer than 12 months, now have to be classified as financial leases. Because of that they have to go from off balance sheet to be a part of the balance sheet. With this study we want to look at the effects that a capitalization of leases have on selected financial ratios in Swedish companies traded on the OMX Nasdaq stock exchange. We use a constructive capitalizations model to see the effects of current operating leases on the balance- and income-sheet for the year 2014. Our results indicate that most effect will be seen on the balance-sheet, because of the way capitalization works, it is intended to bring the leases onto the balance-sheet. We also see some effects on financial ratios, where balance focused ratios gets effected more than others, example intensity of investment, equity/assets and debt/equity.

Leasing has for many years been an attractive financing alternative, especially for companies with a high debt-to-equity ratio. It is estimated that every third purchase is financed through leasing. Leasing has despite its popularity been exposed to criticism. What lead to the discussions is that a large part of the leasing was handled outside of the balance sheet. The discussions have finally resulted in IASB issuing a new leasing standard, IFRS 16, which replaced the previous standard IAS 17. With IAS 17, the lessee could classify his leases as operational or financial, with IFRS 16 all leases should be considered financial. IFRS 16 came into force on January 1, 2019, which meant that all companies applying IFRS had to capitalize all major leases during the financial years that began in 2019. In Sweden, it is still possible for lessees to classify their leases as operational if the lessee applies the Swedish K3 Rules. The advantages of operating leasing have been considered to be that the lessee can take a greater financial risk without being noticed, by keeping debts outside the company's balance sheet. Companies that apply IFRS will have financial reports that differ from the financial reports presented by companies that apply the K3 regulations. IFRS 16 is in its application very dependent on the discount rate used to calculate the present value of the leasing agreements. The purpose of the study is to examine how the layout of the financial reports differs in its handling of leasing depending on whether a company chooses to apply IFRS or whether the company chooses to apply K3 in its accounting. The purpose is also to examine how different interest rates affect the management of leasing in accordance with IFRS and to investigate whether there are any advantages and disadvantages for stakeholders when comparing and analyzing different companies that can be derived depending on which of the regulations are applied. We have investigated this by constructing typical cases where we applied the various regulations. The empirical data that, which has been generated from our typical cases, has been analyzed and interpreted from a stakeholder perspective with the help of various selected financial key ratios and the qualitative characteristics of useful financial information. The results of the study show that the majority of the financial key ratios, due to changes in the financial reports, are affected when a company applies IFRS instead of K3. The financial key ratios in some respects represent a company that is less financially strong when IFRS is applied. On the other hand, a company that applies IFRS exhibits better and more efficient operational operations in the cash flow analysis. Our conclusion is, despite the fact that certain financial key ratios have been negatively affected, that IFRS should be the regulatory framework that is preferred by stakeholders with regard to the management of leasing agreements. The reason is the more faithful representation that the company shows by applying IFRS. This study is hereafter written in Swedish.<br>Leasing har under många år varit ett attraktivt finansieringsalternativ, framförallt hos företag med en hög skuldsättningsgrad. Uppskattningsvis görs vart tredje inköp med leasing som finansiering. Leasing har trots sin popularitet varit ett omdiskuterat ämne, det som föranlett diskussionerna är att en stor del av leasingen hanterats utanför rapporten över finansiell ställning. Diskussionerna har tillslut resulterat i att IASB utfärdat en ny leasingstandard, IFRS 16, som ersatt den tidigare standarden IAS 17. Med IAS 17 kunde leasetagaren klassificera sina leasingavtal som operationella eller finansiella, med IFRS 16 ska alla leasingavtal anses vara finansiella. IFRS 16 trädde i kraft 1 januari 2019 vilket innebar att alla företag som tillämpar IFRS var tvungna att kapitalisera alla större leasingavtal under de räkenskapsår som påbörjades 2019. I Sverige är det fortsatt möjligt för leasetagare att klassificera sina leasingavtal som operationella om leasetagaren tillämpar det svenska K3-regelverket. Fördelar med operationell leasing har ansetts vara att leasetagaren kan ta en större finansiell risk utan att det uppmärksammas genom att hålla skulder utanför företagets rapport över finansiell ställning. Företag som tillämpar IFRS kommer ha finansiella rapporter som skiljer sig åt från de finansiella rapporter som presenteras av företag som tillämpar K3-regelverket. Men även att IFRS 16 i sin tillämpning är väldigt beroende av den diskonteringsränta som används för att nuvärdesberäkna leasingavtalen. Syftet med studien är att undersöka hur utformningen av de finansiella rapporterna skiljer sig åt i sin hantering av leasing beroende på om ett företag väljer att tillämpa IFRS eller om företaget väljer att tillämpa K3 i sin redovisning. Syftet är också att undersöka hur olika räntelägen påverkar hanteringen av leasing enligt IFRS samt att undersöka om det finns några för- och nackdelar för intressenter vid jämförande och analysering av olika företag som går att härleda till vilket av regelverken som tillämpas. Detta har vi undersökt genom att konstruera typfall där vi tillämpat de olika regelverken. Den empiri som typfallen genererat har analyserats och tolkats utifrån ett intressentperspektiv med hjälp av diverse utvalda nyckeltal men också redovisningens kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien visar att flertalet nyckeltal, till följd av förändringar i de finansiella rapporterna, påverkas när ett företag tillämpar IFRS istället för K3. Nyckeltalen framställer i vissa avseenden ett företag som mindre finansiellt starkt när IFRS tillämpas. Däremot uppvisar ett företag som tillämpar IFRS en bättre och mer effektiv operativ verksamhet i kassaflödesanalysen. Vår slutsats är trots att vissa nyckeltal påverkats negativt att IFRS är det regelverk som med avseende på hantering av leasingavtal bör föredras av intressenter. Anledningen är den mer korrekta bilden som företaget visar genom att tillämpa IFRS.

<p>Tv-kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare. En utmaning för svenska kanaler är att Sverige är en liten marknad i jämförelse med USA. Vilka förutsättningar krävs då för att en svensk kanal ska kunna kapitalisera på sina varumärken? Det är undersökningsfråga nummer ett. Men alla varumärken går inte att hyra ut. Det måste ha nått en sådan status att en tillverkare ser en fördel av att använda varumärket på sin produkt. Vad krävs då av ett varumärke för att det ska vara lämpligt att licensiera ut? Det är undersökningsfråga nummer två. Mot denna bakgrund är vårt syfte med denna uppsats att identifiera viktiga förutsättningar för att kapitalisera på varumärken från television och utifrån det ge rekommendationer till aktörer på den svenska tv-marknaden. Med hjälp av tidigare teorier kring varumärkets kapital, identitet och kapitaliseringsstrategier samt licensieringsprocessen så har vi analyserat vårt empiriska material. Detta material baseras på sex öppna intervjuer med svenska tv-kanaler och licensagenter. I korthet visar vår analys att för att en svensk kanal ska nå framgång med att kapitalisera på varumärken så bör man främst använda sig av licensiering som verktyg. Licensieringen bör fokuseras till några få men starka varumärken och ska ses som en långsiktig process med huvudsyfte att bredda och fördjupa varumärkets identitet. Att licensiera ut varumärket till alltför många produkter är inte att rekommendera för kanaler med begränsade resurser. En förutsättning för att ett varumärke ska kunna licensieras ut är att det har ett tillräckligt stort kapital. Detta kapital byggs upp över tiden som ett program sänds. För att nå framgång så krävs dock att själva programmet från början har en god grundkvalitet och att det sedan finns en relevant och logisk koppling till produkten. Uppsatsen avslutas med att vi ger ett förslag på en integrerad licensieringsprocess som underlättar för en tv-kanal att utnyttja både de marknadsföringsmässiga och intäktsmässiga fördelarna med licensiering. Målet med processen är att skapa en spiral där licensieringens positiva effekter stärker programmet och skapar utrymme för nya utvidgningar.</p>

Trots redovisningens huvudsakliga syfte att bistå som informationskälla och beslutsunderlag varierar kvaliteten för upplysningar mellan olika företag. IASB:s regelverk lämnar ett stort utrymme för tolkning, vilket leder till att upplysningar till viss grad genomsyras av de problem relationen mellan en principal och en agent kan ge upphov till. Det kan resultera i en redovisning som inte längre återger en ekonomiskt rättvisande bild av verksamheten, vilket bidrar till ett informationsgap mellan företag och dess intressenter. Denna studie bidrar till att reducera negativa marknadseffekter till följd av gapet, genom en granskning av ett slumpmässigt urval om 249 svenska börsnoterade företag och dess upplysningar vid byte av redovisningsprincip för operationella leasingavtal. IFRS 16- Leasingavtal kräver att merparten av alla leasingavtal tas upp i företagets balansräkning som en nyttjanderättstillgång, respektive leasingskuld. Det empiriska material som studien baseras på lyckas förklara en del av variationen i upplysningskvalitet mellan företag, genom den effekt kapitaliseringen av avtalen bidrar till vid förändringen av redovisningsprincip.<br>Despite the main purpose of accounting as source for information and support in investment decisions, the quality of disclosure differs between companies. The accounting standards developed by IASB leaves room for interpretation, which may lead to disclosures permeated by the relationship between principals and agents, resulting in an information gap between the company and its stakeholders. This study contributes to a reduced market influence caused by this gap, by reviewing the disclosures of 249 Swedish listed companies when changing principles of accounting for operating leases. IFRS 16- Leases requires a capitalization of the lease contract as an asset and debt respectively in the balance sheet. The empirical data of the study succeeds to explain some of the variance in disclosure quality between companies, during a transitional period, by the effect of capitalizing when changing principle.

Datum: 16/6 2011 Författare: Khaldon Hindi &amp; Kristian Öberg Nivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ Civilekonomprogrammet Handledare: Professor Stefan Sundgren Titel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet. Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld. Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal. En av grundidéerna bakom redovisning är att ge information till intressenter som visar på en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Hur olika metoder av redovisning kan påverka till exempel nyckeltal och om det verkligen har en påverkan är något vi vill belysa och undersöka med denna uppsats. Vi kommer att undersöka svenska företag listade på NASDAQ OMX Large Cap. Vi vill också i vår studie jämföra de olika företagen mellan och inom branscherna för att avgöra var förändringen kommer att vara störst och om det är möjligt att se branschspecifika trender Metod: Kvantitativ Metod som utgår från företag listade på Nasdaq OMX Large Cap.  Deduktiv Ansats med motiv att replikera studier som tidigare är gjorda i andra länder främst USA och Tyskland. Resultat/slutsatser: Att förändringen av IAS 17 kommer att påverka dem svenska företagens nyckeltal. Främsta förändringen är att Skuldsättningsgraden ökar och att det egna kapitalet minskar. Dem branscher som påverkas mest är daglig varuhandeln och sällanköps branschen på grund av hyreskontrakt. Den nya leasingsstandarden ökar informationsflödet till intressenterna och visar tidigare dolda skulder i företagens balansräkning. Sökord: IFRS, IAS 17, leasing, kapitalisering, informationseffektivitet, finansiella nyckeltal.  Omfång, sidor: 76