Dissertations / Theses on the topic 'Kapitalisering'

In the current situation in the housing market and in particular the inner city much attention is directed towards achieved prices per square meter in sales. The indicator is as a principle an appropriate measure of the housing market’s health and development, and can to some extent be used to make approximations of the general economic health status of municipalities and counties. It occurs occasionally that questions about whether prices are based on fundamentals at all times.The thesis questions that very issue, not from a macro accompanying financial perspective but rather from a microeconomic perspective, where each tenant ownership in the study is a micro-object. Are the observed prices per square meter rational relative to housing cooperative’s assets or is there a lack in the observed prices anchoring the respective association's finances. A result that does not enhance the image that the observed prices are rational in relation to housing cooperative’s assets should be seen as a warning signal that the macro-economic part of the housing market in the area may be subject to irrational pricing, and as a consequence one might argue that the market as a whole is unbalanced. The result is that there are variations in the observed square meter prices and net assets. In most cases, the net asset is not huge, the average is just over 3000 sek per square meter, which means that the market is definitely not completely out of balance. But in this study, an image that reinforces the theory that the market would be rational has not been found. The link between the square meter price and net asset is not linear, in fact there is little to no correlation. The correlation between the fee and net assets, however is stronger, although it is not fully capitalized. The difference is that net assets is a key that shows how strong economy housing cooperative has, and as such it is directly connected to have large fee the cooperative has to charge its members to retain a sustainable economy. It has been shown in previous studies that the fee capitalization on housing prices is not very strong, at least not in Stockholm's inner city, especially Östermalm 1. With that conclusion in mind it is not entirely surprising that the net asset would have even smaller capitalization effect. There are some measures that reasonably ought to change the way the market is acting. Greater financial accountability of developers and estate agents and a better understanding and deeper insight into the economic factors that are directly related to the ownership of the housing cooperative sought. The market is not out of balance, but it would be more rational if the market looked beyond prices per square meters.<br>I dagens situation på bostadsmarknaden och i synnerhet innerstan riktas stor fokusering på uppnådda kvadratmeterpriser vid försäljningar. Nyckeltalet är som princip ett lämpligt mått på hur bostadsmarknaden utvecklas och mår, och kan i viss mån användas för att göra generellare ekonomiska hälsostatusar på kommuner och län. Det uppkommer emellanåt frågetecken kring om priserna är baserade på fundamenta alla gånger. Examensarbetet ifrågasätter just denna fråga, inte ur ett makroekonomiskt perspektiv utan snarare ur ett mikroekonomiskt perspektiv, där varje bostadsrätt i studien utgör ett mikro-objekt. Är de faktiska kvadratmeterpriserna rationella i förhållande till föreningars tillgångar och låneskulder eller saknar de observerade priserna koppling till respektive förenings ekonomi. Ett resultat som inte stärker bilden av att de observerade priserna är rationella i förhållande till föreningens ekonomiska situation bör ses som en varningssignal att den makro ekonomiska bostadsmarknaden för området inte är i balans. eftersöks. Marknaden är inte ur balans, men den skulle kunna bli mer rationell om marknaden tittade längre än kvadratmeterpriset Resultatet är att det finns variationer i de observerade kvadratmeter priserna och respektive objekts nettotillgångar. I de flesta fall är substansvärdena inte enorma, den genomsnittliga netto tillgången är drygt 3000 kronor per kvadratmeter, vilket innebär att marknaden definitivt inte är helt ur balans. Men i denna studie har en bild som som förstärker bilden av att marknaden skulle vara rationell inte funnits. Kopplingen mellan priset per kvadratmeter och netto tillgångar är inte linjär, i själva verket finns det liten eller ingen korrelation mellan dessa. Korrelationen mellan avgiften och nettotillgångar är starkare, även om det inte är helt kapitaliserad. Skillnaden mellan de två korrelationerna är att nettotillgångarna är en faktor som visar hur stark ekonomi bostadsrättsföreningen har, och som sådan är direkt ansluten till hur stor avgift föreningen måste belasta sina medlemmar med för att upprätthålla en hållbar ekonomi. Det har visats i tidigare studier att avgiftens kapitalisering på bostadspriserna inte är särskilt stark, åtminstone inte i Stockholms innerstad, särskilt beträffande Östermalm. Med den slutsatsen i åtanke är det inte helt förvånande att nettotillgångarna har ännu mindre kapitaliserings effekt. Ökad finansiell redovisningsskyldighet för föreningar och en bättre förståelse och djupare insikt i de ekonomiska faktorer som är direkt relaterade till ägandet av bostadsrättsföreningen borde eftersträvas. Marknaden är inte ur balans, men det skulle vara mer rationellt om marknaden såg bortom priserna per kvadratmeter.

Enligt Bostadsrätterna (2018) utgörs avkastningen av en bostadsrättsinvestering av godaboendeförhållanden till en låg boendekostnad samt en möjlig värdestigning på bostadsrätten.Tidigare studier har undersökt vilken inverkan olika boendeförhållanden och bostadsrättsmässigaegenskaper har på prisbildningen av bostadsrätter. När det gäller boendekostnadens inverkan hardäremot bara den rådande avgiftsnivån tidigare beaktats men det saknas forskning kring huruvidaäven den framtida avgiftsnivån och risken för avgiftshöjning påverkar prisbildningen.Då man tidigare har visat att konsumenter har svårt för att ta del av informationen i enbostadsrättsförenings årsredovisning (Bohman, 2014), kan det vara möjligt att information somindikerar en framtida avgiftshöjning inte kapitaliseras vid köp av en bostadsrätt. I denna uppsats hardärför risken för en framtida avgiftshöjning och dess påverkan på prisbildningen undersökts.Efter en genomgående litteraturstudie drogs slutsats om att de viktigaste faktorerna för att analyseraoch bedöma den framtida avgiftsnivån var rådande avgift, kassaflöde, skuldsättning och föreningenssparande. För att undersöka om det fanns tendenser till att dessa faktorer har haft inverkan påprisbildningen gjordes tre jämförelser av likartade bostadsrättsobjekt. I två av tre jämförelser kundedet konstateras att det fanns en stor möjlighet till att dessa faktorer inte kapitaliserades vidprisbildningen.För att undersöka konsumenternas kunskaper och huruvida det är möjligt att risken för en framtidaavgiftshöjning inte kapitaliseras, gjordes en enkätstudie. Resultatet visade på att endast den rådandeavgiftsnivån kapitaliseras och att risken för en avgiftshöjning inte vägs in i priset. Enkätstudien visadepå att konsumenter besitter för dålig kunskap både om varför och hur risken för en framtidaavgiftshöjning borde analyseras och vägas in i prisbilden.Utifrån resultatet i enkätstudien har slutsats dragits om att det är möjligt att risken för en framtidaavgiftshöjning inte kapitaliseras vid köp av en bostadsrätt. För vidare studier hade det därför varitintressant att undersöka hur man kan förenkla för konsumenter så att faktorer som indikerar riskenför en framtida avgiftshöjning lättare kan vägas in i prisbilden.<br>According to Bostadsrätterna (2018) the return on a condominium investment is good housingconditions, a low housing cost and a possible increase in value. Several previous studies haveinvestigated how different housing conditions and characteristics of the apartment, impact on theprice of a condominium. When it comes to the housing cost only the current fee level and its impacton price has been researched, without taking into account the risk of a fee increase.Since it has previously been shown that consumers have difficulties in obtaining information in ahousing association´s annual report (Bohman, 2014), it may be possible that information indicating aupcoming fee increase will not be capitalized upon the purchase of a condominium. Therefore in thisessay the risk of a fee increased and it’s impact on the price of a condominium, has been examined.After a literature study it was concluded that the most important factors for analysing the future feelevel were current fee level, cash flow, indebtedness and the saving of the association. In order toinvestigate whether there were trends that these factors had an effect on the price, threecomparisons of similar condominiums were made. In two out of three comparisons, it was noted thatthere was a possibility that these factors were not capitalized.To further examine the knowledge of consumers and if it is possible that the risk of a fee increasemay not be capitalized, a survey study was conducted. The result showed that the current fee level iscapitalized but that the future fee level is not. The survey showed that consumers have poorknowledge both about why and how the risk of a future fee increase should be analysed andweighted into the price.Based on the result of the survey, it has been concluded that it is possible that the risk of a future taxincrease will not be capitalized upon the purchase of a condominium. For further studies, it wouldtherefore be interesting to investigate how to simplify for consumers so that factors that indicate therisk of a future fee increase can be more easily weighted into the price.

Den internationella redovisningsstandarden för leasingavtal, IAS 17 Leasingavtal, harkritiserats för att den möjliggör för företag att redovisa utanför balansräkningen genomoperationell leasing. Det har länge förts diskussion kring redovisningen av operationellaleasingkontrakt och om de representerar en rättvisande bild. Operationella leasingkontraktorsakar att företag undanhåller tillgångar och skulder från balansräkning. Ur denna problematikhar IASB skapat den nya redovisningsstandard, IFRS 16 Leases, som ska ersätta den gamlaredovisningsstandarden.Huvuddragen i den nya standarden IFRS 16 är betydande förändringar för leasetagaren snarareän för leasegivaren, där regleringen påminner mer om det tidigare regelverket. Leasetagarenkommer att behöva redovisa en nyttjanderätt och en leasingskuld och den nuvarandeuppdelningen av finansiell och operationell leasing kommer därmed att upplösas. På så sättändras företagens strategiska beslut vid finansiering av verksamheten. Leasegivaren påverkasdäremot inte av förändringen, denne kommer fortfarande att behöva klassificera leasingavtalsom finansiella eller operationella i enlighet med klassificeringskriterier som motsvarar de iIAS 17.Syftet med uppsatsen är att med typfall undersöka hur den nya internationellaredovisningsstandarden, IFRS 16 Leases, kan komma att påverka företags balans- ochresultaträkningar och i förlängningen hur det kommer att beröra relevanta finansiella nyckeltal.Studiens syfte undersöks genom våra två forskningsfrågor som undersöker effekten avkapitalisering av de operationella leasingåtaganden för företags balans- och resultaträkning vidtillämpning av IFRS 16 samt påverkan på företags nyckeltal som är knutna till balans- ochresultaträkningen av kapitaliseringen enligt IFRS 16.Med hjälp av typfallen har vi kunnat dra slutsatser som besvarar uppsatsens syfte samtforskningsfrågor. I vår studie har vi visat att nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgradkommer att påverkas markant av den kapitalisering som IFRS 16 innebär och grundar sig i denleasingskuld som företagen behöver redovisa vid tillämpning av IFRS 16. De undersöktanyckeltalen vinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt totalt kapital, har i vår studie visatsinitialt bli lägre vid tillämpning av IFRS 16. Vi har dock dragit andra slutsatser om vad somhänder över leasingperioden med nyckeltalen. Nyckeltalen kommer vid leasingperiodens slutvisa högre avkastning än vad IAS 17 hade visat under samma period. Slutsatsen grundar sig iresultatpåverkans omfördelning då avskrivning, ränta och amortering görs istället förkostnadsföring av leasingavgiften.Vi har kommit fram till att företagsredovisning av det som tidigare var operationellaleasingkontrakt blir mer komplicerad när IFRS 16 tillämpas. Övergångsbestämmelser till dennya standarden har även öppnat upp för företagen att ge en anpassad bild av redovisningen motintressenter. Utifrån vår studie har vi också dragit slutsatsen att övergången till den nyastandarden på lång sikt kommer gynna företagets intressenter. I dagsläget gör intressenter redanjusteringar för företags operationella leasingåtagande vid beräkning av kreditrisk. Den nyastandarden innebär att intressenter slipper göra justeringar då företaget redovisar en merrättvisande bild av de finansiella rapporterna.<br>The International Accounting Standard for leases, IAS 17 Leases, has been criticized to enablecompanies to report off-balance sheet by reporting leases as operating leases. There has longbeen discussion about the accounting of operational leases and if they represent a fair view.These contracts cause companies to withhold assets and liabilities from the balance sheet. Fromthis issue, the IASB has created a new accounting standard, IFRS 16, which will replace the oldaccounting standard.Key features of the new standard IFRS 16 has significant changes for the lessee rather than thelessor, where regulation is more reminiscent of the previous regulatory framework. The lesseewill need to report a right of use asset and a lease liability and the current breakdown of financialand operational leasing will therefore be dissolved. In this way, the company’s strategicdecisions changes in financing the business. The lessor will not be affected by this change, hewill still need to classify leases as capital or operating in accordance with the classificationcriteria corresponding to those of IAS 17.The purpose of this study is to investigate, with constructed scenarios, how the new accountingstandard, IFRS 16 Leases, will affect corporate balance sheets together with income statementsand, in the long run, how this affects relevant financial ratios. This is examined by our tworesearch questions which seek to find the effect of the capitalization of the operating leases forcorporate balance sheet and income statement when applying IFRS 16 as well as the impact oncompany’s financial ratios.Through our scenarios we have been able to draw conclusions that answers the study’s purposeand research questions. In our study, we have shown that key ratios, such as equity and leveragewill be significantly influenced by the capitalization that IFRS 16 implies. This is based on thelease liability that companies need to report when applying IFRS 16. The examined financialratios, profit margin, return on equity and return on assets have shown in our study to be initiallylower when applying IFRS 16. However, we have drawn other conclusions about what happensover the lease period with the ratios. The key ratios will ultimately show higher returns thanIAS 17 had shown during the same period. This conclusion is based on the reallocation ofearnings impact, as depreciation, interest and amortization is made instead of expensing thelease fee.We have concluded that corporate accounting of what was previously operational leasingbecomes more complicated when IFRS 16 is applied. Transitional options to the new standardhas also opened opportunities for companies to provide a customized picture of the financialstatements to stakeholders. Based on our study, we have also drawn the conclusion that thetransition to the new standard in the long run will benefit the company’s stakeholders. In thecurrent situation, stakeholders already adjust for operational leases when calculating corporatecredit risk. The new standard means that stakeholders do not need to make these adjustmentsas the company reports a more fair picture of the financial statements.This study is hereinafter written in Swedish.

Företag kan finansiera verksamheten på olika sätt. Ett alternativ för finansiering vid nyanskaffning är leasing. Det innebär att man låter ett annat bolag köpa tillgången och hyr det sedan av bolaget. Den nya standarden, IFRS 16, som ges ut av IASB och som ska tas i bruk från och med januari 2019, har ändrat kriterierna för klassificeringen av leasingavtal. Vilket har gjort att många tidigare operationella leasingavtal med en avtalstid längre än 12 månader kommer med den nya standarden att klassas som finansiella leasingavtal och därmed föras in på balansräkningen som skulder och tillgångar. Denna studie undersöker effekterna en kapitalisering ger på svenska börsnoterade bolag. För dessa bolag används en kapitaliseringsmodell för att få fram effekten av en kapitalisering av nuvarande operationella leasingavtal på balans- och resultaträkningen för år 2014. Resultaten visar på att balansräkningen kommer påverkas mer än resultaträkningen, då det tillkommer i vissa fall stora skulder och tillgångar. Detta ger genomslag till nyckeltalen, där nyckeltal såsom intensitet av investeringar, soliditet och skuldsättningsgrad får markant större förändringar än andra nyckeltal i studien.<br>Companies can use different ways to finance their businesses. One of the options is to leas the assets they want. This means that another company purchase an asset then you leas said asset from the purchasing company. IASB have made a new standard, IFRS 16, which will become active in January 2019. This new standard have change the criteria of how to classify leases. With IFRS 16 many of the operating leases that are longer than 12 months, now have to be classified as financial leases. Because of that they have to go from off balance sheet to be a part of the balance sheet. With this study we want to look at the effects that a capitalization of leases have on selected financial ratios in Swedish companies traded on the OMX Nasdaq stock exchange. We use a constructive capitalizations model to see the effects of current operating leases on the balance- and income-sheet for the year 2014. Our results indicate that most effect will be seen on the balance-sheet, because of the way capitalization works, it is intended to bring the leases onto the balance-sheet. We also see some effects on financial ratios, where balance focused ratios gets effected more than others, example intensity of investment, equity/assets and debt/equity.

Leasing has for many years been an attractive financing alternative, especially for companies with a high debt-to-equity ratio. It is estimated that every third purchase is financed through leasing. Leasing has despite its popularity been exposed to criticism. What lead to the discussions is that a large part of the leasing was handled outside of the balance sheet. The discussions have finally resulted in IASB issuing a new leasing standard, IFRS 16, which replaced the previous standard IAS 17. With IAS 17, the lessee could classify his leases as operational or financial, with IFRS 16 all leases should be considered financial. IFRS 16 came into force on January 1, 2019, which meant that all companies applying IFRS had to capitalize all major leases during the financial years that began in 2019. In Sweden, it is still possible for lessees to classify their leases as operational if the lessee applies the Swedish K3 Rules. The advantages of operating leasing have been considered to be that the lessee can take a greater financial risk without being noticed, by keeping debts outside the company's balance sheet. Companies that apply IFRS will have financial reports that differ from the financial reports presented by companies that apply the K3 regulations. IFRS 16 is in its application very dependent on the discount rate used to calculate the present value of the leasing agreements. The purpose of the study is to examine how the layout of the financial reports differs in its handling of leasing depending on whether a company chooses to apply IFRS or whether the company chooses to apply K3 in its accounting. The purpose is also to examine how different interest rates affect the management of leasing in accordance with IFRS and to investigate whether there are any advantages and disadvantages for stakeholders when comparing and analyzing different companies that can be derived depending on which of the regulations are applied. We have investigated this by constructing typical cases where we applied the various regulations. The empirical data that, which has been generated from our typical cases, has been analyzed and interpreted from a stakeholder perspective with the help of various selected financial key ratios and the qualitative characteristics of useful financial information. The results of the study show that the majority of the financial key ratios, due to changes in the financial reports, are affected when a company applies IFRS instead of K3. The financial key ratios in some respects represent a company that is less financially strong when IFRS is applied. On the other hand, a company that applies IFRS exhibits better and more efficient operational operations in the cash flow analysis. Our conclusion is, despite the fact that certain financial key ratios have been negatively affected, that IFRS should be the regulatory framework that is preferred by stakeholders with regard to the management of leasing agreements. The reason is the more faithful representation that the company shows by applying IFRS. This study is hereafter written in Swedish.<br>Leasing har under många år varit ett attraktivt finansieringsalternativ, framförallt hos företag med en hög skuldsättningsgrad. Uppskattningsvis görs vart tredje inköp med leasing som finansiering. Leasing har trots sin popularitet varit ett omdiskuterat ämne, det som föranlett diskussionerna är att en stor del av leasingen hanterats utanför rapporten över finansiell ställning. Diskussionerna har tillslut resulterat i att IASB utfärdat en ny leasingstandard, IFRS 16, som ersatt den tidigare standarden IAS 17. Med IAS 17 kunde leasetagaren klassificera sina leasingavtal som operationella eller finansiella, med IFRS 16 ska alla leasingavtal anses vara finansiella. IFRS 16 trädde i kraft 1 januari 2019 vilket innebar att alla företag som tillämpar IFRS var tvungna att kapitalisera alla större leasingavtal under de räkenskapsår som påbörjades 2019. I Sverige är det fortsatt möjligt för leasetagare att klassificera sina leasingavtal som operationella om leasetagaren tillämpar det svenska K3-regelverket. Fördelar med operationell leasing har ansetts vara att leasetagaren kan ta en större finansiell risk utan att det uppmärksammas genom att hålla skulder utanför företagets rapport över finansiell ställning. Företag som tillämpar IFRS kommer ha finansiella rapporter som skiljer sig åt från de finansiella rapporter som presenteras av företag som tillämpar K3-regelverket. Men även att IFRS 16 i sin tillämpning är väldigt beroende av den diskonteringsränta som används för att nuvärdesberäkna leasingavtalen. Syftet med studien är att undersöka hur utformningen av de finansiella rapporterna skiljer sig åt i sin hantering av leasing beroende på om ett företag väljer att tillämpa IFRS eller om företaget väljer att tillämpa K3 i sin redovisning. Syftet är också att undersöka hur olika räntelägen påverkar hanteringen av leasing enligt IFRS samt att undersöka om det finns några för- och nackdelar för intressenter vid jämförande och analysering av olika företag som går att härleda till vilket av regelverken som tillämpas. Detta har vi undersökt genom att konstruera typfall där vi tillämpat de olika regelverken. Den empiri som typfallen genererat har analyserats och tolkats utifrån ett intressentperspektiv med hjälp av diverse utvalda nyckeltal men också redovisningens kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien visar att flertalet nyckeltal, till följd av förändringar i de finansiella rapporterna, påverkas när ett företag tillämpar IFRS istället för K3. Nyckeltalen framställer i vissa avseenden ett företag som mindre finansiellt starkt när IFRS tillämpas. Däremot uppvisar ett företag som tillämpar IFRS en bättre och mer effektiv operativ verksamhet i kassaflödesanalysen. Vår slutsats är trots att vissa nyckeltal påverkats negativt att IFRS är det regelverk som med avseende på hantering av leasingavtal bör föredras av intressenter. Anledningen är den mer korrekta bilden som företaget visar genom att tillämpa IFRS.

<p>Tv-kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare. En utmaning för svenska kanaler är att Sverige är en liten marknad i jämförelse med USA. Vilka förutsättningar krävs då för att en svensk kanal ska kunna kapitalisera på sina varumärken? Det är undersökningsfråga nummer ett. Men alla varumärken går inte att hyra ut. Det måste ha nått en sådan status att en tillverkare ser en fördel av att använda varumärket på sin produkt. Vad krävs då av ett varumärke för att det ska vara lämpligt att licensiera ut? Det är undersökningsfråga nummer två. Mot denna bakgrund är vårt syfte med denna uppsats att identifiera viktiga förutsättningar för att kapitalisera på varumärken från television och utifrån det ge rekommendationer till aktörer på den svenska tv-marknaden. Med hjälp av tidigare teorier kring varumärkets kapital, identitet och kapitaliseringsstrategier samt licensieringsprocessen så har vi analyserat vårt empiriska material. Detta material baseras på sex öppna intervjuer med svenska tv-kanaler och licensagenter. I korthet visar vår analys att för att en svensk kanal ska nå framgång med att kapitalisera på varumärken så bör man främst använda sig av licensiering som verktyg. Licensieringen bör fokuseras till några få men starka varumärken och ska ses som en långsiktig process med huvudsyfte att bredda och fördjupa varumärkets identitet. Att licensiera ut varumärket till alltför många produkter är inte att rekommendera för kanaler med begränsade resurser. En förutsättning för att ett varumärke ska kunna licensieras ut är att det har ett tillräckligt stort kapital. Detta kapital byggs upp över tiden som ett program sänds. För att nå framgång så krävs dock att själva programmet från början har en god grundkvalitet och att det sedan finns en relevant och logisk koppling till produkten. Uppsatsen avslutas med att vi ger ett förslag på en integrerad licensieringsprocess som underlättar för en tv-kanal att utnyttja både de marknadsföringsmässiga och intäktsmässiga fördelarna med licensiering. Målet med processen är att skapa en spiral där licensieringens positiva effekter stärker programmet och skapar utrymme för nya utvidgningar.</p>

Trots redovisningens huvudsakliga syfte att bistå som informationskälla och beslutsunderlag varierar kvaliteten för upplysningar mellan olika företag. IASB:s regelverk lämnar ett stort utrymme för tolkning, vilket leder till att upplysningar till viss grad genomsyras av de problem relationen mellan en principal och en agent kan ge upphov till. Det kan resultera i en redovisning som inte längre återger en ekonomiskt rättvisande bild av verksamheten, vilket bidrar till ett informationsgap mellan företag och dess intressenter. Denna studie bidrar till att reducera negativa marknadseffekter till följd av gapet, genom en granskning av ett slumpmässigt urval om 249 svenska börsnoterade företag och dess upplysningar vid byte av redovisningsprincip för operationella leasingavtal. IFRS 16- Leasingavtal kräver att merparten av alla leasingavtal tas upp i företagets balansräkning som en nyttjanderättstillgång, respektive leasingskuld. Det empiriska material som studien baseras på lyckas förklara en del av variationen i upplysningskvalitet mellan företag, genom den effekt kapitaliseringen av avtalen bidrar till vid förändringen av redovisningsprincip.<br>Despite the main purpose of accounting as source for information and support in investment decisions, the quality of disclosure differs between companies. The accounting standards developed by IASB leaves room for interpretation, which may lead to disclosures permeated by the relationship between principals and agents, resulting in an information gap between the company and its stakeholders. This study contributes to a reduced market influence caused by this gap, by reviewing the disclosures of 249 Swedish listed companies when changing principles of accounting for operating leases. IFRS 16- Leases requires a capitalization of the lease contract as an asset and debt respectively in the balance sheet. The empirical data of the study succeeds to explain some of the variance in disclosure quality between companies, during a transitional period, by the effect of capitalizing when changing principle.

Datum: 16/6 2011 Författare: Khaldon Hindi &amp; Kristian Öberg Nivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ Civilekonomprogrammet Handledare: Professor Stefan Sundgren Titel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet. Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld. Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal. En av grundidéerna bakom redovisning är att ge information till intressenter som visar på en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Hur olika metoder av redovisning kan påverka till exempel nyckeltal och om det verkligen har en påverkan är något vi vill belysa och undersöka med denna uppsats. Vi kommer att undersöka svenska företag listade på NASDAQ OMX Large Cap. Vi vill också i vår studie jämföra de olika företagen mellan och inom branscherna för att avgöra var förändringen kommer att vara störst och om det är möjligt att se branschspecifika trender Metod: Kvantitativ Metod som utgår från företag listade på Nasdaq OMX Large Cap.  Deduktiv Ansats med motiv att replikera studier som tidigare är gjorda i andra länder främst USA och Tyskland. Resultat/slutsatser: Att förändringen av IAS 17 kommer att påverka dem svenska företagens nyckeltal. Främsta förändringen är att Skuldsättningsgraden ökar och att det egna kapitalet minskar. Dem branscher som påverkas mest är daglig varuhandeln och sällanköps branschen på grund av hyreskontrakt. Den nya leasingsstandarden ökar informationsflödet till intressenterna och visar tidigare dolda skulder i företagens balansräkning. Sökord: IFRS, IAS 17, leasing, kapitalisering, informationseffektivitet, finansiella nyckeltal.  Omfång, sidor: 76

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management. Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent. Ett sätt att minska möjligheterna till flexibilitet och val av redovisningsmetoder är genom att i redovisningsstandarder begränsa valmöjligheterna av vilka redovisningsmetoder som kan tillämpas. Denna reglering sker genom standardsättning, en process som tar lång tid från generering till implementering. De övergripande frågeställningarna för arbetet lyder: -Vilka samband finns det mellan revisorers attityder till standardförändringar och deras medvetenhet om earnings management? -Vilka incitament och utrymmen anser revisorer att det finns för företag att utnyttja? Syftet med detta arbete är att försöka förklara revisorers attityder till earnings management och standardförändringar, för att göra detta har vi valt att använda oss av den aktuella standardförändringen i IAS 17 Leasing. Genom att dela upp frågeställningen i delsyften har vi möjlighet att förklara ämnesområdet på djupet. Eftersom syftet med examensarbetet har varit att undersöka attityder, samt att forskarna har en positivistisk kunskapssyn, har studien grundat sig på en kvantitativ undersökning. Undersökningen är utförd i form av en webbenkät som besvarats av både godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Med mål att göra en totalundersökning av populationen har alla registrerade auktoriserade och godkända revisorer i Sverige fått möjlighet att delta i undersökningen. Resultaten har utifrån svaren på enkäten bearbetats med statistiska metoder, främst genom korstabeller och diagram. Utifrån analys och slutsats kan vi se att revisorer generellt har en positiv attityd till standardförändringar och är medveten om att earnings management förekommer inom företagen. De instämmer dock inte med att den kommande standardförändringen i IAS 17 kommer medföra några större effekter på redovisningen. Detta arbete har vidare gett såväl teoretiska som praktiska implikationer exempelvis ökad förståelse för earnings management samt att standardsättarna får information om revisorernas värdefulla åsikter.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning. Resultaten visar att användandet av operationell leasing som finansieringsform varierar mellan branscher och även inom branscher. Detaljhandeln är den bransch som påverkas i störst utsträckning med en ökning av skuldsättningsgraden med cirka 65 % i genomsnitt och en minskning i räntabilitet på totalt kapital med cirka -10 % i genomsnitt.

Since the implementation of the Basel II framework in 2007, banks have been given the  opportunity to apply for the option to develop intern models for calculating their required capital. The purpose with this opportunity is that the capital requirements will correspond to the real risk exposure. This has been criticized, since there are incentives for the bank to do  an incorrect risk assessment intentionally and through that get a lower capital requirement. In this report we study how this opportunity affects the banks’ capitalization and if stricter capital requirements in fact leads to that the Swedish banks are better prepared for a financial crisis. The report also describes the risks that this opportunity to internal rating  causes. The study has been done by qualitative method where seven people, with different interests in the market, have been interviewed. By the answers given by the respondents and by earlier publications this report reveals that stronger capitalization is positive, but that  the Basel framework causes a risk that the banks intentionally underestimates  their risks. Nor is it possible to conclude that the banks are better prepared for a crisis afterthe implementation. This is because the IRB approach is something new and therefore  not optimized and yet balanced.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter. Förslaget har skapat diskussioner om vilka effekter som detta kan komma att medföra. Syftet med vår studie var att ta reda på om efterfrågan på leasing kommer att förändras till följd av den nya standarden, eftersom denna kommer att eliminera valet av operationella leasingavtal. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur ledande befattningshavare ser på motiv till leasing i förhållande till att låna för att köpa en tillgång. Vi tog reda på hur de tror att deras förhållningssätt till dessa motiv förändras efter införandet av den nya standarden, eftersom detta kan komma att få effekter på efterfrågan om motiven förändras eller försvinner. Vi undersökte även om förhållandet mellan kort- och långsiktiga avtal påverkas av förändringen, samt om det förekom branschskillnader eller skillnader mellan leasegivare och leasetagare. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie, där vi vänt oss till svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap. Vi har gjort en totalundersökning som omfattade 134 företag. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Våra teorier och vår analys har ett agentperspektiv, där vi med hjälp av den positiva redovisningsteorin försöker förklara våra resultat. Slutsatsen i vår studie visade att ledande befattningshavare i svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap är negativt inställda till den nya leasingstandarden, där vi såg att CFO/ekonomichefer var mer negativt inställda än redovisningsansvariga. Vi kunde se indikationer på att efterfrågan av leasing kommer att minska, men däremot inte att förhållandet mellan kort- och långtidsavtal kommer att förändras. Vår studie visade inte några indikationer på skillnader i ledande befattningshavares attityder mellan olika branscher, och vi hade heller inte möjlighet att se några skillnader i attityder mellan leasegivare och leasetagare.

Syfte: Den nya leasingstandarden IFRS 16 träder i kraft i år, 2019, vilken innebär att företag ska kapitalisera sina operationella leasingavtal. Huvudsyftet med studien är därför att undersöka hur denna kapitalisering påverkar företag med avseende på deras finansiella rapporter och nyckeltal. Studien har även ett delsyfte vilket är att undersöka hur väl kapitaliseringsmodellen har estimerat operationella leasingavtalens påverkan utifrån utvalda nyckeltal hos företag. Metod: Studien använder ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Empiriska data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys där de dokument som granskats är årsredovisningar. Det insamlade materialet har sedan granskats med hjälp av deskriptiv statistik och bivariata analyser. Kapitaliseringsmodellen har också tillämpats för att kunna jämföra modellens estimeringar med verkliga utfallet. Resultaten har sedan diskuterats och lett till studiens slutsatser. Resultat &amp; Slutsats: Resultaten av studien visar att tillgångar och skulder ökar för företag efter införandet av IFRS 16. Studien kommer fram till att branscherna hälsovård och detaljhandel kommer påverkas mest, att mindre företag samt mindre finansiellt begränsade företag påverkas mer. Studien finner att kapitaliseringsmodellen i regel har fungerat bra, främst inom branschen fastigheter och för större företag. Uppsatsens bidrag: Teoretiskt bidrar studien till avsaknaden av forskning om de faktiska effekterna hos företag på grund av implementeringen av IFRS 16. Den ger också ett svar på hur väl kapitaliseringsmodellen har fungerat, vilket kan vara användbart för såväl analytiker som forskare. Det praktiska bidraget är att studien bidrar till en ökad förståelse kring hur företag och olika branscher påverkas av den nya leasingstandarden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera ett större urval för att kunna få ett mer generaliserbart resultat. Ett annat förslag är att göra liknande studier i andra länder, för att se om regelförändringen slår hårdare på andra marknader.

Leasing har generellt sett varit en attraktiv finansieringsmetod för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att kunna konkurrera inom sin bransch. Med IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella vilket påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Operationell leasing har skapat möjligheter för företag att hålla sin finansiering utanför balansräkningarna och därmed dold för företagens externa intressenter. Företagen har på så vis kunnat visa en bättre bild av deras finansiella ställning samt prestation. Denna problematik försöker nu International Accounting Standards Board (IASB) åtgärda genom att införa den nya redovisningsstandarden IFRS 16. Denna nya redovisningsstandard leder till att alla börsnoterade bolag nu tvingas redovisa alla sina leasingavtal som finansiella vilket innebär att de blir kapitaliserade i företagens finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram. Vi har med hjälp av en kapitalisering fört in ett företags operationella leasingavtal i deras resultat- och balansräkning och därefter studerat effekterna på de finansiella nyckeltalen. Detta material har därefter använts vid intervjuer med olika kreditgivare. Resultatet av vår studie visar att de finansiella rapporterna samt nyckeltalen påverkas vid en övergång till IFRS 16. En annan slutsats av vår studie är att kreditgivare får en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att jämförbarheten ökar vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen.<br>Leasing has generally been an attractive financing method for companies to obtain the assets required to compete in its industry. With IAS 17, leases can be classified as either financial or operating leases, which affects how companies report their leases. Operating leases has created opportunities for companies to keep their financing outside their balance sheets and thus hidden from the companies’ external stakeholders. The companies have thus been able to show a better picture of their financial position and performance. International Accounting Standards Board (IASB) now seeks to resolve this issue by introducing a new accounting standard called the IFRS 16. This new accounting standard means that all listed companies now have to report all their leasing contracts as financial, which means they are capitalized in the company's financial reports. The purpose of this study is to explain IFRS 16 and the effects a capitalization of operating leases can have on a company's financial reports and key ratios. In addition, we want to create an understanding of how this change can affect creditors' assessments of financial reports based on the features of the IASB Conceptual Framework. With the help of a capitalization, we have entered a company's operating leases in their income statement and balance sheet and subsequently studied the effects on the key financial ratios. This material has then been used in interviews with different creditors. The results of our study show that the financial statements and key ratios are affected by a transition to IFRS 16. Another conclusion of our study is that creditors get a more faithful representation of the company's financial position and that the comparability increases when a company’s operating leases are capitalized.

Background and problem: On January 1st 2019 the new accounting standard IFRS 16 was implemented which requires lessees to capitalize operating leases, hence moving the lease information from the footnotes on to the balance sheet. When capitalizing operating leases in quantitative studies, researchers have been able to state that it also has an effect on the income statement as well as on financial indicators, and have based on this tried to predict what effect capitalization of operating leases would have on the lessee’s underlying business. However, the expectations lack academic published empirical evidence and, above all from a period after the implementation of IFRS 16. Research question and Aim: By answering the research question “How has the introduction of IFRS 16 affected the business of lessees within the Swedish retail industry?”, the study aims to understand the impact IFRS 16 has had on the businesses of lessees within the Swedish retail industry. Theory: Previous literature has identified how capitalization of operational leasing can potentially affect parts of the business. The identified parts have been summarized in a conceptual framework, which defines what is meant by the business. The conceptual framework consists of the four different perspectives: leasing policy; reporting process; raising capital; financial goals. Method: The study has applied a qualitative method, using semi structured interviews for collecting empirical support. The respondents consisted of Chief Financial Officers, accounting specialists and accounting managers who represented Swedish retail industry lesses. Result and contribution: The study has found that lessees operates in two worlds, where the transition to IFRS 16 has occurred but where the lessees still add additional accounting according to IAS 17. Furthermore the results show that IFRS 16 enables for interpretation and assessment, which lessees have solved by centralizing processes for business and decision making concerning leasing. The insights can offer guidance for lessees that are on the verge of implementing the new accounting standard. At the same time the results complement the literature with a previously understudied perspective and thereby contributesto a more holistic view regarding the consequences of implementation of IFRS 16.<br>Bakgrund och problematik: Den 1 januari 2019 infördes den nya redovisningsstandarden IFRS 16, som numera tvingar leasetagare att kapitalisera operationell leasing och därmed förflytta information om leasingåtaganden från fotnoterna till balansräkningen. Vid kapitalisering av operationell leasing har forskare genom kvantitativa studier kunnat konstatera att det även får implikationer på såväl resultaträkningen som finansiella nyckeltal, för att sedan försöka förutspå vad kapitalisering av operationell leasing skulle ha för påverkan på den underliggande verksamheten. Däremot saknar förväntningarna akademiskt publicerade empiriska belägg, och framförallt från en tid då IFRS 16 trätt i kraft. Forskningsfråga och syfte: Genom att svara på forskningsfrågan “Hur har införandet av IFRS 16 påverkat verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln?”, ämnar studien att förstå vilken påverkan införandet av IFRS 16 har haft på verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln. Teoretisk förankring: Tidigare litteratur har identifierat hur kapitalisering av operationell leasing potentiellt kan komma att påverka delar inom verksamheten. De identifierade delarna har summerats i ett konceptuellt ramverk, som definierar vad som avses med verksamheten. Det konceptuella ramverket består av de fyra olika perspektiven: leasingpolicy; rapporteringsprocess; kapitalanskaffning; finansiella mål. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod i form av semi-strukturella intervjuer för insamlandet av empiriskt underlag. Respondenterna bestod av ekonomichefer, redovisningsspecialister och redovisningschefer, vilka representerade leasetagare verksamma inom den svenska detaljhandeln. Resultat och bidrag: Studien har funnit att leasetagare befinner sig i två världar, där det har skett en övergång till IFRS 16 men att leasetagare fortfarande tilläggsredovisar enligt IAS 17. Därtill visar resultaten att IFRS 16 möjliggör för tolkningar och bedömningar, vilket leasetagare har löst genom att centralisera arbets- och beslutsprocesser gällande leasing. Insikterna kan tänkas erbjuda en vägledning för leasetagare som står inför att tillämpa den nya redovisningsstandarden. Samtidigt kompletterar resultaten litteraturen med ett tidigare understuderat perspektiv och medverkar därmed till en mer holistisk förståelse vad gäller följderna av IFRS 16.

Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”.<br>Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

The International Accounting Standards Board (IASB) and the United States Financial Accounting Standards Board (FASB) have reaffirmed their commitment to accomplishing the convergence of International Financial Reporting Standards (IFRS) and US Generally Accepted Accounting Practice (US GAAP), following their March 2010 progress report. Among the standards subject to this convergence project, is IAS 23 - Borrowing Costs. Taken at face value, the convergence of IAS 23 (IFRS) and SFAS 34 (US GAAP), and looking at convergence in general, the idea is productive and beneficial. It will lead to more comparative information as it eliminates the differences. The downside, however, could very easily be that convergence might just be taking place for the sake of convergence, and that the end result might not necessarily lead to more comparative and cost effective information. When specifically considering the convergence of the two borrowing costs standards (SFAS 34 and IAS 23), it is clear that differences remain even after their convergence, and therefore it does not promote comparability. The revision of IAS 23 might actually have been more costly and less beneficial, rather than the other way around. The first article in this dissertation claims that the mandatory capitalisation of borrowing costs is more costly than not, and that the IASB did not adequately consider the cost implications in their decision to change IAS 23, as well as that the benefits obtained from the capitalisation of borrowing costs are not that noticeable in practice. Participants in this study also seemed to agree that the application of IAS 23 is fairly difficult. Delving deeper into the technical aspects of IAS 23, a number of questions also arise relating to its application. This appears to be substantiated by the findings in the second article where instances were identified where the opinions of the participants relating to, for instance, what would be regarded as a 'substantial period of time', were divided. Differences relating to the above above viii may lead to one person capitalising borrowing costs, while another in the same situation would not. On the upside, a few instances were identified where participants were not as divided in their views. Therefore, although there appear to be some uncertainties within IAS 23, there are fewer than one would have expected. In summary, the revised IAS 23, in other words, the mandatory capitalisation of borrowing costs on qualifying assets, was viewed by participants as being more costly and difficult to apply than not and they felt that some technical uncertainties do exist within IAS 23. Recommendations have been made in this dissertation based on the useful information obtained.<br>Thesis (M.Com. (Accountancy))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Bakgrund och problematisering: Enligt IAS 17 skall leasingavtal redovisas som ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal, men med IFRS 16 kommer alla leasingavtal att redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Problemet med IAS 17 är att operationella leasingavtal gör att risker i den finansiella rapporten ej synliggörs, då det inte redovisas som en skuld vilket är ett undantag från IASB:s definition av skuld. Detta innebär att det inte redovisas på balansräkningen och leder till förbättrade nyckeltal. I de statliga bolagen eftersträvas det att den finansiella informationen uppvisar en lika god transparens som börsnoterade bolag, men att transparensen skulle förbättras med IFRS 16. Syfte: Syftet med denna undersökning är att visa en mer rättvis bild av de statliga bolagens finansiella ställning och resultat genom att kapitalisera operationella leasingavtal. Då operationella leasingavtal undanhåller tillgångar och skulder från balansräkningen vill vi undersöka vilka effekter som uppstår för statliga bolags finansiella ställning och resultat i och med införandet av IFRS 16.  Frågeställning: Vad blir effekterna i den finansiella ställningen och resultatet vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag? Metod: För denna undersökning har en kapitaliseringsmodell utvecklad av Imhoff, Lipe, och Wright (1991, 1997) och Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) tillämpats. Med kapitaliseringsmodellen undersöktes påverkan i resultaträkningen, balansräkningen och nyckeltalen vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag.  Därefter jämfördes förändringarna med tidigare forskning. Empiri och analys: Efter en kapitalisering av operationella leasingavtal ökade tillgångarna och skulderna i alla bolag. Rörelseresultatet fick en positiv effekt, medan årets resultat blev både negativt och positivt påverkad. För de nyckeltal som undersöktes uppstod både mindre märkbara förändringar och väldigt stora förändringar. I analysen fann vi att resultaten i vår undersökning i vissa fall både överensstämde och avvek jämfört med tidigare forskning. Avvikelserna berodde på vårt urval och andra faktorer som påverkar förändringarna vid en kapitalisering av operationella leasingavtal. Slutsats: Med denna undersökning har vi dragit slutsatsen att en tillämpning av IFRS 16 är anpassat efter IASB:s definition av skuld och att det därmed inte kan förekomma dolda skulder avseende leasing i den finansiella rapporten. Därmed visar IFRS 16 en mer rättvis bild då det synliggör de risker som inte tas med i den finansiella rapporten när IAS 17 tillämpas. Vi har konstaterat att de svenska statligt ägda bolagen står inför liknande effekter vid en kapitalisering av operationella leasingavtal som har framhållits i tidigare forskning.