Relevant bibliographies by topics / Karaseks krav

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Karaseks krav'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Karaseks krav.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Karaseks krav"

1

Busck, Ole, Herman Knudsen, Jens Lind, and Tine Jørgensen. "Medarbejderdeltagelsens transformation — konsekvenser for arbejdsmiljøet." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 1 (March 1, 2009): 031–48. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i1.108764.

Full text
Abstract:
Artiklen gennemgår forskningslitteraturen om sammenhængen mellem medarbejderdeltagelse og -indflydelse og arbejdsmiljø. Hovedparten af litteraturen peger i retning af en positiv sammenhæng, således som det også er 'kanoniseret' i Robert Karaseks indfl ydelsesrige krav-kontrol model. Samtidig synes nyere forskning i psykosociale arbejdsmiljøproblemer at stille spørgsmålstegn ved modellens antagelse om, at høj jobkontrol kan kompensere for høje krav i arbejdet. Artiklen diskuterer, hvilke forhold og forandringer der kan være årsager til, at en høj grad af medarbejderdeltagelse og -indflydelse ikke længere nødvendigvis sikrer et godt arbejdsmiljø; ligeledes rejser den en række spørgsmål til den fremtidige forskning på området1.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Redaktionen. "Revitalisering af Socioteknikken — social kapital, samarbejde og sociale relationer." Tidsskrift for Arbejdsliv 16, no. 4 (December 1, 2014): 5–10. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v16i4.108981.

Full text
Abstract:
Socioteknikken har siden 1950'erne dannet rammen om en reformbevægelse med henblik på at skabe 'det gode arbejde'. En reformbevægelse som betoner vigtigheden af og muligheden for at udvikle et arbejdsliv der skaber både produktivitet og trivsel. Dette temanummer beskæftiger sig med nye udviklinger indenfor socioteknikken. S ocioteknikken har gennemgået en lang udviklingsproces siden 1950'erne. Det oprindelige fokus var som navnet antyder, at skabe et godt samspil mellem virksomhedens sociale og tekniske system. Men i Nor-den fik især Thorsrud og Emerys jobpsykologiske krav-som blandt andet vægter udvikling, indflydelse, mening og læring i arbejdet-stor indflydelse på det skandinaviske arbejdslivs udvikling. De dannede grundlaget for nye forestillinger om design af både jobs og organisationer. Denne forståelse var også et af de vigtigste grundlag for Karaseks Krav-Kontrol model, som siden 1980'erne har dannet den forståelsesmæssige ramme for arbejdet for at forbedre det psykiske arbejdsmiljø (se også Hvidet al. 2010; Hasle og Sørensen 2013). Disse krav udgjorde også et vigtigt grundlag for nye paragdigmer for arbejdet formuleret først som 'det gode arbejde' (Hvid 1991) og efterfølgende som 'det udviklende arbejde' (Hvid & Møller 1998). I de senere år er der gjort mange bestræbelser på teoretisk at forny socio-teknikken og Krav-Kontrol modellen. Dette må ses i lyset af udviklingen i det moderne arbejde, hvor de sociale relationer i høj grad er under opbrud og samtidig kommer til at betyde stadig mere for udførelsen af arbejdet. For eksempel ledes der i højere grad igennem selvledelse og selvansvarliggørelse, ligesom der med øget kundeorientering, virtualisering og nedbrydning af virksomhedens grænser ses en udvikling mod mere komplekse sociale relationer, hvor den enkelte i stadig højere grad skal udøve sit arbejde gennem relationer med andre mennesker, og i stadig mindre grad kan nøjes med blot at udføre de opgaver som bliver tildelt af ledelsen. Det har blandt andet resulteret i et øget fokus på betydningen af sociale relationer på arbejdspladsen for arbejdsmiljø, trivsel og opgaveløsning. Det kommer fx til udtryk i nye koncepter såsom social kapital og relationel koordinering (Kristensen et al. 2013; Hasle et al. 2010; Olesen et al. 2008; Gittel 2009). Men også i forskellige forsøg på at videreudvikle Krav-Kontrol modellen så den i højere grad inddrager de sociale relationer i arbejdet (se fx Hvid 2010). De to begreber har forskellige rødder og udspringer af forskellige erkendelsesinteresser. Mens social kapital primært henter inspiration fra Robert Putnams ideer om fælles normer og sociale netværk som en ressource på (lokal)samfundsniveau, er Jody Gitells begreb om relationel koordinering ud-
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Karaseks krav"

1

Hellström, Hanna, and Linn Ivarsson. "Arbetsvillkor för mellanchefer i socialtjänsten : en kvantitativ studie baserad på Karaseks krav, kontroll och stödmodell." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-172916.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to examine how middle managers within the social services in Sweden perceived their working conditions. The study group included 475 middle managers who were registered in the labour union akademikerförbundet SSR. The study group answered a digital questionnaire based on Karasek’s control and demand model which contained questions concerning their working environment. The result showed that 80 percent of the managers worked more than 40 hours a week and 60 percent of the managers experience high job strain. Four groups with different working conditions were identified through Karasek's control and demand model and the one that showed the most alarming working conditions were analysed further, the high strained group. Within our studygroup we also identified a utterly small group that could be defined as ISO-strained. This working condition is the most harmful working situation for your health since it contains high risk of psychological strain and physical illness.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Carlsson, Linn, and Almqvist Maria Ahmad. "Första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen : En studie baserad på Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44021.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ivarsson, Anna, and Victoria Ulrich. "Skillnader i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige : En kvantitativ studie om stress utifrån Karaseks krav, kontroll- och stödmodell." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137424.

Full text
Abstract:
Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Yagobi, Fahima. "Den psykosociala arbetsmiljöninom restaurangbranschen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21173.

Full text
Abstract:
Syftet med mitt arbete är att skapa större förståelse för den psykosociala arbetsmiljön inom restaurangbranschen i Borås och få en bättre bild över hur personalen kan uppleva den psykiska miljön på arbetsplatsen.   För att kunna besvara syftet har forskningsfråga formulerats:   - Hur upplever de anställda att den psykosociala arbetsmiljön fungerar på arbetsplatsen utifrån organisationens form, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd?  Arbetet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och öppna intervjufrågor. Datainsamlingen gjordes av intervjuer och tidigare forskning. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide där intervjufrågorna berör den psykiska arbetsmiljö och personalens upplevelse av den. Intervjuerna var avgränsade till personalen som inte var nya på arbetsplatsen, arbetade heltid och både köks samt servicepersonal. Studien bygger på Karaseks tre dimensioner (Arbetskrav, kontroll samt socialt stöd) från tidigare forskning. Dessutom undersöks samarbetssvårigheter mellan personalen på företaget.   Studiens resultat visar på att det finns stort samband mellan arbetsmiljö och personalens psykiska hälsa. Det vill säga att arbetsmiljön spelar stor roll när det kommer till medarbetares välmående. Intervjuade personalen upplever arbetsmiljön på olika sätt och det beror delvis på deras olika befattningar, vilket påverkar personalens arbetskrav, kontroll samt deras sociala relationer.  Det har varit bemärkt och påtagligt när den intervjuade personalen svarade på frågor angående företagets arbetsmiljö.
The purpose of my work is to create a greater understanding of the psychosocial work environment in the restaurant industry in Borås and to get a better picture of how staff can experience the mental environment in the workplace.   To answer the purpose, research questions have been formulated:  - How do the employees feel that the psychosocial work environment works in the workplace based on the organization's form, work requirements, work control and social support?  The work has a qualitative method of semi structured interviews oh open interview questions. Data collection was done by interviews and previous research. The interviews were conducted with the help of an interview guide, interview questions related to the mental work environment and the staff's experience of it. The interviews were demarcated to the staff who were not new at the workplace, worked full time, both kitchen and service staff. The study is based on Karaseks three-dimensional earlier research. In addition, cooperation difficulties were investigated between the staff at the company.   The results of the study indicate that there is a great connection between the work environment and the mental health of the staff. That is, the working environment plays a major role in the well-being of employees. It has been noted and apparent when interviewed staff answered questions regarding the company's work environment
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Filip. "Ett kravfyllt arbete? : En komparativ studie om mellanchefers arbetssituation i privat respektive statlig sektor." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27651.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Engqvist, Sara, and Walden Josefin von. "Hälsans gåta : En studie av sambandet mellan arbetsvilkor, kön, sektor och hälsa." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-111654.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hälsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sämre hälsa än personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett många förändringar på arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vården genomförts inom offentlig sektor. Vi anser därför att det är på tiden att se om och hur sambandet har förändrats. Denna studie ser även om andra faktorer, så som personlighet samt krav och kontroll, påverkar sambandet mellan hälsa och sektor.   Detta är en kvantitativ studie, där LNU 2010 används för att undersöka sambandet. För att mäta hälsa skapades tre index som mäter olika aspekter på ohälsa: oro, värk samt trötthet. De frågor som studien besvarar är om personalen fortfarande har bättre hälsa i privat sektor jämfört med offentlig sektor, om skillnaden mellan sektorerna har minskat, om individernas personlighet påverkar deras hälsa samt hur stor roll kön spelar för hälsan.   Studiens resultat visade att sektor inte längre har ett samband med hälsa, och att en individs personlighet däremot spelar en viktig roll. Kön är den faktor som har störst betydelse för den här studiens hälsoindex. Kvinnor mår överlag sämre än vad män gör, och det sambandet kunde vi se i samtliga mått på hälsa. Arbetets krav visar sig vidare ha ett samband med ohälsa medan kontroll inte påverkar ohälsan, studien visar därmed endast ett svagt stöd för Karaseks modell. Diskussionen fokuserar mycket på hur våra val under studiens gång kan ha påverkat resultatet, varför sektor inte längre har ett samband med hälsa men även mycket kring varför kvinnor tycks ha en sämre hälsa än vad män har.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kvärnstén, Maria, and Marianne Norin. "Medarbetares upplevelse av förändring relaterat till hälsofrämjande insatser." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11623.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nyman, Erik, and Mikaela Hallén. "Vikten av en hållbar arbetsmiljö. : En kvantitativ studie om socialarbetares arbetsmiljö utifrån Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32508.

Full text
Abstract:
Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ribbing, Adrian, and Gustav Egersand. "Varför är jag stressad men inte du? : En kvantitativ studie om arbetsrelaterad stress." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323346.

Full text
Abstract:
Denna uppsats har studerat hur krav-kontroll-socialt stödmodellen påverkar den arbetsrelaterade stressen och ifall denna påverkan är stabil över tid. Den tidigare forskningen om modellen har gett tvetydliga resultat och denna uppsats försöker fylla den kunskapslucka som existerar. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd förklarade 22,7 2005 och 28,3 2016 procent av variansen för den arbetsrelaterade stressen. Det fanns signifikant samband mellan krav och arbetsrelaterad stress och för kontroll var resultaten tvetydliga. För socialt stöd fanns inga signifikanta samband för varken 2005 eller 2015. Vidare konstaterades att mer forskning inom fältet behövs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Engslätt, Katarina, and Sigrid Wiklund. "GER KORTARE ARBETSDAG ÖKAT VÄLBEFINNANDE? : En fallstudie av kortare veckoarbetstid vid Radiumhemmet." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28824.

Full text
Abstract:

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid. Vi har i vår undersökning fokuserat på Karaseks krav- och kontrollmodell och deltagarnas välbefinnande före och efter införandet av arbetstids-förkortningen. Frågorna vi har använt oss av utgår från samma som i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Eftersom vi också tror att, hur vi använder vår fritid påverkar hur vi mår på vårt arbete, har vi utöver Karaseks krav/kontrollmodell, också använt oss av The role strain theory då vi har studerat hur deltagarna har använt sin nyvunna fria tid och ställt dessa svar i relation till hur nöjda de var med sina nya arbetstider.Resultaten av vår studie visade att arbetstidsförkortningen inneburit ökade krav såsom att arbetet blivit mer jäktigt och att den psykiska stressen hade ökat samtidigt som kontrollen hade minskat då det blivit svårare att hinna med sina arbetsuppgifter. Trots detta visade resultaten att den kortare arbetstiden kan lätta den totala arbetsbördan genom att frigöra tid till annat än betalt arbete, såsom hushålls- och hemarbete samt fritidssysselsättningar och på så sätt öka individens välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Karaseks krav' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography