Dissertations / Theses on the topic 'Karaseks krav'

The purpose of this study was to examine how middle managers within the social services in Sweden perceived their working conditions. The study group included 475 middle managers who were registered in the labour union akademikerförbundet SSR. The study group answered a digital questionnaire based on Karasek’s control and demand model which contained questions concerning their working environment. The result showed that 80 percent of the managers worked more than 40 hours a week and 60 percent of the managers experience high job strain. Four groups with different working conditions were identified through Karasek's control and demand model and the one that showed the most alarming working conditions were analysed further, the high strained group. Within our studygroup we also identified a utterly small group that could be defined as ISO-strained. This working condition is the most harmful working situation for your health since it contains high risk of psychological strain and physical illness.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Syftet med mitt arbete är att skapa större förståelse för den psykosociala arbetsmiljön inom restaurangbranschen i Borås och få en bättre bild över hur personalen kan uppleva den psykiska miljön på arbetsplatsen.   För att kunna besvara syftet har forskningsfråga formulerats:   - Hur upplever de anställda att den psykosociala arbetsmiljön fungerar på arbetsplatsen utifrån organisationens form, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd?  Arbetet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och öppna intervjufrågor. Datainsamlingen gjordes av intervjuer och tidigare forskning. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide där intervjufrågorna berör den psykiska arbetsmiljö och personalens upplevelse av den. Intervjuerna var avgränsade till personalen som inte var nya på arbetsplatsen, arbetade heltid och både köks samt servicepersonal. Studien bygger på Karaseks tre dimensioner (Arbetskrav, kontroll samt socialt stöd) från tidigare forskning. Dessutom undersöks samarbetssvårigheter mellan personalen på företaget.   Studiens resultat visar på att det finns stort samband mellan arbetsmiljö och personalens psykiska hälsa. Det vill säga att arbetsmiljön spelar stor roll när det kommer till medarbetares välmående. Intervjuade personalen upplever arbetsmiljön på olika sätt och det beror delvis på deras olika befattningar, vilket påverkar personalens arbetskrav, kontroll samt deras sociala relationer.  Det har varit bemärkt och påtagligt när den intervjuade personalen svarade på frågor angående företagets arbetsmiljö.
The purpose of my work is to create a greater understanding of the psychosocial work environment in the restaurant industry in Borås and to get a better picture of how staff can experience the mental environment in the workplace.   To answer the purpose, research questions have been formulated:  - How do the employees feel that the psychosocial work environment works in the workplace based on the organization's form, work requirements, work control and social support?  The work has a qualitative method of semi structured interviews oh open interview questions. Data collection was done by interviews and previous research. The interviews were conducted with the help of an interview guide, interview questions related to the mental work environment and the staff's experience of it. The interviews were demarcated to the staff who were not new at the workplace, worked full time, both kitchen and service staff. The study is based on Karaseks three-dimensional earlier research. In addition, cooperation difficulties were investigated between the staff at the company.   The results of the study indicate that there is a great connection between the work environment and the mental health of the staff. That is, the working environment plays a major role in the well-being of employees. It has been noted and apparent when interviewed staff answered questions regarding the company's work environment

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hälsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sämre hälsa än personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett många förändringar på arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vården genomförts inom offentlig sektor. Vi anser därför att det är på tiden att se om och hur sambandet har förändrats. Denna studie ser även om andra faktorer, så som personlighet samt krav och kontroll, påverkar sambandet mellan hälsa och sektor.   Detta är en kvantitativ studie, där LNU 2010 används för att undersöka sambandet. För att mäta hälsa skapades tre index som mäter olika aspekter på ohälsa: oro, värk samt trötthet. De frågor som studien besvarar är om personalen fortfarande har bättre hälsa i privat sektor jämfört med offentlig sektor, om skillnaden mellan sektorerna har minskat, om individernas personlighet påverkar deras hälsa samt hur stor roll kön spelar för hälsan.   Studiens resultat visade att sektor inte längre har ett samband med hälsa, och att en individs personlighet däremot spelar en viktig roll. Kön är den faktor som har störst betydelse för den här studiens hälsoindex. Kvinnor mår överlag sämre än vad män gör, och det sambandet kunde vi se i samtliga mått på hälsa. Arbetets krav visar sig vidare ha ett samband med ohälsa medan kontroll inte påverkar ohälsan, studien visar därmed endast ett svagt stöd för Karaseks modell. Diskussionen fokuserar mycket på hur våra val under studiens gång kan ha påverkat resultatet, varför sektor inte längre har ett samband med hälsa men även mycket kring varför kvinnor tycks ha en sämre hälsa än vad män har.

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

Denna uppsats har studerat hur krav-kontroll-socialt stödmodellen påverkar den arbetsrelaterade stressen och ifall denna påverkan är stabil över tid. Den tidigare forskningen om modellen har gett tvetydliga resultat och denna uppsats försöker fylla den kunskapslucka som existerar. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd förklarade 22,7 2005 och 28,3 2016 procent av variansen för den arbetsrelaterade stressen. Det fanns signifikant samband mellan krav och arbetsrelaterad stress och för kontroll var resultaten tvetydliga. För socialt stöd fanns inga signifikanta samband för varken 2005 eller 2015. Vidare konstaterades att mer forskning inom fältet behövs.

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid. Vi har i vår undersökning fokuserat på Karaseks krav- och kontrollmodell och deltagarnas välbefinnande före och efter införandet av arbetstids-förkortningen. Frågorna vi har använt oss av utgår från samma som i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Eftersom vi också tror att, hur vi använder vår fritid påverkar hur vi mår på vårt arbete, har vi utöver Karaseks krav/kontrollmodell, också använt oss av The role strain theory då vi har studerat hur deltagarna har använt sin nyvunna fria tid och ställt dessa svar i relation till hur nöjda de var med sina nya arbetstider.Resultaten av vår studie visade att arbetstidsförkortningen inneburit ökade krav såsom att arbetet blivit mer jäktigt och att den psykiska stressen hade ökat samtidigt som kontrollen hade minskat då det blivit svårare att hinna med sina arbetsuppgifter. Trots detta visade resultaten att den kortare arbetstiden kan lätta den totala arbetsbördan genom att frigöra tid till annat än betalt arbete, såsom hushålls- och hemarbete samt fritidssysselsättningar och på så sätt öka individens välbefinnande.

Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om “The second shift”, “Doing gender”, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan 18-65 år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män.

Our purpose with this qualitative study is to investigate how teachers experience their work situation, using Karasek and Theorell’s demand-, control- and support model. The study is based upon ten semi-structured interviews with gymnasium teachers. The interviews were transcribed and coded with three different themes; demand, control and support. We analyzed the results with Karasek and Theorell’s mentioned model. The results shows that all three dimensions – demand, control and support – seem important for teachers’ experienced work situation. Though we found that social support seems to be more important than the degree of control, which is the most important dimension according to Karasek and Theorell’s model, as well as according to previous research within the area of psychosocial disorder. Further, we reached the conclusion that a high level of control does not always have to be favorable, as it might cause more stress for the employees.
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare på en utvald gymnasieskola upplever sin arbetssituation, utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. Vi önskar få en djupare förståelse för hur lärares välmående påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetet. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer med gymnasielärare på den utvalda skolan. Intervjumaterialet transkriberades och kodades därefter utifrån tre olika teman; krav, kontroll samt stöd. Analysen gjordes utifrån Karaseks och Theorells ovan nämnda modell. Resultatet visar att samtliga dimensioner tycks ha en stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssituation. Vi fann att den dimension som verkar vara mest betydelsefull för lärares upplevda arbetssituation är det sociala stödet, och således inte i första hand egenkontroll, som framgår av Karaseks och Theorells modell samt i tidigare forskning. Studien visar vidare att hög egenkontroll inte per automatik behöver vara någonting positivt, som det framstår vid studerande av Karaseks och Theorells modell.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring.
Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm. Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning. Vårt syfte med studien är att ge utökad kunskap och förståelse kring temat psykosocial arbetsmiljö genom att undersöka psykiska och sociala arbetsförhållanden bland olika projektmedarbetare inom olika projekt. Komplexiteten i den psykosociala arbetsmiljön är stor och för att få fram en helhetsbild av den psykiska och sociala arbetsmiljön tänker vi i denna studie fokusera på psykiska arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd och konflikter, ledarskap, kommunikation och lärande samt motivation. Vi har valt att göra en studie där vi använder en kvantitativ metod med en enkätundersökning som har skickats till samtliga projektmedlemmar på Projekt AB. I enkäten har vi berört centrala frågor inom området psykosocial arbetsmiljö. Resultatet är en beskrivning av hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs inom Projekt AB. Svaren från undersökningen ger ett samlat underlag för verksamhetens ledning att utveckla sin psykosociala arbetsmiljö inom projektverksamheten på ett gynnsamt sätt, både ur ett medarbetar- och företagsperspektiv. Svaren på enkätstudien visade en hög arbetstillfredsställelse bland projektmedarbetarna. Det framkom i studien att den psykosociala arbetsmiljön på Projekt AB upplevs i stort sett positivt trots att medarbetarna anser att de har mycket att göra. Följande förbättringsområden har identifierats: bättre återkoppling, förbättrat lärande i stort, ökad erfarenhetsöverföring, ökad delaktighet hos projektmedarbetare, minskad arbetstempo och ökad social kontakt. Utifrån resultatet i denna fallstudie kan företaget diskutera möjliga åtgärder och förändringar som skulle kunna bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö. Ett formellt forum för erfarenhetsöverföring samt positiv och negativ återkoppling som ges oftare både inom projektgruppen och mellan projektmedarbetare och projektledare anser vi är de viktigaste åtgärderna som företaget bör fokusera på i sina arbetsmiljöarbeten.
This thesis has been performed in a small company in Stockholm called Projekt AB. The company is a qualified project management company that works with all types of construction projects regardless of the complexity and size. The company was founded in 1993 and is today one of the leading project management companies in the Stockholm area.The background of this thesis was the fact that the company wanted to describe the psychosocial work environment from project members´ point of view. The purpose of this study is to provide and increase knowledge and understanding on the theme of psychosocial work environment by examining the psychosocial work environment among members of different projects in Projekt AB. The target group of this thesis is the client i.e. company´s management. The complexity of the psychosocial work environment is great and to obtain an accurate picture of the psychosocial work environment we intend to focus on the mental work demands, social support, conflicts, leadership, communication, self-control, learning, and motivation. We have chosen to write this study with the use of a quantitative approach. We have sent a survey to all project members in Projekt AB. In the questionnaire, we have asked about the key issues linked to the field of the psychosocial work environment. The result of the survey and the analysis of the data are presented in this thesis. The essay describes how the project members experience the psychosocial work environment in Projekt AB. Main outcomes from this thesis will provide an integrated basis for the company´s chiefs to develop their psychosocial work environment in the project activity in a favorable way, from both employee´s and business´ point of view. The result of our case study showed a high level of job satisfaction among project members. The study showed that the project members are quite satisfied with their psychosocial work environment in Projekt AB even thou they at the same time consider that they have too much to do. There is a number of possible areas for improvement, which is better feedback, improved learning in general, increased transfer of experience and involvement of project members, reduced work rate and increased social contacts. Based on the outcome of this case study, the company may discuss possible actions and changes that could contribute to better psychosocial work environment. A formal forum for the transfer of experience and both positive and negative feedback given more frequently both within the project group and between project members and project leader are the most important actions that the company should focus on in their work with the work environment.