Academic literature on the topic 'Karismatik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Karismatik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Karismatik"
1
Marpaung, Welko Henro. "Eklesiologi Hibrid Pentakostal: Liturgis, Karismatis, dan Oikoumenis." Indonesian Journal of Theology 10, no. 2 (December 20, 2022): 191–208. http://dx.doi.org/10.46567/ijt.v10i2.265.
Full textAbstract:
Perkembangan Pentakostalisme yang masif tidak berjalan paralel dengan pengembangan teologi Pentakostal. Pentakostalisme perlu memperkuat pengartikulasian dari praktik teologi yang dijalankan. Salah satu bagian yang membutuhkan penguatan adalah eklesiologi Pentakostal. Tampaknya dalam lingkungan gereja-gereja Pentakostal cara menggereja yang dilakukan kurang memadai. Oleh karena itu, proses pencarian bentuk eklesiologi Pentakostal alternatif adalah suatu keniscayaan. Artikel ini mengangkat studi kasus dari Gereja Sidang-sidang Jemaat Allah di Indonesia (GSJA) International English Service (IES) Christ the King (CTK) sebagai model dari eklesiologi Pentakostal. Artikel ini menggunakan kerangka dan proses spiritualitas Pentakostal search-encounter-transformation (SET), buah pemikiran dari Mark J. Cartledge, seorang teolog Karismatik Anglikan, pakar teologi praktis Pentakostal dan Karismatik. Kerangka SET dihidupi oleh GSJA IES CTK, dan membuahkan eklesiologi hibrid Pentakostal yang bercorak liturgis, karismatis, dan oikoumenis. Artikel ini membahas latar belakang, corak dan praktik menggereja yang dijalankan oleh GSJA IES CTK dan proses konstruktif eklesiologis yang menghadirkan eklesiologi konstruktif alternatif Pentakostal.
2
Sihombing, Adison Adrianus. "Gerakan Karismatik dalam Gereja Katolik dan Protestan." Penamas 32, no. 2 (December 31, 2019): 359. http://dx.doi.org/10.31330/penamas.v32i2.291.
Full textAbstract:
Gerakan pentakostalisme mengalami perkembangan pesat yang melahirkan beberapa gerakan sektarian, karena sejumlah faktor internal dan eksternal. Artikel ini menggambarkan dan menganalisis perkembangan faham dan gerakan Pentakostalisme-Karismatik. Secara rinci, artikel mencoba memokus pada : (a) bagaimana kesejarahan gerakan pentakostalisme di dunia umumnya dan di Indonesia khususnya, (b) seperti apa gerakan pentakostalisme di Gereja Katolik dan Protestan, (c) apa perbedaan doktrinal gerakan Karismatik di Gereja Katolik dan Protestan, dan (d) Sejauhmana pengaruh Karismatik Katolik dan Protestan di Indonesia. Penelitian yang menggunakan pendekatan metoda fenomenologi agama ini, menyimpulkan sejumlah temuan, diantaranya adalah (i) Gerakan Pentakostalisme di Indonesia melahirkan gerakan Karismatik di tubuh Gereja Katolik dan Gereja Protestan, (ii) terdapat perbedaan signifikan antara doktrin Karismatik Katolik dan Protestan, diantaranya dalam dalam hal peribadatan (sistem ritual) dan cara penginjilan, dan (iii) Karismatik Katolik cenderung berkembang di daerah perkotaan, sedang Karismatik Protestan tersebar secara luas, baik di perkotaan maupun perdesaan.
Kata kunci: aliran Karismatik, Pentakostalisme, fenomenologi agama.
3
Maulana, Fikri, and Faiz Dzuddaroin. "Konsep Kepemimpinan Karismatik Kepala Sekolah TK Ibadurrahman Cipondoh Kota Tangerang." El-Athfal : Jurnal Kajian Ilmu Pendidikan Anak 1, no. 02 (December 2, 2021): 81–94. http://dx.doi.org/10.56872/elathfal.v1i02.276.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan mendeskripsikan serta menganalisis kepemimpinan karismatik kepala sekolah TK Ibadurrahman Cipondoh Kota Tangerang. Penelitian ini memakai tata cara penelitian kualitatif dengan pendekatan penelitian lapangan (field research). Metode mengumpulkan informasi dicoba dengan wawancara, riset dokumentasi serta observasi lapangan. Metode analisis informasi memakai pola interaktif informasi. Hasil riset diperoleh ialah awal, penafsiran konsep serta penafsiran kepemimpinan karismatik dari bermacam komentar para pakar. Kedua, identitas kepemimpinan karismatik. Ketiga, kepemimpinan karismatik kepala sekolah TK Ibadurrahman Kota Tangerang yang dalam melaksanakan tugasnya telah cocok harapan buat menguasai sikap guru serta para partisipan didik, menguasai isi hati, perilaku, serta motif guru serta partisipan didik, buat berbicara secara jelas serta efisien kepada para partisipan didik, dan telah cocok harapan buat menghasilkan kerja sama yang efisien, kooperatif, instan, serta diplomatis. Tidak hanya itu, kepala Sekolah TK Ibadurrahman Kota Tangerang telah mempunyai jiwa kepemimpinan karismatik yang senantiasa mengatakan santun, bijak dalam mengalami tiap permasalahan, membagikan nasehat serta arahan kepada segala elemen baik murid, guru ataupun orang tua, adil dalam memutuskan suatu, berlagak mengayomi serta senantiasa muncul dalam tiap aktivitas.
4
Safinah, Safinah, and Zainal Arifin. "Otoritas Kepemimpinan Karismatik Tuan Guru dalam Membentuk Budaya Religius." Journal EVALUASI 5, no. 2 (September 11, 2021): 311. http://dx.doi.org/10.32478/evaluasi.v5i2.754.
Full textAbstract:
Penelitian ini mendeskripsikan tentang otoritas karismatik TGH Syahri Ramadhan dalam membentuk budaya religius di pondok pesantren Darul Musthofa Nahdlatul Wathan Lombok Barat. Pengumpulan data dilakukan dengan: (1) observasi rangkaian kegiatan santri di pondok pesantren untuk mengamati budaya religius sehari-hari dan (2) wawancara mendalam kepada para asatidz, tokoh masyarakat dan ketua yayasan untuk menggali otoritas kepemimpinan karismatik TGH Syahri Ramadhan. Hasil penelitian menunjukkan: Pertama, sumber otoritas karismatik TGH Syahri Ramadhan adalah kewibawaan dan karomah yang lahir dari amalan wirid serta didukung dengan tradisi pendidikan Islam Nahdlatun Wathann (NW) yang memiliki jargon“sami’na wa atho’na” artinya “kami mendengar dan kami taat” yang tertanam pada seluruh warga pondok pesantren. Kedua, strategi kepemimpinan karismatik TGH Syahri Ramadhan dalam membetuk budaya religius melalui: (1) penanaman ideologi Ahlusunnah Waljamaah (Aswaja) bermazab Imam asy-Syafi’I, (2) pembiasaan budaya religius seperti: (a) kegiatan rutin harian, (b) mewajibkan seluruh kegiatan keagamaan, (c) menciptakan lingkungan religius, (d) melibatkan seluruh warga sekolah. (3) tatanan simbol dalam bentuk atribut dan aktivifitas seni. Kata kunci: Otoritas Kepemimpinan, Karismatik, Tuan Guru, Budaya religius.
5
Sunjaya, Angga Putra Manggala. "Impresionisme Dan Ekspresionisme: Multiplisitas Spiritualitas Sebagai Tawaran Teologis Bagi Gereja Beraliran Karismatik." Jurnal Abdiel: Khazanah Pemikiran Teologi, Pendidikan Agama Kristen dan Musik Gereja 4, no. 2 (October 27, 2020): 115–31. http://dx.doi.org/10.37368/ja.v4i2.141.
Full textAbstract:
Artikel ini memberikan tawaran teologis yang bersifat imajinatif konstruktif bagi model spiritualitas gereja beraliran Karismatik. Tesis dari artikel ini adalah perlunya menjaga keseimbangan antara Kristosentrisme dan Pneumatosentrisme guna menghadirkan spiritualitas yang utuh. Hanya mengedepankan salah satu antara Kristosentrisme atau Pneumatosentrisme sebagai sumber spiritualitas akan memunculkan model spiritualitas yang timpang. Metode yang digunakan dalam penulisan artikel ini adalah analisis komparatif antara model spiritualitas Richard Foster dan model spiritualitas gereja beraliran Karismatik. Hasil dari komparasi tersebut menunjukkan bahwa model spiritualitas gereja beraliran Karismatik yang didominasi oleh paham kuasa Roh menjadi sebuah leitmotif atau tema yang secara konstan muncul, yang dikhawatirkan akan gagal dalam menjaga keseimbangan antara Kristosentrisme dan Pneumatosentrisme. Hasil penelitian ini menawarkan gagasan impresionisme dan ekspresionisme sebagai pendekatan baru yang dipercaya dapat memunculkan multiplisitas spiritualitas. Multiplisitas spiritualitas dipercaya dapat menghadirkan Kristosentrisme dan Pneumatosentrisme yang seimbang. Studi komparasi ini juga menghasilkan beberapa kontribusi yang bermanfaat secara konseptual bagi teologi gereja beraliran Karismatik dalam mewujudkan spiritualitas yang utuh.
6
Pranoto, Minggus M. "Sisi Gelap Kepemimpinan Pentakostal-Karismatik." GEMA TEOLOGIKA: Jurnal Teologi Kontekstual dan Filsafat Keilahian 5, no. 2 (October 27, 2020): 175. http://dx.doi.org/10.21460/gema.2020.52.583.
Full textAbstract:
Abstract
This article highlights a critical question: why is Pentecostal-Charismatic leadership vulnerable to various scandals? This model of leadership often exposes the dark side of leadership characterized by the issues of money, sex, and power. This study suggests that Pentecostal-Charismatic leaders are often trapped in the model of personalized charismatic leadership that is based on misinterpretation of the doctrine of being Spirit-filled. The method used in this article is that of practical theology relating the framework of socialized charismatic leadership to the theological concept of the church (ekklesia) as the body of Christ and the fellowship of the Holy Spirit.
Abstrak
Tulisan ini menyoroti pertanyaan kritis: mengapa kepemimpinan Pentakostal-Karismatik rentan terkena berbagai skandal? Model kepemimpinan ini acap kali memunculkan sisi gelap kepemimpinan yang ditandai oleh masalah-masalah keuangan, seksual, dan kekuasaan. Kajian ini mengungkapkan bahwa para pemimpin Pentakostal-Karismatik seringkali terjebak dalam model personalized charismatic leadership yang didasari oleh penafsiran yang keliru atas doktrin being Spirit-filled. Metode tulisan ini termasuk dalam ranah teologi praktis yang mengaitkan kerangka berpikir socialized charismatic leadership dengan konsep teologis tentang gereja (ekklesia) sebagai tubuh Kristus dan persekutuan Roh Kudus.
7
Johan, Muhammad, Gusti Nyoman Budiadnyana, Admiral Admiral, Masduki Asbari, and Dewiana Novitasari. "Kepemimpinan Karismatik dalam Perspektif Karyawan UMKM: dari Motivasi Intrinsik hingga Tacit Knowledge Sharing." Edumaspul: Jurnal Pendidikan 5, no. 1 (March 1, 2021): 598–613. http://dx.doi.org/10.33487/edumaspul.v5i1.1303.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk menguji pengaruh kepemimpinan karismatik terhadap motivasi intrinsic dan tacit knowledge sharing. Penelitian ini mengadopsi metode simple random sampling dengan 85 sampel karyawan dari lima perusahaan UMKM di Banten. Hasil penelitian ini menunjukkan bahwa kepemimpinan karismatik memiliki pengaruh yang signifikan terhadap motivasi intrinsic dan tacit knowledge sharing. Penelitian ini dapat membuka jalan untuk meningkatkan kesiapan karyawan UMKM dalam menghadapi era revolusi industri 4.0.
8
Sundari, Diyah Sundari Ayu, Indriyati Eko Purwaningsih, and Flora Grace Putrianti. "Motivasi kerja anggota Sat Sabhara Bintara Remaja ditinjau dari perpsepsi kepmimpinan karismatik." JURNAL SPIRITS 11, no. 1 (November 20, 2020): 99. http://dx.doi.org/10.30738/spirits.v11i1.9452.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui hubungan positif antarapersepsi kepemimpinan karismatik dengan motivasi kerja anggota Sat SabharaBintara Remaja Polresta Yogyakarta. Hipotesis yang diajukan dalam penelitianini yaitu ada hubungan positif antara persepsi kepemimpinan karismatikdengan motivasi kerja anggota Sat Sabhara Bintara Remaja Polresta Yogyakarta.Subjek penelitian ini adalah anggota sabhara Polresta Yogyakarta berjumlah 90subjek. Skala yang digunakan adalah skala motivasi kerja yang mengacu padadimensi yang dikemukakan oleh Munandar (2001) dan persepsi kepemimpinankarismatik yang mengacu pada dimensi yang dikemukakan Banks dkk (2017.Hasil penelitian ini menunjukkan ada hubungan positif antara persepsikepemimpinan karismatik dengan motivasi kerja anggota Sat Sabhara BintaraRemaja Polresta Yogyakarta yang artinya hipotesis penelitian diterima. Haltersebut ditunjukkan dari analisis korelasi product moment dari spearman'rhoyaitu r = 0,665 dengan signifikansi = 0,000 (p<0,05), serta diketahui sumbanganefektif sebesar 61.2 %Kata kunci: motivasi, persepsi kepemimpinan karismatik, sabhar
9
Sasongko, Michael Hari. "IDIOM MUSIK KLASIK DI GEREJA KARISMATIK." Tonika: Jurnal Penelitian dan Pengkajian Seni 1, no. 1 (November 26, 2018): 1–14. http://dx.doi.org/10.37368/tonika.v1i1.7.
Full textAbstract:
Church music has long history and experiences in its periods. It began when they, the believers, mentioned themselves as the “Christian”. From the time that phenomenon the christians commenced their act of devotion tradition included their musical tradition of worship. The existence of church music more developed till Middle Age or Dark Age Period. It was dominantly covering to others music genre. At the Renaisance Period, the church reformation movement occured and it was pioneered by Martin Luther. Western music changed at the time. Luther changed of scene; He changed the tradition of Catholic church that used Latin lirics to folk language; He changed the gregorian chant tradition with folksong. The phenomenon was the first time of event of inculturation in world history of music after it undergone stagnancy during the authorization of Roman empire, especially when Pope Gregory created the standarization to all christian music. At the present day we are familiar with charismatic music tradition which is developed from American music tradition. It has a characteristic which is used as the band instrument in praise and worship by christian believers. But sometimes, the believers also use arpeggio or broken-chord as the main charracter on Classical Period in part the way of Western music history. Pass through the reasearch, the reasearcher look into the idioms are used in praise and worship in charismatic church. The reasearcher found that the using of idiom in Classical Period has enriched the nuance of music aesthetic in praise and worship.
10
Arifin, Zainal. "Authority of Spiritual Leadership at Pesantren Temboro Based on Jamaah Tabligh Ideology." Jurnal Pendidikan Islam 6, no. 2 (December 27, 2017): 265. http://dx.doi.org/10.14421/jpi.2017.62.265-292.
Full textAbstract:
Kiai adalah tokoh karismatik yang memiliki pengaruh bagi eksistensi pesantren. Kepemimpinan spiritual merupakan tipologi kepemimpinan kiai yang berlandaskan pada nilai-nilai spiritualis Islam. Tujuan penelitian ini untuk mengkaji sumber otoritas kepemimpinan spiritual kiai perspektif teori otoritas Weber. Pendekatan penelitian ini adalah fenomenologi agama dengan mengamati secara fenomenologis kepemimpinan spiritual kiai di Pondok Pesantren al-Fatah Temboro, yang menjadi pusat pengembangan ideologi Jamaah Tabligh terbesar se-Asia Tenggara. Data penelitian diperoleh dari wawancara mendalam, partisipasi aktif, dokumentasi, dan angket. Penelitian ini menemukan tiga otoritas kepemimpinan spiritual kiai di Pondok Pesantren al-Fatah Temboro, yaitu tradisional, karismatik, dan rasional. Pertama, otoritas tradisional bersumber pada tiga tradisi, yaitu: (1) pendidikan pesantren, (2) Jamaah Tabligh, dan (3) tarekat Naqsyabandiyah-Khalidiyah. Kedua, otoritas karismatik bersumber pada kualitas spiritual kiai dan diperkuat dengan karomah. Ketiga, otoritas rasional bersumber pada usaha rasional kiai dalam membuka madrasah-madrasah formal sebagai bentuk modernisasi lembaga pendidikan Islam
Dissertations / Theses on the topic "Karismatik"
1
Moberg, Jessica. "Karismatik och reflektion i högmoderniteten : En kvalitativ intervjustudie med tre medlemmar i New Life församling, Stockholm." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-889.
Full text
2
Sand, Harald. "Religiöst karismatiskt ledarskap : En jämförande fallstudie om Lewi Pethrus- (Pingströrelsen) och Ulf Ekmans (Livets Ord) religiösa karismatiska ledarskap." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34406.
Full textAbstract:
Lewi Pethrus and Ulf Ekman were two of the most well know religious charismatic leaders during the 20th century in Sweden. Lewi Pethrus as the unofficial leader of the Swedish Pentecostal movement (Pingströrelsen) and Ulf Ekman as the leader and founder of the Word of Life (Livets Ord). In the search for comparative studies between Pethrus and Ekman I didn’t find much studies done, therefore I see this as an attempt to contribute to fill up the knowledge gap. Both Pethrus and Ekman were successful in their charismatic leadership. The main question is if their success was built on the same components to create a charismatic unity in their leadership? The purpose with this study is to examine the similarities and differences in Pethrus and Ekman’s religious charismatic leadership, and to increase knowledge in comparative studies between Pethrus and Ekman for future studies on this subject. The main reasons to choosing Pethrus and Ekman is that both were/are well known public figures in Sweden outside their movements and that their charismatic leadership happened on different sides of the 20th century. Pethrus in the beginning of the century, Ekman in the end of the century. Both Pethrus and Ekman’s leadership was built on a strong inner vocation from God to be leaders. Both entrepreneurs built strong institutions, even though the vocation to preach the Word of God was the primary. The method to answer the purpose for this study is based on a double case-study methodology and infrastructure-sociologist Douglas F. Barnes four suggestions to analyse religious charismatic leadership, written in his article Charisma and Religious Leadership: An Historical Analysis (1978). The main purpose of the study was achieved: the similarities and differences between Lewi Pethrus-and Ulf Ekman’s religious charismatic leadership was presented, which resulted in more knowledge in comparative studies between Pethrus-and Ekman's religious charismatic leadership.2018-06-10
3
Joachim, Rogulla. "Myten om det karismatiska ledarskapet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193231.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap. Denna modell består av tre delar; Ledaren, Följarna och relationer samt Situationen. Denna modell används sedan för att med hjälp av Steve Jobs, känd bland annat för att ha varit karismatisk, visa att karismatiskt ledarskap inte är en personlig egenskap. Utan att den består av dessa tre delar och växer under en process för att bli starkare.This Bachelor thesis takes a closer look at the charismatic leadership that often is claimed to be a trait that some people are born with. It is often said that people like Gandhi, Barack Obama and Olof Palme had this particular trait. A trait that would make people follow the leader willingly despite themselves and cater to his or her every whim. This thesis aims to problematize this and see if charisma as a personal trait really is true. With the help of the father of charisma, Max Weber, and research about leadership and charisma, this paper draws a model and tries to understand if charismatic leadership is more depended on these three components; The leader, the followers and the situation. This model is then applied to Steve Jobs, famous to be a charismatic person, and his career to try to show that charisma is not a personal trait. The thesis concludes that charisma is built on these three components and that charisma is a part of a process, which makes it come alive and grow.
4
Golombioschi, Jonsson Violeta, and Ulrika Lundmark. "Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9793.
Full textAbstract:
Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011 – 05 Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren? Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag. Undersökningen har genomförts genom läsning av olika skrifter om historisk och modern ledarskap. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie eftersom basen i undersökningen består av redan skrivet material men det finns inslag av kvantitativ studie där våra egna erfarenheter av olika ledarskaps typer har huvudrollen. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell, analys av det historiska och dagens karismatiska ledarskap. Utifrån dessa perspektiv har vi försökt få oss en uppfattning om vilken typ av ledarskap, framtidens samhälle kan acceptera. Resultat & slutsats: Vår slutsats är att, beroende på var i samhället vi befinner oss, kommer vi att träffa olika slags ledare men att det karismatiska ledarskapet (en del av den) kommer att flätas ihop med en demokratisk organisation och möjligheten att en ny ledarskapstil tar form är stort. Rsultatet av studien redovisas i sista kapitlet som är slutsatsen. Förslag till fortsatt forskning: Av alla ledarskapstilar har vi begränsat denna studie till det karismatiska ledarskapet som vi tyckte var en fascinerande ämne. Det karismatiska ledarskapet är värt att studeras och dokumenteras mer detaljerat. Vi tror att en studie som går ut på att hitta de nyanser som eventuell kan förena den demokratiska ledarskapstilen med den karismatiska skulle vara intressant. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökning av vår egen förståelse om hur det karismatiska ledarskapet fungerar och öppnar porten för en mängd uppsatsmöjligheter för kommande studenter. Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, historiska ledare, karisma, karismatiska ledareTitle: Back to the future. The return of the charismatic leadership. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2011 – 05 Aim: The purpose of this study is to show by means of historical examples how the charismatic leadership has acted on the world scene and discuss its possible return. More specifically we want answers to those questions: How we want to define the charismatic leaders in the future? What is the ideal leadership and why? Is there a future for the charismatic leader? Method: Using historical examples, we look for the charismatic leadership characteristics. The survey was conducted through the reading of various writings on historical and contemporary leadership. The essay is based on a qualitative study because the base of the study consists of already written material but there is an element of quantitative study in which our own experience of different leadership types has the lead role. This study is based on an analysis model, analysis of the historical and present-day charismatic leadership. From these perspectives, we have tried to get an idea of what kind of leadership, the future society can accept. Result & Conclusions: Our conclusion is that depending on where in society we are, we will meet with various types of leaders but to the charismatic leadership (part of) will be intertwined with a democratic organization and the possibility that a new leadership style takes shape is big.The results of the study will be presented in our last chapter, conclusions. Suggestions for future research: Of all the leadership styles, we have restricted this study to the charismatic leadership that we thought was a fascinating topic. The charismatic leadership is worth being studied and documented in more detail. We believe that a study about to find the nuances that make possible to reconcile the democratic leadership style with the charismatic leadership would be interesting. Contribution of the thesis: The essay has contributed to an increase in our understanding of how the charismatic leadership works and opens the door for a variety of essay options for future students. Key words: Leadership, leadership styles, historical leaders, charisma, charismatic leaders
5
Lundström, Erik. "Kristen hederskultur : En studie om hedersrelaterad ecklesiologi i pentekostal-karismatisk kontext." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418787.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen använder hederskulturbegreppets teorier för att undersöka hederskultur inom det pentekostal-karismatiska fältet i Sverige. Materialet består av intervjuer med personer som växt upp i en pentekostal-karismatisk miljö samt av predikningar, litteratur och inlägg i sociala medier. Jag finner att materialet delvis innehåller sådant som kan sägas vara en annan i forskning belagd hederskultur, enkelt uttryckt »traditionell hederskultur« – det vill säga att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Jag kallar denna variant av hederskultur för »kristen hederskultur«, ett begrepp jag gör ett försök att definiera. Uppsatsens ärende är att granska relationen mellan hederskulturen och kyrkosynen i dessa församlingsmiljöer. Jag finner att renhetsidealen i kyrkosynen – som jag bland annat kallar »fromhetsheder« – bidrar till hederskulturen. Dessa ideal tar i sin tur utgångspunkt i en föreställning om Bibelns auktoritet som rättesnöre för livet vilket gör föräldrarnas uppfostran av barnen i min studie strängare. Den karismatiska förståelsen av världen kan också leda till en alternativ barnuppfostran. Vikten av helighet komplicerar och begränsar även de ungas liv i mitt material. Jag avslutar med att föreslå begreppet »hedersrelaterad ecklesiologi«, en kyrkosyn som jag menar karakteriseras av en ortodox lära, en gemenskap som kräver Guds renhet, en stark församlings-identitet som missionerande, samt en karismatisk praktik.
6
Noreheim, Edwin, and Nathalie Johansson. "Ledarskapsverktyg över tid : En fallstudie av IKEA Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16909.
Full textAbstract:
Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer. Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt? Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag. Vi använde oss av djupintervjuer med sex anställda från IKEA. Innan intervjuerna utfördes hade vi förberett en intervjumall där vi anpassade frågorna till respektive respondent. I skrivandet av uppsatsen har vi valt att sträva efter ett opartiskt, verkligt och objektivt förhållningsätt för att få fram en bild av verkligheten med hjälp av teori. Vi tog hjälp av tidigare etablerade teorier inom ledarskap och företagskultur bl.a. Salzer-Mörlings teorier om kulturella uttryck samt situationsanpassat ledarskap och karismatiskt ledarskap, Scheins modell om att företagskultur liknande en lök, Stinchcombes artikel Social structure and the founding of organizations i ett försök att analysera den empirin vi fått tillgång till att undersöka. Utifrån undersökningar av IKEA anser skribenterna att teorier stämmer överens med den verklighet som har studerats i denna uppsats. Skribenterna återknyter problemformuleringen, syftet och frågeställningarna i slutsatsen. Där besvaras även frågeställningen, där skribenterna har kommit fram till att mycket av den initiala ledarskapskulturen fortfarande är bestående inom IKEA. Skribenterna fann att Ingvar Kamprads testamente fortfarande följs och att de anställda är väl medvetna om budskapet i testamentet. Klädkoden är en materiell kulturell symbol som används som ett verktyg för att hålla ledarskapskulturen intakt. Genom att anställa likasinnade blir även detta ett verktyg för att bibehålla den starka ledarskapskulturen. Ett annat verktyg företaget använder sig av är att rekrytera chefsposter främst inom organisationen för att stärka och bibehålla normerna, värderingarna samt kulturen. Detta stärks genom alla internutbildningar som erbjuds inom organisationen. Även den hårda inskolningen är ett verktyg företaget använder sig av för att hålla ledarskapskulturen intakt, samt motivationen som sätts tidigt hos medarbetarna att de ska kunna göra karriär inom företaget för att bevara sin personal samt att låta de utvecklas inom organisationen.
7
Westerblom, Björn. "Konstruktionen av en karismatisk ledare : En jämförande studie av Raël och L. Ron Hubbard." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30390.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att använda en komparativanalys för att påvisa likheter och olikheter hos två ledare för nya religiösa rörelser; den Raeliska rörelsen och Scientologikyrkan. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där rörelsernas eget material såväl som publicerade texter från forskare som studerat rörelserna studerats. Ledare av olika rörelser tillskrivs ofta en karisma vilket får människor att följa dem. Karisma behöver inte bara vara knutet till en person utan även till föremål som exempelvis texter hen producerat. Processen där följarna till en person med karisma lär sig känna igen och erkänna ledarnas karisma kallas karismatisering. De två begreppen har undersökts av Eileen Barker och uppsatsen undersöker hur dessa processer gestaltats när de två ledarna Raël och L. Ron Hubbard beskrivs av sina respektive rörelser. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna tillskrivs unika egenskaper och kunskaper som gör dem till mer än vanliga människor. De två ledarnas beskrivs som utvalda av en högre makt för att kunna leda människor till ett bättre liv och mående. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna som undersökts tillskrivits karisma av sina rörelser och hur de fått den tillskriven genom de hagiografier som skapats för att beskriva deras liv som unika.
8
Filipova, Julia. "Det karismatiska ledarskapet: en effektiv drivkraft i de svenska organisationerna/företagen." Thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186076.
Full text
9
Urban, Siri, and Emma Sjöberg. "Dubbla signaler om havret de maler : En studie baserat på Oaltys PR och karismatisk legitmitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433795.
Full textAbstract:
Oatly is a Swedish food company and one of the leading manufacturer of plant based dairy alternatives based on oats. They encourage people to consume their products because they are more environmentally friendly than cows-milk. Oatly’s two new co-owners, China Resources and Blackstone Growth, have caused Oatly tons of criticism since both co-owners have a reputation of not being environmentally friendly. The purpose of this study is to examine how Oatly is using public relations (PR) to meet young adult’s expectations in conjunction with the criticism regarding their new co-owners. The study also strives to investigate if young adults accept Oatly’s PR and therefore if Oatly’s charismatic legitimacy remains. It aims to answer two research questions, which read as follow: 1. How is Oalty using PR to remain their charismatic legitimacy among young adults? - What seems to be the purpose with the PR? 2. Do young adults accept Oatly’s PR? - Is the company’s charismatic legitimacy remaining according to young adults since Oatly’s new co-owners? The study is based on the theory of legitimacy by Max Weber (1938) interpreted by Arild Wæraas (2018), with main focus on the charismatic level of legitimacy. A critical discourse analysis focusing on two texts published by Oalty themselves, complemented by focusgroup discussions will be implemented to achieve the purpose of the study and answer the research questions. The study shows that the participants in the focusgroups don’t accept Oalty ́s PR since they thought Oalty could have responded more professionally to the criticism. Despite this the young adults disagree regarding if Oatly’s charismatic legitimacy remains. The study contributes with knowledge about how young adults think critically about hypocrisy and how this affects their attitude towards a company. Especially due to how they identify themselves with the company.
10
Hermansson, Louise, and Anja Engström. "I betraktarens öga : Ett medarbetarperspektiv på hur bra, effektivt och karismatiskt ledarskap karaktäriseras." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29455.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this paper is to, from an employees’ perspective, study how to define leadership and how a good leader is characterised in terms of traits, charisma and efficiency. Method: This study was made by using a qualitative approach with semi-structured interviews and has been collected through chain sampling. Theoretical framework: The basis of this study is theories that provide different definitions of leadership, traits required for leaders and also what efficiency, effective leadership and charismatic leaders means according to different researchers. Empiricism: Data for this study has been collected through seventeen interviews with people in varied positions. One of them was performed via mail and the remaining eye-to-eye. The age of the respondents varies as well as knowledge and experience of leadership, since all of them have or have had leaders and some of them are or have been leaders. Conclusion: The employees’ definition of leadership is based on traits and personality and show that there is a common link between good, effective and charismatic leadership. However, from the employees’ perspective it is not possible to find a clear equal sign between the three concepts.
Books on the topic "Karismatik"
1
Lambertus Martinus Sugiri van den Heuvel. Pastor Sugiri di hati umat Pembaharuan Karismatik Katolik Keuskupan Agung Jakarta. Jakarta: Komunitas Selibater Awam Putri Sion, 1995.
Find full text
2
al-Jambary, Syamsul Hidayat. Kepemimpinan karismatik dalam masyarakat modern: Studi kasus komunitas jamaah "Padang mBulan" di Menturo, Jombang, Jawa Timur : laporan penelitian. [Surakarta]: Fakultas Psikologi, Universitas Muhammadiyah Surakarta, 1999.
Find full text
3
Practicing the faith: The ritual life of Pentecostal-Charismatic Christians. New York: Berghahn Books, 2011.
Find full text
4
Allan, Anderson, ed. Studying global Pentecostalism: Theories and methods. Berkeley: University of California Press, 2010.
Find full text
5
Mexican karismata: The baroque vocation of Francisca de los Ángeles, 1674-1744. Lincoln, NE: University of Nebraska Press, 2004.
Find full text
6
Att vinna en tro och förlora sig själv: Om livet i sekter och karismatiska grupper. Stockholm: Natur & kultur, 2009.
Find full text
7
Lindhardt, Martin. Practicing the Faith: The Ritual Life of Pentecostal-Charismatic Christians. Berghahn Books, Incorporated, 2011.
Find full text
8
Lindhardt, Martin. Practicing the Faith: The Ritual Life of Pentecostal-Charismatic Christians. Berghahn Books, Incorporated, 2011.
Find full text
9
Bergunder, Michael, Allan Anderson, Andre F. Droogers, and Cornelis van der Laan. Studying Global Pentecostalism: Theories and Methods. University of California Press, 2010.
Find full text
10
Bergunder, Michael, Allan Anderson, and Andre F. Droogers. Studying Global Pentecostalism: Theories and Methods. University of California Press, 2010.
Find full textConference papers on the topic "Karismatik"
1
Wiyono, Bagus, Andre Rahmanto, and Prahastiwi Utari. "City Branding As the Local Government Communication Strategy to Get Brand Positioning in Public: Case Study of the Establishment of Madiun Karismatik as City Branding of Madiun City." In Proceedings of 1st Workshop on Environmental Science, Society, and Technology, WESTECH 2018, December 8th, 2018, Medan, Indonesia. EAI, 2019. http://dx.doi.org/10.4108/eai.8-12-2018.2283845.
Full text