To see the other types of publications on this topic, follow the link: Karismatik.
Dissertations / Theses on the topic 'Karismatik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Karismatik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Moberg, Jessica. "Karismatik och reflektion i högmoderniteten : En kvalitativ intervjustudie med tre medlemmar i New Life församling, Stockholm." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-889.
Full text
2
Sand, Harald. "Religiöst karismatiskt ledarskap : En jämförande fallstudie om Lewi Pethrus- (Pingströrelsen) och Ulf Ekmans (Livets Ord) religiösa karismatiska ledarskap." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34406.
Full textAbstract:
Lewi Pethrus and Ulf Ekman were two of the most well know religious charismatic leaders during the 20th century in Sweden. Lewi Pethrus as the unofficial leader of the Swedish Pentecostal movement (Pingströrelsen) and Ulf Ekman as the leader and founder of the Word of Life (Livets Ord). In the search for comparative studies between Pethrus and Ekman I didn’t find much studies done, therefore I see this as an attempt to contribute to fill up the knowledge gap. Both Pethrus and Ekman were successful in their charismatic leadership. The main question is if their success was built on the same components to create a charismatic unity in their leadership? The purpose with this study is to examine the similarities and differences in Pethrus and Ekman’s religious charismatic leadership, and to increase knowledge in comparative studies between Pethrus and Ekman for future studies on this subject. The main reasons to choosing Pethrus and Ekman is that both were/are well known public figures in Sweden outside their movements and that their charismatic leadership happened on different sides of the 20th century. Pethrus in the beginning of the century, Ekman in the end of the century. Both Pethrus and Ekman’s leadership was built on a strong inner vocation from God to be leaders. Both entrepreneurs built strong institutions, even though the vocation to preach the Word of God was the primary. The method to answer the purpose for this study is based on a double case-study methodology and infrastructure-sociologist Douglas F. Barnes four suggestions to analyse religious charismatic leadership, written in his article Charisma and Religious Leadership: An Historical Analysis (1978). The main purpose of the study was achieved: the similarities and differences between Lewi Pethrus-and Ulf Ekman’s religious charismatic leadership was presented, which resulted in more knowledge in comparative studies between Pethrus-and Ekman's religious charismatic leadership.2018-06-10
3
Joachim, Rogulla. "Myten om det karismatiska ledarskapet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193231.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap. Denna modell består av tre delar; Ledaren, Följarna och relationer samt Situationen. Denna modell används sedan för att med hjälp av Steve Jobs, känd bland annat för att ha varit karismatisk, visa att karismatiskt ledarskap inte är en personlig egenskap. Utan att den består av dessa tre delar och växer under en process för att bli starkare.This Bachelor thesis takes a closer look at the charismatic leadership that often is claimed to be a trait that some people are born with. It is often said that people like Gandhi, Barack Obama and Olof Palme had this particular trait. A trait that would make people follow the leader willingly despite themselves and cater to his or her every whim. This thesis aims to problematize this and see if charisma as a personal trait really is true. With the help of the father of charisma, Max Weber, and research about leadership and charisma, this paper draws a model and tries to understand if charismatic leadership is more depended on these three components; The leader, the followers and the situation. This model is then applied to Steve Jobs, famous to be a charismatic person, and his career to try to show that charisma is not a personal trait. The thesis concludes that charisma is built on these three components and that charisma is a part of a process, which makes it come alive and grow.
4
Golombioschi, Jonsson Violeta, and Ulrika Lundmark. "Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9793.
Full textAbstract:
Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011 – 05 Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren? Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag. Undersökningen har genomförts genom läsning av olika skrifter om historisk och modern ledarskap. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie eftersom basen i undersökningen består av redan skrivet material men det finns inslag av kvantitativ studie där våra egna erfarenheter av olika ledarskaps typer har huvudrollen. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell, analys av det historiska och dagens karismatiska ledarskap. Utifrån dessa perspektiv har vi försökt få oss en uppfattning om vilken typ av ledarskap, framtidens samhälle kan acceptera. Resultat & slutsats: Vår slutsats är att, beroende på var i samhället vi befinner oss, kommer vi att träffa olika slags ledare men att det karismatiska ledarskapet (en del av den) kommer att flätas ihop med en demokratisk organisation och möjligheten att en ny ledarskapstil tar form är stort. Rsultatet av studien redovisas i sista kapitlet som är slutsatsen. Förslag till fortsatt forskning: Av alla ledarskapstilar har vi begränsat denna studie till det karismatiska ledarskapet som vi tyckte var en fascinerande ämne. Det karismatiska ledarskapet är värt att studeras och dokumenteras mer detaljerat. Vi tror att en studie som går ut på att hitta de nyanser som eventuell kan förena den demokratiska ledarskapstilen med den karismatiska skulle vara intressant. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökning av vår egen förståelse om hur det karismatiska ledarskapet fungerar och öppnar porten för en mängd uppsatsmöjligheter för kommande studenter. Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, historiska ledare, karisma, karismatiska ledareTitle: Back to the future. The return of the charismatic leadership. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2011 – 05 Aim: The purpose of this study is to show by means of historical examples how the charismatic leadership has acted on the world scene and discuss its possible return. More specifically we want answers to those questions: How we want to define the charismatic leaders in the future? What is the ideal leadership and why? Is there a future for the charismatic leader? Method: Using historical examples, we look for the charismatic leadership characteristics. The survey was conducted through the reading of various writings on historical and contemporary leadership. The essay is based on a qualitative study because the base of the study consists of already written material but there is an element of quantitative study in which our own experience of different leadership types has the lead role. This study is based on an analysis model, analysis of the historical and present-day charismatic leadership. From these perspectives, we have tried to get an idea of what kind of leadership, the future society can accept. Result & Conclusions: Our conclusion is that depending on where in society we are, we will meet with various types of leaders but to the charismatic leadership (part of) will be intertwined with a democratic organization and the possibility that a new leadership style takes shape is big.The results of the study will be presented in our last chapter, conclusions. Suggestions for future research: Of all the leadership styles, we have restricted this study to the charismatic leadership that we thought was a fascinating topic. The charismatic leadership is worth being studied and documented in more detail. We believe that a study about to find the nuances that make possible to reconcile the democratic leadership style with the charismatic leadership would be interesting. Contribution of the thesis: The essay has contributed to an increase in our understanding of how the charismatic leadership works and opens the door for a variety of essay options for future students. Key words: Leadership, leadership styles, historical leaders, charisma, charismatic leaders
5
Lundström, Erik. "Kristen hederskultur : En studie om hedersrelaterad ecklesiologi i pentekostal-karismatisk kontext." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418787.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen använder hederskulturbegreppets teorier för att undersöka hederskultur inom det pentekostal-karismatiska fältet i Sverige. Materialet består av intervjuer med personer som växt upp i en pentekostal-karismatisk miljö samt av predikningar, litteratur och inlägg i sociala medier. Jag finner att materialet delvis innehåller sådant som kan sägas vara en annan i forskning belagd hederskultur, enkelt uttryckt »traditionell hederskultur« – det vill säga att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Jag kallar denna variant av hederskultur för »kristen hederskultur«, ett begrepp jag gör ett försök att definiera. Uppsatsens ärende är att granska relationen mellan hederskulturen och kyrkosynen i dessa församlingsmiljöer. Jag finner att renhetsidealen i kyrkosynen – som jag bland annat kallar »fromhetsheder« – bidrar till hederskulturen. Dessa ideal tar i sin tur utgångspunkt i en föreställning om Bibelns auktoritet som rättesnöre för livet vilket gör föräldrarnas uppfostran av barnen i min studie strängare. Den karismatiska förståelsen av världen kan också leda till en alternativ barnuppfostran. Vikten av helighet komplicerar och begränsar även de ungas liv i mitt material. Jag avslutar med att föreslå begreppet »hedersrelaterad ecklesiologi«, en kyrkosyn som jag menar karakteriseras av en ortodox lära, en gemenskap som kräver Guds renhet, en stark församlings-identitet som missionerande, samt en karismatisk praktik.
6
Noreheim, Edwin, and Nathalie Johansson. "Ledarskapsverktyg över tid : En fallstudie av IKEA Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16909.
Full textAbstract:
Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer. Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt? Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag. Vi använde oss av djupintervjuer med sex anställda från IKEA. Innan intervjuerna utfördes hade vi förberett en intervjumall där vi anpassade frågorna till respektive respondent. I skrivandet av uppsatsen har vi valt att sträva efter ett opartiskt, verkligt och objektivt förhållningsätt för att få fram en bild av verkligheten med hjälp av teori. Vi tog hjälp av tidigare etablerade teorier inom ledarskap och företagskultur bl.a. Salzer-Mörlings teorier om kulturella uttryck samt situationsanpassat ledarskap och karismatiskt ledarskap, Scheins modell om att företagskultur liknande en lök, Stinchcombes artikel Social structure and the founding of organizations i ett försök att analysera den empirin vi fått tillgång till att undersöka. Utifrån undersökningar av IKEA anser skribenterna att teorier stämmer överens med den verklighet som har studerats i denna uppsats. Skribenterna återknyter problemformuleringen, syftet och frågeställningarna i slutsatsen. Där besvaras även frågeställningen, där skribenterna har kommit fram till att mycket av den initiala ledarskapskulturen fortfarande är bestående inom IKEA. Skribenterna fann att Ingvar Kamprads testamente fortfarande följs och att de anställda är väl medvetna om budskapet i testamentet. Klädkoden är en materiell kulturell symbol som används som ett verktyg för att hålla ledarskapskulturen intakt. Genom att anställa likasinnade blir även detta ett verktyg för att bibehålla den starka ledarskapskulturen. Ett annat verktyg företaget använder sig av är att rekrytera chefsposter främst inom organisationen för att stärka och bibehålla normerna, värderingarna samt kulturen. Detta stärks genom alla internutbildningar som erbjuds inom organisationen. Även den hårda inskolningen är ett verktyg företaget använder sig av för att hålla ledarskapskulturen intakt, samt motivationen som sätts tidigt hos medarbetarna att de ska kunna göra karriär inom företaget för att bevara sin personal samt att låta de utvecklas inom organisationen.
7
Westerblom, Björn. "Konstruktionen av en karismatisk ledare : En jämförande studie av Raël och L. Ron Hubbard." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30390.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att använda en komparativanalys för att påvisa likheter och olikheter hos två ledare för nya religiösa rörelser; den Raeliska rörelsen och Scientologikyrkan. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där rörelsernas eget material såväl som publicerade texter från forskare som studerat rörelserna studerats. Ledare av olika rörelser tillskrivs ofta en karisma vilket får människor att följa dem. Karisma behöver inte bara vara knutet till en person utan även till föremål som exempelvis texter hen producerat. Processen där följarna till en person med karisma lär sig känna igen och erkänna ledarnas karisma kallas karismatisering. De två begreppen har undersökts av Eileen Barker och uppsatsen undersöker hur dessa processer gestaltats när de två ledarna Raël och L. Ron Hubbard beskrivs av sina respektive rörelser. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna tillskrivs unika egenskaper och kunskaper som gör dem till mer än vanliga människor. De två ledarnas beskrivs som utvalda av en högre makt för att kunna leda människor till ett bättre liv och mående. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna som undersökts tillskrivits karisma av sina rörelser och hur de fått den tillskriven genom de hagiografier som skapats för att beskriva deras liv som unika.
8
Filipova, Julia. "Det karismatiska ledarskapet: en effektiv drivkraft i de svenska organisationerna/företagen." Thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186076.
Full text
9
Urban, Siri, and Emma Sjöberg. "Dubbla signaler om havret de maler : En studie baserat på Oaltys PR och karismatisk legitmitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433795.
Full textAbstract:
Oatly is a Swedish food company and one of the leading manufacturer of plant based dairy alternatives based on oats. They encourage people to consume their products because they are more environmentally friendly than cows-milk. Oatly’s two new co-owners, China Resources and Blackstone Growth, have caused Oatly tons of criticism since both co-owners have a reputation of not being environmentally friendly. The purpose of this study is to examine how Oatly is using public relations (PR) to meet young adult’s expectations in conjunction with the criticism regarding their new co-owners. The study also strives to investigate if young adults accept Oatly’s PR and therefore if Oatly’s charismatic legitimacy remains. It aims to answer two research questions, which read as follow: 1. How is Oalty using PR to remain their charismatic legitimacy among young adults? - What seems to be the purpose with the PR? 2. Do young adults accept Oatly’s PR? - Is the company’s charismatic legitimacy remaining according to young adults since Oatly’s new co-owners? The study is based on the theory of legitimacy by Max Weber (1938) interpreted by Arild Wæraas (2018), with main focus on the charismatic level of legitimacy. A critical discourse analysis focusing on two texts published by Oalty themselves, complemented by focusgroup discussions will be implemented to achieve the purpose of the study and answer the research questions. The study shows that the participants in the focusgroups don’t accept Oalty ́s PR since they thought Oalty could have responded more professionally to the criticism. Despite this the young adults disagree regarding if Oatly’s charismatic legitimacy remains. The study contributes with knowledge about how young adults think critically about hypocrisy and how this affects their attitude towards a company. Especially due to how they identify themselves with the company.
10
Hermansson, Louise, and Anja Engström. "I betraktarens öga : Ett medarbetarperspektiv på hur bra, effektivt och karismatiskt ledarskap karaktäriseras." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29455.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this paper is to, from an employees’ perspective, study how to define leadership and how a good leader is characterised in terms of traits, charisma and efficiency. Method: This study was made by using a qualitative approach with semi-structured interviews and has been collected through chain sampling. Theoretical framework: The basis of this study is theories that provide different definitions of leadership, traits required for leaders and also what efficiency, effective leadership and charismatic leaders means according to different researchers. Empiricism: Data for this study has been collected through seventeen interviews with people in varied positions. One of them was performed via mail and the remaining eye-to-eye. The age of the respondents varies as well as knowledge and experience of leadership, since all of them have or have had leaders and some of them are or have been leaders. Conclusion: The employees’ definition of leadership is based on traits and personality and show that there is a common link between good, effective and charismatic leadership. However, from the employees’ perspective it is not possible to find a clear equal sign between the three concepts.
11
Mithander, Linda, and Malin Läckgren. "Revisorns oberoende : Med fokus på klientens ledarskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18879.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Linda Mithander & Malin Läckgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014 Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap. Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument “Multifactor Leadership Questionnaire”, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder. Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende. Däremot framkom inget signifikant samband mellan klientens transformativa ledarskap och revisorns oberoende. Utifrån vår litteraturundersökning och fördjupning i tidigare studier så var det för oss föga förvånade att det karismatiska ledarskapet uppvisade ett signifikant samband med revisorns oberoende, då detta ledarskap påverkar anställda eftersom de uppfattas som starka, effektiva och att de har tilltalande visioner. Däremot förvånade det oss lite att vi inte fick det minsta samband mellan transformativt ledarskap och revisorns oberoende, då dessa två ledarskap enligt existerande undersökningar är väldigt överlappande med varandra. Förslag till fortsatt forskning: Det framkom intressanta samband i vår undersökning, som skulle kunna ge svar på under vilka förhållanden revisorn ser sin klient som transformativ respektive karismatisk. Detta skulle vara en intressant vinkling för framtida forskning. Uppsatsens bidrag: Kunskap om huruvida det karismatiska och transformativa ledarskapet har en påverkan på revisorns oberoende, vilket kan vara till nytta för revisionsbolagen för att uppmärksamma samhällets förtroendebrist för revisorn. Nyckelord: Oberoende, karismatiskt ledarskap, transformativt ledarskap, revisor.Abstract Title: Auditor’s independence with focus on the client’s leadership Level: Final assignment for Bachelor Degree in Buisness Administration Author: Linda Mithander & Malin Läckgren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 Aim: Our study aims to investigate how the auditor’s independence is affected by the client’s charismatic- and transformational leadership. Method: We have used quantitative survey in our study. The survey we used is based on Bass (1981) measuring “Multifactor Leadership Questionnaire”, which measures the leaderships. In addition, we used two audit case so as to be able to measure the auditor’s independence. The survey was sent to approved and certified public accountants in Sweden, and the collected data were analyzed and reported using relevant statistical methods. Results & Conclusions: Our study resulted in a confirmatory that the clients charismatic leadership had affect on the auditors independence. On the contrary there were no significant connection between the clients transformative leadership and the auditors independence. By our literature survey and recess in prior research so be it’s hardly surprising that charismatic leadership exhibited a significant connection with the auditors independence, then this leadership affects employees because they are strong, effective and that they have appealing visions. However, it surprised us a bit that we did not have the slightest connection between transformational leadership and independence of the auditor, then these two leadership under existing studies are very overlapping. Suggestions for future research: It appeard interesting correlations in our study, which could provide answers to the conditions under which the auditor sees his client as transformative and charasmatic. This would be an intersting spin for future research. Contribution of the thesis: Whether the knowledge of the charismatic and transfromational leadership has an impact on auditor independence, which can be useful for auditing firms to pay attention to society’s lack of confidence in the auditor. Key words: Independence, charismatic leadership, transformational leadership, auditors.
12
Lundqvist, Emma. ""Folk brukar vilja falla här" : En studie om religiösa kroppsliga upplevelser hos kristna karismatiker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18058.
Full textAbstract:
In this paper I aimed to explore the bodily experiences and expressions that Christian charismatics interpret as religious. The so-called presence of God and the so-called gifts of the spirit were in focus in the gathering of information. My purpose was to find out how the social community of the Christian charismatics affects the subjective bodily experiences that are interpreted as religious by the individual. The main questions were: 1: How do Christian charismatics describe religious experiences and their effect on the body? 2: What bodily expressions of religious experience can be observed in Christian charismatic contexts? 3: Is there a common way of expressing the experience of God's presence (individually or in a group) and how, in this case, can any resemblance be explained? The methods used to answer these questions were qualitative interviews and participant observations, which then were analyzed by the anthropologist Thomas J. Csordas theory of embodiment. By applying his theory on a Swedish-based material I hope to bring a new perspective into the research on this subject and inspire to further research and curiosity about Christian charismatics in Sweden. In this essay phenomena such as falling in the spirit, speaking in tongues, and healing were analyzed. Some of the phenomena, which are interpreted as presences of God by the believer, could be explained according to the theory of embodiment, but some could not. The similarities of bodily religious experiences among different groups of Christian charismatics can be explained with the concept of habitus. That is because even though the groups may have long distances between them, the still share behaviors and belief systems , for example the Bible, as common ideas in the global habitus of Christian charismatics.
13
Bergström, Erika. "Revisorers förhandlingsstrategier : En kvantitativ studie av hur klientens karismatiska ledarskap påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24299.
Full textAbstract:
Syfte: Studien syftar till att undersöka hur valet av revisorns initiala förhandlingsstrategi påverkas av det karismatiska ledarskapet utövat av klientens CFO. Studiens forskningsfrågor berör även vilka förhandlingsstrategier som är det mest sannolika att revisorn väljer att tillämpa när klientens CFO upplevs som karismatisk. Metod: Studien baseras på positivistiskt synsätt där jag genom en deduktiv ansats har prövat resultatet från en kvantitativ undersökning mot teorier inom området. Studien har en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen gjordes genom en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till revisorer verksamma i Sverige. Resultat & slutsats: Studien bekräftar att begreppet karismatisk ledare är relevant i sammanhanget då det visar att respondenterna upplever starka och svaga ledare i sin dagliga förhandlingsgärning i termer av karismatiska ledare. Vidare kunde studien identifiera ett samband mellan en av förhandlingsstrategierna och karismatiskt ledarskap. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att gestalta förhandlingen mellan revisorer och klienter som ett socialt fenomen där möjligheten att inflyta över motparten är central. Vidare är studien ensam om att undersöka karismatiskt ledarskap som påverkansfaktor på revisorns val av förhandlingsstrategi. Förslag till fortsatt forskning: Studiens begränsningar utgörs av den låga svarsfrekvensen och svårigheten att iscensätta effekterna av ett karismatiskt ledarskap. Vidare studier bör anta en mer experimentell karaktär för att ytterligare kunna förklara den potentiella effekten som det karismatiska ledarskapet kan ha på revisorers val av förhandlingsstrategi samt en studie av hur klientens val av förhandlingsstrategi påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi.Aim: The study aims at investigating how the choice of the auditor's initial negotiation strategy is influenced by the charismatic leadership exercised by the client's CFO. The research questions also concern which negotiation strategies are most likely that the auditor chooses to apply when the client's CFO is perceived as charismatic. Method: The study is based on positivistic and deductive approach, through which I have tested the result of a quantitative survey with theories in the field. The study has a cross sectional design. The data collection was done through a web-based survey that was sent to auditors operating in Sweden. Result & Conclusions: The study confirms that the term charismatic leader is relevant in this context as it shows that respondents experience strong and weak leaders in their daily negotiation action in terms of charismatic leaders. Furthermore, the study could identify a link between one of the negotiation strategies and charismatic leadership. Suggestions for future research: The study contributes to the accounting literature by stating the relationship between auditors and their clients, and more specifically the negotiation between auditors and clients as a social phenomenon. Furthermore, the study is alone in applying the charismatic leadership as an impact factor on the auditor's choice of negotiation strategy. Contribution of the thesis: The limitations of the study consist of the low response rate and the difficulty in staging the effects of charismatic leadership. Further studies should adopt a more experimental character to further explain the potential impact that charismatic leadership may have on the auditors' choice of negotiation strategy as well as a study of how the client's choice of negotiation strategy influences the auditor's choice of negotiation strategy.
14
Lindén, Anna, and Marie Rudolfsson. "Den karismatiske, den resultatinriktade, den lättsamme och den lojale : en studie av projektledare i stora, komplexa utvecklingsprojekt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1037.
Full textAbstract:
Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person.
Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare.
Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft.
Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.
15
Engström, Annie, and Linda Byrlind. "“Det är snarare en rörelse än bara ett företag” : En studie om Oatlys karismatiska legitimitet under bemötandet av extern kritik." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-437034.
Full textAbstract:
Purpose - This paper aims to examine the charismatic legitimacy of the organization Oatly, a vegan food brand, following the criticism from external stakeholders concerning Oatly’s new shareholder; the investment firm Blackstone Group. The study explores the views of young external stakeholders in regard to the statement Oatly issued in response to the criticism. The paper’s final purpose is to understand if Oatly is considered to be charismatically legitimate, and have established a charismatic legitimacy which protects them when facing criticism. Methodology - The theoretical framework of Conger and Kanungo (1998) charismatic leadership scale is adopted to analyze the views of young external stakeholders regarding Oatly’s response. Triangulation of qualitative and quantitative methodological approaches can reveal how stakeholders interpret Oatly’s statement. Findings - Stakeholders were critical of the investment, yet simultaneously perceived Oatly as charismatic. Oatly’s established charismatic legitimacy enables the organization to make decisions that stakeholders perceive as defying of Oatlys’s fundamental ideology. Research implications - The results have an impact on a societal level since it provides knowledge in regard to how organizations can use their established charismatic legitimacy to influence the public debate related to their actions. Originality/Value - The paper examines how consumer criticism affects the charismatic legitimacy of a vegan food brand through the lens of young external stakeholders. Furthermore, the study raises the importance of an established charismatic legitimacy for organizations when facing criticism concerning misalignments between the organization's actions and ideology. Keywords - Oatly, charismatic legitimacy, Weber, organizational external communication. Paper type - Research paper.
16
Pihlgren, Rebecca. "Hur beskrivs begreppet nya religiösa rörelser utifrån olika forskares perspektiv? : En begreppshistorisk studie – Vad är egentligen nya religiösa rörelser?" Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30746.
Full textAbstract:
Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.
17
Sundlöf, Ellinor, and Gabriella Norrby. "Bakom kulisserna på SF Bio AB : En undersökning av olika ledarstilar." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134242.
Full textAbstract:
Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla. Utifrån dessa perspektiv har vi kunnat analysera vilken typ av ledningsstil de biografansvariga har. Det resultat vi kommer fram till, är att majoriteten av SF Bios biografansvariga är karismatiska ledare sett till deras ledningsstil. Trots SF Bios tydliga arbetsbeskrivningar och policys som utgör begränsningar, är det karismatiskt ledarskap som är den mest frekventa ledningsstilen.
18
Lindgren, Michaela. "När grundaren konverterar : En kvalitativ studie om församlingsmedlemmars reaktioner efter Ulf Ekmans konvertering till den katolska kyrkan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71219.
Full textAbstract:
Abstract The ninth of March 2014, the founder of Word of Life Ulf Ekman announced that he had decided to convert to the Catholic Church, a church he previously believed was the church of the Devil. This study investigates what consequences his decision had on members of two congregations in southern Sweden that are connected with Word of Life. The research is based on interviews of the congregation´s pastor, youth pastor and four congregation members. Ekman has during all his years as the leader of Word of Life been a respected leader and role model for the members. Furthermore, Ekman was convinced that he was chosen by God to lead this congregation. Previous research have shown that a leader of a congregation has a large influence on the members’ faith, but also that the members have a large influence on the leadership. According to Stroope, the social network and activities within a congregation play a major part of the members’ behavior. The result has been analysed using Weber’s definition of a charismatic leader, and Berger’s plausibility structure. The result shows that Ekman’s decision had consequences for the congregation, consequences that were influenced by the members’ strong belief that the Catholic Church is the big harlot and their view of Ekman as a charismatic leader. A large group of members decided to leave because of Ekman’s decision.
19
Olsson, Arne. "Förnyelse och enhet. Motsatspar eller partners? : En frågeställning belyst av den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla 1975-2000." Thesis, Uppsala universitet, Kyrkovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193422.
Full textAbstract:
1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000.During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.
20
Söderström, Sabina, and Anna Indal. "Sociala identitetsperspektiv på revisorers oberoende." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18860.
Full textAbstract:
Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter.Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.
21
Kihlström, Eva. "Actio, pronuntiatio, starkt etos och pistis : en studie av Martin Luther King, John F Kennedy och Bill Clinton." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-898.
Full textAbstract:
How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).
Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.
22
Lundgren, Veronika. "Betydelsen av samhälleliga och historiska kontexter för sekters uppkomst : en jämförande studie av Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6346.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie är att finna samhälleliga och historiska kontexter som sammanbinder Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och karismatiska ledare presenteras. Fokus ligger på vilka likheter och skillnader som finns i deras uppbyggnad och tro, hur samhället såg ut när dessa sekter uppstod och om man kan finna några gemensamma nämnare när det gäller självmorden, alternativt morden.
Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden har alla något gemensamt. De iscensatte tre av historiens största religiösa tragedier genom tiderna. Alla tre sekterna lämnade jordens yta genom att medlemmarna tillsammans med ledarna begick självmord för att komma till en bättre värld.
Alla tre sekternas självmord kantades av samhällets motstånd och det finns historiska incidenter som kan ha att göra med grundandet av dessa grupper. Det är viktigt att man ser till de historiska och sociala faktorerna för att kunna förstå hur en sekt utvecklas på ett visst sätt och hur deras verksamhet har kunnat leda fram till ett kollektivt självmord.
23
von, Uckermann Alexander, and Viktor Bergström. "Transaktionellt och transformativt ledarskap : Ur ett kvalitativt medarbetarperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24304.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to investigate what the personnel considers about transactional and transformational leadership regarding the leader's use of contingent reward, management by exception, charisma/inspirational leadership, intellectual stimulation and individualized consideration leadership. For this qualitative study, a semi- structured interview guide was used to investigate six employee perceptions of the leadership styles on a company in central Sweden. The result was analyzed by deductive thematic methodology to identify keywords linked to respective theme and subcategory based on the Bass Factor Model (1985) (Avolio, Bass & Jung, 1999) division of leadership. The result presents the personnel’s perspective and adds to the knowledge of the employees view on meaning and implication of leadership. The result gives a picture of both transactional and transformational leadership as oriented to satisfying the needs of the employees in a workplace. The findings can give the organization greater understanding of how leadership can be applied to the workplace according to employee interests.Syftet med studien var att undersöka vad personalen anser om transaktionellt och transformativt ledarskap avseende ledarens användande av villkorad belöning, leda genom avvikelser, karismatiskt/inspirerande, intellektualiserande och individualiserande ledarskap. För denna kvalitativa studie användes en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka sex medarbetares uppfattningar av ledarskapsstilarna på ett företag i mellersta Sverige. Materialet analyserades genom deduktiv tematisk metod för att identifiera nyckelord kopplade till respektive tema och underkategori baserade på Bass faktormodell (1985) (Avolio, Bass & Jung, 1999). Resultatet presenterar personalens perspektiv på ledarskap och bidrar med kunskap om hur medarbetarna ser på betydelsen och tillämpningen av ledarskap. Det framkom en bild av både transaktionellt och transformativt ledararskap som inriktat på att tillfredsställa medarbetares behov i arbetslivet. Resultatet kan ge organisationen ökad förståelse för hur ledarskap kan tillämpas på arbetsplatsen enligt medarbetarnas intressen.