Academic literature on the topic 'Karismatisk ledarskap'

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer. Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt? Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag. Vi använde oss av djupintervjuer med sex anställda från IKEA. Innan intervjuerna utfördes hade vi förberett en intervjumall där vi anpassade frågorna till respektive respondent. I skrivandet av uppsatsen har vi valt att sträva efter ett opartiskt, verkligt och objektivt förhållningsätt för att få fram en bild av verkligheten med hjälp av teori. Vi tog hjälp av tidigare etablerade teorier inom ledarskap och företagskultur bl.a. Salzer-Mörlings teorier om kulturella uttryck samt situationsanpassat ledarskap och karismatiskt ledarskap, Scheins modell om att företagskultur liknande en lök, Stinchcombes artikel Social structure and the founding of organizations i ett försök att analysera den empirin vi fått tillgång till att undersöka. Utifrån undersökningar av IKEA anser skribenterna att teorier stämmer överens med den verklighet som har studerats i denna uppsats. Skribenterna återknyter problemformuleringen, syftet och frågeställningarna i slutsatsen. Där besvaras även frågeställningen, där skribenterna har kommit fram till att mycket av den initiala ledarskapskulturen fortfarande är bestående inom IKEA. Skribenterna fann att Ingvar Kamprads testamente fortfarande följs och att de anställda är väl medvetna om budskapet i testamentet. Klädkoden är en materiell kulturell symbol som används som ett verktyg för att hålla ledarskapskulturen intakt. Genom att anställa likasinnade blir även detta ett verktyg för att bibehålla den starka ledarskapskulturen. Ett annat verktyg företaget använder sig av är att rekrytera chefsposter främst inom organisationen för att stärka och bibehålla normerna, värderingarna samt kulturen. Detta stärks genom alla internutbildningar som erbjuds inom organisationen. Även den hårda inskolningen är ett verktyg företaget använder sig av för att hålla ledarskapskulturen intakt, samt motivationen som sätts tidigt hos medarbetarna att de ska kunna göra karriär inom företaget för att bevara sin personal samt att låta de utvecklas inom organisationen.

Lewi Pethrus and Ulf Ekman were two of the most well know religious charismatic leaders during the 20th century in Sweden. Lewi Pethrus as the unofficial leader of the Swedish Pentecostal movement (Pingströrelsen) and Ulf Ekman as the leader and founder of the Word of Life (Livets Ord). In the search for comparative studies between Pethrus and Ekman I didn’t find much studies done, therefore I see this as an attempt to contribute to fill up the knowledge gap. Both Pethrus and Ekman were successful in their charismatic leadership. The main question is if their success was built on the same components to create a charismatic unity in their leadership? The purpose with this study is to examine the similarities and differences in Pethrus and Ekman’s religious charismatic leadership, and to increase knowledge in comparative studies between Pethrus and Ekman for future studies on this subject. The main reasons to choosing Pethrus and Ekman is that both were/are well known public figures in Sweden outside their movements and that their charismatic leadership happened on different sides of the 20th century. Pethrus in the beginning of the century, Ekman in the end of the century. Both Pethrus and Ekman’s leadership was built on a strong inner vocation from God to be leaders. Both entrepreneurs built strong institutions, even though the vocation to preach the Word of God was the primary. The method to answer the purpose for this study is based on a double case-study methodology and infrastructure-sociologist Douglas F. Barnes four suggestions to analyse religious charismatic leadership, written in his article Charisma and Religious Leadership: An Historical Analysis (1978). The main purpose of the study was achieved: the similarities and differences between Lewi Pethrus-and Ulf Ekman’s religious charismatic leadership was presented, which resulted in more knowledge in comparative studies between Pethrus-and Ekman's religious charismatic leadership.

2018-06-10

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap. Denna modell består av tre delar; Ledaren, Följarna och relationer samt Situationen. Denna modell används sedan för att med hjälp av Steve Jobs, känd bland annat för att ha varit karismatisk, visa att karismatiskt ledarskap inte är en personlig egenskap. Utan att den består av dessa tre delar och växer under en process för att bli starkare.
This Bachelor thesis takes a closer look at the charismatic leadership that often is claimed to be a trait that some people are born with. It is often said that people like Gandhi, Barack Obama and Olof Palme had this particular trait. A trait that would make people follow the leader willingly despite themselves and cater to his or her every whim. This thesis aims to problematize this and see if charisma as a personal trait really is true. With the help of the father of charisma, Max Weber, and research about leadership and charisma, this paper draws a model and tries to understand if charismatic leadership is more depended on these three components; The leader, the followers and the situation. This model is then applied to Steve Jobs, famous to be a charismatic person, and his career to try to show that charisma is not a personal trait. The thesis concludes that charisma is built on these three components and that charisma is a part of a process, which makes it come alive and grow.

Sammanfattning Titel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Linda Mithander & Malin Läckgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014 Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap. Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument “Multifactor Leadership Questionnaire”, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder. Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende. Däremot framkom inget signifikant samband mellan klientens transformativa ledarskap och revisorns oberoende. Utifrån vår litteraturundersökning och fördjupning i tidigare studier så var det för oss föga förvånade att det karismatiska ledarskapet uppvisade ett signifikant samband med revisorns oberoende, då detta ledarskap påverkar anställda eftersom de uppfattas som starka, effektiva och att de har tilltalande visioner. Däremot förvånade det oss lite att vi inte fick det minsta samband mellan transformativt ledarskap och revisorns oberoende, då dessa två ledarskap enligt existerande undersökningar är väldigt överlappande med varandra. Förslag till fortsatt forskning: Det framkom intressanta samband i vår undersökning, som skulle kunna ge svar på under vilka förhållanden revisorn ser sin klient som transformativ respektive karismatisk. Detta skulle vara en intressant vinkling för framtida forskning. Uppsatsens bidrag: Kunskap om huruvida det karismatiska och transformativa ledarskapet har en påverkan på revisorns oberoende, vilket kan vara till nytta för revisionsbolagen för att uppmärksamma samhällets förtroendebrist för revisorn. Nyckelord: Oberoende, karismatiskt ledarskap, transformativt ledarskap, revisor.
Abstract Title: Auditor’s independence with focus on the client’s leadership Level: Final assignment for Bachelor Degree in Buisness Administration Author: Linda Mithander & Malin Läckgren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 Aim: Our study aims to investigate how the auditor’s independence is affected by the client’s charismatic- and transformational leadership. Method: We have used quantitative survey in our study. The survey we used is based on Bass (1981) measuring “Multifactor Leadership Questionnaire”, which measures the leaderships. In addition, we used two audit case so as to be able to measure the auditor’s independence. The survey was sent to approved and certified public accountants in Sweden, and the collected data were analyzed and reported using relevant statistical methods. Results & Conclusions: Our study resulted in a confirmatory that the clients charismatic leadership had affect on the auditors independence. On the contrary there were no significant connection between the clients transformative leadership and the auditors independence. By our literature survey and recess in prior research so be it’s hardly surprising that charismatic leadership exhibited a significant connection with the auditors independence, then this leadership affects employees because they are strong, effective and that they have appealing visions. However, it surprised us a bit that we did not have the slightest connection between transformational leadership and independence of the auditor, then these two leadership under existing studies are very overlapping. Suggestions for future research: It appeard interesting correlations in our study, which could provide answers to the conditions under which the auditor sees his client as transformative and charasmatic. This would be an intersting spin for future research. Contribution of the thesis: Whether the knowledge of the charismatic and transfromational leadership has an impact on auditor independence, which can be useful for auditing firms to pay attention to society’s lack of confidence in the auditor. Key words: Independence, charismatic leadership, transformational leadership, auditors.

Purpose: The purpose of this paper is to, from an employees’ perspective, study how to define leadership and how a good leader is characterised in terms of traits, charisma and efficiency. Method: This study was made by using a qualitative approach with semi-structured interviews and has been collected through chain sampling. Theoretical framework: The basis of this study is theories that provide different definitions of leadership, traits required for leaders and also what efficiency, effective leadership and charismatic leaders means according to different researchers. Empiricism: Data for this study has been collected through seventeen interviews with people in varied positions. One of them was performed via mail and the remaining eye-to-eye. The age of the respondents varies as well as knowledge and experience of leadership, since all of them have or have had leaders and some of them are or have been leaders. Conclusion: The employees’ definition of leadership is based on traits and personality and show that there is a common link between good, effective and charismatic leadership. However, from the employees’ perspective it is not possible to find a clear equal sign between the three concepts.

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011 – 05 Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren? Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag. Undersökningen har genomförts genom läsning av olika skrifter om historisk och modern ledarskap. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie eftersom basen i undersökningen består av redan skrivet material men det finns inslag av kvantitativ studie där våra egna erfarenheter av olika ledarskaps typer har huvudrollen. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell, analys av det historiska och dagens karismatiska ledarskap. Utifrån dessa perspektiv har vi försökt få oss en uppfattning om vilken typ av ledarskap, framtidens samhälle kan acceptera. Resultat & slutsats: Vår slutsats är att, beroende på var i samhället vi befinner oss, kommer vi att träffa olika slags ledare men att det karismatiska ledarskapet (en del av den) kommer att flätas ihop med en demokratisk organisation och möjligheten att en ny ledarskapstil tar form är stort. Rsultatet av studien redovisas i sista kapitlet som är slutsatsen. Förslag till fortsatt forskning: Av alla ledarskapstilar har vi begränsat denna studie till det karismatiska ledarskapet som vi tyckte var en fascinerande ämne. Det karismatiska ledarskapet är värt att studeras och dokumenteras mer detaljerat. Vi tror att en studie som går ut på att hitta de nyanser som eventuell kan förena den demokratiska ledarskapstilen med den karismatiska skulle vara intressant. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökning av vår egen förståelse om hur det karismatiska ledarskapet fungerar och öppnar porten för en mängd uppsatsmöjligheter för kommande studenter. Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, historiska ledare, karisma, karismatiska ledare
Title: Back to the future. The return of the charismatic leadership. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2011 – 05 Aim: The purpose of this study is to show by means of historical examples how the charismatic leadership has acted on the world scene and discuss its possible return. More specifically we want answers to those questions: How we want to define the charismatic leaders in the future? What is the ideal leadership and why? Is there a future for the charismatic leader? Method: Using historical examples, we look for the charismatic leadership characteristics. The survey was conducted through the reading of various writings on historical and contemporary leadership. The essay is based on a qualitative study because the base of the study consists of already written material but there is an element of quantitative study in which our own experience of different leadership types has the lead role. This study is based on an analysis model, analysis of the historical and present-day charismatic leadership. From these perspectives, we have tried to get an idea of what kind of leadership, the future society can accept. Result & Conclusions: Our conclusion is that depending on where in society we are, we will meet with various types of leaders but to the charismatic leadership (part of) will be intertwined with a democratic organization and the possibility that a new leadership style takes shape is big.The results of the study will be presented in our last chapter, conclusions. Suggestions for future research: Of all the leadership styles, we have restricted this study to the charismatic leadership that we thought was a fascinating topic. The charismatic leadership is worth being studied and documented in more detail. We believe that a study about to find the nuances that make possible to reconcile the democratic leadership style with the charismatic leadership would be interesting. Contribution of the thesis: The essay has contributed to an increase in our understanding of how the charismatic leadership works and opens the door for a variety of essay options for future students. Key words: Leadership, leadership styles, historical leaders, charisma, charismatic leaders

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur valet av revisorns initiala förhandlingsstrategi påverkas av det karismatiska ledarskapet utövat av klientens CFO. Studiens forskningsfrågor berör även vilka förhandlingsstrategier som är det mest sannolika att revisorn väljer att tillämpa när klientens CFO upplevs som karismatisk. Metod: Studien baseras på positivistiskt synsätt där jag genom en deduktiv ansats har prövat resultatet från en kvantitativ undersökning mot teorier inom området. Studien har en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen gjordes genom en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till revisorer verksamma i Sverige. Resultat & slutsats: Studien bekräftar att begreppet karismatisk ledare är relevant i sammanhanget då det visar att respondenterna upplever starka och svaga ledare i sin dagliga förhandlingsgärning i termer av karismatiska ledare. Vidare kunde studien identifiera ett samband mellan en av förhandlingsstrategierna och karismatiskt ledarskap. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att gestalta förhandlingen mellan revisorer och klienter som ett socialt fenomen där möjligheten att inflyta över motparten är central. Vidare är studien ensam om att undersöka karismatiskt ledarskap som påverkansfaktor på revisorns val av förhandlingsstrategi. Förslag till fortsatt forskning: Studiens begränsningar utgörs av den låga svarsfrekvensen och svårigheten att iscensätta effekterna av ett karismatiskt ledarskap. Vidare studier bör anta en mer experimentell karaktär för att ytterligare kunna förklara den potentiella effekten som det karismatiska ledarskapet kan ha på revisorers val av förhandlingsstrategi samt en studie av hur klientens val av förhandlingsstrategi påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi.
Aim: The study aims at investigating how the choice of the auditor's initial negotiation strategy is influenced by the charismatic leadership exercised by the client's CFO. The research questions also concern which negotiation strategies are most likely that the auditor chooses to apply when the client's CFO is perceived as charismatic. Method: The study is based on positivistic and deductive approach, through which I have tested the result of a quantitative survey with theories in the field. The study has a cross sectional design. The data collection was done through a web-based survey that was sent to auditors operating in Sweden. Result & Conclusions: The study confirms that the term charismatic leader is relevant in this context as it shows that respondents experience strong and weak leaders in their daily negotiation action in terms of charismatic leaders. Furthermore, the study could identify a link between one of the negotiation strategies and charismatic leadership. Suggestions for future research: The study contributes to the accounting literature by stating the relationship between auditors and their clients, and more specifically the negotiation between auditors and clients as a social phenomenon. Furthermore, the study is alone in applying the charismatic leadership as an impact factor on the auditor's choice of negotiation strategy. Contribution of the thesis: The limitations of the study consist of the low response rate and the difficulty in staging the effects of charismatic leadership. Further studies should adopt a more experimental character to further explain the potential impact that charismatic leadership may have on the auditors' choice of negotiation strategy as well as a study of how the client's choice of negotiation strategy influences the auditor's choice of negotiation strategy.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla. Utifrån dessa perspektiv har vi kunnat analysera vilken typ av ledningsstil de biografansvariga har. Det resultat vi kommer fram till, är att majoriteten av SF Bios biografansvariga är karismatiska ledare sett till deras ledningsstil. Trots SF Bios tydliga arbetsbeskrivningar och policys som utgör begränsningar, är det karismatiskt ledarskap som är den mest frekventa ledningsstilen.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.