Academic literature on the topic 'Kärnvärde'

Tidigare forskning har identifierat vilka kärnvärden och mervärden klientföretagen kan uppfatta av revisorn. Forskningen har visat att värdet som klientföretagen uppfattar av revisorn varierar beroende på olika faktorer. Däremot har det oss veterligen inte lagts något fokus på att undersöka huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Syftet med uppsatsen är att förklara huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Studiens tänkta bidrag är att kunna förklara ytterligare varför klientsföretags uppfattade värde av revisorn skiljer sig åt mellan olika klientföretag. För att svara på syftet har teori om koncepten kärnvärdet (försäkran, förbättring och försäkring) och mervärdet (relationen och råd) av revisorn använts. Det har konstruerats hypoteser samt en modell utifrån argumentation kring kapitalintensiva och kunskapsintensiva branscher. För att testa hypoteserna och modellen användes en webbaserad enkätundersökning riktad mot klientföretag från en kapitalintensiv och kunskapsintensiv bransch. Resultatet av studien visar att klientföretagens branschtillhörighet är en förklarande faktor för koncepten kärnvärde och mervärde. Mer specifikt kan vi se att förbättring, relationen och råd förklaras av branschtillhörighet. Studiens slutsats är således att branschtillhörighet är en förklarande faktor till klientföretagens uppfattade värde av revisorn. Studiens teoretiska bidrag är att branschtillhörighet kan adderas till de förklarande faktorerna av klientföretags uppfattade värde av revisorn. Studiens praktiska bidrag är att revisorer kan förstå att värdet klientföretag uppfattar av revisorn skiljer sig åt mellan klientföretag, vilket är av större vikt sedan avregleringen av revisionsplikten för att revisorn ska kunna fortsätta sälja sin tjänst.
Previous research has identified which core values and added-values companies can perceive of the auditor. Research has shown that client companies perceived value of the auditor differ between companies due to different factors. However, to our knowledge no one has studied if industry is an explanatory factor for the client company’s perceived value of the auditor. The purpose of the study is to explain if client companies perceived value of the auditor is affected by its industry. The study aims to further explain why client companies perceived value of the auditor differs between companies. To fulfill the purpose theory about core value (assurance, improvement and insurance) and added-value (relationship and advice) has been used. Hypotheses and a model has been constructed based on an argumentation about capital and knowledge intensive industries. To test the hypotheses and the model a survey was conducted among companies from capital and knowledge intensive industries. The results show that the client’s industry is an explanatory factor for core value and added-value. More specific can improvement, the relationship and advice be explained by industry. The conclusion is that industry is an explanatory factor for the client companies perceived value of the auditor. The theoretical contribution is that industry can be added to the explanatory factors of client companies’ perceived value of the auditor. The practical contribution is that auditors can understand that the perceived value of the auditor differ between companies, which is important since the abundance of the statutory audit to continuing selling their service.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering. Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens. Dessa tre faktorer är krav för att en repositionering, som i detta fall över segementgränserna, inte urholkar varumärkets värde för företaget. Kärnvärdet förser varumärket med ett existensberättigande och lägger grunden för positioneringen, kundorienteringen säkerställer att erbjudandet till konsumenten är attraktivt och relevant och konsistens innebär upprätthållandet av varumärkets kapital.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar. Företagen använder även Social CRM till att samla in information om sina kunder och besökare för att med hjälp av denna förbättra företagens image, utbud men också service och kommunikation. Vi drar också slutsatsen att eftersom begreppet och arbetet med sociala medier är relativt nytt så finns det stora möjligheter för företagen att utveckla användningen av Social CRM och göra detta till en naturlig del av sin strategi.

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån såldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrättersamt 50 000 småhus och äganderätter i Sverige. Lokalt i Borås förmedlades 248 bostäderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder på att bostadsmarknaden ärattraktiv och i Borås agerar flera olika fastighetsmäklarbyråer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svårt att särskilja de olika fastighetsmäklarbyråerna åt. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmäklarbyråerna i Borås arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumärke.Melins doktorsavhandling gällande varumärkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation ochintern märkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmäklare på deras respektivefastighetsmäklarbyrå i Borås. De frågor som ställdes behandlade varumärket och arbetet kringdetta. Observationer av hur varumärket exponerades i och omkring fastighetsmäklarkontorensamt utformningen av logotypen har utförts som ett komplement till intervjuerna.De tjänster fastighetsmäklarbyråerna kan erbjuda kunden är likartade vilket leder till att debehöver använda andra attribut för att särskilja sig från konkurrenterna. Märkesidentiteten iform av bland annat varumärke och logotyp är fastighetsmäklarbyråernas bästa möjlighet attpåkalla kundens uppmärksamhet. Ett företags kärnvärden skall vara svåra att förkonkurrenterna att imitera. Dock visar resultatet att flera av de undersökta företagen delarkärnvärden såsom trygghet och engagemang, vilket är ett tydligt tecken på att det inombranschen är svårt att differentiera sig med hjälp utav kärnvärdena. De intervjuadefastighetsmäklarbyråerna var överens om att varumärket är av största vikt när kunden är ivalet om vilken fastighetsmäklarbyrå de skall anlita. Det slutgiltiga valet görs dock först efteratt kunden fått träffa den fastighetsmäklare som skall förmedla deras bostad, då relationen deemellan är avgörande.Fastighetsmäklarbyråerna bör se över hur väl fastighetsmäklarna exponerar företagetsvarumärke vid kundbesök, detta för att kunna särskilja sig gentemot konkurrenterna samtskapa en tydligare positionering på marknaden. Utifrån detta bör interna utbildningarutformas så att alla medarbetare hjälper till att stärka det interna varumärket.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och är ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i små familjeföretag. Persgården är ett litet familjeföretag som är beläget ute på Visingsö och de säljer ekologisk müsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet Persgården har idag är att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma känsla och förmedlar deras kärnvärden. I och med det har vårt arbete gått ut på att göra en re-design av Persgårdens förpackningar. Vårt främsta syfte var att förändra Persgårdens befintliga förpackningar för att de skulle få ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lättare skulle känna igen alla förpackningar i serien. Syftet var även att Persgårdens förpackningar skulle sticka ut från andra liknande produkter på marknaden. Syftet var också att få en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning går till. Utifrån syftet togs följande frågeställningar fram: - Vilka kärnvärden vill Persgården kommunicera?- Vilka element och märkningar måste finnas med på Persgårdens förpackningar?- Hur kan vi förändra Persgårdens befintliga förpackningsserie så att den blir mer enhetlig, unik och kommunicerar deras kärnvärden? Metoderna som har använts för att besvara frågeställningarna är en litteraturstudie, intervjuer med ägarna av Persgården samt personer i branchen, konkurrentanalys, moodboard och besök på mässa. De nya förpackningarna har tagits fram utifrån en designprocess. Resultatet av arbetet visar vilka märkningar och element som måste finnas med på en livsmedelsförpackning. Kärnvärdena för Persgården har undersökts och konstaterats till att vara genuin, ekologisk och hälsa. Skisser och prototyper på den nya förpackningsserien har även tagits fram. Under framtagandet av de nya förpackningarna har hänsyn tagits till vad Persgården vill förmedla och vilka kärnvärden de har. Resultatet har tagits fram med hjälp av främst tankar och idéer från intervjuerna, litteraturstudien och konkurrentanalysen. Slutligen kan det konstaterats att det är viktigt att tänka på var förpackningen ska stå, vad den ska förmedla och att alla förpackningar genomsyrar samma känsla.
The packaging is becoming increasingly important and is sometimes the only communication channel to the consumer, especially in small family businesses. Persgården is a small Swedish family company located on Visingsö who sells organic muesli, various type of date, mixes of dried fruits and nuts. Persgårdens problem is that all of their packaging does not convey the same feel and communicate their core values. Our work has been to do a re-design of Persgårdens packaging. Our prime purpose was to change Persgårdens existing packaging so the packagings could get more uniformed to the customer and that consumers should easily recognize the packaging series. The purpose was also that Persgårdens packaging would stand out from other similar products on the market. The purpose was also to see how the process of production of food packaging works. Based on the purpose, the following questions have been developed: - Which core values ​​do Persgården want to communicate?- Which elements and markings must appear on Persgårdens packaging?- How can we change Persgårdens existing packaging series to make it more uniformed, unique and communicate their core values​​? The methods that have been used to answer our questions are a literature survey and interviews with the owners of Persgården and external experts. We have also done a competitor analysis, moodboard and we have visit a fair. The new packagings has been developed based on a design process. The results of this work show the markings and elements that must be included on a food packaging. The core values ​​of Persgården has been analyzed and chosen to be genuine, organic and health. Sketches and prototypes of the new packaging series have also been developed. During the development of the new packaging, consideration has been taken to what Persgården want to convey and their three core values​. The result has been developed using mainly thoughts and ideas from the interviews and the literature survey. We can finally establish that it is important to think about where the package should be placed, what it should convey and that all packaging conveys the same feeling.

”Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi” är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.

I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation. I arbetet används också kvalitativa intervjuer. Dessa metoder används för att analysera det empiriska materialet dvs. reklamannonser. Intentionen med denna uppsats är att belysa framställningen och uppbyggnadsaspekten av ett etablerat varumärke i samtida reklamannonser. Samtliga annonser som undersöktes porträtterade omprofilering, former av stereotypisering och märkesproduktens kärnvärde. Jag kom fram till slutsatsen att varumärkets framställning genom det urval jag hade är ett lyckad och framgångsrik metod för att nå önskad målgrupp och visualisera sitt varumärkes profil.

I det samhälle som vi lever i idag konsumerar människor inte enbart för att tillfredställa de mest grundläggande behov som värme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergått ifrån att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, ett intresse, en form av njutning. Efterfrågan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig på marknaden. En bransch som har kommit att få ett allt större uppåtsving är den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillväxten är mycket stark. Några bland framgångsfaktorerna är kvalitetstänkande och noggrannhet i val av distributörer. Jeans är det plagg som idag återfinns i nästintill var mans garderob och används till såväl vardags som fest. Jeans branschen är en tuff marknad där konkurrensen är hård och aktörerna många. I takt med att konsumtionstrenden ändrat sig har också den tekniska utvecklingen gått framåt i en rasande fart. Detta har medfört att produktutvecklingen har förbättrats och de funktionella fördelarna mellan produkterna minskat. Kvalitetsförbättringarna kräver att produkterna erbjuder andra fördelar än bara de funktionella egenskaperna. Då marknadssituationen ser ut som den gör blir det allt svårare att ta fram en unik produkt som skiljer sig åt ifrån konkurrenternas. Marknadsförutsättningarna ger upphov till frågan hur företag lyckas etablera sig och sina varumärken på marknaden. Dagens stora marknadsutbud gör också att konsumenterna idag ställer allt högre krav och allt oftare överväger alternativ. Uppsatsen handlar om hur ett jeansföretag på dagens konkurrenskraftiga marknad arbetar för att bibehålla sitt varumärkes framgångsfaktorer. Uppsatsen stödjer sig gentemot en känd teori som har använts vid undersökningen vilken är den så kallade Varumärkesplattformen. Varumärkesplattformen illustrerar hur ett företag med hjälp av en produkt och dess egenskaper bygger ett varumärke. Det företag vi valt att studera är Nudie Jeans i Göteborg, Sverige. När vi genomförde våra kvalitativa intervjuer utgick vi från tre nyckelpersoner på företaget för att få en förståelse för hur Nudie Jeans arbetar. Intervjuerna utgör den empiriska delen i vår uppsats. Slutsatser vi kommit fram till är Nudie Jeans är väldigt tydliga med att jeans är deras kärnprodukt och att de är ett jeansföretag. Nudie Jeans står för kvalité, design, kunskap och trovärdighet en känsla av äkthet genuint, ett renodlat jeans märke. Nudie Jeans är ett starkt varumärke både internationellt och i Sverige. Företaget fokuserar på rätt distributörer och har ett bra kontaktnät. Deras nätverk är en av de viktigaste faktorerna. Verksamhetens grundare Maria Levin har erfarenheter och ett kontaktnät som bidragigt till var de befinner sig idag.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

Syftet med detta arbete var att få en insikt i hur privata Facebookanvändare uppfattar artisters identitet på Facebook. Intresset väcktes då jag för en tid sedan lade märke till det ökade användandet av Facebook bland såväl företag som kommersiella personer. Facebook har på kort tid kommit att bli en plattform från vilken många personer och företag väljer att visa och marknadsföra sig själva på. I studien undersökte jag begreppet identitet och hur privata Facebookanvändare förknippar detta begrepp med artisters Facebookanvändande. För att uppnå mitt syfte utförde jag en undersökning med en kvalitativ ansats. Den metod som jag använde mig av var fokusgruppintervjuer där ett ramverk av frågor ställdes till intervjudeltagarna som fick behandlas fritt för diskussion inom gruppen. Som analysmetod vid tolkningen av materialet från fokusgruppintervjuerna använde jag mig av en tematisk modell där materialet noggrant lästes upprepade gånger tills olika teman i texten gick att utläsa. Resultaten som framkom visade att det rådde skilda uppfattningar i hur artisters valde att agera på Facebook. Uppfattningarna bland intervjudeltagarna var generellt sätt positiva men på ett antal punkter skilde sig åsikterna. Främst gällde detta i hur den egna identiteten speglades på Facebook samt i hur artisters aktiviteter som till exempel statusuppdateringar uppfattades. Statusuppdateringarna gav utrymme för kritik då de i många sammanhang upplevdes som irriterande. Likaså kunde den som skrev statusuppdateringarna och det språk som då användes påverka artistens identitet och image både positivt och negativt. I resultatet påvisade intervjudeltagarna vikten av en personlig prägel på kommunikationen och identiteten som artisten visade upp på Facebook.

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svårare att nå konsumenter. När flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svårt att sticka ut och göra sig sedd. När någon kommer med något nytt, gör andra likadant. Ett sätt att sticka ut är genom att vara originell och ha en unik varumärkesidentitet, eftersom den är svår att kopiera. Evenemang kan också fungera som varumärken. De arrangeras ofta av flera olika organisationer, vilket gör att varumärkes-identiteten påverkas av många viljor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur ett evenemang med flera olika organisationer arbetar med sin varumärkesidentitet för att kommunicera en enhetlig bild av evenemangsvarumärket. Eftersom kärnvärden är en viktig del av varumärkesidentiteten är syftet också att undersöka hur dessa återspeglas i ett evenemangs kommunikation via dess hemsida, som är ett effektivt sätt att nå konsumenter. För att besvara syftet gjordes en fallstudie med intervjuer och innehållsanalys. Vår studie visar att för att lyckas framgångsrikt med ett evenemang med flera bakomliggande organisationer är det en klar fördel att ha endast en drivande organisation som sköter det praktiska arbetet och att de andra endast bistår med ram- och/eller regelverk. Den drivande organisationen måste ha en tydlig organisationsstruktur och klara roller eftersom det under-lättar beslutsfattandet. Evenemangsorganisationen behöver arbeta aktivt med varumärket, både internt och externt, för att evenemangsupplevelsen (serviceprocessen) ska förmedla rätt bild av varumärket och leva upp till de löften som getts i de planerade kommunikations-budskapen, till exempel via annonser. Ett starkt varumärke behöver kontinuerligt ses över för att spegla varumärkets värderingar och samtidigt vara aktuellt. Studien tydliggör att kärnvärden ska vägleda det interna arbetet så att den externa kommunikationen sänder rätt budskap, även om de externt ska vara indirekta. En evenemangshemsida ska representera varumärket i både struktur och innehåll, och därför är det viktigt att kärnvärdena återspeglas i användarvänligheten, samt i bild och text.
It seems like it is becoming increasingly more difficult for traditional marketing to reach consumers. When several companies and the like simultaneously want to be heard, it becomes difficult to stand out from the crowd and be seen. When someone comes with something new, others copy that. One way to stand out is to be original and have a unique brand identity, since it is harder to copy. Events can also act as brands. They are often arranged by various organisations, which mean that the brand identity is influenced by many. The purpose of this study is to determine how an event with various organisations involved works with the brand identity in order to communicate a coherent image of the brand. Since the core values are the foundation for the brand identity, the purpose is also to examine how these are reflected in an event’s communication via its website, which is an effective way to reach customers. To fulfil the purpose of this paper, a case study with interviews and content analysis was conducted. Our study shows that to succeed with a successful event, with several underlying organisations, there is a clear advantage in having only one organisation that manages the practical aspects of the event. The other organisations provide frames and/or set of regulations. The event organisation must be provided with a clear organisational structure and distinct roles, to facilitate the decision making. The event organisation has to actively work with the brand, both internally and externally, to convey the right image of the brand during the event experience (service process). Further, the event organisation has to make sure that the promises made in the planned communication, such as advertisement, are kept. A strong brand needs to be revised to reflect the brand values and to be up-to-date. The study clarifies that core values shall guide the internal work so that the correct message is conveyed in the external communication, where the core values are expressed indirectly. A website for an event should represent the brand in both structure and content. It is therefore important that the core values are reflected in usability as well as in pictures and text.