Academic literature on the topic 'Karriärvägledning'

The aim of this study was to look at how digital career counseling works in Sweden and if it needs to evolve. The digital and global world we live in today calls for a change in approach, this includes career counseling. Because of Covid-19 more schools and workplaces have had to implement digital solutions. Two questions were chosen:•What advantages and disadvantages can be found with the implementation of digital career counseling?•What can career counselors do to create an appropriate environment and good relationships with the clients in a digital context?Theories taken into account are communication, context, career counseling models, the professional dialogue, the career counselor’s skills and the possibility of anonymity. The method was a qualitative one, with semi-structured interviews for which the respondents was selected based on expertise and knowledge. The result showed that there was no big difference between career counseling in a traditional context compared to a digital one. The difference lied in making sure the technology works and knowing that the non-verbal communication might deteriorate. The main differences was managing the technology, controlling the environment seen through the camera, and awareness that the non-verbal communication might deteriorate. Another discovery was that anonymity in the form of having the choice of turning on the camera was a positive thing, where people open up easier.

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.

Syftet med studien har varit att undersöka hur karriärvägledare i grundskolan tänker att individuell karriärvägledning kan utvärderas, samt huruvida individuell karriärvägledning ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Fem intervjuer genomfördes med karriärvägledare i grundskolan, och 22 kommuntäckande dokument rörande systematiskt kvalitetsarbete undersöktes. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna har liknande tankar om hur individuell karriärvägledning kan utvärderas. Intervjupersonernas värderingsgrund, d.v.s. vilka kriterier intervjupersonernas anser att individuell karriärvägledning ska värderas mot, skiljer sig dock. Intervjupersonerna ser flera hinder för utvärdering av individuell karriärvägledning, däribland tidsbrist och bristande intresse från ledningen, Vidare visar vårt resultat att individuell karriärvägledning inte ingår som utvärderingsobjekt i det systematiska kvalitetsarbetet på kommunnivå.

Som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att förebygga arbetslöshet i ett föränderligtsamhälle finns åtgärdsprogrammet Stöd och matchning vilket är enarbetsförmedlingstjänst som ges av upphandlade kompletterande aktörer tillArbetsförmedlingen. Karriärvägledning är ett krav för att få bedriva verksamheten och enobligatorisk aktivitet för de arbetssökande.Studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur karriärvägledningpraktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer.Materialinsamling till studien genomfördes med en kvalitativ metod via semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex informanter med studie- ochyrkesvägledarutbildning som arbetar med karriärvägledning hos kompletterande aktöreri västra Sverige.Frågeställningarna undersöker hur studie- och yrkesvägledare ser påkarriärvägledningen inom arbetsförmedlingstjänsten Stöd och matchning. Dessutom hurstudie- och yrkesvägledarna upplever att de arbetar för att stärka de arbetssökandeskarriärkompetens i Stöd och matchning.För att besvara frågeställningarna används Zygmunt Baumans postmodernistiskaperspektiv samt följande teoretiska begrepp: flytande modernitet, individualisering ochflexibilitet. Dessutom används DOTS- modellen för att underlätta förståelsen om hurkarriärvägledningens praktiskt arbetar för att stärka individens karriärkompetens.Resultat och analys behandlar att karriärvägledningens förutsättningar hoskompletterande aktörer försvåras av organisatoriska ramar men underlättas av studie-ochyrkesvägledningens etiska förhållningssätt.Studiens slutsats visar att individualiseringens krav på flexibilitet leder till ett ökatbehov av karriärvägledning. Karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos dekompletterande aktörer innehåller flera aktiviteter som kan stärka en arbetssökandekarriärkompetens.

Syftet med studien är att utforska den narrativa arbetsmetoden Livets träd som karriärvägledningsinstrument och i vilka sammanhang metoden är som mest användbar inom vägledning. I undersökningen har vi använt en kvalitativ ansats med fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsverktyg. Respondenter delar gemensamma drag angående det grundläggande syftet och utvärdering av metoden Livets träd. De menar att metoden bidrar till att stärka individers tro på sin egen förmåga. Genom bättre självkännedom får individen även en meningsfullhet i tillvaron och större möjligheter till att utforska sig själv och sina drömmar. Metoden i sig beskrivs som både filosofisk och kreativ, vilket gör att metoden inte passar alla, både vad som gäller deltagare och personal. För att arbetet i metoden ska ge bästa utdelning krävs det att man arbetat upp en trygghet inom gruppen. Det handlar om att både delge av sina egna tankar likväl som att få respons av de andra deltagarna. Metoden anses ha störst utvecklingsmöjligheter i arbetet med barn, vilket även är metodens ursprungliga målgrupp. Metoden passar även unga vuxna utan sysselsättning, ungdomar som lever i svåra familjeförhållanden, ensamkommande flyktingbarn, nyanlända invandrare, ungdomar som på grund av olika anledningar misslyckats att nå fullkomliga betyg på grundskola eller gymnasiet som tänkbara målgrupper och sammanhang för metoden.
The purpose of this study is to explore the application of the narrative method The Tree of Life as a career guidance instrument and to investigate the career counselling contexts in which the method could be most usable. As research strategy, we have chosen to perform a case study without intervention with four individual interviews as data collection method. The results show that the interviewees share common features regarding the fundamental purpose and the evaluation of the method The Tree of Life. They argue that the method helps to strengthen individuals’ belief in their own abilities. Through better self-knowledge individuals may perceive their life as more meaningful and they may get more opportunities to explore themselves and their dreams. The method itself is described as both philosophical and creative, which means that it cannot be applied automatically by all the counsellors and within every kind of target groups. The study shows that the method’s potential is better exploited when the counsellor succeeds in creating the appropriate sense of safeness within the group so that the participants can fully share the stories of their lives and get feedback from the others. According to the collected data, the method is considered to have its greatest potential for development in the work with children, who on the other hand have been its peculiar target group, since the method was developed in 2005. Nevertheless, the interviewees could see the method as applicable also within other target groups. They have referred in particular to young people who are neither in education nor in employment, to young people who live in a difficult family background, to unaccompanied refugee children, to newly arrived immigrants, and to youth who for various reasons are not able to fulfil their course of education.

Undersökningen syftar till att belysa hur en individ i en rehabiliteringsprocess kan gynnas av karriärvägledning. Forskningsfrågorna som ställts har gällt vilket inslag av karriärvägledning som ingår i den aktuella stressrehabiliteringen, vilka behov som av karriärvägledning som finns samt vilken funktion karriärvägledning kan fylla inom en arbetslivsinriktad stressrehabiliteringsverksamhet. För undersökningen valdes en kvalitativ forskningsmetod med forskningsfrågorna som grund. Resultatet av de öppna intervjufrågorna visade att det inte gavs karriärvägledning av någon anställd person inom stressrehabiliteringen, men att det var något som önskades. Inslag av karrärvägledning gavs begränsat av Arbetsförmedlingen och resultaten visade att det fanns behov av karriärvägledning samt att vägledning kan fylla en funktion inom arbetslivsinriktad stressrehabilitering. Antagandet att karriärvägledning inte fanns representerad inom den valda stressrehabiliteringsverksamheten, att det fanns behov av sådan samt att karriärvägledning kan fylla en funktion visade sig stämma.

The survey aims to highlight how an individual in a rehabilitation process can benefit from career guidance. Research questions have been raised as part of career guidance at the current stress rehabilitation, the needs of career guidance available, and what function career guidance can play in vocational stress rehabilitation work. For the research one qualitative research method was choosen with the research questions as a base. The result of the open interview questions revealed that there were no career guidance available in form of any person employed in the stress rehabilitation, but that it was preferred. Elements of career guidance was limited by Employment Service and the results showed that there is a need for career guidance and that guidance can play a role in vocational stress rehabilitation . The assumption that career guidance was not represented in the chosen stress rehabilitation activities, the existence of such needs and that vocational career guidance can play a role turned out to be true.

Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling. Efter genomförd karriärvägledning utvärderades gymnasieelevernas uppfattning om karriärvägledningen. Det framkom att karriärvägledningen upplevdes positiv och skapade tid för eftertanke. I jämförelse med en studie på samhällsprogrammet är dessa elever mer positiva till att börja arbeta då de ser möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. Samtliga intervjuade elever kan på sikt tänka sig att arbeta utomlands.

Den svenska skolan har skyldighet att förbereda elever inför framtida karriärval. I styrdokumenten finns uppmaningar för hur karriärvägledning i skolan bör styras. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi upplevt att individers egna behov av karriärvägledning sällan framförs. Därför har studien syftet att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien undersöker behov av stöd i karriärval och vilka kunskaper studenterna har om karriärvägledning. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att analysera det empiriska materialet har två teorier använts The systems theory framework, STF som är en modell med olika influenser som påverkar karriärval och Cognitive information processing, CIP som förklarar hur karriärbeslut tas och vad som är centrala kunskaper för ett beslutstagande. De behov som blev synliga i studenternas karriärberättelser var självkännedom, yrkeskännedom och yrkeserfarenhet. De behov som studenterna själva uppgav handlade till största del om att få information. Resultatet visade även att få studenter hade kännedom om vad en studie- och yrkesvägledare gör, vilket även bidrog till att det var svårt att veta vad som kunde erbjudas och därmed efterfrågas.

Vårt valda undersökningsområde är Ilula Folk Development College, FDC, i Tanzania där det idag inte finns någon utbildad personal inom karriärvägledning. Ett problem som vi stött på under vår forskning om karriärvägledning i Tanzania är avsaknaden av utbildad personal, att området är relativt nytt och att det finns behov av mer forskning om det relativt outforskade området - karriärvägledning i Tanzania. Vi menar att det är av stor vikt att vi som framtida studie- och yrkesvägledare får ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar elevers val av utbildning och yrke i andra kulturer, till exempel inom FDC i Tanzania, för att öka vår egen medvetenhet och för att bidra med nya fakta. Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning. Våra frågeställningar är: Vilka faktorer har påverkat elever att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania? Vilka tankar har eleverna på Ilula FDC i Tanzania kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning? Vad anser eleverna som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania sig behöva inom karriärvägledning?Undersökningen är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuguide och baseras på fem intervjuer. De teorier som används i vår undersökning är careershipteorin, humankapitalteorin, systemteori och teorin om socio-dynamisk vägledning. Begrepp som används är kapital, handlingshorisont, humankapital, påverkningsfaktorer, empowerment samt the joint action. Undersökningen visar att faktorer som påverkat respondenterna till att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC är familj, vänner eller bekanta samt efterfrågan på arbetsmarknaden. Respondenterna i undersökningen har tankar kring att starta eget efter avslutade studier och samtliga respondenter önskar karriärvägledare på Ilula FDC.