To see the other types of publications on this topic, follow the link: Karriärvägledning.
Dissertations / Theses on the topic 'Karriärvägledning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 36 dissertations / theses for your research on the topic 'Karriärvägledning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Knutsäter, Mikaela, and Emina Adzomerovic. "Digital karriärvägledning - Anpassningen av karriärvägledning i ett digitalt samhälle." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27422.
Full textAbstract:
The aim of this study was to look at how digital career counseling works in Sweden and if it needs to evolve. The digital and global world we live in today calls for a change in approach, this includes career counseling. Because of Covid-19 more schools and workplaces have had to implement digital solutions. Two questions were chosen:•What advantages and disadvantages can be found with the implementation of digital career counseling?•What can career counselors do to create an appropriate environment and good relationships with the clients in a digital context?Theories taken into account are communication, context, career counseling models, the professional dialogue, the career counselor’s skills and the possibility of anonymity. The method was a qualitative one, with semi-structured interviews for which the respondents was selected based on expertise and knowledge. The result showed that there was no big difference between career counseling in a traditional context compared to a digital one. The difference lied in making sure the technology works and knowing that the non-verbal communication might deteriorate. The main differences was managing the technology, controlling the environment seen through the camera, and awareness that the non-verbal communication might deteriorate. Another discovery was that anonymity in the form of having the choice of turning on the camera was a positive thing, where people open up easier.
2
Stillman, Malin. "Karriärvägledning på Arbetsförmedlingen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35440.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.
3
Rönngard, Jeanette, and Petra Palhoto. "Karriärvägledning kontra karriärcoaching." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28884.
Full textAbstract:
Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.
4
Olofsson, Joel, and Jim Malmström. "Utvärdera individuell karriärvägledning? En studie om utvärdering och kvalitetssäkring av individuell karriärvägledning i grundskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35450.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka hur karriärvägledare i grundskolan tänker att individuell karriärvägledning kan utvärderas, samt huruvida individuell karriärvägledning ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Fem intervjuer genomfördes med karriärvägledare i grundskolan, och 22 kommuntäckande dokument rörande systematiskt kvalitetsarbete undersöktes. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna har liknande tankar om hur individuell karriärvägledning kan utvärderas. Intervjupersonernas värderingsgrund, d.v.s. vilka kriterier intervjupersonernas anser att individuell karriärvägledning ska värderas mot, skiljer sig dock. Intervjupersonerna ser flera hinder för utvärdering av individuell karriärvägledning, däribland tidsbrist och bristande intresse från ledningen, Vidare visar vårt resultat att individuell karriärvägledning inte ingår som utvärderingsobjekt i det systematiska kvalitetsarbetet på kommunnivå.
5
Lindsten, Linda. "Karriärvägledning i en föränderlig värld." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35451.
Full textAbstract:
Som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att förebygga arbetslöshet i ett föränderligtsamhälle finns åtgärdsprogrammet Stöd och matchning vilket är enarbetsförmedlingstjänst som ges av upphandlade kompletterande aktörer tillArbetsförmedlingen. Karriärvägledning är ett krav för att få bedriva verksamheten och enobligatorisk aktivitet för de arbetssökande.Studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur karriärvägledningpraktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer.Materialinsamling till studien genomfördes med en kvalitativ metod via semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex informanter med studie- ochyrkesvägledarutbildning som arbetar med karriärvägledning hos kompletterande aktöreri västra Sverige.Frågeställningarna undersöker hur studie- och yrkesvägledare ser påkarriärvägledningen inom arbetsförmedlingstjänsten Stöd och matchning. Dessutom hurstudie- och yrkesvägledarna upplever att de arbetar för att stärka de arbetssökandeskarriärkompetens i Stöd och matchning.För att besvara frågeställningarna används Zygmunt Baumans postmodernistiskaperspektiv samt följande teoretiska begrepp: flytande modernitet, individualisering ochflexibilitet. Dessutom används DOTS- modellen för att underlätta förståelsen om hurkarriärvägledningens praktiskt arbetar för att stärka individens karriärkompetens.Resultat och analys behandlar att karriärvägledningens förutsättningar hoskompletterande aktörer försvåras av organisatoriska ramar men underlättas av studie-ochyrkesvägledningens etiska förhållningssätt.Studiens slutsats visar att individualiseringens krav på flexibilitet leder till ett ökatbehov av karriärvägledning. Karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos dekompletterande aktörer innehåller flera aktiviteter som kan stärka en arbetssökandekarriärkompetens.
6
Garzena, Patrizia, and Veronica Vitikainen. "Livets Träd, en narrativ metod i karriärvägledning." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106819.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att utforska den narrativa arbetsmetoden Livets träd som karriärvägledningsinstrument och i vilka sammanhang metoden är som mest användbar inom vägledning. I undersökningen har vi använt en kvalitativ ansats med fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsverktyg. Respondenter delar gemensamma drag angående det grundläggande syftet och utvärdering av metoden Livets träd. De menar att metoden bidrar till att stärka individers tro på sin egen förmåga. Genom bättre självkännedom får individen även en meningsfullhet i tillvaron och större möjligheter till att utforska sig själv och sina drömmar. Metoden i sig beskrivs som både filosofisk och kreativ, vilket gör att metoden inte passar alla, både vad som gäller deltagare och personal. För att arbetet i metoden ska ge bästa utdelning krävs det att man arbetat upp en trygghet inom gruppen. Det handlar om att både delge av sina egna tankar likväl som att få respons av de andra deltagarna. Metoden anses ha störst utvecklingsmöjligheter i arbetet med barn, vilket även är metodens ursprungliga målgrupp. Metoden passar även unga vuxna utan sysselsättning, ungdomar som lever i svåra familjeförhållanden, ensamkommande flyktingbarn, nyanlända invandrare, ungdomar som på grund av olika anledningar misslyckats att nå fullkomliga betyg på grundskola eller gymnasiet som tänkbara målgrupper och sammanhang för metoden.The purpose of this study is to explore the application of the narrative method The Tree of Life as a career guidance instrument and to investigate the career counselling contexts in which the method could be most usable. As research strategy, we have chosen to perform a case study without intervention with four individual interviews as data collection method. The results show that the interviewees share common features regarding the fundamental purpose and the evaluation of the method The Tree of Life. They argue that the method helps to strengthen individuals’ belief in their own abilities. Through better self-knowledge individuals may perceive their life as more meaningful and they may get more opportunities to explore themselves and their dreams. The method itself is described as both philosophical and creative, which means that it cannot be applied automatically by all the counsellors and within every kind of target groups. The study shows that the method’s potential is better exploited when the counsellor succeeds in creating the appropriate sense of safeness within the group so that the participants can fully share the stories of their lives and get feedback from the others. According to the collected data, the method is considered to have its greatest potential for development in the work with children, who on the other hand have been its peculiar target group, since the method was developed in 2005. Nevertheless, the interviewees could see the method as applicable also within other target groups. They have referred in particular to young people who are neither in education nor in employment, to young people who live in a difficult family background, to unaccompanied refugee children, to newly arrived immigrants, and to youth who for various reasons are not able to fulfil their course of education.
7
Arnwald, Madeleine, and Josefine Jeppsson. "Karriärvägledning - en del av rehabilitering : En outnyttjad resurs." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40332.
Full textAbstract:
Undersökningen syftar till att belysa hur en individ i en rehabiliteringsprocess kan gynnas av karriärvägledning. Forskningsfrågorna som ställts har gällt vilket inslag av karriärvägledning som ingår i den aktuella stressrehabiliteringen, vilka behov som av karriärvägledning som finns samt vilken funktion karriärvägledning kan fylla inom en arbetslivsinriktad stressrehabiliteringsverksamhet. För undersökningen valdes en kvalitativ forskningsmetod med forskningsfrågorna som grund. Resultatet av de öppna intervjufrågorna visade att det inte gavs karriärvägledning av någon anställd person inom stressrehabiliteringen, men att det var något som önskades. Inslag av karrärvägledning gavs begränsat av Arbetsförmedlingen och resultaten visade att det fanns behov av karriärvägledning samt att vägledning kan fylla en funktion inom arbetslivsinriktad stressrehabilitering. Antagandet att karriärvägledning inte fanns representerad inom den valda stressrehabiliteringsverksamheten, att det fanns behov av sådan samt att karriärvägledning kan fylla en funktion visade sig stämma.
The survey aims to highlight how an individual in a rehabilitation process can benefit from career guidance. Research questions have been raised as part of career guidance at the current stress rehabilitation, the needs of career guidance available, and what function career guidance can play in vocational stress rehabilitation work. For the research one qualitative research method was choosen with the research questions as a base. The result of the open interview questions revealed that there were no career guidance available in form of any person employed in the stress rehabilitation, but that it was preferred. Elements of career guidance was limited by Employment Service and the results showed that there is a need for career guidance and that guidance can play a role in vocational stress rehabilitation . The assumption that career guidance was not represented in the chosen stress rehabilitation activities, the existence of such needs and that vocational career guidance can play a role turned out to be true.
8
Levin, Lundqvist Ing-Britt. "Karriärvägledning på gymnasiet - Career Counselling in upper secondary school." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33432.
Full textAbstract:
Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling. Efter genomförd karriärvägledning utvärderades gymnasieelevernas uppfattning om karriärvägledningen. Det framkom att karriärvägledningen upplevdes positiv och skapade tid för eftertanke. I jämförelse med en studie på samhällsprogrammet är dessa elever mer positiva till att börja arbeta då de ser möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. Samtliga intervjuade elever kan på sikt tänka sig att arbeta utomlands.
9
Persson, Sandra, and Johanna Warme. ""Att bolla idéer" - En studie om studenters behov av karriärvägledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32445.
Full textAbstract:
Den svenska skolan har skyldighet att förbereda elever inför framtida karriärval. I styrdokumenten finns uppmaningar för hur karriärvägledning i skolan bör styras. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi upplevt att individers egna behov av karriärvägledning sällan framförs. Därför har studien syftet att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien undersöker behov av stöd i karriärval och vilka kunskaper studenterna har om karriärvägledning. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att analysera det empiriska materialet har två teorier använts The systems theory framework, STF som är en modell med olika influenser som påverkar karriärval och Cognitive information processing, CIP som förklarar hur karriärbeslut tas och vad som är centrala kunskaper för ett beslutstagande. De behov som blev synliga i studenternas karriärberättelser var självkännedom, yrkeskännedom och yrkeserfarenhet. De behov som studenterna själva uppgav handlade till största del om att få information. Resultatet visade även att få studenter hade kännedom om vad en studie- och yrkesvägledare gör, vilket även bidrog till att det var svårt att veta vad som kunde erbjudas och därmed efterfrågas.
10
Ahmeti, Valentina, and Ann-Christine Nyström. "Att vara eller icke vara. Karriärvägledning inom Ilula FDC, Tanzania." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31452.
Full textAbstract:
Vårt valda undersökningsområde är Ilula Folk Development College, FDC, i Tanzania där det idag inte finns någon utbildad personal inom karriärvägledning. Ett problem som vi stött på under vår forskning om karriärvägledning i Tanzania är avsaknaden av utbildad personal, att området är relativt nytt och att det finns behov av mer forskning om det relativt outforskade området - karriärvägledning i Tanzania. Vi menar att det är av stor vikt att vi som framtida studie- och yrkesvägledare får ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar elevers val av utbildning och yrke i andra kulturer, till exempel inom FDC i Tanzania, för att öka vår egen medvetenhet och för att bidra med nya fakta. Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning. Våra frågeställningar är: Vilka faktorer har påverkat elever att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania? Vilka tankar har eleverna på Ilula FDC i Tanzania kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning? Vad anser eleverna som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania sig behöva inom karriärvägledning?Undersökningen är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuguide och baseras på fem intervjuer. De teorier som används i vår undersökning är careershipteorin, humankapitalteorin, systemteori och teorin om socio-dynamisk vägledning. Begrepp som används är kapital, handlingshorisont, humankapital, påverkningsfaktorer, empowerment samt the joint action. Undersökningen visar att faktorer som påverkat respondenterna till att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC är familj, vänner eller bekanta samt efterfrågan på arbetsmarknaden. Respondenterna i undersökningen har tankar kring att starta eget efter avslutade studier och samtliga respondenter önskar karriärvägledare på Ilula FDC.
11
Jägerskog, Josefine. "Elever med hörselnedsättning och övergången mellan skola och arbetsliv : En kvalitativ forskningsstudie kring studie- och yrkesvägledarens roll." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89777.
Full textAbstract:
Studien behandlar studie- och yrkesvägledning till elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, där elevgruppen med hörselnedsättning studeras. Ungas övergångar från gymnasiet är extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhället. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledning kan arbeta med stöd i deras karriärutveckling och förklara hur vägledningsprocessen ser ut och på vilket sätt studie- och yrkesvägledning kan stärka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvägledare som arbetade/har arbetat på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsättning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv. Kunskapsbrist och lågt själförtroende var vanligt förekommande hos denna elevgrupp. Samtliga studie- och yrkesvägledare arbetade extra stödjande och samverkade med andra aktörer för att visa på alternativa karriärvägar. Slutsatsen blev att elever med hörselnedsättning ges omfattande stödinsatser och mer tid för enskilda vägledningssamtal. Detta bidrar till elevernas process och förberedelser inför studie- och arbetsliv.
12
Csaba, Csuhaj. "Varför karriärvägledning? En studie om vägledningens framtidsmöjligheter mot bakgrunden av nutida samhällsförändringar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35425.
Full textAbstract:
Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.
13
Vidmark, Therese. "Studie- och yrkesvägledare inom elevhälsan : en kvalitativ studie hur studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens används inom elevhälsan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56920.
Full textAbstract:
Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.
14
Hiller, Paula, and Anna Palm. "KARRIÄRVÄGLEDNING FÖR PERSONER MED UTMATTNINGSSYNDROM : En kvalitativ studie om livslångt lärande och karriärkompetens." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185484.
Full textAbstract:
Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS.Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.
15
Nordström, Veronica. "Fem blivande officerare & fem blivande stridspiloter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32423.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNINGDet sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning. För att undersöka detta område närmare har jag genomfört gruppintervjuer med fem blivande officerare och fem blivande stridspiloter. Resultatet visar att en majoritet av deltagarna i studien har en marknadsmässig inställning. Karriär, utveckling och privata intressen är i hög grad styrande för deras val, men de visar också tecken på institutionalisering då de har tagit till sig organisationens värderingar som sina egna. Studenterna upplever ett behov av både taktisk och strategisk karriärvägledning.
16
Morin, Fredrik, and Jessica Selin. "Brytpunkten mellan högskolestudier och arbetsliv : Studenters syn på möjligheter efter studierna samt lärosätets karriärvägledning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-176143.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om brytpunkten som uppstår när högskolestudierna ska avslutas, med fokus på hur brytpunkter påverkar studenternas handlingshorisonter och vilka förväntningar som studenterna uttrycker i samband med denna brytpunkt samt hur utformningen av karriärvägledning eventuellt kan förändras för att understödja studenter inför denna brytpunkt. Studien utgår från studenternas perspektiv på brytpunkten, den uppfattade handlingshorisonten och uppfattade behovet av karriärvägledning. Arbetet utgår vidare från Careershipteorin som Hodkinson och Sparkes (1997) har utarbetat när det gäller brytpunkten och den så kallade CIP-teorin när det gäller karriärvägledning. Som metod för datainsamlingen har kvalitativa intervjuer med högskolestudenter använts. Det resultat som framkommit visar att de intervjuades fokus ligger på arbetslivet som ligger framför dem samt att de identifierar olika förhållningssätt, utifrån möjligheter och svårigheter, att söka sig fram till det aktuella arbetet. Resultatet visar också på studenternas behov av karriärvägledning i den brytpunkt som de befinner sig i.
17
Darius, Marie-Thérèse, and Susanne Malmgren. "”Alla metoder passar inte alla” : En kvalitativ intervjustudie om studie- och yrkesvägledares metoder i karriärvägledning med långtidsarbetslösa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185395.
Full textAbstract:
Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.
18
Kreku, Malin, and Emelie Linheden. "Riktlinjer för en Internetbaserad karriärguide." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4297.
Full textAbstract:
Problem:
På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.
Syfte:
Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.
Metod:
Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes. Resultatet av intervjuerna tillsammans med sekundärdata låg till grund för utformandet av karriärguidens riktlinjer.
Riktlinjer:
Karriärguiden ska vara personlig och interaktion ska stå i centrum. Ett sätt för besökare att interagera med varandra är genom forum. Karriärguiden bör präglas av ett icke-elitistiskt tänkande genom att ge råd gällande hur det är möjligt att få ihop alla delar av livspusslet och därmed inte endast fokusera på faktorer som lön och status. Individer med intressanta karriärer kan lyftas fram och särskilt kvinnor bör få plats på guiden, det kan ske genom till exempel personporträtt. Karriärguiden måste vara lättnavigerad och uppdateras regelbundet för att fortsätta vara levande.
19
Olsson, Baiba, and Thérèse Olsson. "Studie- och yrkesvägledares roll i omställningsprocesser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137592.
Full textAbstract:
På den ständigt föränderliga arbetsmarknaden sker emellanåt massuppsägningar. De flesta uppsagda omfattas av en omställningsförsäkring, vilket ger dem rätt till stöd och hjälp på väg mot en ny sysselsättning. Arbetets syfte var att undersöka hur karriärvägledning i omställningsprocesser vid massuppsägningar organiseras och genomförs för tjänstemän respektive arbetare. Målet var också att ta reda på vilken roll studie- och yrkesvägledare skulle kunna ha i ett sådant arbete. Arbetets teoribakgrund utgjordes av hur olika avtal reglerar omställningsprocesser på arbetsmarknaden, samt tidigare erfarenheter av nedskärningar på stora företag. I studien intervjuades rådgivare från Trygghetsrådet och Startkraft samt uppsagda tjänstemän och arbetare i den förestående omställningsprocessen på Ericsson i Borås. Intervjuerna kompletterades därefter med skriftliga källor. Även samtal med en chef för Human Resources (HR) på Ericsson fördes för att få en bild av vad som skett. Resultaten som erhölls visar att Trygghetsrådet och Startkrafts mål är att få de uppsagda att finna ett nytt arbete på kortast möjliga tid. Det uppdraget styr karriärvägledningens alla aktiviteter. De uppsagda som haft karriärvägledning med rådgivarna har fått sina behov tillgodosedda. Den övergripande slutsatsen är att rådgivare och studie- och yrkesvägledare kompletterar varandra på ett fördelaktigt sätt. Rådgivarna har större nätverk och kan erbjuda fler aktiviteter som exempelvis mässor, och har kontakter med näringslivet och företag som behöver rekrytera. Studie- och yrkesvägledare har däremot goda kunskaper om såväl karriärteorier och samtalsmetodik som utbildningar, behörighetskrav och tillträdesregler.
20
Borgström, Eva, and Lorencita Eckerström. "Att utmana framtiden - en enkel match? Betydelsefulla faktorer i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv :." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-61621.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes. Med hjälp av en ansökan med hög kvalitet, att söka ett fåtal arbeten som är relevanta och möjliga att få med tanke på individens situation, får man ett bättre resultat än när man sökt många arbeten utan relevans. Deltagarna återgick snabbt till ny sysselsättning genom att flexibla metoder och strategier individanpassades, vilket gav ett bra utfall.
21
Ekerholm, Frankie. ""Jag trodde det skulle vara mer av en utbildning" : Fyra nydisputerade kvinnor om den humanistiska forskarutbildningens vägledning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172969.
Full textAbstract:
Denna uppsats undersöker hur fyra nydisputerade inom humaniora upplever den studie- och karriärvägledning de fick under forskarutbildningen. Frågeställningarna är: Hur beskriver informanterna forskarutbildningens betydelse i sina respektive karriärplaner? Hur upplevde informanterna karriärvägledningen inför och under forskarutbildningen? Undersökningen består av fyra intervjuer genomförda enligt narrativ metod. Studiens teoretiska ansats är Social cognitive career theory (SCCT), som bygger på Albert Banduras självförmågebegrepp. Undersökningens resultat är att intervjupersonerna gick in i forskarutbildningen med diffust förväntat utfall. Snarare än att utgöra en del av en karriärplan var forskarutbildningen något de gled in i på grund av uppmuntran och intresse för ämnet. Intervjupersonerna var mycket kritiska till den karriärvägledning de fick som presumtiva och antagna doktorander. I den mån vägledning erbjöds fokuserade den på fortsatt karriär inom akademin, medan andra karriärvägar än forskning omgärdades av negativa fördomar. Inom doktorandkollektiven etablerades även en kollektiv negativ återkopplingsloop kring hur svårt det är att etablera sig på den bredare arbetsmarknaden med en doktorsexamen i humaniora. Den negativa återkopplingsloopen bidrog till hög framtidsstress och låg karriärsjälvförmåga bland doktoranderna.
22
Fransson, Vesna. "Föräldrars uppfattning av vägledning på en mångkulturell skola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28863.
Full textAbstract:
Den undersökning jag har gjort handlar om sex olika föräldrars erfarenheter och förväntningar på vägledare och vägledning som en process i skolan. Föräldrarna har olika etniskt ursprung, kön, ålder och vistelsetid i Sverige, men det som binder samman dem är att de hyser ett stort engagemang i sina barns karriärplanering, vilket framkom i undersökningen. Det som mer kom fram i undersökningen var att föräldrarna kan ses som ”moderna” föräldrar och inte ”traditionella”. Utbildningsnivån och språkkunskaperna i svenska varierade stort mellan föräldrarna varför jag genomförde en del intervjuer på mitt modersmål serbiska. I föräldrarnas förväntningar märktes inte några större skillnader i uppfattningen om vägledare och/eller vägledningsprocessen. De har en samsyn vad gäller kommunikationen/interaktionen mellan sig och vägledning som stämmer väl överens med Watzlawicks kommunikationsteori och det är inte deras mångkulturalitet som gör att kommunikationen mellan föräldrar och vägledare inte existerar. Den beror på andra faktorer och ligger bland annat på styrande/kommunal nivå. Interaktionen mellan förälder och vägledare visade sig vara lika obefintlig såsom den beskrivs i andras undersökningar. Detta beroende på att föräldrar inte visste om att det fanns en vägledare på skolan, vad denne gör eller att föräldern t ex levde i tron att man som förälder inte fick besöka vägledaren som dessutom förknippades med problem. Majoriteten av föräldrarna har nog med problem, eller rättare sagt hinder, varför ytterligare ett ”problem” (kontakten med vägledare) är något man kanske undviker. Hos dessa mångkulturella föräldrar löper som en omedveten röd tråd en både låg och hög känsla av sammanhang (Antonovskys KASAM) tätt sammanflätad med en utebliven relation till inte bara vägledaren på sitt barns grundskola utan även till samhället i stort då det i den undersökta kommunen inte finns information om t ex gymnasievalet upptryckt på andra språk än svenska. Min forskning visade att hur stort engagemang man än har som en modern förälder i sitt barns karriärplanering oavsett etniskt ursprung så finns inte den övergripande metakunskapen om hur man ska kunna ta del av vad vägledning är för något. Det råder en total avsaknad av kommunikation, information, interaktion och relation på alla möjliga olika nivåer och den kommunala diskrepansen och stagnationen som beskrivs av Skolverket (2005) är väldigt närvarade även i min undersökning.
23
Katsogiannos, Eleni, and Lena Lundblad. "Karriärvägledning på estetiska programmet - En kvalitativ studie i hur elever på estetiska programmet rustas för det eftergymnasiala studie- och yrkeslivet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27403.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och med vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare arbetar med att rusta elever på estetiska programmet för framtida studie- och yrkesliv, i förhållande till elevernas karriärmål/drömmar. Karriär-mål/drömmar som kan rikta sig mot den, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos, svåretablerade arbetsmarknaden inom kulturbranschen.Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat fyra studie- och yrkesvägledare samt två lärare på gymnasieskolans estetiska program. Vi har därefter analyserat resultatet genom relevanta begrepp tagna från kapitlet tidigare forskning samt Social cognitive career theory och begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), personliga mål (personal goals), och förväntade utfall (outcome expectation. Vidare har vi analyserar resultatet utifrån Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making och begreppen verktyg, att konstruera sin egen framtid (future buildning), empowerment och att konstruera tillsammans (joint action). Vi använder även begreppen utvidga (pushing up), begränsa (cooling out) samt institutionell aktör i syfte att analysera resultatet av vår empiri.Vårt resultat visar på att majoriteten av våra respondenter har ett uppmuntrande förhållningssätt mot eleverna och deras karriärmål/drömmar att arbeta inom kultur-branschen. Det samverkas dock inte kring arbetet med att rusta eleverna för vägarna vidare efter gymnasiet men vägledare och lärare kompletterar varandra omedvetet genom att vägledare rustar dem inför eftergymnasiala studier och lärare inför ett kommande arbetsliv. Sammanfattningsvis har vi genom analysen kommit fram till att vi ser att det kan vara en balansgång för vägledare och lärare att vara uppmuntrande mot elevernas val av framtida karriär och samtidigt få dem att drömma realistiskt. Detta utan att uppfattas som institutionella aktörer som begränsar vad eleverna ser som möjligt att uppnå utifrån vad professionerna själva ser som förnuftigt.
24
Illikainen, Leila, and Åsa Riisom. "IKT i vägledning : En studie om vilka problem och möjligheter som arbetsförmedlare upplever med vägledning via chatt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188182.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa Arbetsförmedlingens användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom uppdraget orienterande karriärvägledning, och att undersöka vilka problem och möjligheter som arbetsförmedlare upplever i samband med vägledning via chatt, samt om arbetsförmedlarens egna digitala färdigheter har någon betydelse för uppdraget. Arbetsförmedlingen har länge använt sig av chatt i sina kundmöten och sedan hösten 2019 även i vägledning. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi ökar i samhället och under 2020 drevs utveckling framåt i en snabbare takt som en följd av den pågående coronapandemin. Det har också ökat behovet av vägledning i samhället eftersom många förlorade sina arbeten. Studiens ansats är kvalitativ och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Två personer har intervjuats i syfte att få en bakgrundsförståelse för chattens uppkomst på Arbetsförmedlingen. Empirin består av sex intervjuer med arbetsförmedlare med uppdraget orienterande karriärvägledning. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och definierade begrepp. Resultatet visar bland annat på att chattens tillgänglighet passar målgrupper som föredrar att skriva men de som har svårare att uttrycka sig i skrift kanske har svårt att få sina behov tillgodosedda. I och med att kommunikationen i chatten sker via skrift finns det risk för att missförstånd ökar. Det har visat sig vara svårt att svara på komplexa frågeställningar och vid sådana tillfällen har en del vägledare ringt upp kunden. Vägledare väljer den kommunikationskanal där de själva känner sig mest trygga det vill säga i ett samtal via telefonen. Det finns därför stora utvecklingsmöjligheter i att använda chatten som IKT-verktyg inom karriärvägledning. En bättre styrning av vägledningen och ökade digitala färdigheter inom IKT hos vägledarna kan lösa en del av problemen som framkom i studien. Digital kompetens varierar mellan individer och professionella och detta har betydelse oavsett sammanhang.
25
Hugosson, Camilla, and Pernilla Norelind. "Begåvade elever, fortfarande osynliga?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35413.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.
26
Svanlund, Jonsson Lillemor, and Boyd Rebecca Lindahl. "ATT LÄRA FÖR LIVET : en kvalitativ studie av studie- och yrkesvägledares möjligheteratt bidra till karriärlärande för arbetssökande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150302.
Full textAbstract:
Karriärkompetens spelar en central roll i hur livslång vägledning ska hjälpa människor att hantera sin karriär i en snabbt föränderlig tillvaro och kan ses som en trend i politiken både inom EU och i Sverige. Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Våra frågeställningar handlar om karriärlärande och karriärkompetens utifrån de villkor som finns inom stöd- och matchning och hur den vägledningen kan förstås utifrån ett lärandeperspektiv. Genom sex stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare visade resultatet att de i sin profession tvingas förhålla sig till olika villkor såsom begränsat med tid och en ofrivillighet för de arbetssökande, men att de utvecklat strategier och använder metoder som syftar till att ge den arbetssökande kunskaper att hantera sin karriär både på kort sikt och i ett livslångt perspektiv.
27
Svensson, Louise, and Christoffer Wallin. "Livslång vägledning : En scoping review av internationell forskning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185500.
Full textAbstract:
Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.
28
Ekenblad, Marie. "Studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28919.
Full textAbstract:
Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget.Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument. Målgrupper är svenska skolor, institutioner och privata företag, som alla hjälper vägledningssökande med att göra bra val. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Valstödet inbjuder till egenaktivitet och genom olika delar ges individen möjlighet att begrunda sina färdigheter, egenskaper och förmågor, vilka kan kopplas till konkreta yrkes- och arbetsområden. Undersökningen har syftat till att undersöka hur vägledare allmänt ser på ett webbaserat valstöd och hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.Med hjälp av Howard Gardners inlärningsteori Multipla intelligenser, John D. Krumboltz karriärutvecklingsteori Planned happenstance samt Frank Parsons matchningsteori har jag analyserat resultaten. Metoden har byggts på kvalitativa data. Genom en enkätundersökning som skickats ut till 8 stycken vägledare samt en djupintervju med 2 vägledare har undersökningen genomförts. Resultatet från min undersökning har visat på att Karriärpaketet används av studie- och yrkesvägledare på flera olika sätt i sitt arbete med vägledningssökande. Främst som ett komplement för att ge den sökande ett vidgat perspektiv kring sin valsituation. Valstödet plockas även in som ett hjälpande verktyg inför kommande vägledningssamtal då vägledaren får ett underlag att bygga vidare på.A web-based test for career choices –Complement? In which way and for who?
29
Bysell, Hamrin Chris. "Faktorer som påverkar arabetssökandet för personer med ADHD : betydelsen av utbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144618.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att bidra med kunskap om faktorer som påverkar arbetssökandetför personer med diagnosen ADHD, samt betydelsen av eventuella stöd såsomutbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning. De frågeställningar somstudien fokuserade på var om tidigare arbetslivserfarenheter har bidragit tilllärdomar för arbetssökandet och om de har fått något stöd samt vilken betydelse deteventuella stödet haft. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutiskmetod med halvstrukturerade intervjuer och det var sex personer som deltog istudien. Sammanfattningsvis visade resultaten på betydelsen av stöd och dessutompekades två viktiga områden ut, som skulle kunna förbättras för att arbetssökandemed ADHD kan få ett mer effektivt stöd i arbetssökarprocessen. Det första är att detfinns ett uttalat behov av att befintliga rådgivare/karriärcoacher utbildas avseendekarriärvägledning för personer med ADHD, för att på ett effektivare sätt stöttaarbetssökande med ADHD, förbättra bemötandet i de individuella mötena ochdärmed bidra med förutsättningar för att korta ner tiden till ett nytt arbete. Det andraär att några av studiens deltagare uppger att det troligtvis hade varit bra för dem atterhålla en ADHD-diagnos i en tidigare fas i livet. Detta är dock ett komplext områdeoch mer forskning behövs, för att säkrare resultat ska erhållas och rådgivning istudier och karriärvägledning ska kunna erbjudas så många som möjligt. Detframgick också att några av studiens deltagare uttryckte att det sannolikt skulle habidragit till att skapa bättre förutsättningar för en utökad självkännedom ochmöjlighet att utveckla sin yrkesidentitet tidigare i livet för att kunna hitta sin framtidaarbetsplats och därmed undvikit att behöva prova sig fram med återkommandemisslyckanden som påverkar självförtroendet och självkänslan i negativ riktning dåpersoner med ADHD kan ha svårigheter att passa in på arbetsmarknaden.
30
Jansson, Lotta, and Johanna Melin. "Att välja en plats bland hermelinerna : En kvalitativ studie av tjejer som gör normbrytande gymnasieval." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175275.
Full textAbstract:
Med denna studie vill vi med stöd av fokusgruppsintervjuer undersöka vad som har varit av betydelse för unga tjejer som gör gymnasieval inriktat mot mansdominerad bransch. Studiens forskningsfrågor lyder: Vilka orsaker finns och har varit av betydelse i tjejernas val av gymnasieprogram? Vilka uppfattningar om valet som normbrytande kan utrönas hos de tjejer som går El- och energiprogrammet? Hur kan karriärvägledningen utvecklas för att vidga elevernas perspektiv och förbättra förutsättningar för normbrytande karriärval? Intervjuerna genomfördes med två grupper av tjejer som går El- och energiprogrammet på gymnasiet. Det visade sig att de betydande orsakerna var flera men att de mest framträdande var att det fanns en osäkerhet inför gymnasievalet, skoltrötthet och till viss del slumpen. Vidare kunde vi se hur den lokala kontexten möjligtvis påverkat, som till exempel tjejernas vårdnadshavares klasstillhörighet och studieortens förutsättningar. Tjejernas uppfattning om valet som normbrytande kopplades till erkännanden de fått från sin omgivning genom olika uttryck och åsikter. De flesta av dem anspelar på att deras val bryter mot genuskontraktet. Fokus hos omgivningen hamnade på föreställningar om vad som är rimligt för en tjej snarare än det val av karriär som gjorts. Valet upplevdes ändå som fritt och eget av tjejerna. När samtalen i fokusgruppen berörde studie- och yrkesvägledningen framkom att det fanns en önskan om mer tid och stöd inför sina karriärval. Att elever ges möjlighet att undersöka sina egna förutsättningar i förhållande till karriär framkommer som en betydande del i utvecklingen av vägledning både från litteraturen och våra informanter.
31
Mirsch, Eva. "EGENANSTÄLLNING : För vem?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150314.
Full textAbstract:
Egenanställning är en anställningsform som växer mycket snabbt. Under senare år har det börjat komma rapporter och debattartiklar om nya former för att organisera arbetslivet och möjliga konsekvenser av egenanställning när det gäller regelverk och anställningstrygghet. Med egenanställda menas personer som utför arbete på uppdrag och inte själva har något företag. De är i stället anställda av ett egenanställningsföretag som ansvarar för fakturering mot kunden/ uppdragsgivaren. Utifrån dessa förändringar är det intressant att se vilka konsekvenser det får för individen och vilka färdigheter som krävs i rollen som arbetstagare för att kunna hantera nya förväntningar och krav. I förlängningen är det också intressant att se vilket stöd arbetssökande kan få i att utveckla nya färdigheter på en arbetsmarknad som innebär en förskjutning från anställningstrygghet till anställningsbarhet och om vägledare och rådgivare inom arbetsmarknadsområdet bör eller ens kan rekommendera egenanställning som ett alternativ oavsett den arbetssökandes färdigheter. Denna studie utgår från ett individperspektiv och vänder sig främst till vägledare inom arbetsförmedling och vuxenutbildning samt till rådgivare och karriärcoacher inom Trygghetsråden. Förhoppningen är att studien ska kunna hjälpa till i vägledningsarbetet och fungera som en pusselbit inför individers kommande karriärbeslut. Studien baseras på Planned Happenstance-teorin. Valet av teoretisk utgångspunkt har gjorts utifrån att teorin ligger väl i linje med förskjutningen på arbetsmarknaden och den nya gig-ekonomin, där individen förväntas ta ansvar fullt ut för den egna utvecklingen och ställer krav på initiativförmåga och att vara självgående. För studien har en kvalitativ metod tillämpats. Sju personer har valts ut, de representerar organisationer i olika branscher, olika typer av organisationer samt har olika roller. Gemensamt är att det är organisationer som på olika sätt uppmuntrar, stöttar eller vägleder individer i en karriärvägledningsprocess. De intervjuade personerna arbetar i egenanställningsföretaget Frilans Finans, Fackförbundet Unionen, Trygghetsråden TRR, TSN och TRS, Arbetsförmedlingen och Verto Konsult AB. Resultaten i studien visar att det är relativt ovanligt att arbetslösa använder egenanställning som en plattform för att komma in på arbetsmarknaden. De specifika kompetenser som krävs är främst att vara självständig, driven, gilla försäljning, vara flexibel, våga ta risker, relationskompetens och specialistkompetens. Flera av dessa färdigheter stämmer överens med de färdigheter som karriärteorin Planned Happenstance menar är viktiga. Studien visar vidare att karriärvägledare bör stämma av att personer som överväger egenanställning har en tydlig affärsidé och att de gjort en ordentlig marknadsundersökning av den tjänst eller produkt man ska sälja samt har koll på de ekonomiska förutsättningarna. Stöd genom utbildningsinsatser för att öka den digitala kompetensen och kurser i lagar och avtal är också något som respondenterna lyfter fram, samt rådgivning när man är igång, inte bara inför uppstarten. Tillgång till nätverk och att kunna bolla med andra är också förslag på stödinsatser.Self-employment is an employment form that is growing rapidly. In recent years, reports and debate articles are coming up about new forms of organizing work-life and possible consequences of self- employment in terms of regulations and employment security. Self-employed means people who perform work on assignments and not have a company themselves. Instead, they are employed by a self-employment company which is responsible for billing against the customer / client. Based on these changes, it is interesting to see what consequences it has for the individual and which skills are required in the role of the employee in order to handle new expectations and demands. In the long run, it is also interesting to see which support jobseekers can get in developing new skills in a labor market, which involves shifting from job security to employability and if counsellors and advisors in the labor market sector should or even can recommend self-employment as an option regardless of the job applicant's skills. This study is based on an individual perspective and is primarily addressed to counsellors in employment service and adult education, as well as advisors and career coaches within the job security councils - Trygghetsråden. The hope is that the study should be able to assist in the work of guiding and as a piece of puzzle for individuals' future career decisions. The study link to the Planned Happenstance theory. The choice of theory has been based on the fact that the theory is well in line with the shift in the labour market and the new gig economy, where the individual is expected to take full responsibility for his / her own development, claiming initiative and being self-governing. For the study a qualitative method has been applied. Seven people have been selected, they represent organizations in different industries, different types of organizations and have different roles. Commonly, they are organizations that encourage, support or guide individuals in a career-counselling process. The interviewees work in the self-employment company Frilans Finans, The labour union Unionen, the job security councils TRR (outplacement and job security services for private companies and employees), TSN (The Job Security Foundation, job security services for government employees) and TRS, Arbetsförmedlingen (The Swedish Public Employment Service) and Verto Konsult AB. The results in the study show that it is relatively unusual for unemployed to use self-employment as a platform for entering the labour market. The specific skills required are primarily independent, driven, like sales, flexible, dare to take risks, relation competencies and specialist skills. Several of these skills are consistent with the skills that the career theory Planned Happenstance means are important. Further, the study shows that career counsellors should argue that people who consider self- employment have a clear business idea and that they have done a proper market research of the service or product to sell, as well as the financial conditions. Support through training efforts to increase digital skills and courses in laws and agreements is also something that respondents highlight, as well as counselling at the start, not just before the start-up. Access to networks and being able to chat with others are also suggestions for support efforts.
32
Stjernfeldt, Maria. "Digital studie- och yrkesvägledning - möjligheter och hinder : En studie om digital kompetens inom vuxenutbildningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187156.
Full textAbstract:
Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.
33
Huhtimo, Emma, and Amanda Fransson. "”Maybe it’s a cultural thing” : En jämförelse mellan två universitets vägledningsverksamheter i Sverige och USA." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129458.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att identifiera betydande skillnader mellan vägledningsverksamheterna på University of Wisconsin-Whitewater och Umeå universitet. Ytterligare ett huvudsyfte är att ge förslag på hur studie- och yrkesvägledarna kan utveckla sina vägledningsverksamheter med utgångspunkt i de skillnader vi identifierat. Detta är en komparativ fältstudie med kvalitativa intervjuer. Informanterna är sex studie- och yrkesvägledare som ger en bild av hur vägledningsverksamheterna är organiserade. De berättar om sina arbetsuppgifter och arbetssätt samt vilka utvecklingsbehov de ser inom respektive verksamhet och redogör för sin kompetens. De teoretiska utgångspunkterna är vägledningsmetoder som visat sig vara effektiva internationellt, förklaringar av vägledningstraditionerna som format vägledarkåren i olika länder samt redogörelse för studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Sverige och USA. Resultatet visade att det förekom stora skillnader. Av störst betydelse bedöms vara att Umeå universitet har en välutvecklad e-vägledning och drop-in vägledning men saknar karriärvägledning tillgänglig för alla studenter. University of Wisconsin-Whitewater saknar e- vägledning med personlig kontakt öga mot öga samt drop-in vägledning, men lägger stort fokus på karriärvägledning. Slutsatsen är att båda vägledningsverksamheterna kan utveckla sin vägledning genom att lära av dessa skillnader via ett utbyte av vägledningskompetens.The purpose of the study is to identify significant differences between the counseling centers at University of Wisconsin-Whitewater and Umeå University. Another main objective is to provide suggestions on how study and career counselors can develop their counseling centers on the basis of the differences identified. This study is a comparative field study with qualitative interviews. The informants are six study and career counselors that provide a picture of how the counseling centers are organized. They talk about their jobs and working practices as well as the need to develop their organizations. They also point out their counseling skills. Counseling methods proven effective internationally, counseling traditions influencing the practice of counseling today and the differences between the Study and Career Counseling Program in Sweden and USA are the theoretical points from where we take our support. The results show that there are in fact big differences. The differences considered to be of most importance is that Umeå University has a well-developed online counseling (e- counseling) and drop-in counseling but has no career counseling available to all students. University of Wisconsin-Whitewater is devoid of all face to face e-counseling and drop-in counseling but adds a strong focus on career counseling. The conclusion is that both counseling centers can develop its counseling by learning from these differences through an exchange of counseling skills.
34
Arlefalk, Johan, and Johanna Mårtensson. "STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE OCH COACHERS ARBETE INOM SAMMA OMRÅDE : En kvalitativ studie i likheter och skillnader i kompetenser mellan studie- och yrkesvägledare och coacher." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150324.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder.The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.
35
Ivemark, Åsa, and Josabet Jansson. ""På egen hand skulle det nog inte ha gått" : Några deltagares upplevelse av arbetskonsulentens stöd i metoden Supported employment." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58975.
Full textAbstract:
Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt. De upplever en större delaktighet, handlingskraft, en bättre självkänsla samt ett ökat psykiskt välbefinnande. Slutsatsen utifrån denna studie är att det emotionella stödet från arbetskonsulenten är en viktig grund för att lyckas med SE och konsulentens förmåga att balansera mängden stöd är centralt för deltagarens självständighet och möjlighet att nå empowerment.Lack of participation in the open labor market is highly prevalent for people with mental illness. Vocational rehabilitation through Supported employment (SE) has shown to be an effective approach to improve employment outcomes. Research generally centres upon the effectiveness of the method. This study focuses on the support from the SE-coach and the aim is to investigate the meaning of this support to the participants. Semi-structured interviews were conducted with three participants and a group interview with three coaches. The emotional, tailored and instrumental supports were pointed out as being helpful. They interact and lead to empowerment for two of the participants who are now in work practice. They show satisfaction with their occupational situation and with being part of a social context. The participants express improvement in psychiatric symptoms, global functioning and self-esteem. The findings of this study highlight the importance of the emotional support from the SE-coach, and stress the ability of the coach to balance the amount of support given. This is crucial in order to facilitate the empowerment of the participants.
36
Holm, Jenny. "Transnational career agents : A comparative study on international engineering students in Sweden." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-181005.
Full textAbstract:
The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.