Academic literature on the topic 'Kartläggning'

I examensarbetet gjordes en kartläggning av färgbehov beroende av pappersstruktur. Arbetet gjordes för Holmen Paper. Syftet med arbetet var att undersöka olika parametrar på pappersstrukturer och se hur färgbehovet påverkades. Det gjordes genom en experimentell undersökning och utredning i labskala. Styrgruppen på Holmen Paper valde pappersstrukturer med liknande och varierade parametrar som jämfördes. Parametrar som undersöktes var bulk, ytvikt, luftpermeans, Bendtsen, PPS, askhalt, oljeabsorption, olika pappersmaskiner, slutljushet och Canadian Standard Freeness (CSF) nivå. Det var intressant för Holmen Paper att undersöka hur färgbehovet varierade på deras papper. Målet med arbetet var att hitta samband mellan uppmätta pappersegenskaper och färgbehov till viss tryckdensitet. Avgränsningar var att mätningarna gjordes på befintliga produkter med en Prüfbau tryckpress och med gul färg. Gul färg var mest intressant att undersöka då den har högst åtgång vid tryckning.  Undersökning av färgbehov på papper kan leda till minskad förbrukning av den färg som används. Färgen som används i tryckerier innehåller mineraloljor. Genom att minimera användningen av färgen kan det leda till ett mer hållbart arbete. Målgruppen för arbetet var Holmen Paper som tillverkar papper som går till den grafiska industrin.  Holmen Paper tillverkar termomekanisk massa, TMP, där pappret normalt blir till reklamblad eller bokpapper. Beroende på hur papper tillverkas delas de in i olika kvaliteter. Pappersstrukturerna som undersöktes hade olika egenskaper, vilka mättes med ett instrument direkt efter de tillverkats. En del värden kontrollerades och kompletterades manuellt med instrument på huvudlaboratoriet i Hallstavik. Kompletterade mätningar gjordes på papper som saknade värde på någon parameter.  Holmen Paper valde ut 33 pappersstrukturer för kartläggning av färgbehovet. Pappersstrukturerna från Holmen kom från fyra olika pappersmaskiner, W, X, Y och Z. Infärgning gjordes med Prüfbau tryckpress av två laboranter som arbetade tillsammans. Mängden färg som fastnade på pappersremsan vägdes på en känslig våg med 4 decimaler. Remsan torkades i ett torkskåp och tryckdensiteten mättes därefter med en spektrofotometer, Techkon. Beräkning av färgbehovet gjordes vid en tryckdensitet som valdes till 1,2 för samtliga prov.  Färgbehovet för de olika pappersstrukturerna beräknades med hjälp av Excel. Data för parametrarna från varje pappersstruktur hämtades från Holmens databas. Färgbehovet tillsammans med parametrarna sattes upp i flera diagram bredvid varandra i Excel där de jämfördes. Utifrån diagrammen undersöktes vilka parametrar som korrelerade med färgbehovet.  Resultatet blev att bulk, luftpermeans, PPS och Bendtsen (ytråhet) korrelerade positivt med färgbehov. Glans korrelerade negativt med färgbehovet. Färgbehov undersöktes med askhalt, CSF och slutljushet men visade ingen korrelation. Ett referensprov infärgades först och sist vid varje laborationstillfälle för att undersöka hur stabil infärgningsmetoden var. En normalfördelningskurva med 95 %-konfidensintervall gjordes, vilket visade på att metodens reproducerbarhet var stabil. Två olika färgformuleringar jämfördes, vilket gav att den nyare formuleringen gav ca 23 % ökat färgbehov.<br>In this thesis work a survey was performed of how colour requirements were dependent on paper structure. The study was made for Holmen Paper. The purpose of the study was to analyse various parameters of paper structures and see how colour requirements were affected. The study was done through an experimental investigation and an examination on a laboratory scale. The working group at Holmen Paper was choosing the paper structures that had different and similar properties that were compared. Parameters investigated were bulk, surface weight, air permeance, Bendtsen, PPS, ash content, oil absorption, different paper machines, final brightness and Canadian Standard Freeness (CSF) level. It was interesting for Holmen Paper to investigate how the colour requirement varies on their paper. The aim of the work was to find a connection between parameters from the measured papers and colour requirements to a certain colour density. Limitations in the study were that the measurements were made on existing products with a Prüfbau printing press and with yellow colour. The yellow colour was most interesting because it has the most consumption in the printing process.  The examination of colour requirements on paper can lead to reduced consumption of the colour use. The colour used in printing processes contains mineral oils. By minimizing the use of paint, it will lead to more sustainable work. The target group for the study was Holmen Paper, which manufactures paper that goes to the graphic industry.  Holmen Paper manufactures thermo mechanical pulp, TMP, where the paper normally becomes direct mail or book paper. Depending on how the paper is made it is divided into different qualities. The paper structures examined had different properties that were measured with an instrument immediately after the paper structures were manufactured. Some values were checked and supplemented manually with instruments on the main laboratory in Hallstavik. Supplemented measurements were made on paper that were missing a value for any parameter.  The working group at Holmen Paper selected 33 paper structures for survey of the colour requirement. The paper structures from Holmen came from four different paper machines, W, X, Y and Z. Mileage was done on paper strips with Prüfbau printing press by two laboratory workers, who worked together. The weight of the paint stuck on the paper strip was weighted on a sensitive scale, four decimals. The strip was dried in a drying cabinet and the colour density was measured with a spectrophotometer, Techkon. Calculation on the colour requirement was made to match a target density of 1,2.  The colour requirements for the different paper structures were calculated using Excel. The data from the parameters of each paper structure were retrieved from Holmen’s database. The colour requirements together with the parameters were plotted in several charts next to each other in Excel where they were compared. Based on the charts, the parameters that correlated with the colour requirements were examined.  The result was that bulk, air permeance, PPS and Bendtsen correlated positively with colour requirements. Gloss correlated negatively with the colour requirements. Colour requirements were examined with ash content, CSF and final brightness which showed no correlation. A reference paper was mileaged first and last at each laboratory session to examine how stable the printing method was. A normal distribution curve was made on a 95 % confidence interval which showed that the printing method was stable. Two different colour modifications were compared. Which resulted in that the colour requirement increased by about 23 % with the newer modification.

Vi har utrett möjligheter och begränsningar att använda metaforer i mjukvaruutveckling. Metaforer i vårt arbete syftar till det fysiska koncept som omvandlats till något digitalt. Vi har använt oss av fem olika digitaliseringar för att utreda och analysera deras metaforer. Vårt syfte var att vidga perspektiven för utveckling av innovationer. Det har vi gjort genom att kartlägga metaforer, analyserat dessa och diskuterat med utomstående forskare. Information har vi hämtat från olika forskningsartiklar som berör metaforer, HCI och digitalisering för att kunna koppla samman metaforernas roll inom dessa områden. Vi har även deltagit i konferensen ABB Automation Scandinavia och fått stöd av Susanne Timsjö, Vice president, strategic innovation program PiiA (Process Industrial IT &amp; Automation), SICS Swedish ICT Västerås. Vårt arbete har lett fram till att metaforer innehåller många möjligheter som kan tas tillvara och bör finnas med i utvecklingsprocessen. Det har också visat sig att metaforer möjliggör smartare lösningar.<br>We have investigated the possibilities and limitations of metaphors in software development. Metaphors in our work are aimed at the physical concept that turned into something digital. We have used five different digitizations to investigate and analyse their metaphors. Our aim was to broaden the perspectives for the development of smart innovations. We have done this by mapping metaphors, analysing these and discussed with external researchers. Information was obtained from various research articles related to metaphors, HCI and digitizing in order to connect the role of metaphors in both HCI and digitization. We have also participated in the conference ABB Automation Scandinavia and received support from Susanne Timsjö, Vice president, strategic innovation program Piia (Process Industrial IT &amp; Automation), SICS Swedish ICT Västerås. Our work has concluded that metaphors contain many possibilities and should be included in the development process. It has also shown that metaphors enable smarter solutions.

Det här arbetet fokuserar på att kartlägga SSBI-mognadsnivåer för att underlätta för företag att införa SSBI i sina organisationer med ett mer lyckat resultat. Arbetets metodansats är kvalitativ och den vetenskapliga metoden är en fallstudie som består av intervjuer på ett samarbetsföretag. Utmaningar relaterade till självständiga användare ligger till grund för intervjuerna. Olika områden inom utmaningarna har sedan identifierats med samarbetsföretaget genom intervjuerna. De olika områdena är antingen arbetssätt som samarbetsföretaget har börjat arbeta på eller ser behov av att börja arbeta på. En avstämmande intervju genomfördes sedan med en extra kunnig person inom BI på samarbetsföretaget för att fastställa samarbetsföretagets mognadsnivå inom de olika identifierade områdena. Resultatet blev tre olika mognadsnivåer av SSBI som är baserade på samarbetsföretagets mognadsnivå. De tre mognadsnivåerna består i sin tur av 24 stycken olika områden inom utmaningarna relaterade till självständiga användare inom SSBI.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksammas preferenser och användning av utvärderingsmetoder för användbarhet inom människa-datorinteraktion. En webbenkät distribuerades via epost till företag med minst en anställd som arbetar med användbarhet samt via sociala medier genom intresseorganisationen STIMDI och företaget Inuse. Totalt erhölls 104 svarande varav en räknades som bortfall då den ansågs vara en dubblett. Resultaten visar att ingen enskild eller kombination av metoder används oftast och rankas ge högst effekt på användbarhet. Angående vilka utvärderingsmetoder som används är intervju och tänka högt med användare de två metoder som nämns av flest deltagare. Resultaten visar även att nästan 80 % skattar användning av utvärderingsmetoder och involvering av användare i deras arbete som mycket viktigt. En tydlig preferens för att involvera användare och arbeta med kombinationer av metoder framgår i denna kartläggning. Forskning bör möjligtvis fokusera mer på hur användandet av utvärderingsmetoder sker i kombination.

The aim of this study is to map what challenges member-associations within The Swedish University Sport Federation can come across between 2016-2020. The study also aims to explore how the federation can be a better recourse to their member-associations. The study is a part of The Swedish University Sport Federation strategic work during 2016. The qualitative method has been used and eight interviews have been realized. By using a content-analysis the data has been analyzed and categorized to create a clear content of the results. The study shows that recruiting new board-members is one of the Swedish Student sports biggest challenges together with creating good methods of transferring the information to the new board. The federations member-associations said that they would like to have more local educations because some member-associations does not have the economy to be able to send people to educations. Cosmetic changes with the federations website, templates to negotiations with the universities was two of the most wanted assignments that the member- association wanted the federation to prioritize in the near time. Keywords: The Swedish University Sport Federation, student sport and evaluation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och skolledning tänker om specialpedagogik. Skolan ska tillgodose varje elevs behov och skapa förutsättningar så att alla når måluppfyllelse. Skolverket har sitt tydliga uppdrag med att alla barn, ungdomar och vuxna ska få en bra utbildning. Skolverket arbetar även med trygghet för alla elever och att rätt stöd och hjälp ska finnas för att eleverna ska nå målen. De ger stöd till personal och chefer på skolor och i kommuner (Skolverket, Vad är Skolverket?). Skolverket anger därmed ramarna som ska följas i undervisningen i varje skola med sin verksamhet och till all pedagogisk personal. Det är ett viktigt steg att beröra detta perspektiv utifrån den grundläggande bas som Skolverket ger för skolans utbildning av elever. Skolinspektionen klargör i en sammanställning av forskningsresultat att resultaten för svenska elever sjunker i internationella kunskapsmätningar (Skolinspektionen, Framgång i undervisningen, s. 2). Tidigare forskning visar att elevers problem med att läsning och skrivning brukar beskrivas med två olika begrepp. De fungerar synonymt med varandra även om de skiljer sig lite åt. Det ena begreppet är läs- och skrivsvårigheter och används för de elever som inte har de färdigheter som förväntas med hänsyn tagen till den ålder och den årskurs hen går i. Det andra begreppet är dyslexi och det används inom specifika läs-och skrivsvårigheter och det definieras oftast något snävare i det stora hela jämfört med det första begreppet (Asmervik, Ogden, Rygvold, 2001, s. 15). Karin Taube hävdar i sin bok Läsinlärning och självförtroende ett välkänt faktum, att det finns en stor grupp elever med läs- och skrivsvårigheter som inte är relaterade till begåvningsbrister. För de flesta elever handlar det med största sannolikhet inte heller om specifika läs - och skrivsvårigheter som kan höra till någon form av svaghet eller ”defekt”. Taube menar däremot att dessa elever redan i tidigt stadium har hamnat i ”onda cirklar” (Karin Taube, 2007, s. 64). Metoden som har använts för denna undersökning har varit intervjuer via mail. Arbetet med intervjuerna har genomförts med sex stycken pedagoger på en skola i Södermanland. Denna samling informanter blir varken till antalet eller med geografiskt läge representativa för hela landet Sverige. Samtliga har svarat relativt olika på frågorna och troligtvis beror detta på att de har olika befattningar inom skolans område. Resultatet kan sammanfattas med att en ämneslärare har mindre insikt i vad andra lärare tycker om metodval för att bearbeta elevers läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagogen har goda exempel på vilka metoder som är lämpliga att användas för elever med läs- och skrivsvårigheter och precis som för ämnesläraren är kollegornas val av lämpliga metoder för att bearbeta läs- och skrivsvårigheter okända. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att ju närmare specialpedagogiken personalen jobbar desto tydligare exempel framkommer i intervjuerna. Ämneslärarna har sina uppfattningar och de skiljer sig något från specialpedagogens och speciallärarens. Hur skolledningen tänker och hur de ser på sin uppföljning av sitt arbete är en fråga som egentligen bara biträdande rektor aktivt svarade på. Då det nämns att uppföljning ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som skolan genom skolprojektet har fått mer struktur på och som de ska använda sig av återkommande varje år. Där kommer uppföljningen automatiskt och risken för att de missar något bör rimligtvis minska.

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användas<br>In this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it.

Bakgrund: Personcentrerad vård är aktuellt i svensk sjukvård. Patientlag 2014:821 stärker kravet på information, delaktighet och samtycke från patienten. Personcentrerad vård leder till ökad patienttillfredsställelse och delaktighet. Sjukvården effektiviseras och vårdkvalitén ökar. Det kan finnas utmaningar i att arbeta personcentrerat på akutvårdsavdelning då dessa patienter kan uppleva hjälplöshet och sårbarhet vid akut sjukdom.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av personcentrerat vårdklimat hos sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning.   Design: Prospektiv tvärsnittsstudie   Metod: Kvantitativ ansats med enkätstudie. Sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning tilldelades mätinstrumenten Person-centred Climate Questionnaire staff och patient version.   Resultat: I studien inkluderades 59 sjuksköterskor samt 121 patienter. På den sexgradiga skalan värderar sjuksköterskor personcentrerat vårdklimat lägre (4,16) och patienter högre (4,99) (p&lt;0,001). Manliga patienter värderar personcentrerat vårdklimat högre än kvinnliga patienter (p=0,001). Sjuksköterskor som arbetat länge på avdelningen värderar personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,26; p=0,05). Sjuksköterskor med högre utbildningsnivå värderar subkategorin säkerhet lägre (rs= -0,27; p=0,04). Vid en längre patientvårdtid värderas personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,24; p=0,01).   Konklusion: Den viktigaste slutsatsen är generellt positiva resultat gällande personcentrerat vårdklimat på akutvårdsavdelning. Studiens resultat understryker att vården kan utvecklas för att förbättra det personcentrerade vårdklimatet för patienter på akutvårdsavdelning, med särskilt fokus på kvinnliga patienter.<br>Background: Person-centred care is of current interest in Swedish health care. The Patient Act (2014:821) strengthens the requirement for information, participation and consent of the patient. Person-centred care increases patient satisfaction and participation. It also leads to increased quality of care and is more efficient. Patients on acute care wards may experience helplessness and vulnerability during acute illness and it could be challenging to achieve person-centred care.   Aim: The aim of the study was to survey person-centred climate by nurses’ and patients’ on acute care ward.   Design: Prospective cross-sectional study   Method: Quantitative approach with survey. Nurses and patients was given the instruments Person-centred Climate Questionaire staff and patient version.   Results: The study included 59 nurses and 121 patients. On the six-graded scale nurses value person-centred climate lower (4,16) and patients higher (4,99) (p&lt;0,001). Male patients value person-centred climate higher than female patients (p=0,001). Nurses that worked long time on the ward value person-centred climate lower (rs=-0,26; p=0,05). Nurses with higher education value the subscale Security lower (rs=-0,27; p=0,04). Patients with longer hospital stay value the person-centred climate lower (rs=-0,24; p=0,01).   Conclusion: The main conclusion is generally positive results in terms of person-centred climate on acute care ward. The study’s results underline that there is room for improving healthcare on acute care wards, with particular focus on female patients.

This report, written by Måns Ridzén and Jonas Stenberg, presents the thesis carried out the spring of 2012. The authors met the first time in 2008, when they started their studies at Uppsala University. Since then they have completed various projects, both within and without the university. This study is based on a theory that was first conceived when Jonas Stenberg did his internship in the summer of 2010. The theory states that blueprint management is carried out wrong. This statement does not only concern specific companies, but the entire Swedish construction industry. Sustenance for this thesis can be found in earlier research done about waste and communication in the construction industry. The expenditures behind the waste and the communication can be connected to incorrect blueprint management. The thesis is divided into three main groups to make it more clearly for both the authors and the participants of the study. Based on these main groups, four questions are asked; who, what, why and cost? To gather information to answer these questions people with different expertise is asked. The result gathered is then analyzed and the four questions are answered. The goal to find an example that contributes to waste is succeeded and examples are brought up in the report. The conclusion is that there is a big waste in the construction industry and that this waste.<br>I denna rapport, skriven av Måns Ridzén och Jonas Stenberg, presenteras exa- mensarbetet som genomfördes våren 2012. Författarna träffades redan 2008 då de började sina studier vid Uppsala Universitet. Sedan dess har de genomfört flera projekt, både inom och utanför universitetet. Studien bygger på tesen ”fel ritningshantering”. Problemet är något som berör hela branschen och som kos- tar det svenska samhället många miljoner varje år. Stöd för denna tes finns i ti- digare genomförd forskning som berör slöseri och kommunikation inom byg- gindustrin. Både kostnaderna bakom slöseriet och onödig kommunikationen kan kopplas till felaktig ritningshantering. Tesen delas in i tre huvudgrupper för att göra det tydligare för både författare och deltagare i studien, dessa huvudgrupper är: fel version, felavläst och felri- tat. Med dessa tre huvudgrupper som utgångspunkt ställs fyra frågor; vem, vad, varför och kostnad? För att besvara dessa frågor söks information genom tre kanaler; projektörer, tjänstemän inom produktion och hantverkare. Resulta- tet skiljer sig mellan de olika kanalerna, d.v.s. att de olika aktörerna i byggpro- cessen har olika bilder över hur verkligheten ser ut. Dock så är det vissa punk- ter där alla aktörer är överens. Efter att resultatet samlats in så analyserades det. Analysprocessen har som mål att besvara de fyra frågor som ställdes i början av studien. Flera exempel på fel observeras i studien. Ett exempel berör pålning, där fel ritning användes och resulterade i en omkostnad på över 188 000kr. Slutsatsen är att fel ritningshan- tering kostar branschen miljoner, om inte miljarder, årligen. Dessa kostnader döljs ofta inom budgeten för produktion, även om de uppkommit redan under projekteringsstadiet. Författarna ger flera rekommendationer till åtgärder för att begränsa dess kostnader. Rekommendationerna berör b.l.a. vikten av att lyfta fram dolda kostnader i ljuset, samt att anpassa ritningen efter rätt ändamål. Rapporten gräver djupt ner i ett känsligt ämne och lyckas på ett lättsamt sätt presentera hur verkligheten ser ut idag. Fortsatta studier inom ämnet är en nödvändighet om Sveriges byggindustri ska behålla kontroll över den svenska marknaden i en allt mer globaliserad värld.