Dissertations / Theses: 'KASAM (Känsla av sammanhang)'

1

Sonesson, Louise, and Louise Larsson. "Fritidslärares känsla av sammanhang." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27557.

Full text

Abstract:

AbstractLarsson, Louise & Sonesson, Louise (2016). Fritidslärares känsla av sammanhang. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med studien var att ta reda på vilka utmaningar fritidslärare ställs inför i sitt arbete och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Det vi främst lagt vikt vid att undersöka är fritidslärares upplevelser och känsla av sammanhang i skolan. Med hjälp av Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) har vi analyserat respondenternas upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar de ställs inför utifrån teorins tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har använt oss av semistrukturerad intervju för att samla in empiri och våra respondenter bestod av fyra fritidslärare på två skolor. Efter att ha tagit del av forskning och samlat in empiri har vi kunnat dra slutsatsen att våra respondenter känner begriplighet över de utmaningar de ställs inför, men att upplevelsen av hanterbarhet och meningsfullhet är skiftande beroende på barngruppens storlek, lokaler och miljöer, socialt stöd av kollegor samt hur lärare och ledning ser på deras profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Söderström, Helene. "Elevers upplevelser av KASAM : känsla av sammanhang i idrottsundervisningen." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2185.

Full text

Abstract:

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv. Jag vill veta hur mycket lärarna arbetar med KASAM som hjälpmedel för att lära ut hälsa i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta har jag följande frågeställningar: Upplever elever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen? Och i vilken utsträckning? Hur uppfattar elever att lärare förmedlar meningen, hanterbarheten och begripligheten med ämnet idrott och hälsa? Min ansats är kvalitativ, d.v.s. jag har velat söka djupare kunskap i ämnet jag undersöker. Jag har i min studie valt att använda mig av gruppintervjuer som metod. Populationen besår av 8 stycken elever från årskurs 5 och 16 stycken elever från årskurs 6. Sammanlagt 24 respondenter och 6 intervjuer. Min motivation till varför jag väljer denna metod är att jag var ute efter barnets perspektiv. Mina huvudsakliga resultat är följande. När det gäller begripligheten och hur väl man förstår instruktionerna på lektionerna är det spontana svaret att man förstår väl. När vi diskuterar hanterbarhet är det två pojkar som utmärker sig samt en flicka som ofta i sina svar väger in dagsformen. Vi pratade om hur man ser på motgångar och de två pojkarna uttryckte att det gjorde dem irriterade och att det var jobbigt. Flickan menar att det har att göra med hur man mår just den dagen. Det meningsfulla med idrotten är enligt eleverna att lära sig sporter och träna kondition. Kondition och att hålla sig smal verkar också vara många elevers uppfattning om hälsa. Lekar är roligt men inte meningsfullt anser många. Mina huvudsakliga slutsatser är följande. Eleverna upplever till viss del sammanhang på idrottsundervisningen. Vad gäller begripligheten verkar känslan ganska hög. Vid frågor om meningsfullheten kom det upp mycket svar som kunde tolkas som att idrottsämnet och många av övningarna på lektionerna inte känns speciellt meningsfulla. Vad som känns meningsfullt, menar eleverna är att lära sig olika sporter, orientering och att livrädda. Att leka kändes inte meningsfullt enligt respondenterna. Hanterbarheten verkade relativt hög. Två pojkar utmärkte sig dock när de svarade en ganska avvikande från resten av eleverna, de verkade, tolkat utifrån svaren inte ha speciellt hög känsla av hanterbarhet. Enligt de svar jag fick av respondenterna förmedlar lärarna en relativt bra känsla av sammanhang. Det verkar brista mest när det kommer till meningsfullheten då lärarna inte verkar nå fram med betydelsen av hälsa i skolan. Med min lilla inblick och mitt relativt lilla urval är jag medveten om att jag inte kan fastsälla några definitiva nivåer av elevers KASAM. Däremot är det mycket intressant att koppla samman deras svar med olika delar av Antonovskys teori och se om jag kan hitta mönster. Jag har valt att tolka elevernas svar utifrån Antonovskys teori och i ljuset av begreppet KASAM.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Kristiansson, Daniel, and Erik Morén. "Känsla av sammanhang (KASAM) och stress bland arbetslösa." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19306.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning påsociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gunnarsson, Anna, Annelie Jacobsson, and Mirella Samuelsson. "Kvinnors känsla av sammanhang och upplevelsen av bröstcancer." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-927.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hellberg, Therese, and Lisa Jansson. "Ensamkommande flyktingbarn : Känsla av sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12648.

Full text

Abstract:

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet visar att tillhörighet och stöd i den egna etniska gruppen och meningsfull sysselsättning vara av betydelse, främst i form av nära mellanmänskliga relationer och skola. För att skapa meningsfullhet behövs utrymme för existentiella teman och individens egna känslor vilka genom resultatet har varit svårare för studien att mäta men dessa har omnämnts och är nödvändiga för att KASAM ska kunna uppnås.
It requires a lot of a person who must flee their homeland. When a child flees without family or relatives it’s possible that the child has been forced to leave by the family, with hope that the child shall succeed in the Western World. The demands and expectations on these children are hard to comprehend. To attain a broader understanding of the unaccompanied refugee children’s situation, the purpose of the study was to examine the children’s sense of coherence, which gave rise to the following questions: 1) How can the children’s sense of coherence be described from personnel that work with them? 2) Which factors do the personnel consider to be of influence for the children’s sense of coherence? The study is based on a qualitative method, containing semistructured interviews with eight working respondents at the homes for unaccompanied refugee children. The interview questions where based on Antonovsky’s conception about sense of coherence, short SOC. Decisive for the results was the belonging and support of the own ethnic group and the main occupation of importance, foremost the close relationships and school. In order to create meaningfulness, space is required for existential theme and the individual’s feelings. These factors however have been hard to measure but they are mentioned and considered essential to achieve SOC.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Engqvist, Therese, and Karolina Berg. "Känsla av sammanhang - hur mår ungdomarna? : En undersökning av Känsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8299.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Boman, Niklas. "Elevers känsla av sammanhang : En klassrumsintervention för att lära sammanhang." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122016.

Full text

Abstract:

I den aktuella studien undersöktes hur gymnasieelevers känsla av sammanhang hänger ihop med deras känsla av stress och kontroll i vardagen. Syftet med undersökningen är att uppnå fördjupad kunskap i och utveckla ett salutogent perspektiv på undervisning i gymnasieskolan för att förbättra utfallet av undervisningen för eleverna och i förlängningen det samhälle de skall verka i. Elever från fyra gymnasieklasser besvarade tre olika formulär, för att mäta elevernas syn på tillvaron, samt deras upplevda stress och kontroll. I studien undersöktes också en metod ämnad att stärka elevernas förmåga att hantera och göra sin tillvaro begriplig och därmed elevernas upplevda stress och kontroll. I studien inkluderades elever från årskurs 1 och 2 vid två teoretiska gymnasieprogram, där eleverna från det ena programmet agerade kontrollgrupp. Resultatet pekar på samband mellan känsla av sammanhang och upplevd stress hos eleverna. Det tycks som att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i de rapporterade variablerna. Det tycks inte som att den utbildning eleverna har valt eller den årskurs de går i har samband med vad som rapporterats i de använda instrumenten. Den intervention som utförts tycks inte ha gett önskad effekt enligt de använda instrumenten. De slutsatser som kan dras från denna studie är att svag känsla av sammanhang hos dessa elever samvarierade med höga nivåer av upplevd stress, oavsett övriga faktorer hos eleverna. Frågan återstår fortfarande vad som kan göras för att stärka elevernas motståndsfaktorer mot den stress som de utsätts för på daglig basis i och utanför skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Estling, Jan, and Rosita Ståhl. "Kasam : Graden av Kasam hos polisstudenter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23642.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om polisstudenter på Linnéuniversitetet i Växjö har ett högre genomsnittligt värde av känsla av sammanhang ( Kasam) i jämförelse med en slumpmässig tillfrågad kontrollgrupp av studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Det sekundära syftet var att utröna om det föreligger några könskillnader. Studenterna fick besvara 29 frågor på en Likertskala 1-7, i livsfrågeformuläret Kasam-29. Resultatet visade på att polisstudenter har en högre genomsnittlig grad av Kasam, men att kön inte har någon betydelse. Antalet tillfrågade respondenter var sammanlagt 92, fördelat på 54 polisstudenter varav 37 var män och 17 var kvinnor. Kontrollgruppen bestod av 38 slumpmässigt tillfrågade studenter, 16 män och 22 kvinnor. Det ojämna antalet respondenter mellan grupperna och könsfördelningen hade ingen signifikant påverkan.
Abstract The main purpose of this quantitative survey was to investigate if police students at Linné University of Växjö would have a higher degree of Sense of Coherence (SOC) in comparison to a random control group of other students at Linné University. The secondary purpose was to determine if there are any gender differences. The students answered 29 questions on the Likert scale 1-7 from the Kasam-29 questionnaire. The result showed that police students had an average higher degree of Sense of Coherence, but that gender had no effect. The total of respondents was 92, distributed on 54 police students; 37 men and 17 women. The control group consisted of 38 randomly chosen students, 16 men and 22 women. The uneven quantity of respondents between the groups and genders did not have any significant influence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Jensen, Malin. "Utmattningssyndrom och KASAM. En möjlighet till en ökad känsla av sammanhang?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23892.

Full text

Abstract:

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hammar, Ann-Sofie. "Naturens inverkan på kvinnors känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7922.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Karlsson, Magnus, and Tobias Stuxberg. "Känsla för en känsla av sammanhang : en kvantitativ studie om ungdomars känsla av sammanhang i relation till socioekonomi." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1095.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.

Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.

De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?

METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.

RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.

SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Brav, Martin. "Ackordslöner, känsla av sammanhang (KASAM), organisationsengagemang och dess inverkan på stress." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-446.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Fredriksson, Erik, and Sebastian Katby. "Hur samhörighet och känsla av sammanhang påverkar arbetsmotivation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17665.

Full text

Abstract:

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå.
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Stolt, Pia. "Känsla av sammanhang hos försäljare av Situation Sthlm." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4620.

Full text

Abstract:

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang. Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang.
Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence. Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study group vendors of Situation Sthlm does not mean that a person experience sense of coherence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Herrgård, Christian. "Utbrändhet, personlighet och känsla av sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51729.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Heiniemi, Tova, and Sirje Karjel. "Relationen- en väg till sammanhang? : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2125.

Full text

Abstract:

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-,

Social- och rättsvetenskap

Socialt arbete

C-uppsats 41-60 p

Sammanfattning

Relationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang.

32 sidor.

Författare: Tova Heiniemi, Sirje Karjel

Handledare: Åsa Källström Cater

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet. Möjlighet att ingå i en relation med dess personal avser att hos ungdomarna skapa insikt om strategier i att hantera livet konstruktivt. Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer det är i relationen som ger ett utvecklingsmässigt gynnsamt utfall för den unge. Studien består i en kvalitativ del med empiri bestående av sex ungdomar med erfarenhet av deltagande i miljöterapeutisk verksamhet. Dessa intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. I studien ingår också en kvantitativ del i form av ett KASAM-formulär. Resultatet indikerar att konkret stöd och delaktighet i aktiviteter där relationer bildas är en betydelsefull påverkansfaktor. Delaktighet i mathantering har visat sig varit särskilt viktigt.

Nyckelord: Miljöterapi, ungdomar, KASAM, relation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Carlsson, Robin, and Christian Hagberg. "Sambandet mellan Känsla av Sammanhang och psykologiska färdigheter för unga fotbollspelare." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2222.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

blomster, marie, and johanna carlsson. "HÄLSOFRÄMJANDE FAKTORER VID DIABETES UTIFRÅN KÄNSLA AV SAMMANHANG : -En intervjustudie." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6836.

Full text

Abstract:

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.

Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.

Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen.

Slutsats KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Maria. "Känsla av sammanhang : En studie om KASAM i årskurserna 1, 3 och 6." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5146.

Full text

Abstract:

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.

The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Koutcherovsky, Deniz, and Filip Milenkovic. "Känsla av sammanhang hos ungdomar i socioekonomiskt utsatta och välbärgade områden." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6201.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien var att undersöka och jämföra ungdomars känsla av sammanhang (KASAM) i relation till psykisk hälsa utifrån socioekonomisk härkomst, genus och årskurs. Studien genomfördes med kvantitativ ansats med stöd av den salutogenetiska teorin och KASAM begreppet som formades av Aaron Antonovsky. Mätmetoden som användes var KASAM-29. Metod KASAM mätmetoden är en beprövad och allmänt accepterad metod inom forskning för att undersöka känsla av sammanhang utifrån den salutogena teorin. Enkäten KASAM-29 består av 29 frågor. Enkätundersökning genomfördes i två högstadieskolor: en förortsskola respektive villastadsskola. Målgruppen var ungdomar i årskurs sju till nio. Det samlades in 260 enkäter från bägge skolor. Efter insamlingen och genomgång av data användes dataprogrammet SPPS för analysering. Resultat Resultaten i studien visade på en signifikant skillnad mellan elever i det socioekonomiskt utsatta området gentemot elever i välbärgade området i upplevd psykisk hälsa utifrån KASAM-29 enkäten. Dessutom visades en signifikant skillnad i kön där pojkarnas upplevda känsla av sammanhang var starkare än flickornas. Däremot förelåg det ingen skillnad mellan årskurserna. Slutsats Den upplevda känslan av sammanhang skiljer sig i olika socioekonomiska grupper där socioekonomisk utsatta områden visar generellt lägre KASAM resultat och välbärgade områden högre. I studien undersöks respondenterna enbart vid ett specifikt tillfälle. Det efterfrågas mer omfattande forskning med longitudinell studiedesign och undersökning med utgång från flera olika faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Larsson, David. "Tro och KASAM : Påverkas känslan av sammanhang av styrkan i den religiösa tron?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-88737.

Full text

Abstract:

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Winter, Vikström Linda. "Omsorgsarbete, arbetstillfredsställelse och känsla av sammanhang : Jämförelser av arbetstidsutformning, kön och utbildning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29600.

Full text

Abstract:

Omsorgsarbete innefattar känslomässigt krävande arbetsuppgifter som kan inverka negativt på hälsan. Stark känsla av sammanhang (Kasam) och hög arbetstillfredsställelse påverkar hälsan positivt, bidrar till produktivitet och personlig utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger skillnader av Kasam i förhållande till utbildning, kön och arbetstidsutformning hos personal inom omsorgsarbete. I studien användes en kvantitativ webbenkät. Arbetstillfredsställelse undersöktes med Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensionerna hälsa och trivsel och arbete och privatliv. Kasam undersöktes med Antonovskýs livsfrågeformulär, kortversionen. Samtliga anställda, 283 personer, inom ett område med kommunal socialpsykiatri och sysselsättning/daglig verksamhet erbjöds delta i studien. 112 besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 40%. Data analyserades med variansanalys (ANOVA). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i Kasam eller arbetstillfredsställelse i förhållande till arbetstidsutformning, kön eller utbildning. Inga signifikanta interaktionseffekter hittades.
Health care work includes emotionally demanding work tasks that can have a negative impact on health. A strong Sense of Coherence (SOC) and high job satisfaction effects health in a positive way, contributes to productivity and personal growth. The purpose of this study was to explore if differences in Sense of Coherence and job satisfaction are present regarding design of working hours, gender and education amongst employees in health care. A quantitative survey was used in the study. Job satisfaction was explored using Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensions health and wellbeing and work-family balance. SOC was explored using Antonovskýs short form life questionnaire. All employees, 283, in a department of municipal social-psychiatry and daily activities was invited to participate in the study. 112 answered the survey resulting in a response rate of 40%. Data was analysed using analysis of variance (ANOVA). Results showed no significant differences in SOC and job satisfaction regarding design of working hours, gender or education. There were no significant interactions between the variables.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Adler, Ingmarie. "Finns det ett samband mellan olika föräldrastilar och individers framtida känsla av sammanhang?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8157.

Full text

Abstract:

Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan tre olika föräldrastilar (auktoritär, auktoritativ, tillåtande) och KASAM i vuxen ålder. Undersökningsdeltagarna (N=88) som kontaktades via öppna förskolor, besvarade en enkät om uppfostringsstilar och KASAM. Resultaten visar på ett svagt men signifikant samband mellan olika föräldrastilar och några av KASAM:s delkomponenter (hanterbarhet, r = .33, begriplighet, r = .22, r = -.27) ), men inget signifikant samband erhölls mellan föräldrastil och individens totala KASAM poäng. Mot bakgrund av att en individs KASAM visat sig avgörande för hälsa och ohälsa hos vuxna individer, visar resultatet av föreliggande studie att vidare forskning om hur olika föräldrastilar påverkar en individs KASAM är av relevans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wåhlstedt, Petra. "Orosanmälningar i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers Känsla Av Sammanhang." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24146.

Full text

Abstract:

Inledning Min egen erfarenhet som pedagog är att det råder en osäkerhet om ämnet orosanmälningar och att det saknas utvecklade, systematiska rutiner för hur de ska hanteras. Min uppfattning är också att en del pedagoger och rektorer anser att en anmälan inte tjänar något till för det gör ingen skillnad för barnet eller att det till och med kan förvärra situationen för det enskilda barnet. Syfte Denna studies syfte är att undersöka pedagogers resonemang kring skyldigheten att anmäla oro för barn till socialtjänsten, anmälningsplikten. Studien behandlar också pedagogernas kunskap, deras syn på hur organisation och ledarskap fungerar i förhållande till det behov av stöttning och guidning som pedagoger kan tänkas ha i samband med orosanmälningar, samt hinder och möjligheter som kan uppstå kring anmälningsplikten. Uppsatsens mål är att få mer kunskap om vad som kan påverka pedagogers hantering av orosanmälningar. Metod Metoden som används för undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger som utförts i två olika stadsdelar i en västsvensk stad. Pedagogerna är verksamma inom den kommunala förskolan. Resultat Studiens resultat tyder på att pedagogerna i förskolan i vissa fall kan sakna en sammanhängande helhetsbild av anmälningsplikten. Samverkan med socialtjänsten uppfattas av respondenterna som tillförande av ett sammanhang. Ett samarbete med aktörer, både privata som barnets familj och professionella som förskola, BVC och socialtjänst som finns i barnens närhet kan förmedla meningsfullhet i att använda anmälningsplikten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Thorén, Anna. "Välbefinnande och Känsla av sammanhang bland flickor i skolvardagen (ÅR 6)." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5144.

Full text

Abstract:

I ”Skolbarns hälsovanor” har sedan 1985 frågan ”Vad tycker du om skolan nu för tiden?” funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan. De har fått prata fritt omkring dessa teman och beskriva sina känslor för skolan. Genom att sammanställa delarna skildras i resultatet hur flickornas välbefinnande i skolan ser ut.
The Swedish national survey "School children's health habits" have since 1985 asked children "What do you think about school these days?". School satisfaction decreases with age and unlike many other questions there are different views from boys 'and girls on this matter. Most obvious in the youngest age group, where girls more often say they feel very well at school (Swedish children's health habits, FHI 2005). In this study eight 12-year-old Swedish school girls from a small town in the west of Sweden describe their feelings about school. My method is to determine their SOC-value through a survey (Margalit & Efrati, 1996) based on Antonovsky's questionnaire for measuring Sense of Coherence (Antonovsky, 1987) and then interview them individually on the subjects of well-being, flow, and praise in school. They may talk freely about these topics and describe their feelings about different aspects of school. By assembling the different parts in the result an illustration of girls' well-being in the school setting is formed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Frölander, Marie. "Sambandet mellan känsla av sammanhang och mental hälsa hos intensivvårdspatienter : Sekundäranalys av en prospektiv kohortstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2249.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Intensivvården utvecklas och förbättras ständigt. Mortaliteten inom sjukvårdenminskar och fler patienter blir aktuella för intensivvård. Intensivvård kan vara en traumatiskupplevelse och leder i vissa fall till mental ohälsa. För att identifiera riskpatienter användsfrågeformulär vid uppföljning efter intensivvård men det behövs mer forskning kringuppföljningsmetoder. Frågeformuläret KASAM-13 mäter copingförmåga vilket har visats hastor betydelse när det kommer till mental hälsa. Formuläret är ej tidigare använt förintensivvårdspatienter. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan känsla av sammanhang och patienterssjälvskattade mentala hälsa efter intensivvård. Metod: Sekundäranalys av en prospektiv studie av vuxna patienter (n = 236) efterintensivvård. Korrelationsanalys av två frågeformulär, KASAM-13 och HAD. Resultat: Antalet deltagare var 146 (62 %). Respondenterna var äldre än icke-respondenterna(p = 0,03). Stark känsla av sammanhang korrelerade i denna kohort till låg självskattad ångestoch depression (p <0,001 respektive p <0,001). Slutsats: Studien visar att mental hälsa efter intensivvård korrelerar till känsla avsammanhang i den studerade kohorten. Ju starkare känsla av sammanhang desto bättre mentalhälsa. Studien genererar svag evidens beroende på dess studiedesign.
Background: Intensive care is constantly progressing and improving. This leads to lower mortality rates and increasing number of patients recieving intensive care. Intensive care can be a traumatic experience which in some cases lead to psycological problems. For identification of patients at risk, questionnaires are used at follow-up visits. More research is needed on the different methods. The questionnaire SOC-13 measures coping ability which has been shown to be of great importance regarding mental health. This form is not previously used for intensive care patients. Purpose: To investigate whether there is a relationship between sense of coherence and patients' self-rated mental health after intensive care. Method: Secondary analysis of a prospective study of adult patients (n = 236) after intensive care. Correlation analysis of two questionnaires, SOC-13 and HAD. Result: The number of participants was 146 (62 %). The respondents were older than the nonrespondents (p = 0,03). Strong sence of coherence correlated in this cohort with low self-rated anxiety and depression (p <0.001 versus p <0.001). Conclusion: The study shows that mental health after intensive correlates to the sense of coherence in the studied cohort. The stronger sense of connection, the better mental health. The study generates weak evidence depending on the study design.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Staf, Karl, and Max Weberg. "Känslan av sammanhang hos sjöbefälsstudenter : En jämförelse av sjöbefälsstudenters KASAM." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25648.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt. Resultaten kan tyda på att det finns ett samband mellan studenternas KASAM-poäng beroende på om de har tidigare arbetslivserfarenhet eller inte. Medelvärdet av KASAM-poäng var högre för de studenter med arbetslivserfarenhet än de utan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ilhammar, Daniel. "Välmående hos pensionärer : Demografiska faktorers betydelse för känsla av sammanhang." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44891.

Full text

Abstract:

Studier visar att individer som bor på gruppboende är mer tillfredsställda med livet, eftersom de upplever ett större socialt liv genom aktiviteter som boendet erbjuder. Syftet med studien var att undersöka vilka bakomliggande faktorer som avgör att äldre känner välmående. En KASAM-enkät samt åtta demografiska frågor och en öppen kvalitativ fråga delades ut genom ett tillgänglighetsurval där 94 respondenter svarade. Resultatet visar att ensamstående som sällan träffade andra individer hade ett lägre välmående än de respondenter som hade en partner. Utbildningsnivån hade en signifikant skillnad där respondenter med grundskoleutbildning visade ett lägre KASAM än de med högskoleutbildning. Det visade att de som endast hade en grundskoleutbildning hade ett signifikant lägre KASAM än yrkesutbildning, gymnasieutbildning samt högskole- eller universitetsutbildning. I en kvalitativ fråga visade 45.8 % av respondenterna att det var familjen och endas 4.2% att det var deras aktiviteter som gjorde att de upplevde ett välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Friberg, Martina, and Sandra Wallius. "Gymnasieelevers attityd till marijuana : Upplevd självkänsla och upplevd känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7560.

Full text

Abstract:

Denna undersökning gjordes på grund av dagens uppmärksammande av användningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra länder skapade ett intresse för undersökningen. En enkätstudie genomfördes bland gymnasieelever, årskurs tre i Västra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelålder på 18 år, 33% kvinnor och 67% män. Studien visade på att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana. Attityd till marijuana hade även en positiv korrelation med självkänsla. Studien fann ingen statistisk signifikant korrelation mellan känsla av sammanhang (KASAM) och attityd till marijuana. En positiv statistisk signifikant korrelation fanns dock mellan KASAM och självkänsla vilket är i linje med tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i årskurs tre på gymnasiet med högre självkänsla även tenderar till att vara mer positivt inställda i sin attityd till drogen marijuana.
This survey was made on the basis of today's attention of the use of the drug marijuana and its synthetic counterparts among young people. Also, the liberalization that has occurred in other countries created an interest to do the survey. A questionnaire study was conducted among third graders in upper secondary school in the region of Västra Götaland. The study had 57 respondents with a mean age of 18 years and the gender distribution was 33 % female and 67 % male. The study showed that male upper secondary students' tended to have a more accepting attitude towards the drug marijuana. This attitude also had a positive correlation with self-esteem. The study found no statistically significant correlation between sense of coherence (SOC) and attitude toward marijuana. SOC and self-esteem was however positively correlated, which is in line with previous research. In summary, students in the third grade of upper secondary school with higher self-esteem also tended to be more accepting in their attitude toward the drug marijuana.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Edsand, Linda, and Maria Ericsdotter. "En studie kring medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) på arbetsplatsen : Sverige och USA." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35098.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Boberg, Felix, and Ljungblom Lukas Eriksson. "MELLANSTADIELÄRARES KÄNSLA AV SAMMANHANG (KASAM) : En kvantitativ studie i syfte att belysa mellanstadielärares inställning till läraryrket." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45028.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att ta reda på mellanstadielärares känsla av sammanhang. Detta har genomförts genom en enkätundersökning med totalt 30 stycken medverkande mellanstadielärare. Resultatet av studien visar ett positivt resultat då mellanstadielärarna som deltagit innehar en stark KASAM. Studien påvisar även att mellanstadielärarna känner en stor meningsfullhet till sitt yrke. Studien indikerar att mellanstadielärares KASAM inte kan kopplas samman med den höga grad av sjukskrivingar och psykiska ohälsa som idag existerar i läraryrket. Det finns dock en stor variationsvidd bland mellanstadielärarnas svar som därför påvisar att framtida forskning kring ämnet kan ses som intressant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Waddington, Carl, and Antti Turunen. "Meningsfullhet - vägen till elevnärvaro? : En fallstudie om sambandet mellan närvaro och känsla av sammanhang (KASAM)." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-46.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hedman, Markus. "Känsla av sammanhang, self-efficacy och den psykosociala arbetsmiljön inom vård och omsorg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19599.

Full text

Abstract:

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd. KASAM och self-efficacy korrelerade signifikant negativt med krav. En multipel regressionsanalys visade att self-efficacy bidrar med förklarad varians i krav och kontroll medan känsla av sammanhang bidrar med förklarad varians i stöd. Slutsatsen är att känsla av sammanhang och self-efficacy är användbara teorier för att arbeta strukturerat med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och främja en god hälsa hos de anställda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Hultén, Stina. "Elevers möjlighet till lärande enligt KASAM : En kvalitativ fallstudie av en skola i Tanzania." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234463.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella – och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare. Sammanlagt gjordes sju lektionsobservationer och tre intervjuer med lärare. Forskningsfrågorna till studien fokuserade på hur möjligheter, hjälpmedel, specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val och lärarens kommunikation med eleverna utnyttjas för att eleverna ska känna KASAM och lust att lära, samt vilken uppfattning lärarna hade angående elevernas känsla av sammanhang. Resultaten visade på att KASAM var något lärarna ansåg att eleverna fick del av medan observationerna visade en annan bild. Få hjälpmedel, lite interaktion mellan lärare och elever och stressande tillvaro var bland annat några utav orsakerna till att låg KASAM observerades. Resultaten visade också att lärarna gjorde vissa specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val. I analysdelen diskuteras resultaten bl a att om eleverna ej tränas i diskussioner, egen produktion av något slag, och endast får frågorna och uppgifterna av lärarna som återfinns i boken kan leda till att den språkliga utvecklingen eller den kognitiva utvecklingen hos eleverna ej främjas, samt att låg KASAM kan utvecklas. Resultaten visade att undervisningen skedde på en mer abstrakt språklignivå än eleverna låg på, samt att innehållet eller undervisningen ej kopplades till elevernas tidigare erfarenheter. Resultaten visade även på att många elever främst de som kunde antas i behov av särskilt stöd ofta var i stressade situationer med låg motivation, begriplighet och hanterbarhet, vilket kan leda till att låg KASAM skapas. I Sverige visar statistik att elever med annan kulturell bakgrund har lägre resultat än de med svenska som ursprung. Många forskare anger brist på interkulturell kompetens hos lärare som en av orsakerna till detta. Om läraren hade detta skulle kanske elever som anses i behov av särskilt stöd ej behöva det eller anses vara i behov av annat stöd än vad de får.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bäck, Ann Charlotte, and Fanny Gustafsson. "Det dagliga livet med Multipel SklerosEn litteraturöversikt med utgångspunkt från Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang (KASAM)." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34974.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Assibey, Doris. "STRESS OCH KÄNSLA AV SAMMANHANG : En kvantitativ undersökning bland högskolestudenter i Västerås stad." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35958.

Full text

Abstract:

The mental health of students has worsened over the last ten years in form of stress, depression and burnout. Reports on students' health shows that stress is a common occurrence in school. This means that efforts to promote the management of stress among students is important. The school as an arena for public health work is important because half of the Swedish population are students. Earlier studies also show that the degree of sense of coherence (SOC) is a fundamental factor to manage the amount of stress that students are exposed to. The aim of this study was to investigate the prevalence of stress and to what extent students ‘SOC affects the risk of stress regarding age and gender, and if there is any association between stress and SOC. The study is based on a quantitative method based on convenience sample selection and includes 85 respondents between ages 19-42 year. Univariate, Chi two test and binary regression analysis was used to answer the study’s questions. The results of this study showed association between stress and gender where women experienced more stress than men. The result also showed association between stress and the degree of SOC where students with low sense of coherence had seven times higher chance to be often stressed compare to students with high sense of coherence. There where however no association between stress and age as well as between stress and education programs. Further, no association was observed between the degree of SOC and age or between the degree of SOC and gender. The conclusion in this study is that there are differences in stress between gender, where female students reported feeling higher stress compare to male students. An additional conclusion that can be drawn is that there is association between the degree of SOC and stress. Coping and salutogenic perspective was used as a theoretical basis for the discussion of the results.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Larsson, Anna, and Jonas Melin. "Personlighet och känsla av sammanhang som prediktorer för avhopp från grundläggande militär utbildning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49009.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Granholm, Kristoffer. "Att tänka sig själv lycklig : Attraktionslagens hemlighet, placeboeffekten och människors upplevda känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24380.

Full text

Abstract:

Går det att tänka sig själv lycklig? Rhonda Byrne menar att genom hennes bok The Secret och att lära sig attraktionslagen så kan du få allt du önskar dig i livet, både när det gäller relationer, materiella ting, önskningar och att nå dina mål. Genom intervjuer fick några personer berätta om hur dom upplevde sitt mående innan de läst boken. Samma personer fick under studien göra ett KASAM-test som ett sätt att konstatera deras välbefinnande idag. Med hjälp av den medicinske sociologen Aaron Antonovskys KASAM-teori och den medicinske antropologen Lisbeth Sachs användning av begreppen tillit och placeboeffekten, analyserades det insamlade materialet. En jämförelse mellan The Secret, religiös tro och bön görs också. Slutsatsen är att attraktionslagen knappast är den enda nyckeln till lycka men att det samtidigt sannolikt är möjligt att tänka sig själv lyckligare och må bättre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Magnusson, Armblad Nina, and Magnusson Emelie. "Skolkuratorers tolkning och förståelse för psykisk ohälsa bland ungdomar : Innebörden av könsskillnader, lärande och känsla av sammanhang." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43353.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet. Resultatet visar att KASAM enligt skolkuratorernas förståelse kan ställas i relation till ungdomars psykiska ohälsa, lärande och könsskillnader. En slutsats är att det bör övervägas om hur KASAM skulle kunna användas som en pedagogiskt verktyg för att främja psykisk ohälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hedberg, Pawel. "Elevers känsla av sammanhang och deras närvaronivå på gymnasiet i ämnet Idrott och hälsa 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20915.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Gonzalez, Larsson Astrid, and Frida Dynér. "Fast lön? Nej tack! : Anställdas arbetstillfredsställelse och motivation på ett callcenter företag." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77247.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt. Det anmärkningsvärda är dock att bekräftelse inte är något materiellt utan något som kräver ett långsiktigt arbete som bygger på engagemang och god sammanhållning, varför det krävs skickliga och lyhörda ledare. Istället för att fokusera på varför säljarna inte trivs inom callcenterbranschen, borde uppmärksamheten istället fokusera på motivationshöjande vägledning som främjar framgång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Rahm, Andersson Ulrica, and Kristina Ragnestål. "Vad är det som skiljer vuxna med diabetes, i att bemästra sin sjukdom." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1050.

Full text

Abstract:

Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles. Results: Our findings indicate that the degree of individual self-management has a major impact on both daily and future wellbeing. The degree of individual self-management, above all, affects glycemic control and hence the risk of future complications. Factors influencing the degree of individual self-management were cooping strategies, education, control, goals, faith in the future, depression healthcare support and social support. All these factors pose obstacles and possibilities for the individual patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Larsson, Erica. "Hänger motivation, KASAM och övning ihop? : Enkätstudie på elever i årskurs tre, gymnasiet, baserat på Aaron Antonovskys livsfrågeformulär; KASAM." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36810.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör. Gällande begriplighet visar utfallet att 90 % av informanterna upplever låg känsla av begriplighet, vilket troligtvis leder till att drivkraften att öva minskar. Det skulle kunna bero på att motivation saknas att göra sådant de inte begriper. När det gäller hanterbarhet har ca 53 % av eleverna optimala värden (15-16). Utifrån utfallet gällande upplevd hanterbarhet kan antas att upplevd hälsa inom en majoritet av informanterna är god. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i utfallet av någon av de 13 delfrågorna i KASAM13-enkäten. Även i tidigare forskning har könstillhörighet inte funnits ha någon signifikant betydelse. När det kommer till kön kopplat med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet visas att kvinnorna i denna studie visar på sämre grad av meningsfullhet. Det finns också svag tendens till att kvinnorna i högre utsträckning än männen är skeptiska till begriplighet i sina liv, även när det gäller hanterbarhet.
The purpose of this study is to examine if there is a correlation between sense of coherence (SOC) and motivation in practicing musical instruments. The study is based on a survey with students in upper secondary school within the art program. Research questions was; is there a correlation between the motivation to practice and SOC and if there are any differences in SOC concerning gender based on comprehensibility, manageability and meaningfulness. A quantitative study was made through a questionnaire with 29 participants from a secondary upper school in a midsize town in Sweden. The questionnaire made by Aaron Antonovsky was used (SOC13) and two questions were added; the degree of motivation to practice a musical instrument and what gender the participants belonged to. To conclude the result, a correlation between sense of coherence and motivation to practice musical instrument was found. However, the result shows that students have a low degree of comprehensibility and manageability but higher degree of meaningfulness. No significant differences are found between genders, which are in line with previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andersson, Annika. "Känsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att använda för att praktiskt iscensätta det pedagogiska och didaktiska i idrottsundervisningen?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31134.

Full text

Abstract:

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Berglund, Alexander, and Forsberg Gustav. "Gymnasielärare och starkt KASAM - en möjlighet? : En kvalitativ studie om hur gymnasielärare upplever känsla av sammanhang på arbetsplatsen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70536.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett hälsoperspektiv genom intervjuer undersöka om lärare på gymnasiet anser att de upplever känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Datainsamlingen genomfördes på olika skolor i Södra Sverige där lärare med minst fem års erfarenhet inom läraryrket intervjuades genom kvalitativa intervjuer. Lärarna intervjuades enskilt och svaren analyserades med hjälp av Burnads (1991) tematiska innehållsanalys samt tidigare forskning. Resultatet visade att lärarna hade önskat att de får vara med och påverka sin arbetsplats mer för att minska den höga arbetsbelastningen som finns inom läraryrket. Bland annat påpekade flertalet av lärarna att de hade för många ansvarsområden i de nya läroplanerna och att klasstorlekarna oftast var för stora. Lärarna beskrev att de hade flertalet arbetskollegor som upplevde ett sämre välmående och hade funderingar på att avsluta sin karriär som lärare. Skolledning och politiker bör ta detta på stort allvar för att inte fler lärare skall avsluta sin karriär samt för att få fler att vilja bli lärare då det redan råder lärarbrist i Sverige. Resultatet visade även att den största motivationen till att fortsätta sitt läraryrke var framförallt relationer till elever men också mellan arbetskollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Hedell, Marie. "Elevers känsla av sammanhang i hälsodelen i Idrott och Hälsa : En kvantitativ studie på gymnasieelever." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70926.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är med utgångspunkt i elevers perspektiv att undersöka om de upplever känsla av sammanhang i hälsodelen i Idrott och Hälsa 1. Känsla av sammanhang (KASAM) handlar om i hur hög grad man upplever komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron. Forskning har visat att elevers upplevelse av ämnet Idrott och Hälsa kan påverkas positivt om denna teori tillämpas i undervisningen (Thedin Jakobsson, 2012). Studien har en kvantitativ ansats och genomfördes genom enkäter som 163 gymnasieelever från olika skolor i Värmland besvarade. Resultaten var i sin helhet mycket positiva då majoriteten hade höga värden på alla komponenter. Elevernas begriplighet var högst angående den allmänna förståelsen för hälsodelen och dess syfte. Det som kan förbättras är tydligheten gällande kunskapskraven och vad läraren förväntar sig av eleverna. Resultaten av hanterbarhet indikerade mest positiva svar om möjligheten att utvecklas och lyckas. De negativa tendenserna förekom inom elevernas känsla av att det inte är lätt att klara hälsodelen och det fanns en viss otrygghet inför lektionerna. Meningsfullheten upplevdes främst positivt gällande att eleverna är motiverade att förbättras inom hälsodelen och att de anser att det är en viktig del i ämnet. Eleverna har dock inte så stort intresse eller engagemang för området. Det är viktigt att lärare skapar lektioner utifrån KASAM då det kan öka den positiva upplevelsen av ämnet. Överlag framstår det som lärarna i hög uträckning lyckats med detta. Vissa delar fungerar bra och andra kan förbättras ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Rajic, Anna, and Arlinda Osmanaj. "KASAM- digital känsla av sammanhang? - en litteraturstudie om äldre och digitalisering av socialt arbete och dess påverkan på tillgänglighet av socialt service." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24283.

Full text

Abstract:

The world is constantly evolving with new technology and society is increasingly digitized. Digitizing society means, among other things, that social work is also digitized. Digitization is a new technology that affects different groups of people in different ways. A group in society that is most at risk of getting into digital exclusion are the elderly, 65+ years. Therefore, a literature study has been done to investigate the importance of digitizing social work for the availability of social services for the elderly, 65+ years. This is problematized from a KASAM perspective. The method used for the literature study is the scoping review method. The result shows that the elderly are a group in society who have difficulty using digitalisation and feel a concern about digitalisation, which causes them to end up in social exclusion. At the same time, the results show that the elderly want and can learn the new technology and that digitalisation can facilitate their everyday lives. The conclusion of the study is that the importance of digitizing social work for the availability of social service for the elderly brings with it both opportunities and limitations for the elderly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Vilhelmsson, Jonas, and Sanna Heiska. "Utvalda studie- och yrkesvägledare - en studie om deras arbetssituation kan förklaras utifrån KASAM." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33409.

Full text

Abstract:

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Haapanen, Sofia, and Ritshoff Christine Funck. "Sämre betyg - bättre rustad? : En kvantitativ enkätundersökning av socionomstudenters känsla av sammanhang, en jämförelse av de som antagits till socionomprogrammet via alternativt urval respektive de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8278.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng. Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll. Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i webbformat till samtliga registrerade studenter via ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet. Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress.
Background: Ending up sick-listed or leaving the profession as a result of stress is common among those working in the social work force. However, studies have shown that som social workers possess qualities that make them more restistant to this stress. The Social work program has courses features that aim to develop or strengthen this type of qualities. The universities also have the opportunity to identify holders of specific characteristics already upon admission to the program. Ersta Sköndal Bräcke University College (ESBUC) is the only Swedish university offering an alternative to the grades/Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) admissions procedure to the social work program. It is called Alternativt urval (AU) or “Alternative selection” and ESBUC use it to fill fifty percent of the avaliable places. Students admitted through the AU have been shown to complete the education to a greater extent than those admitted through grades or SweSAT scores. Purpose: The study aims to investigate whether the AU of the Social work program identify students with qualities that make them more resistant to stress. Method: A quantitative approach has been used in the thesis where data was collected via a websurvey questionnaire to all registered students at ESBUCs social studies program. The questionnaire is based on a number of background questions and the KASAM-13/SOC-13 form, which at a high score indicates a higher resistance to stress. Frequency comparison and bivariate analysis were then performed on collected data. Antonovsky salutogenic perspective and the specific theory sense of coherence (SOC) was used to enable a way to analyze the individuals level of SOC and link it to the admission process. Result: No significance was established between the AU and high SOC. However, the study shows that students who are admitted via the AU are older and have children, factors which in turn were shown to have a strong connection with a high SOC. Conclusion: The fact that both kinds of admission have equivalent results regarding KASAM indicates that the alternative selection can be used without risk of admitting social work students who are less resistant to stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Jakobsen, Julia. "Känsla av sammanhang (KASAM) hos äldre personer (över 80 år) i samband med inflyttning till äldreboende samt efter 9 månader." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-275.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.

Nyckelord:

KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'KASAM (Känsla av sammanhang)'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles