Academic literature on the topic 'Kassaflöde'

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en goodwillnedskrivning har något samband med framtida kassaflöde. Metod: I studien har en multipel regressionsanalys utförts, som är inspirerad av en tidigare studie av Jarva (2009). Vi har använt oss av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och med hjälp av insamlade data från Retriver och Börsdata.se, har vi undersökt om det finns något samband mellan goodwillnedskrivningar och framtida kassaflöde. Resultat och slutsats: Resultatet är uppdelat i två olika modeller. I den ena har vi delat in bolagen i storleksordning baserat på omsättningsstorlek. I den andra har vi delat in bolagen med antalet anställda enligt SME. I båda analyserna hittar vi samband mellan framtida kassaflöde och avskrivningar. Där avskrivningar används som en proxy för goodwillnedskrivningar. Det i motsats till vad Jarva (2009) kom fram till i sin studie. Där han endast kunde hitta samband i upp till tre år efter nedskrivningen.
Purpose: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment has any relation with the future cash flow Method: The study has performed a multiple regression analysis, which is inspired by a previous study by Jarva (2009). We have used a quantitative method with deductive approach and with the help of collected data from Retriever and Börsdata.se have we examined whether there is any relation between goodwill impairment and future cash flow. Result and conclusion: The result is divided in two different models. In one, we have divided the companies into orders of magnitude with turnover as a variable. In the second, we have divided the companies with the number of employees as a variable. In both analyzes, we find relationships between future cash flow and deprecation. Where deprecation is used as a proxy for goodwill impairments. This is in contrast to what Jarva (2009) came up with in his study. Where he could only find connections for up to three years after the impairment.

Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

Problem: Is the free cash flow a value relevant accounting measure in relation to the Swedish stock market? Objective: The aim is that by using an investment strategy to examine whether the free cash flow is an accounting measure that could be perceived as value relevant in relation to the Swedish stock market. Method: The paper is based on a quantitative survey of empirical evidence that has been collected from companies listed on the Large and Mid-Cap lists of the Swedish stock market. Theoretical Frame of reference: value relevance, cash flow, portfolio theory, drive theory Results: It was concluded that the study results conform to the Finnish survey results. The portfolio shows higher returns than the OMX index.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida utdelningar.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering:

Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå?

Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet.

Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys.

Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.

Värdering av förvaltningsfastigheter har gått ifrån anskaffningsvärde till möjligheten att värdera enligt verkligt värde, i och med införandet av regelverket IAS 40 år 2005. Skillnaden mellan dem är att i anskaffningsvärde värderas tillgången utifrån det pris man köpte den för medan i verkligt värde värderas tillgången till det pris man antar fastigheten är värd idag. Kassabaserad redovisning baseras på faktiska transaktioner medan periodiserad redovisning innehåller även antaganden om framtida vinster eller förluster. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan kassaflödet från den löpande verksamheten och resultatet före och efter införandet av IAS 40. Vidare ska även skillnaden mellan kassabaserad redovisning och periodiserad redovisning analyseras. För att besvara frågeställningen har data insamlats från företagens årsredovisningar där posterna kassaflöde från den löpande verksamheten och årets resultat tagits fram. Dessa poster används i metoden kvotvärde för att identifiera deras samband och kunna dra slutsatser om skillnad före och efter införandet. Resultatet visar att när förvaltningsbolag använde anskaffningsvärde var relationen mellan kassaflöde från den löpande verksamheten och resultatet nära varandra. När verkligt värde tillämpades var det en stor skillnad mellan kassaflödet och resultatet där resultatet var högre än kassaflödet.
Valuation of investment properties has gone from exit price to the possibility of evaluating to fair value, with the introduction of IAS 40 in 2005. The difference between them is that in historical cost you value the asset to the price you bought it for, while in fair value you value the property to what it is worth today. Cash-based accounting is based on actual transactions, while accrual accounting includes assumptions about future profits or losses. The purpose of this paper is to examine the relationship between cash flow from operations and net income before and after the introduction of IAS 40. Furthermore the difference between cash-based accounting and accrual accounting are going to be analyzed. To answer the questions the data is collected from annual reports where the items cash flow from operating activities and net income are identified. These items are used in a method to draw conclusions about the difference before and after IAS 40. The result shows that when the companies used historical cost the relationship between cash flow from operations and net income was close together. When the fair value was applied, it was however a big difference between the cash flow and net income and the net income was higher than the cash flow.

Background: The reported result from the lifetime of an organization will be followed by a cash flow equal in size. In contrast, accruals enables short term discrepancies. When a property can be valued at fair value and recognize changes in the value directly in the result, it is interesting to examine how the earnings and cash flow relate to each other in these companies. By studying the relationship between a company's earnings and cash flow it is possible to appoint their consistency. Aim: The purpose of this paper is exploratory, it intends to examine how property management companies value their property holdings, and examine the relationship between the companies' overall earnings and cash flow from operating activities during the period 2008-2014. Method: Empirical data is primarily collected from primary sources in the form of annual reports. Numbers from the companies' annual reports allowed us to calculate the ratio of accumulated cash flow and accumulated earnings, to then be able to determine the connection between the two. Results and Conclusions: Real estate companies value ​​according to level 3 and during 2014 65,61% of the value of the property portfolio's are valued externally. Ten of the 17 companies that were listed during the period 2008-2014 has accumulated a higher earning than cash flow from operating activities. On average the real estate companies has accumulated 48% higher earnings than cash flow from operating activities.
Bakgrund: Det redovisade resultatet från en verksamhets livstid kommer att efterföljas av ett lika stort kassaflöde. Däremot möjliggör periodiseringar att det på kortare sikt kan finnas avvikelser. Då fastighetsbolag får värdera till verkligt värde och redovisa värdeförändringar direkt mot resultatet är det intressant att undersöka hur resultatet och kassaflödet förhåller sig till varandra i dessa bolag. Genom att studera ett företags relation mellan resultatet och kassaflödet går det att utse om dessa stämmer överens eller inte. Syfte: Syftet med uppsatsen är explorativt, den ämnar till att undersöka hur fastighetsförvaltande bolag värderar sitt fastighetsbestånd samt undersöka relationen mellan bolagens sammanlagda resultat och kassaflöde från den löpande verksamheten under perioden 2008-2014. Metod: Studiens empiri har främst insamlats från primärkällor i form av årsredovisningar. Med hjälp av siffror från företagens årsredovisningar har kvoten mellan ackumulerat kassaflöde och ackumulerat resultat kunnat räknas fram, för att därefter kunna bedöma dess samband. Resultat och slutsats: Fastighetsbolagen värderar enligt nivå 3 och under 2014 har 65,61% av branschens sammanlagda värde på fastighetsbeståndet externvärderats. Tio av de 17 företag som var börsnoterade under perioden 2008-2014 har ackumulerat högre resultat än kassaflöde från den löpande verksamheten. I genomsnitt har fastighetsbolagen ackumulerat ett 48% högre resultat än kassaflöde från den löpande verksamheten.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte är lämpliga att använda vid bedömning av IT – investeringar då de inte är gjorda för IT – investeringars karaktäristiska egenskaper såsom nyttor som uppstår sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara väl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjälp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna då det är den personal med mest expertis i området som arbetar med investeringen.