Academic literature on the topic 'Kassaregister'

Studiens övergripande syfte är att undersöka omeffektiviteten utmanar rättssäkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hänsyn till näringsidkarensgaranterade rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. Utgångspunkten är att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken är i själva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det är därför aktuellt att undersöka åtgärdernaoch konsekvenserna utifrån artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fått gör detockså aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet. Skatteverkets  vision är ”ett samhälle där alla vill görarätt för sig”. Skatteverket utgår därför ifrån att medborgarna vill göra rättför sig men gör även kontroller för att ge legitimitet åt skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna. Skatteverket har satt in åtgärder i syfte att fel i såstor utsträckning som möjligt skall förebyggas samt att befintliga fel rättas.Kontrollerna har även en avgörande betydelse för att stärka normerna isamhället. Förutom att avsiktliga felaktigheter åtgärdas, ökar vetskapen omkontrollerna, illojal konkurrens motverkas samt förtroende för skattesystemetskapas. Skatteverket riktar även särskilda kontroller mot vissa branscher därskatteundandragen utifrån utredningar och undersökningar bedöms vara merutbrett för att förebygga fel i så stor utsträckning som möjligt, rättabefintliga fel samt försöka förhindra att fel uppstår igen. En del kontrollersker slumpmässigt medan andra har valts av lagstiftare som har bedömt attskatteundandragande i vissa branscher utgör sådana allvarliga och stora fel attsärskilda åtgärder och kontroller behöver inriktas. Kontrollerna i kontantbranschensker i huvudsak i syfte att seriösa näringsidkare skall skyddas mot illojalkonkurrens . Införandet av skattekontrollagen har skapat högre förtroende förskattesystemet då bördan av skatten inte vältras över på andra än de berörda.Skattekontrollagens syfte är att dels försvåra för näringsidkare att undanhållaintäkter från beskattning och dels att öka möjligheterna till en effektiv ochresurssnål kontrollform. Även om vissa branscher har utpekats och rätt tilllikabehandling därför kan diskuteras så kontrolleras alla verksamheter i dessabranscher på samma sätt och på samma villkor för att dessa skall ha sammakonkurrensmedel och skyddas mot illojal konkurrens. Utredningar visar dock attkontrollerna är nödvändiga i dessa branscher. Jag som författare är inte motökade kontroller, utan är för rättvisa och rättssäkrare kontroller genom i ettdemokratiskt samhälle accepterade metoder och med hjälp av kompetent personalför ökad rättssäkerhet samt ökat förtroende för det svenska skattesystemet ochskatteväsendet. Skattetjänstemännen är Skatteverkets ansikte utåt ochrepresenterar myndigheten i sin myndighetsutövning. God service, trevligtbemötande, synlighet och ökad närvaro ger en god effekt och ökar skattemoralenoch förtroendet för Skatteverket.

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd. Skatteverket har kommit fram till att det förekommer manipulation av kassaregister i kontantbranscherna. Genom att manipulera med kassaregister kan oseriösa näringsidkare undanhålla intäkter från staten och därmed slippa beskattning.Riksdagen har beslutat att införa lagen om kassaregister i svensk lagstiftning. Från och med den 1 januari 2010 ska flertalet av de verksamheter som hanterar kontant- eller kortbetalning och säljer varor eller tjänster använda ett certifierat kassaregister med tillhörande kontrollenhet. Syftet är att försvåra för oseriösa näringsidkare att undanhålla intäkter samt att förbättra Skatteverkets kontrollmöjligheter.Syftet med vår uppsats är att analysera förmodade effekter av kassaregisterlagen. Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod där vi vill analysera hur kassaregistret påverkar de aktuella näringsidkarna. Vi har använt ett abduktivt angreppsätt där vi utgår från befintliga teorier om ekonomisk brottslighet och redovisningsplikt där målet är att komma fram till en slutsats. Empirin består av intervjuer med näringsidkare från frisörbranschen och restaurangbranschen samt med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och revisorer.Vår slutsats i uppsatsen är att alla som är verksamma inom tillsynsmyndigheterna anser att det är ett stort problem med svart handel i kontantbranschen. För att uppnå en framgångsrik brottsbekämpning krävs det att revisorer har en god kunskap om de nya kassaregistren för att kunna förebygga ekonomisk brottslighet. Revisorer har därför en viktig roll i det här. Kassaregistret kan leda till att fler näringsidkare uppmärksammar de ekonomiska brotten och att seriösa företag kan konkurrera på lika villkor. För att kassaregistret ska få de brottsförebyggande effekter som är syftet med lagen krävs att Skatteverket får tillräckliga resurser för att utföra de nödvändiga skattekontrollerna på näringsidkare. En möjlig nackdel med den nya kassaregisterlagen är att det är en stor investering för små näringsidkare. Många av våra respondenter upplevde att staten borde ha väntat ett tag på att implementera lagen eftersom det var delar i lagen som upplevdes som oklara med införskaffandet av kassaregistret. Det var även en oklarhet kring vilka kassaregister som var godkända av Skatteverket.

<p>Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott.</p><p>Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna.</p><p>Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.</p>

<p>Studiens syfte är dels att fastställa vilken granskning respondenterna anser nödvändig för att god revisionssed ska beaktas vid granskningen av restaurangbolags intäktsredovisning, med fokus på kassaregistret, och dels att ställa samman ett granskningsprogram för hur kvalificerade revisorer bör granska bolag med restaurangverksamhet för att uppfylla kravet på god revisionssed. Studien har därmed både ett explorativt och ett normativt syfte. För att besvara syftet har en kvalitativ, induktiv studie genomförts där personligt kunskapande samtal med fem kvalificerade revisorer, en skatterevisor och deltagandet på ett seminarium, utgjort kärnan. Väsentlig information från respondenterna och från seminariet har sedan presenterats och legat till grund för analys och för det utarbetade granskningsprogrammet. Resultatet visade att en omfattande granskning bör göras. För att granska enligt god revisionssed bör revisorn granska företagets rutiner för försäljning och för hur kassan hanteras. Analytisk granskning bör även göras genom att flera analyser utförs och dessa i kombination ger tillförlitliga revisionsbevis. Revisorn bör även granska bokföringen och kassarapporterna. Att besöka klienten och se verksamheten på plats är nödvändigt och kan kombineras med kontroll av bolagets kassaregister. Kassaregistret bör noga följas upp genom en genomgång av provslag och kvittogranskning samt en uppföljning bör göras av systemdokumentation och behandlingshistorik.</p>

The government appointed in 2004 a special investigator with the objective to investigate the possibility of introducing a new law concerning implementation of obligatory cash registers with certain certification. This resulted in SOU 2005:35 ”Krav på kassaregister - Effektivare utredning av skattebrott” (Proposition 2006/07: 105). Following advice received from the respondents, the government has drafted a bill submitted to parliament in March 2007. Government bill 2006/07: 105 proposals for new law on cash registers, and submitted to parliament 2007th Act (2007:592) on the cash register was adopted by parliament in March that year and came into force on 1 January 2010. Earlier great opportunities for tax cheating has been available by various methods so as to simply not punch in a sale at the checkout, use the training function type, use receipt copies, manipulate register functions on its program level, using alternative programming etc. These opportunities are eliminated in the certified cash registers. Respondent traders believed the most part has not changed the competition or that the change will be relatively small. They also thought it was too early to see any change at this time. A tendency among traders we have asked is that they feel negatively for the costs it imposes, with the new registry and that they are skeptical about the expected impact of the law, among others due to the scarce resources spent on follow-up. The Swedish tax agency is responsible for control and the new systems make it easier for Tax control, but actual physical on-scene control must be performed to detect irregularities.