Dissertations / Theses on the topic 'Kaukasus Kaukasus'

Augusti 2008, Ryssland går in i Georgien med en överväldigande militär styrka i syfte att som mansäger, avbryta folkrättsliga kränkningar i utbrytarrepublikerna Syd Ossetien och Abkhazien. Men var det verkligen det som var huvudsyftet med operationen? Eller var Georgienkriget Rysslands tillfälle att för omvärlden visa att Ryssland återigen är en stormakt? Nästan två år senare släpps en ny militärdoktrin, Den Ryska Federationens Militärdoktrin 2010, finns det ett samband mellan det överraskande Georgienkriget och den nya ryska doktrinen? Det främsta syftet med den här uppsatsen är att genom att utgå ifrån två av de taktiska grundprinciperna, kraftsamling och vilseledning, undersöka om det faktiskt finns ett samband mellan kriget och doktrinen. Finns det händelser under kriget och formuleringar i doktrinen vilka överensstämmer med definitionen av Kraftsamling och Vilseledning som tyder på ett samband däremellan? Det är det jag avser att svara på med denna uppsats. Avsikten med uppsatsen är även att för läsaren beskriva Georgienkriget och händelseförloppet däri, samt att kortfattat beskriva den Ryska federationens militärdoktrin 2010 utifrån den svenska försvarsavdelningen i Moskvas översättning. Syftet med uppsatsen är även att belysa exempel på kraftsamling och vilseledning, både ur doktrinen och ur kriget.

August 2008, Russia goes into Georgia with an overwhelming military force to which it is said, stop violations of international law in the breakaway provinces of South Ossetia and Abkhazia. But was that really the main aim of the operation? Or was the war in Georgia Russia's opportunity to demonstrate to the world that Russia is once again a major player on the international scene? Almost two years later a new military doctrine was released, the Russian Federation Military Doctrine 2010, is there a link between the surprising war in Georgia and the new Russian doctrine? The main purpose with this essay to investigate, through the view of two of the principles of war, Concentration and Deception if there is a link, or connection, between the war and the doctrine. Are there actions during the war and paragraphs in the doctrine suggesting such a connection? That is what the author aims to answer with essay. The purpose with this essay is also to the reader describe the war and shortly describe the Russian Federation Military Doctrine 2010. The purpose with this essay is also to present examples of Concentration and Deception from the doctrine and the war.

Am 8. August 2008 richtete sich alle mediale Aufmerksamkeit schlagartig von Beijing und den Olympischen Spielen auf den Kaukasus – genauer: auf Georgien. Unvorbereitet traf die Meldung über den Krieg im Kaukasus aber nur diejenigen, die glaubten, die „eingefrorenen Konflikte“ im Süden des Gebirgszuges seien beigelegt. Seit den Kriegen um die „abtrünnigen Teilrepubliken“ Georgiens, Südossetien und Abchasien, in den frühen 1990er Jahren sind diese jedoch nie zur Ruhe gekommen.

När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat. Analysen har kompletterats med inslag av Leon Festingers teori om kognitiv dissonans. Tillsammans gör det att möjliga, framtida, säkerhetspolitiska frågor kan analyseras. Därmed är det möjligt att diskutera och svara på frågan: vilka säkerhetspolitiska risker och konsekvenser hänger sammans med USA:s engagemang i Kaukasus? Studiens resultat är ett tjugotal identifierade säkerhetsrisker, vilka inte enbart är relaterade till traditionella och fysiska hot rörande militära frågor, politisk instabilitet eller konflikter över hydrokarbontillgångar. Förespråkande av demokrati och västliga värderingar kan dessutom generera nya risker. Ett ökat engagemang kan även leda till andra typer av risker vilka är beroende av hur regionala aktörer uppfattar USA:s engagemang. Genom denna kognitiva aspekt kan traditionella säkerhetsrisker bli kraftigare och farligare. Slutligen kan det konstateras att den verkliga faran uppkommer då perceptiva risker och hot föranleder aktörerna att"säkerhetisera"ordinära politiska frågor som demokrati och därigenom gör dem till fysiska säkerhetspolitiska risker.

This article looks at contemporary Armenia, Georgia, and Azerbaijan and addresses the question of how these states, which suffer from considerable institutional weaknesses, nevertheless retain the ability to control key aspects of statehood, first of all security and a measure of central authority. It is argued that these states invest only in selected aspects of statehood. The needed resources are mobilized by a system of informal taxes, which are then invested in certain selected core functions of statehood. This form of state depends on both formal and informal institutions, which are mutually supportive.

In the beginning of the 21st century counterinsurgency has been at the center of the scientific debate considering war-studies. Great efforts have been made to achieve success in conflicts against insurgents in the Middle East. Much of the scientific contributions have been implemented in doctrines and strategic approaches but unsuccessfully so. Given the complexity of these conflicts many theories that have emanated from the subject fail to grasp the insurgents’ actions altogether. Considering these statements, the purpose of this essay is to conduct an explorative study of the First Chechen war in order to contribute to the understanding of the insurgents’ success. The result of this study reveals that the theory I developed grasps the complexity of the conflicts but is overly detailed on how the insurgents should act. It is therefore not applicable to this conflict in its current form but cannot be dismissed, though. The Chechens mostly acted according to the theory. Therefore, the result of this study reveals that this insurgency had specific characteristics that need to be taken into consideration if one is to understand the outcome of the conflict. The study provides an indication that this might be true for other conflicts as well.

The thesis deals with the issue of energy security in geopolitically strategic region of South Caucasus. The focus is on analyzing the development of energy policy in the individual countries of the region since the collapse of the Soviet union. On this basis is determined the most important security challenge: Armenia. This challenge results from the need to counteract the influence of external actors in the region and to address long-standing regional conflicts that would contribute not only to the stability of the South Caucasus, but also help to fully realize the potential of the region as an important transit corridor for Caspian and Iranian energy resources.

Magistro darbo objektas – Lietuvos interneto žiniasklaida. Darbo tikslas –– išanalizuoti Šiaurės Kaukazo regiono konfliktų (1996–2008 m.) vaizdavimo ypatumus Lietuvos internetinėje žiniasklaidoje, taip pat nustatyti, kurios – į taiką, ar į karą orientuotos žurnalistikos principus atitinka šis konfliktų vaizdavimas. Pagrindiniai darbo uždaviniai: Remiantis moksline analizuojamų sričių literatūra, išnagrinėti karinių konfliktų vaizdavimo žiniasklaidoje prielaidas, esamas karo žurnalistikos tendencijas ir kryptis, aptarti interneto žiniasklaidos ypatumus; žvelgiant per tarptautinės teisės prizmę, išanalizuoti Šiaurės Kaukazo regiono karinių konfliktų ypatumus, aprašyti jų sąsajas; remiantis pirmojoje darbo dalyje pateikta medžiaga, empiriškai ištirti konfliktų vaizdavimo Lietuvos internetinėje žiniasklaidoje tendencijas. Naudojantis teorinių nuostatų visuma, atlikto tyrimo (kokybinės turinio analizės su lyginamosios analizės elementais metodas) duomenimis ir gautų rezultatų analize, prieita prie išvados, kad Lietuvos interneto žiniasklaidoje pateikiamame Šiaurės Kaukazo konfliktų diskurse gausu klaidinančių vaizdavimo priemonių, nėra naujų, kūrybiškų taikaus konfliktų sprendimų idėjų ir pasiūlymų. Šie ypatumai rodo, kad Lietuvos interneto žiniasklaidoje dominuoja į karą orientuotos žurnalistikos tipas. Pirmą kartą Lietuvoje tiriama, kuriai iš minėtų karo žurnalistikos krypčių – taikos, ar karo žurnalistikai galima priskirti Lietuvos interneto žiniasklaidos publikacijas apie... [toliau žr. visą tekstą]
Summary of the work: Representation of Military Conflicts in Lithuanian Internet Media (North Caucasus, 1996-2008). Mindaugas Savickas The subject of this scientific research work is Lithuania’s internet media. The objective is to analyze the features of Lithuanian Internet media coverage of the North Caucasus conflicts (1996–2008). Also to estimate which journalistic principles – peace oriented or violence oriented – this media coverage of conflicts involves. The main goals of the research are: while using the scientific literature of the topics involved, to analyze the background in which the representation of military conflicts is made and to look at the tendencies and trends of war journalism, as well as the features of internet media; to discuss the properties of the conflicts in the North Caucasus region in regard to principles of international law and to characterize the links between them; to explore empirically the tendencies of the military conflict representation in Lithuania’s internet media considering the material given in the first part of this research work. Keeping in mind theoretical attitudes altogether, the data from the research (the method of qualitative content analysis with elements of comparative analysis) and the results that came from the analysis, a conclusion can be drawn, that the North Caucasus conflicts discourse delivered by Lithuania’s Internet media is full of misleading portrayals and lacks novel and creative decisions and suggestions for... [to full text]

T. Lad - Zablocki is the most famous poet of Caucasus group. He lived and created his poems in XIX century. The master thesis describes Poland political situation and nature of Caucasus. T. Lad - Zablocki has written about love to his native country.

Disertacijoje nagrinėjamas diplomatijos vaidmuo Pietų Kaukazo valstybių saugumo politikoje, pasitelkiant geopolitinių kodų metodą ir regioninio saugumo komplekso teoriją. Sudėtinis teorinis analizės modelis yra grindžiamas neorealistine tarptautinių santykių samprata, o diplomatijos analizėje naudojama racionalistinė tarptautinių santykių paradigma. Tyrimas apima laikotarpį nuo Pietų Kaukazo valstybių nepriklausomybės atgavimo devintojo dešimtmečio pradžioje iki 2008 m. vėlyvo pavasario. Pietų Kaukazo valstybių geopolitinių kodų studija yra pirmasis tokio pobūdžio bandymas identifikuoti Armėnijos, Azerbaidžano ir Gruzijos geopolitinius savitumus ir individualios bei regioninės geostrateginės raidos galimybes. Tyrimas pateikia naują požiūrį į Pietų Kaukazo regioninio saugumo komplekso egzistavimą, taip revizuodamas ankstesnius tyrimus. Disertacijoje atskleista Pietų Kaukazo valstybių diplomatijų, apibrėžtų geopolitinių kodų ir identifikuoto regioninis saugumo komplekso tarpusavio priklausomybė. Taip pat išanalizuota šiuolaikinė tarptautinė sistema ir, didelę įtaką Pietų Kaukazui turintys, transatlantinių santykių principai. Išvadose, tarp kitų įžvalgų, pažymima, kad pagrindinė diplomatijos reikšmė yra komunikacijos tarp regiono politinių lyderių palaikymas ir trinties mažinimas, taip sulaikant valstybes nuo įšaldytų konfliktų sprendimo jėga.
The dissertation, based on the method of geopolitical sketches and the theory of regional security complex, provides with assessment of the role of diplomacy in security policy of the South Caucasus states. Neorealist approach to international relations, fallowed by rationalist paradigm used for analysis of diplomacy, determines the background of theoretical model of analysis. The research is based on the timeframe from early independence of regional states in the last decade of the twentieth century till late spring of 2008. The study of South Caucasus geopolitical sketches is the first attempt, of such kind, to identify geopolitical peculiarities and options for development of Armenia, Azerbaijan and Georgia. The study provides with new approach to the existence of the regional security complex in the South Caucasus and consequently reassesses the studies conducted earlier. Dissertation discovers the interdependence among diplomacies of the South Caucasus states, defined geopolitical sketches and identified regional security complex. Contemporary international system and principles of transatlantic relations, bearing considerable impact on the South Caucasus, were analyzed as well. Among other insights listed in conclusions, it was envisaged that the main tangible role of diplomacy is to maintain communication of political leaders and minimize frictions between states preventing settling of frozen conflicts by coercive measures.

Šiame darbe nagrinėjamas tarpvalstybinis Armėnijos ir Azerbaidžano konfliktas dėl Kalnų Karabacho. Konfliktas vertinamas per konfliktų transformacijos teorijos analitinę prizmę. Darbe apžvelgiamos kai kurios pagrindinės konfliktų transformacijos mokyklos teorinės prielaidos: Raimo Väyrynen‘o transformacijos tipai, trijų lygių veikėjų sąveika. Nagrinėjamas vidinis konflikto kontekstas - Armėnijos ir Azerbaidžano politinis, socialinis ir ekonominis gyvenimas. Įvertinamas išorės veikėjų vaidmuo konflikto pabaigai/eskalacijai. Taikant konflikto transformacijos prieigą, įvardijamos pagrindinės priežastys trukdančios pasiekti taikų susitarimą Kalnų Karabacho konflikte. Darbo problema skamba taip: jeigu konfliktų valdymo strategija iki šiol nedavė apčiuopiamų rezultatų (ir nepanašu, kad gali duoti) sprendžiant Kalnų Karabacho konfliktą, reikėtų pagalvoti apie kitos kompleksinės taikos įtvirtinimo analizės ir praktikos taikymą. Pagrindinis šio darbo tikslas – įvertinti galimybę taikyti sintezuotą konfliktų transformacijos modelį sprendžiant Armėnijos ir Azerbaidžano konfliktą dėl Kalnų Karabacho. Norėdamas įgyvendinti šį tikslą, turėsiu įvykdyti šiuos uždavinius: 1. Atlikti konfliktų transformacijos prieigos analizę; 2. Konfliktų transformacijos teorijos pagrindu pateikti sintezuotą Kalnų Karabacho konflikto tyrimo modelį; 3. Atskleisti, kokios vidinės priežastys lemia, kad Azerbaidžanui ir Armėnijai nepavyksta susitarti dėl Kalnų Karabacho konflikto; 4. Įvertinti, koks vaidmuo tenka... [toliau žr. visą tekstą]
The main objective of this work - to assess the possibility of synthesized conflict transformation model to address the conflict between Armenia and Azerbaijan over Nagorno-Karabakh. My problem is the work reads as follows: if the conflict management strategy still did not produce tangible results (and it is unlikely that it could give) for solving the Nagorno-Karabakh conflict should be thinking about other complex peacebuilding analysis and practice. To achieve the main objective of this work I had to address these tasks: 1.Make access to conflict transformation approach; 2.On the base of conflict transformation theory create synthesized research model of the Nagorno-Karabakh conflict; 3.To reveal what the internal causes leads to disagreement between Azerbaijan and Armenia on Nagorno-Karabakh conflict issues; 4.To evaluate the role of external actors (Russia, Turkey, the EU, the U.S. and Iran), which indirectly involved in the Nagorno-Karabakh conflict; 5.Identify internal and external factors for the ratio of Nagorno-Karabakh conflict transformation perspective; There are the some conclusions of my research: Analysis of the Nagorno-Karabakh conflict through the prism of the five types of transformations shows that in the sense of the four types (structures, actors, problems, the elite level) the transformation took place at negative direction. Only the context transformation can be seen a positive transformation process, which may in the future affect positive... [to full text]

This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale.
Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen.  Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning.

Die Analyse der georgischen und russländischen Deutungsmuster zum Kaukasus-Konflikt 2008 soll zusammen mit einer Analyse der deutschen, US-amerikanischen und britischen Berichterstattung über den Konflikt offenlegen, ob und wie sich die beiden Konfliktparteien mit ihrer jeweiligen Sicht der Dinge in der massenmedialen Darstellung des Konflikts durchgesetzt haben. Dafür bietet der Konflikt besonders gute Bedingungen: Die diametralen außenpolitischen Interessen der beiden Parteien bei NATO und EU sind gute Voraussetzungen, um Deutungsmuster der Konfliktparteien abzugrenzen und zuzuordnen. Die schlechte Informationslage zu Beginn der Auseinandersetzungen hat die Abhängigkeit der Medien von den Informationen der Konfliktparteien erhöht.:1 Einleitung I Forschungsstand 2 Public Diplomacy 2.1 Ursprung und Einordnung der Public Diplomacy 2.2 Theoretische Ansätze 2.3 Strukturierung des Feldes 2.4 Ausgewählte Studien zur Public Diplomacy 2.5 Zusammenfassung 3 Auslandsberichterstattung 3.1 Internationale und demokratietheoretische Relevanz 3.2 Einflussfaktoren 3.3 Strukturen der Auslandsberichterstattung 3.4 Außenpolitische Relevanz 3.5 Zusammenfassung 4 Kriegsberichterstattung 4.1 Theoretische Ansätze 4.2 Untersuchung von Informationsstrategien 4.3 Journalistische Selbstreflexion 4.4 Zusammenfassung 5 Rollenselbstverständnis von Journalist*innen 5.1 Selbstverständnis im Ländervergleich 5.2 Auslandskorrespondent*innen 5.3 Embedded Journalists 5.4 Zusammenfassung 6 Länderstereotype 6.1 Stereotype in Wahrnehmung und Berichterstattung 6.2 Russlandstereotype 6.3 Zusammenfassung 7 Framing 7.1 Theoretische Ansätze 7.2 Methodische Ansätze 7.3 Strategisches Framing 7.4 Frames in Auslands- und Kriegsberichterstattung 7.5 Medienframe-Wirkung 7.6 Zusammenfassung 8 Zusammenfassung des Forschungsstandes II Kaukasus-Konflikt 2008 9 Georgien 9.1 Historischer Hintergrund 9.2 Das unabhängige Georgien vor dem Krieg 10 Bedeutungswandel der Region 10.1 Russische Interessen 10.2 Westorientierung Georgiens 11 Internationale Dimensionen 11.1 Rolle der USA 11.2 Rolle der EU 12 Entwicklung des Konfliktes 13 Eskalation des Konfliktes - eine Chronik 14 Bericht des Europäischen Rates 14.1 Hintergrund und Zielsetzung des Berichtes 14.2 Ergebnisse der Mission 14.2.1 Rekonstruktion der Ereignisse 14.2.2 Juristische Bewertung der Ereignisse III Schlussfolgerungen 15 Public Diplomacy 16 Regierungsposition als Einflussfaktor 17 Mediensysteme als Einflussfaktor 18 Kulturelle Kongruenz als Einflussfaktor 19 Kriegsberichterstattung IV Untersuchung 20 Methode 21 Forschungsdesign 21.1 Beispiele für die Operationalisierung von Frame-Elementen 21.2 Operationalisierung der Sinn-Einheiten 21.3 Statements 21.4 Berichterstattung 21.5 Herleitung der Deutungsmuster 22 Untersuchung 22.1 Zeitraum 22.2 Untersuchte Statements 22.3 Untersuchte Medien 22.4 Grundgesamtheit 22.5 Kodierung der Statements und der Berichterstattung 22.6 Herleitung der Deutungsmuster V Ergebnisse 23 Kommunikation der Konfliktparteien 23.1 Umfang der Kommunikation 23.2 Themen der Kommunikation 24 Deutungsmuster der Konfliktparteien 24.1 Georgische Deutungsmuster 24.2 Russische Deutungsmuster 25 Zusammenfassung 26 Berichterstattung zum Konflikt 26.1 Umfang der Berichterstattung 26.2 Struktur der Berichterstattung 26.3 Autor*innen und Themen in der Berichterstattung 27 Deutungsmuster der Berichterstattung 27.1 Deutungsmuster zu militärischen Maßnahmen 27.1.1 Militärische Maßnahmen im Bericht der IIFFMCG 27.1.2 Fazit 27.2 Deutungsmuster zur Durchsetzung nationaler Interessen 27.2.1 Durchsetzung nationaler Interessen im Bericht der IIFFMCG 27.2.2 Fazit 27.3 Deutungsmuster zur internationalen Konfliktlösung 27.3.1 internationale Konfliktlösung im Bericht der IIFFMCG 27.3.2 Fazit 28 Zusammenfassung VI Fazit 29 Framing 30 Einflussfaktoren 30.1 Regierungsposition 30.2 Mediensysteme 30.3 Kulturelle Kongruenz 31 Zusammenfassung 32 Ausblick VII Anhang 33 Abbildungen 34 Abkürzungsverzeichnis 35 Codebuch 35.1 Statements 35.2 Berichterstattung