Academic literature on the topic 'Kemi-laborationer'

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Syftet med denna studie är att få en inblick i bedömning av laborationer i kemi och vilka svårigheter som kan finnas med det. Studien är kvalitativ och har fyra stycken forskningsfrågor som besvaras i resultatdiskussionen. Vad är lärares motiv till att genomföra laborationer i kemi? Vilka utmaningar ser lärare med laborationer i kemi? Hur ser lärare på bedömning av laborationer i kemi? Vilken/vilka bedömningsmetoder använder sig lärare av när de bedömer laborationer i kemi? För att ta reda på detta genomfördes 6 intervjuer med verksamma lärare i åk 4-9. Alla lärare är behöriga i ämnet NO och arbetade som NO-lärare när intervjuerna genomfördes. Det visade sig att flera lärare bedömde eleverna genom att göra observationer av laborationerna, de använde dock olika metoder för att dokumentera den kunskap eleverna visade sig ha. Lärarna använde laborationer i kemi till största del för att befästa elevernas kunskaper på ett effektivt sätt. I vissa avseende, som till exempel vid frågan om vad de ser att elevernas största utmaning med laborationer i kemi är, hade lärarna liknande svar. I andra avseenden, som exempelvis vid frågan om vad de själva ser som sin största utmaning vid laborationer i kemi, hade lärarna skilda svar.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är, att ta reda på vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare år har, och om laborationer i kemi bidrar till utvecklingen av förståelsen av kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna är lärorika och förstår syftet med dem. Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning med tre klasser i årskurs nio i grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material är bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade åsikter om laborationernas betydelse för förståelsen av kemi. Undersökningen visar också, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de är lärorika, samt att laborationerna bidrar till förståelsen av kemins teori. Dessutom har diskussionerna och samarbetet under laborationen stor betydelse för lärandet av naturvetenskap.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Det framkommer tydligt i den svenska läroplanen och i kursplanen för ämnet kemi att laborationer ska vara en del av undervisningen. Laborationers inverkan på elevers lärande har dock ifrågasatts och vissa är kritiska till dess effekt. Andra anser däremot att laborationerna har en positiv påverkan på elevernas lärande, men att de ska ha en öppen karaktär för att bli givande. Slutna laborationer anses inte främja tänkande och resonerade och gynnar därför inte lärandet. Elevernas uppfattningar om laborationer har dock inte studerats i lika stor utsträckning. Syftet med uppsatsen är att lyfta gymnasieelevernas uppfattningar om laborationer. Uppsatsen belyser laborationernas betydelse för deras lärande och på vilka sätt de anser att laborationerna bör utformas för att bli givande. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, där eleverna har intervjuats i grupper. Sammanlagt 12 elever deltog i studien. Resultatet från studien visar att eleverna anser att laborationerna har en betydelse för deras lärande. Teorin blev genom laborationerna mer konkret, vilket bidrog till ökad förståelse. De påpekade även att begreppen förtydligades och att kopplingen mellan teori och praktik blev tydligare. För att laborationerna skulle vara givande framkom ett antal punkter som eleverna ansåg viktiga; de ville ha någon form av teori innan laborationen, syftet och målet med laborationen skulle vara tydligt, det var ett måste med återkoppling efter laborationen och att den skulle ske så snart som möjligt och att de helst ville utföra laborationen i par. Det var även viktigt att läraren var aktiv och hjälpsam under laborationen. Det framkom också att eleverna föredrog en variation av öppna och slutna laborationer, då de såg både fördelar och nackdelar med de olika utformningarna i förhållande till deras lärande.

I examensarbetet studeras elevers läranden och lärares stöd till detta under laboratio­ner i ämnena kemi och biologi på gymnasiet. Genom att använda ett didaktiskt analysverktyg analyseras filmade observationer för att identifiera elevers och lärares uppmärksamhet under laborationssitua­tioner. Upp­märksamheten och observe­rade problemlösningssituationer svarar i studien mot elevernas läranden och lärarnas ageran­den vid elevers frågor och tvekan, vilka kopplas till lärares stöd och strategival för att hjälpa eleverna. Resultaten visar tydligt hur läraren agerade som guide för elevernas läran­den genom att rikta uppmärksamhet mot laborationernas syften och önskvärda läranden. I studien orienterar sig eleverna inom ämnena biologi och kemi med hjälp av lära­ren. Elevernas läranden kan anses som förknippade med ett natur­vetenskapligt ”språkspel” som påbjöd spelregler för biologi- respektive kemiämnet. Reglerna antas bidra till att eleverna socialiseras och fostras inom ämnena biologi och kemi. För övrigt kan spår av ”naturveten­skapens väsen” ses i styrdokument. Av resultaten kan man tydligt se att lärarnas instruktioner och syften med laborationerna utgår ifrån sådana definierade kunskapsmål. Den viktigaste implikationen av arbetet är beviset på att analysverkty­get ger möjlighet att detalj­granska undervisnings­situa­tioner. Det vore mycket intres­sant om analysverktyget kunde användas även inom till exempel samhällsvetenskapliga ämnen för didaktisk analys och utveckling av lärares kompetenser.

Denna forskningsrapport fokuserar på gymnasieskolans laborationer i kemi och hur dessa förändrats under de senaste 10-20 åren. Motivet till att studera detta är ambitionen att få ökad didaktisk förståelse för laborationen som viktigt inslag i kemiundervisningen. I ett större perspektiv kan detta vara av intresse för att analysera om förändringar av gymnasieskolans kemilaborationer kan utgöra en delförklaring till att svenska universitet upplever ett minskat söktryck för kemi på högskolenivå och om delförklaring kan finnas för att Sverige som nation inte når samma resultat i naturvetenskap som vissa andra länder i internationella kunskapsmätningar. Sex erfarna lärare från sex olika skolor har intervjuats om sina upplevelser av kemilaborationen och vad som påverkat dess utveckling. Ramfaktorteorin har varit grundläggande för detta arbete och som analysmetod har fenomenografin valts. Resultaten visar på en stor variation i vad lärare anser påverkat kemilaborationens förändring. Ökat medvetande och högre krav från lagar och förordningar inom säkerhetsområdet samt att lärare upplever sig ha mindre tillgänglig tid för laborationerna framstår som de tydligaste orsakerna till gjorda förändringar. Även kompensation för försämrade praktiska färdigheter hos elever som lämnar grundskolan framkommer som en bakomliggande faktor. Den nya läroplanen Gy 2011, kostnadsöverväganden och kemi­lokalernas beskaffenhet framkom som mindre avgörande för kemilaborationens utveckling.

Syftet med undersökningen var att komma fram till hur man med hjälp av laborationer kan entusiasmera elever till att bli intresserade av kemi. Undersökningen utfördes i form av en enkät bland elever på gymnasiet (år 1-3). Enkäten hade en öppen struktur med dels öppna frågor men även frågor med flervalsalternativ. Elevsvaren har sammanställts i kategorier och diskuteras utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att gymnasieeleverna efterfrågar laborationer med tydlig koppling till vardagen. De efterfrågar också en tydlig koppling mellan teori och laboration. Eleverna gav också uttryck för att det är viktigt med kunskaper i kemi för att påverka utvecklingen i framtiden samt kunna granska vad som skrivs och sägs i media. En slutsats av undersökningen är att man i elevgruppen finner elever med en inställning som tyder på att kemi anses som viktigt, men att man som lärare måste koppla laborationerna till såväl elevernas vardag som till teorin. Det innebär att en laboration om t.ex. syror och baser kan leda till att eleven lär sig såväl om försurning som om den mer teoretiska delen av kemin. För att sådana laborationer ska bli genomförbara krävs det noggrann förberedelse av läraren. Det är också viktigt i samband med laborationer att det förs diskussioner kring experimentets slutsats så att eleven med hjälp av t.ex. laborationen om syror och baser kan förklara försurning och hur det påverkar naturen, men även få stöd i sin teoretiska förståelse för syra-basreaktioner. På så sätt kan eleven använda sig av sin nyvunna kunskap från laborationen i ett större sammanhang.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilärares attityder till säkerheten gällande kemilaborationer. Jag vill få en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för säkerheten.För att studera lärarnas inställningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjälp av färdiga frågor. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av följdfrågor få en rättvis bild av lärarnas åsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jämföra mellan lärarna. Under laborationstid känner sig alla lärare ansvariga för säkerheten och har utarbetade säkerhetsrutiner. Lärarnas individuella inställningar till säkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar på har satsat på säkerhetsarbete. Erfarenhet och ämneskunskaper ger läraren trygghet i sin undervisning och stökiga elever kan ge en otrygg miljö både för lärare och elever. Oavsett hur säkerheten fungerar på skolorna så kände alla informanterna ett behov av tydliga och lättillgängliga regler och instruktioner till undervisande kemilärare. De skulle speciellt behövas vid nyanställningar. Från detta kan man dra slutsatsen att skolornas kemilärare över lag behöver veta vad som gäller på respektive skola samt de regler som gäller regionalt. En enkel lösning till detta är att ha ett häfte som delas ut till kemilärarna vid anställning.
With this thesis I intend to examine chemistry teachers’ attitudes towards safety concerning laboratory experiments within the subject. I want to get an insight in how laboratory experiments work in practice and what factors matter concerning safety.In order to study teachers’ attitudes I chose to implement semi structured interviews with ready made questions. This method gives the opportunity to, with the aid of resulting questions, receive a fair view of teachers’ opinions and at the same time it yields a good basis for comparison between the teachers.During laboratory experiments teachers feel responsible for safety and have safety routines worked out. Teachers’ individual attitudes towards safety seem to be dependent on how much the school in which they work prioritize safety. Experience and knowledge within the subject gives the teacher security in their teaching and unruly students can give both teacher and student an unsafe environment. But no matter how safety worked at the individual schools all informants felt a need of a legible and accessible rules and instructions for the chemistry teachers in their work. This was especially considered a necessity for newly employed teachers.From this we can draw the conclusion that schools’ chemistry teachers over all need to know what is common practise at their respective schools as well as what rules and regulations are regionally pertained.