Dissertations / Theses on the topic 'Kemi-laborationer'

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Syftet med denna studie är att få en inblick i bedömning av laborationer i kemi och vilka svårigheter som kan finnas med det. Studien är kvalitativ och har fyra stycken forskningsfrågor som besvaras i resultatdiskussionen. Vad är lärares motiv till att genomföra laborationer i kemi? Vilka utmaningar ser lärare med laborationer i kemi? Hur ser lärare på bedömning av laborationer i kemi? Vilken/vilka bedömningsmetoder använder sig lärare av när de bedömer laborationer i kemi? För att ta reda på detta genomfördes 6 intervjuer med verksamma lärare i åk 4-9. Alla lärare är behöriga i ämnet NO och arbetade som NO-lärare när intervjuerna genomfördes. Det visade sig att flera lärare bedömde eleverna genom att göra observationer av laborationerna, de använde dock olika metoder för att dokumentera den kunskap eleverna visade sig ha. Lärarna använde laborationer i kemi till största del för att befästa elevernas kunskaper på ett effektivt sätt. I vissa avseende, som till exempel vid frågan om vad de ser att elevernas största utmaning med laborationer i kemi är, hade lärarna liknande svar. I andra avseenden, som exempelvis vid frågan om vad de själva ser som sin största utmaning vid laborationer i kemi, hade lärarna skilda svar.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är, att ta reda på vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare år har, och om laborationer i kemi bidrar till utvecklingen av förståelsen av kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna är lärorika och förstår syftet med dem. Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning med tre klasser i årskurs nio i grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material är bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade åsikter om laborationernas betydelse för förståelsen av kemi. Undersökningen visar också, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de är lärorika, samt att laborationerna bidrar till förståelsen av kemins teori. Dessutom har diskussionerna och samarbetet under laborationen stor betydelse för lärandet av naturvetenskap.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Det framkommer tydligt i den svenska läroplanen och i kursplanen för ämnet kemi att laborationer ska vara en del av undervisningen. Laborationers inverkan på elevers lärande har dock ifrågasatts och vissa är kritiska till dess effekt. Andra anser däremot att laborationerna har en positiv påverkan på elevernas lärande, men att de ska ha en öppen karaktär för att bli givande. Slutna laborationer anses inte främja tänkande och resonerade och gynnar därför inte lärandet. Elevernas uppfattningar om laborationer har dock inte studerats i lika stor utsträckning. Syftet med uppsatsen är att lyfta gymnasieelevernas uppfattningar om laborationer. Uppsatsen belyser laborationernas betydelse för deras lärande och på vilka sätt de anser att laborationerna bör utformas för att bli givande. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, där eleverna har intervjuats i grupper. Sammanlagt 12 elever deltog i studien. Resultatet från studien visar att eleverna anser att laborationerna har en betydelse för deras lärande. Teorin blev genom laborationerna mer konkret, vilket bidrog till ökad förståelse. De påpekade även att begreppen förtydligades och att kopplingen mellan teori och praktik blev tydligare. För att laborationerna skulle vara givande framkom ett antal punkter som eleverna ansåg viktiga; de ville ha någon form av teori innan laborationen, syftet och målet med laborationen skulle vara tydligt, det var ett måste med återkoppling efter laborationen och att den skulle ske så snart som möjligt och att de helst ville utföra laborationen i par. Det var även viktigt att läraren var aktiv och hjälpsam under laborationen. Det framkom också att eleverna föredrog en variation av öppna och slutna laborationer, då de såg både fördelar och nackdelar med de olika utformningarna i förhållande till deras lärande.

I examensarbetet studeras elevers läranden och lärares stöd till detta under laboratio­ner i ämnena kemi och biologi på gymnasiet. Genom att använda ett didaktiskt analysverktyg analyseras filmade observationer för att identifiera elevers och lärares uppmärksamhet under laborationssitua­tioner. Upp­märksamheten och observe­rade problemlösningssituationer svarar i studien mot elevernas läranden och lärarnas ageran­den vid elevers frågor och tvekan, vilka kopplas till lärares stöd och strategival för att hjälpa eleverna. Resultaten visar tydligt hur läraren agerade som guide för elevernas läran­den genom att rikta uppmärksamhet mot laborationernas syften och önskvärda läranden. I studien orienterar sig eleverna inom ämnena biologi och kemi med hjälp av lära­ren. Elevernas läranden kan anses som förknippade med ett natur­vetenskapligt ”språkspel” som påbjöd spelregler för biologi- respektive kemiämnet. Reglerna antas bidra till att eleverna socialiseras och fostras inom ämnena biologi och kemi. För övrigt kan spår av ”naturveten­skapens väsen” ses i styrdokument. Av resultaten kan man tydligt se att lärarnas instruktioner och syften med laborationerna utgår ifrån sådana definierade kunskapsmål. Den viktigaste implikationen av arbetet är beviset på att analysverkty­get ger möjlighet att detalj­granska undervisnings­situa­tioner. Det vore mycket intres­sant om analysverktyget kunde användas även inom till exempel samhällsvetenskapliga ämnen för didaktisk analys och utveckling av lärares kompetenser.

Denna forskningsrapport fokuserar på gymnasieskolans laborationer i kemi och hur dessa förändrats under de senaste 10-20 åren. Motivet till att studera detta är ambitionen att få ökad didaktisk förståelse för laborationen som viktigt inslag i kemiundervisningen. I ett större perspektiv kan detta vara av intresse för att analysera om förändringar av gymnasieskolans kemilaborationer kan utgöra en delförklaring till att svenska universitet upplever ett minskat söktryck för kemi på högskolenivå och om delförklaring kan finnas för att Sverige som nation inte når samma resultat i naturvetenskap som vissa andra länder i internationella kunskapsmätningar. Sex erfarna lärare från sex olika skolor har intervjuats om sina upplevelser av kemilaborationen och vad som påverkat dess utveckling. Ramfaktorteorin har varit grundläggande för detta arbete och som analysmetod har fenomenografin valts. Resultaten visar på en stor variation i vad lärare anser påverkat kemilaborationens förändring. Ökat medvetande och högre krav från lagar och förordningar inom säkerhetsområdet samt att lärare upplever sig ha mindre tillgänglig tid för laborationerna framstår som de tydligaste orsakerna till gjorda förändringar. Även kompensation för försämrade praktiska färdigheter hos elever som lämnar grundskolan framkommer som en bakomliggande faktor. Den nya läroplanen Gy 2011, kostnadsöverväganden och kemi­lokalernas beskaffenhet framkom som mindre avgörande för kemilaborationens utveckling.

Syftet med undersökningen var att komma fram till hur man med hjälp av laborationer kan entusiasmera elever till att bli intresserade av kemi. Undersökningen utfördes i form av en enkät bland elever på gymnasiet (år 1-3). Enkäten hade en öppen struktur med dels öppna frågor men även frågor med flervalsalternativ. Elevsvaren har sammanställts i kategorier och diskuteras utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att gymnasieeleverna efterfrågar laborationer med tydlig koppling till vardagen. De efterfrågar också en tydlig koppling mellan teori och laboration. Eleverna gav också uttryck för att det är viktigt med kunskaper i kemi för att påverka utvecklingen i framtiden samt kunna granska vad som skrivs och sägs i media. En slutsats av undersökningen är att man i elevgruppen finner elever med en inställning som tyder på att kemi anses som viktigt, men att man som lärare måste koppla laborationerna till såväl elevernas vardag som till teorin. Det innebär att en laboration om t.ex. syror och baser kan leda till att eleven lär sig såväl om försurning som om den mer teoretiska delen av kemin. För att sådana laborationer ska bli genomförbara krävs det noggrann förberedelse av läraren. Det är också viktigt i samband med laborationer att det förs diskussioner kring experimentets slutsats så att eleven med hjälp av t.ex. laborationen om syror och baser kan förklara försurning och hur det påverkar naturen, men även få stöd i sin teoretiska förståelse för syra-basreaktioner. På så sätt kan eleven använda sig av sin nyvunna kunskap från laborationen i ett större sammanhang.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilärares attityder till säkerheten gällande kemilaborationer. Jag vill få en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för säkerheten.För att studera lärarnas inställningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjälp av färdiga frågor. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av följdfrågor få en rättvis bild av lärarnas åsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jämföra mellan lärarna. Under laborationstid känner sig alla lärare ansvariga för säkerheten och har utarbetade säkerhetsrutiner. Lärarnas individuella inställningar till säkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar på har satsat på säkerhetsarbete. Erfarenhet och ämneskunskaper ger läraren trygghet i sin undervisning och stökiga elever kan ge en otrygg miljö både för lärare och elever. Oavsett hur säkerheten fungerar på skolorna så kände alla informanterna ett behov av tydliga och lättillgängliga regler och instruktioner till undervisande kemilärare. De skulle speciellt behövas vid nyanställningar. Från detta kan man dra slutsatsen att skolornas kemilärare över lag behöver veta vad som gäller på respektive skola samt de regler som gäller regionalt. En enkel lösning till detta är att ha ett häfte som delas ut till kemilärarna vid anställning.
With this thesis I intend to examine chemistry teachers’ attitudes towards safety concerning laboratory experiments within the subject. I want to get an insight in how laboratory experiments work in practice and what factors matter concerning safety.In order to study teachers’ attitudes I chose to implement semi structured interviews with ready made questions. This method gives the opportunity to, with the aid of resulting questions, receive a fair view of teachers’ opinions and at the same time it yields a good basis for comparison between the teachers.During laboratory experiments teachers feel responsible for safety and have safety routines worked out. Teachers’ individual attitudes towards safety seem to be dependent on how much the school in which they work prioritize safety. Experience and knowledge within the subject gives the teacher security in their teaching and unruly students can give both teacher and student an unsafe environment. But no matter how safety worked at the individual schools all informants felt a need of a legible and accessible rules and instructions for the chemistry teachers in their work. This was especially considered a necessity for newly employed teachers.From this we can draw the conclusion that schools’ chemistry teachers over all need to know what is common practise at their respective schools as well as what rules and regulations are regionally pertained.

Ett övergripande examensmål för naturvetenskapsprogrammet är att eleverna ska utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt enligt gällande läroplan. Detta innefattar ”förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser” (Lgy11). Öppna laborationer är en undervisningsform som syftar till utvecklandet av dessa förmågor och som därför rekommenderas av Skolverket. Men hur ser kemilärare på öppna laborationer och deras användbarhet i undervisningen? Vad använder de sig av för stöd och hjälp när de ska planera undervisning genom öppna laborationer utifrån läroplanen? Denna studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv utforska gymnasielärares tankar kring hur det är att använda öppna laborationer I kemiundervisningen på gymnasiet. Tre lärare som vid studiens genomförande använde sig av öppna laborationer i sin undervisning intervjuades. Dessutom undersöktes två webbaserade kemilärarresurser med avseende på vilken typ av stöd gällande öppna laborationer de erbjöd, i vilken utsträckning och på vilket sätt. Studien visar på att lärarnas övergripande syfte med öppna laborationer var att få eleverna att tänka, vilket speglar hur öppna laborationer syftar till att ge elever möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vid planerande av öppna laborationer i undervisningen litar lärarna i studien huvudsakligen på egen beprövad erfarenhet. Dessutom pekar studien på att inte bara konkreta ramfaktorer, såsom undervisningstid och grupper inverkar på lärarnas planering, utan också det ”undervisningsklimat” som råder på skolan i allmänhet.
A main objective according to the Swedish national curriculum of the science program in upper secondary school is for the students to develop the ability of scientific reasoning. This includes the abilities of chritical thinking, logical reasoning, problemsolving and systematic observations. The objective of open laboratory practices (inquiry-based laboratory) teaching pedagogics is for the students to develop their scientific reasoning skills. Thus, such pedagogical methods are recommended by Skolverket. But what do teachers think about inquiry-based laboratory practices and its application in class? What kind of support do they have when, according to the curriculum, including inquiry-based laboratory practices in their chemistry classes? This study aims to explore teachers view on using inquiry-based laboratory practices in chemistry class, from a curriculum theory perspective. Three teachers, who were using inquiry laboratory pedagogics at the time of the study, were interviewed. Two online resourses for chemistry teachers were also investigated regarding what type of information and support they contained regarding inquiry-based laboratory teaching material. What type of material and to what extent was it available? This study shows that the teachers’ main goal with inquiry-based laboratory practices was to make the students think, mirroring how the pedagogic of inquiry-based laboratory practices aims to develop students scientific reasoning. Teachers mainly rely on their own experience when planning inquiry-based laboratory practices. Additionally, this study also suggests that not only framing factors such as time and group size influence on how teachers plan their open laboratory classes, also the teaching and learning climate of the school in general influences how the teachers open up the laboratory practices towards inquiry.

Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar. I denna uppsats försöker jag att testa om små variationer i utformningen av laborationsinstruktioner inverkar på elevernas laborativa förmåga. Genom att använda mig av enkätundersökning samt observationer har jag kunnat visa att tiden som eleverna får för att läsa igenom instruktioner verkar inte vara avgörande. Det som har störst påverkan är en gemensam genomgång i början av laborationen. Vid gemensam genomgång var det färre elever som begick misstag eller ställde frågor som kan besvaras av laborationshandledning. Majoriteten av elever tyckte även att det var till hjälp med ett visningsexemplar av laborationsutrustningen eftersom då behövde man inte oroa sig för att göra misstag. Även eleverna tyckte att gemensam genomgång var hjälpsam. Intressant nog så verkar antalet elever som tydligt följer laborationsinstruktioner vara konstant och mer knutet till personligheten hos eleven än till hur instruktionerna ges. Eleverna tyckte allmänt om laborationer och tyckte även att de förstod laborationer och deras anknytning till teorin i boken.

ABSTRAKT Syftet med studien är att undersöka hur elever ser på laborationerna som en del av kemiundervisningen. Studien är genomförd i en medelstor gymnasieskola i södra Sverige i kemikurs 2. Fokus i studien har legat på att ta reda på hur eleverna upplever att deras lärande påverkas av laborativa moment. Studien har också undersökt hur eleverna vill att laborationer ska utvecklas för att möta deras önskemål så att det blir laborationer som bidrar till deras lärande och motivation. Grunden till studien är Deweys idé ”learning by doing” och intresset uppstod av Christer Gruvbergs doktorsavhandling ”Kemilaborationens bidrag till förståelse – högskolestudentens perspektiv” Resultatet visar att eleverna överlag upplever laborationer som en positiv del av undervisningen som bidrar till deras lärande och motivation. De problem eleverna upplever handlar i huvudsak om strukturella saker i planeringen kring laborationerna samt tidsbrist under de laborativa momenten. Studien visar att eleverna upplever att de om lärarna planerar laborationer på ett sätt så tid för reflektion finns samt att lärarna ger eleverna tillgång till instruktioner inför en laboration så får eleverna större kunskapsutbyte av laborationerna än om lärarna inte arbetar på detta sätt.

Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov i fysik och kemi i grundskolans årskurs 9. I dessa prov ingår en laborativ del där elever själva ska planera, genomföra och utvärdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien är att belysa lärares erfarenheter av, och föreställningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lärarnas förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod använts. Det empiriska materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med åtta NO-lärare vid två skolor. Studien knyter an till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I resultatet ser vi att långt ifrån alla elever ges möjlighet att planera egna laborativa undersökningar. Det beror delvis vilken skola eleven går på och vilken lärare eleven har. Ett annat utmärkande resultat vi uppmärksammat är skillnaden i hur lärarna på de båda skolorna bedömer elevernas laborativa arbete. På den ena skolan bedömer lärarna enbart laborationsrapporten medan lärarna på den andra skolan lägger störst vikt vid genomförandet av laborationen. Det är även stor skillnad i hur ofta eleverna tillåts laborera på de olika skolorna. Lärarna anser också att det är skillnad i att undervisa i fysik och kemi. Sedan införandet av de nationella proven anser lärarna att det blivit tydligare vad som krävs av den laborativa undervisningen då kursplanerna i Lpo94 har upplevts som luddiga. En del lärare känner ett behov av att förändra den laborativa undervisningen för att eleverna ska få större möjlighet att nå målen i de nationella proven. Negativt, enligt lärarna, är dock den stora tidsåtgången som krävs av lärare för att genomföra och bedöma proven.

Praktiskt arbete anses vara en viktig del i naturvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har framförtexempel på gott praktiskt arbete och hur bedömning av praktiskt arbete kan ske. Dessa studier harfrämst utförts i Storbritannien. Liknande studier har däremot inte utförts i samma utsträckning medavseende på det svenska utbildningssystemet. I denna studie har sju semistrukturerade intervjuerspelats in samt analyserats, där både högstadielärare och gymnasielärare i kemi har gett exempel påvad de anser vara gott praktiskt arbete. Lärarna har även berört hur insamlingen avbedömningsunderlag för praktiskt arbete kan samlas in, samt om eller hur kvalitéer i praktiskt arbetekan urskiljas. För analys av det transkriberade materialet har en modell använts för att dela upp gottpraktiskt arbete i processkompetenser och praktiska kompetenser. En annan modell för hur insamlingav bedömningsunderlag för praktiskt arbete har använts, via direkt och indirekt bedömning. Iresultaten gav lärarna exempel på fem processkompetenser och två praktiska kompetenser vilket kanidentifieras som gott praktiskt arbete. Lärare gav även exempel på insamling av bedömningsunderlagvia direkta observationer och indirekta fall såsom frågor på skriftliga prov och labbrapporter.Högstadielärarna använde sig delvis av Skolverkets råd för bedömning av nationella prov som stöd föratt bedöma skillnad i kvalité. Gymnasielärarna urskilde kvalité genom elever arbetade självständigteller inte under sitt praktiska arbete. Annars bedömde de utförandet av laborationer som godkänt ellericke-godkänt.

Nationella likväl som internationella studier har visat att redoxkemi är ett utmanande ämne för många gymnasieelever. Syftet med uppsatsen var med bakgrund av detta att identifiera de vanligaste svårigheter och missuppfattningar som gymnasieelever upplever vid studier av redoxkemi, samt presentera modeller och undervisningsmetoder som visat sig öka elevernas förståelse och minska risken för missuppfattningar. Det finns fyra förklaringsmodeller för redoxreaktioner: elektronmodellen, oxidationstalsmodellen, syremodellen och vätemodellen. Vidare kan kemiska fenomen generellt analyseras utifrån den kemiska tripletten där fenomen betraktar från tre representationsnivåer: makroskopisk nivå, submikroskopisk nivå och symbolisk nivå.   Utifrån litteraturen som analyserats dras slutsatsen att de vanligaste problemen elever uppfattar inom redoxkemi berör elektroner, förbränning, språkliga transformationer och svårigheter att identifiera redoxreaktioner. Undervisningsmetoder som visat sig kunna främja elevernas förståelse inom redoxkemi är historiska inslag, representation av kemiska fenomen med hjälp av den kemiska tripletten, laborationer och demonstrationer. Samtliga förklaringsmodeller för redoxkemi anses användbara. Det viktiga är att läraren poängterar att de är modeller och inte statisk sanning, vidare att motivera övergången från en modell till en annan och uppmärksammar missuppfattningar.

Sammanfattning Gymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar. Målet är att se helheten ur flera olika perspektiv för att förståelsen skall nå nya nivåer. Det matematiska perspektivet passar väl in med PBL, vilket gynnar utvecklingen av logiken och förankringen av kunskap. Vetenskapliga studier med logikens hjälp är en grundförutsättning att lyckas och vägleder eleverna i sitt sätt att hantera flödet av information. Arbetsmoment rörande gemensamma ämnesområden inom biologiska, kemiska och fysikaliska fenomen bidrar till att insikten höjs med effektivare bildning. Idrotten har länge jobbat med individanpassad coaching i förhållande till individens fysiska och psykiska utvecklingskurva, vilket skolväsendet borde ta efter och lära sig av. Att aktivt hålla en dialog med eleverna och hela tiden anpassa sig till elevernas vardag och utnyttja elevernas distraktioner till att styra in dem på ämnet igen ökade motivationen och lärandet. Via det matematiska perspektivet kunde eleverna reflektera och dra slutsatser kring sitt arbete och sätta det i relation till andra perspektiv. Eftersom Studieguiden hade varierande grad av laborationer, från detaljinstruerande till obundna protokoll, fanns möjligheten att alla skulle bli stimulerade och kunna utvecklas i sin egen takt. Alla fem sinnen måste aktiveras för att säkerhetsställa bibehållen kunskap. Kreativiteten hur målen kan uppnås präglas av de didaktiska stöttepelarna Vad? Hur? Varför?, men nyckeln till framgång skapas genom att först visa vägen och sedan låta eleverna själva styra över sitt analytiska tänkande. Dynamiska processer som sammanbinder vetenskapen med naturliga fenomen i vardagen höjer inlärningsprocessen och skapar samhällsmedvetna medborgare. Ingen skriven manual för att lyckas finns, men det är många faktorer som spelar in. Det underlättar att veta hur eleverna tänker, vilka grunder de har byggt sin tillvaro på och hur de lever, vilket utgör den plattform kunskapen skall utgå ifrån.
Abstract The problematic situation in Secondary Schools education regarding motivation and stimulation in scientific subjects has not yet been solved. Theories of didactic skills have developed throughout the last centuries, but to achieve sustainable learning methods teacher need to improve their creativity and enthusiasm by leaving the comfort zone. Implementation of scientific knowledge has to undergo many steps before students accept the facts and can use the information in another scenario. Though, lots of attempt to establish good and healthy atmosphere in the classroom has occurred by optimize student learning process. Therefore, it is of great importance that all courses regarding science topics work together by integrate the issues, theories, discussions and skills. The different disciplines such as biology, chemistry and environmental courses are all dependent on laboratory experience to anchor long lasting memory bank. By anchor the experiments in the reality students motivation increased by their eagerness to discover the unknown. Mathematics has the privilege of being the overall discipline that can quantify and examine the laws of science in an experiential manner. The advantage of measuring different situation and calculate the significance helps student to understand environmental phenomena occurring on our planet. The purpose of making a Study Guide was to improve laboratory exercise by stimulating inventiveness, increasing adjustments toward the reality and expanding participation of all different scientific disciplines such as biology, chemistry and mathematics. The Study Guide was design to consist of defined protocols to self-exploring experiments. Problem-Based Learning (PBL) has the advantage of putting the solving process in the center. Thereby, it can generate a platform of self-regulated education making the student taking charge of its own progress. The eagerness of improved wisdom can be transform into a cascade of reactions and outcomes that will lead into new inventions. Since the students often pay more attention to what the teacher does than what the teacher says, the teacher’s leadership has to have the same philosophy as the mathematic prospective of solving a problem. If all our senses were activated during an event profound understanding of the circumstance will occur. The athletic coaching skills normally have a philosophy involving PBL strategy. Taking into account how different sports adjust their training sessions to suit each individual capacity and to strengthen their weakness, is something many teachers can learn from. Coaching has entered the education corridor, but still many teacher lack the knowledge how coaching should be performed. Synchronizing suitable chemistry and biology theories and experiments in time established long lasting awareness. By using tools the student are well familiar with, such as www.youtube.se, increased their ability to search for reliable scientific information elsewhere. The guarantee can never be ensured, since there are so many factors that influence the outcome of the lesson. To prepare for the unknown is what scientific research is all about, which a teacher has to embrace and use as a self-reflecting process to ensure quality of learning than quantity of studying. The group dynamic varies enormously, but those who know the usefulness of education have the motivation to continue the path of science.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.

Kunskaper inom naturvetenskap har stor betydelse för ekonomi, människors liv och hälsa samt inte minst vår miljö. För att erhålla både breda, allmänbildande kunskaper och mer specialiserade, djupa kunskaper behöver barn och ungdomar läsa naturorienterande ämnen redan i grundskolan. För att få elever att intressera sig för naturvetenskap behöver undervisning utformas på ett sätt som väcker elevernas intresse och nyfikenhet. Detta kan bland annat uppnås genom att varva laborationer med teori.Det här examensarbetet är en studie av hur kemilärare ser på laborationer och hur deras syn kan relateras till den nuvarande kursplanen i kemi. Resultatet visar att lärarna värdesätter laborationer, men även hur laborationer inte uppnår erforderlig kvalitet när lärarna saknar förutsättningar, som de uttrycker det, för att genomföra bra laborationer. Vidare framkommer det att lärarna uppfattar det som att kursplanen inte, på samma sätt som tidigare, tar fasta på laborationers betydelse för att uppnå undervisningsmålen.Studien underbyggs av kvalitativa intervjuer med åtta högstadielärare på två skolor i Stockholms län.
Natural science is of great importance to economics, people's lives and health as well as our environment. In order to obtain both broad, general knowledge and specialized, deep knowledge, students need to study science already in primary school. In order to make students more interested in science, teaching needs to be designed in a way that arouses students' curiosity. This can be achieved, for example, by finding a good mix between practical laboratory work and theoretical sessions.This is a study of how chemistry teachers view laboratory teaching and how their view can be related to the current syllabus in chemistry. The result shows that teachers value laboratory work, but also how laboratory work does not achieve the necessary quality when teachers lack the conditions, as they perceive it, to carry out good laboratory work. In addition, it shows that teachers think that the syllabus does not attach the same level of importance as before to laboratory exercises to achieve the teaching objectives.The study is based on qualitative interviews with eight science teachers at high school level in Stockholm County.