Academic literature on the topic 'Kinestetiskt lärande'

Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).

Detta är ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbättra det kinestetiska lärandet i samband med undervisning av abstrakta ämnen. För detta ändamål behövs en djupare förståelse av det kinestetiska lärandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tänkande. De ledande frågeställningarna i detta utvecklingsarbete har varit:-Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lärande ha i en undervisningskontext?-På vilka sätt kan kinestetiskt lärande användas i undervisning?I litteraturgenomgången skildras hur det abstrakta tänkandet och kroppen hänger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska föreställningsförmåga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing. Utvecklingsarbetet har bedrivits genom att jag har hållit i en lektion med fokus på det kinestetiska lärandet som jag har spelat in med videokamera. Denna film har jag observerat och i anslutning till mitt utvecklingsarbete har jag även intervjuat några av barnen kring lektionens innehåll.I resultat- och analysdelen beskriver jag hur barnen uppvisar sitt abstrakta tänkande genom kroppen, att det finns kreativa möjligheter med den kinestetiska föreställningsförmågan, att koncentration i rörelse. Jag skriver om gestens betydelse och dess olika sätt att framträda i en undervisningskontext. Den sociala dynamiken och dess problematik i det kinestetiska lärandet belyses och delen avslutas med hur begreppet energizing framträder i min lektion. I sista delen om slutsats och diskussion belyser jag sambandet mellan abstrakt tänkande och kroppen samt gestens centrala funktion i det kinestetiska lärandet.

<p>Resumé</p><p>Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.</p><p>Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.</p><p>Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt.</p><p>Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande.</p><br><p>Abstract</p><p>The purpose of the study was to study if there are some possibilities for adjust teaching in a classroom for all individual needs. To find a suitable answer for the above thoughts, the authors decided to find out more about which different teaching methods there are for student who learn kinesthetic, in other words the students who needs to budge in the teaching. This was done through a fictitious case which was left to the teachers to assume from.</p><p>The study was done with a qualitative direction with a phenomenographics approach. The authors conducted qualitative interviews with some teachers in school.</p><p>The authors’ interpretation from the teachers’ answer is that they want to work more within groups in the classes for satisfying all the students learning. These were pertaining not to only the student who learns kinesthetic according to the interviews. The way of teaching didn’t differ between the teachers, and, the students, who learn by the kinesthetic way, should have access to a big part of concrete material, entice to build, free or after plan, and they entice to design model, which is the mathematics basis. The teachers tried to do the teaching as rich of variation as possible to take care of the students’ abilities. In different themes the mathematics was interweaved and used outdoors. There the students could classify object, look for figure, estimate quantity and look for forms of geometry. This was very important for those who learn by the kinesthetic way.</p><p>The result shows that it is the teachers who have to use teaching styles which fits the student, who learn by the kinesthetic way. It means that the teaching should concern more to the students’ conditions than the teachers. It is also important that the teachers use different methods which the teacher believes in, otherwise the student don’t believe neither and don’t success in their learning.</p>

<p>Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.</p><p>En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls. Eftersom de kinestetiska elevernas minne aktiveras av kroppsrörelser är de i ständigt behov av att röra på sig. Fungerar det i ett klassrum med andra elever?</p>

<p>I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. </p><p>Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. </p><p>Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever. Resultat Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan. Slutsats De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet.<br>Aim The aim of the study was to highlight how, through which learning styles, curriculum goals are mediated by regulatory documents to student and how this affects the student's ability to develop Lgr11’s forms of knowledge (skills). The study questions were: Which learning styles are the teacher practicing when the teacher reveals goals of the curriculum during class? Which of Lgr11’s forms of abilities gives the student opportunity to develop in physical education? Method The study had a qualitative approach where structured observations constituted research method. The observations have been made in three different schools during the time aspect of 45-50 minutes per observation. All schools where located in Stockholm's southern suburbs. The total data of research was collected by six observed teachers and 134 pupils. Results The most frequently shown learning style was auditory. The conceptual ability was given the opportunity to develop at the largest number of occasions, closely followed by the metacognitive ability. Conclusions The study led to the conclusions of that the observed teachers rarely used the opportunity to combine multiple learning styles in the context of their teaching. Another conclusion was that more opportunities were in substance that could be used to raise awareness among pupils about where they are going in relation to the goals of the curriculum and why a particular type of exercise or activity could give the pupils a nudge in the right direction towards the learning goal.<br><p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

I denna studie försöker vi finna svar på hur en praktisk lärardemonstration kan utföras på ett pedagogiskt vis. Vi undersöker även övergången från den stund som domineras av läraren till den stund som utmärks av individuellt elevarbete. Skolämnet som studien utgår ifrån är slöjd men vi tror att de utmaningar och resultat som framkommer kan appliceras även på andra skolämnen. Från svar på enkäter riktade till elever och intervjuer utförda med både lärare och elever framkommer att ett flertal aspekter spelar in för ett framgångsrikt lärande knutet till  demonstrationer. Lärarens kapacitet och förmåga att både förbereda och framföra något är viktig. Samtidigt spelar lärarens kontakt med och kunskap om, både grupp och individ, roll. Återkoppling till elever bör ske med fokus på det som utförts och som eleven kan påverka. Även faktorer av mer praktiska slag påverkar, som vid vilken tid på dagen lektionen pågår och om eleverna då är pigga eller ofokuserade. Att få demonstrationen och det efterkommande elevarbetet att vara en lärorik stund istället för något tråkigt är en utmanande, komplex och rolig del av läraryrket. Att lyckas med det kan vara avgörande för elevernas förståelse och lust att engagera sig i ämnet.<br>In this study we try to find answers on how a practical demonstration, performed by a teacher, can be conducted in both effective and pedagogic ways. We also explore the transition from a teacher lead period to a period defined by practical work and understanding performed by pupils. The subject studied is the swedish sloyd, but we think the challenges are mainly the same in any school subject. Through research on literature in areas such as rhetorics, leadership and pedagogy we contrast different aspects on the subject with surveys conducted on pupils and interviews with both pupils and teachers. From empirics we conclude that different aspects play important roles in succeeding with bringing a sloyd demonstration into individual pupil knowledge. The teacher’s capacity in preparation and enthralling an audience as well as his or her empathy and knowledge of the mental constitution of the class all play a part. It is also important how well the teacher gives individualized feedback, when pupils start working or no longer do work due to various reasons. Practical factors such as hour of the day and whether the pupils are alert or hungry also do contribute.  Bringing a demonstration from a dull experience into engaged pupil work is a challenging, complex and enjoyable part of a lesson. It may be crucial to the pupil’s future effort making and understanding.