Academic literature on the topic 'Klassisk gitarr'

I tid och otid har elgitarrister fått dras med stigmat att vara bristfälliga notläsare. Rimligtvis borde det gå att lösa med lite övning, men hur ska en strukturera upp sådan övning och ger det några resultat? Deras motparter i den klassiska genren åtnjuter inte samma stämpel, tack vare dess långa tradition av notläsning. Kan svaret ligga hos den klassiska gitarrens läroresurser som bara behöver översättas till elgitarr för att notläsningen ska ta fart? I denna självstudie utforskar jag min egen övning på avistaläsning för både el- och klassisk gitarr med hjälp av en videodagbok, analyserad ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv.<br>Time and again, electric guitarists have had to live with the stigma of being deficient note readers. Presumedly, this should be solvable with a little practice, but how should one structure such practice and does it produce results? Their counterparts in the classic genre do not inherit the same label, thanks to their long tradition of reading sheet music. Could the answer lie with the classical guitar's teaching methods that need only to be translated into electric guitar for the sheet music reading to take off? In this self-study, I explore my own exercise in sight reading for both electric and classical guitars with the help of a video diary, analyzed from a multimodal perspective.

I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium.<br>In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.

Detta självständiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, för klassisk gitarr. Till min hjälp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men också ett arrangemang för cembalo förmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen är tänkta att i framtiden användas som konsertmaterial.

<p>As a guitarbuilder it is an advantage if you can control and understand what is creating the character of the tone. To approach this vast jungle of variables that controls the tone in a guitar, I built two guitars and in one, guitar 2, reduced the thickness of soundboard, back and sides.</p><p>The purpose was to compare the guitars and establish if there was a significant difference and what it was, in the guitars ability to produce sound. The thought was also to try the thesis: loud but short, long but moderate tone. Also if a lighter built guitar has an advantage in producing a loud but short ton and vice versa.</p><p>The instruments has been examined by five guitarist, one guitarbuilder and a professor in Speech, music and hearing at KTH in Stockholm.</p><p>The relative obvious conclusion is that guitar 2 is a bit louder and has a clearer base and treble but the more part of the guitarists fancied guitar 1 better. This one has got more mass fore the tone to stay alive with. A lot of guitarists wish is to get louder instruments but if you ad one thing and are forced to lose another the guitarist will not be happy anyway. To provision the musician one ought to leave the bodymass alone and see to that the instrument responds sufficiently fast. Clear is also that the lack of a large number referenceguitars limits the results.</p><p>One further conclusion is that the test: loud but short, long but moderate tone is correct. This thesis is directly bound to the two tested guitars.</p>

In this study, the habits of classical guitarists regarding ergonomics when applying a cushion of air, the so-called Dynair, is explored. The aim is to examine how classical guitarists are influenced by practicing with the Dynair. For six months, nine participants used a cushion of air to sit on when they were practicing. Through video analysis and semi-structured interviews, it is examined how the participants were affected ergonomically by the use of the Dynair. The conclusion is that the participants became more sedentary, yet more activated in the core muscles and lower back. The results indicate a slight trend that the participants developed a more upright posture and experienced upper back relaxation. After taking part in the study, the participants became more aware of ergonomics and playing positions.<br>I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen.<br>The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.

Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.

Denna konstnärliga examensuppsats handlar om första satsen till Mauro Giulianis (17811829) Sonata Brilliante Op.15. Syftet med studien var att utforska olika sätt att väcka liv i musik. Tillvägagångssättet var improvisation inom musiken i fråga. Läsaren kan också ta del av information om ex. Mauro Giuliani, ornamentik och improvisationspraxis under klassicismen. I studien förekommer också en analys utav satsens storform och utav delarna. Här redovisas också några av mina improvisationer, konstnärliga val och lösningar.<br><p>Examensrepetoar: </p><p>Mauro Giuliani - Sonata brilliante Allegro spiritoso </p><p>Enrique Granados - La maja de goya</p><p>Johann Kaspar Mertz - Schubert'sche Lieder <em>Ständschen </em></p><p>J.K. Mertz - Bardenklänge <em>Lied ohne Worte</em></p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar</p>

Denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete består av en analys av J.S. Bachs Chaccone i d-moll från den andra violinpartitan (BWV 1004). Stycket är skrivet för oackompanjerad violin och i studien utforskas hur man utför en transkription till klassisk gitarr. Texten innehåller viss bakgrund till Bachs troliga livssituation vid styckets tillkomst. Även min interpretation och mitt framförande av stycket redovisas. I studien illustreras många av de aspekter som måste tas i beaktande när man tar sig an ett sådant här stort och komplext verk.