To see the other types of publications on this topic, follow the link: Klassisk gitarr.
Dissertations / Theses on the topic 'Klassisk gitarr'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 18 dissertations / theses for your research on the topic 'Klassisk gitarr.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bremer, Mikael. "Vänsterhandsteknik för klassisk gitarr." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-21.
Full text
2
Rognås, Oskar. "Snabba glasögon : En självstudie av avistaövning för el- samt klassisk gitarr." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77892.
Full textAbstract:
I tid och otid har elgitarrister fått dras med stigmat att vara bristfälliga notläsare. Rimligtvis borde det gå att lösa med lite övning, men hur ska en strukturera upp sådan övning och ger det några resultat? Deras motparter i den klassiska genren åtnjuter inte samma stämpel, tack vare dess långa tradition av notläsning. Kan svaret ligga hos den klassiska gitarrens läroresurser som bara behöver översättas till elgitarr för att notläsningen ska ta fart? I denna självstudie utforskar jag min egen övning på avistaläsning för både el- och klassisk gitarr med hjälp av en videodagbok, analyserad ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv.<br>Time and again, electric guitarists have had to live with the stigma of being deficient note readers. Presumedly, this should be solvable with a little practice, but how should one structure such practice and does it produce results? Their counterparts in the classic genre do not inherit the same label, thanks to their long tradition of reading sheet music. Could the answer lie with the classical guitar's teaching methods that need only to be translated into electric guitar for the sheet music reading to take off? In this self-study, I explore my own exercise in sight reading for both electric and classical guitars with the help of a video diary, analyzed from a multimodal perspective.
3
Sunesson, Henrik. "Skillnader och likheter mellan klassisk gitarr och elbas : En sökande studie där jag lär mig spela elbas och jämför detta med klassiskt gitarrspel." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74255.
Full textAbstract:
I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium.<br>In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.
4
Söllscher, Johan. "Mellan fiol och cembalo : Att arrangera Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat BWV 1003 för klassisk gitarr." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1542.
Full textAbstract:
Detta självständiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, för klassisk gitarr. Till min hjälp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men också ett arrangemang för cembalo förmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen är tänkta att i framtiden användas som konsertmaterial.
5
Holm, David. "Tonala skillnader mellan två gitarrer med olika kroppstjocklek." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10185.
Full textAbstract:
<p>As a guitarbuilder it is an advantage if you can control and understand what is creating the character of the tone. To approach this vast jungle of variables that controls the tone in a guitar, I built two guitars and in one, guitar 2, reduced the thickness of soundboard, back and sides.</p><p>The purpose was to compare the guitars and establish if there was a significant difference and what it was, in the guitars ability to produce sound. The thought was also to try the thesis: loud but short, long but moderate tone. Also if a lighter built guitar has an advantage in producing a loud but short ton and vice versa.</p><p>The instruments has been examined by five guitarist, one guitarbuilder and a professor in Speech, music and hearing at KTH in Stockholm.</p><p>The relative obvious conclusion is that guitar 2 is a bit louder and has a clearer base and treble but the more part of the guitarists fancied guitar 1 better. This one has got more mass fore the tone to stay alive with. A lot of guitarists wish is to get louder instruments but if you ad one thing and are forced to lose another the guitarist will not be happy anyway. To provision the musician one ought to leave the bodymass alone and see to that the instrument responds sufficiently fast. Clear is also that the lack of a large number referenceguitars limits the results.</p><p>One further conclusion is that the test: loud but short, long but moderate tone is correct. This thesis is directly bound to the two tested guitars.</p>
6
Gulyas, Georg. "Dynairstudie : en studie om klassiska gitarristers ergonomi vid tillämpning av balansdyna." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2123.
Full textAbstract:
In this study, the habits of classical guitarists regarding ergonomics when applying a cushion of air, the so-called Dynair, is explored. The aim is to examine how classical guitarists are influenced by practicing with the Dynair. For six months, nine participants used a cushion of air to sit on when they were practicing. Through video analysis and semi-structured interviews, it is examined how the participants were affected ergonomically by the use of the Dynair. The conclusion is that the participants became more sedentary, yet more activated in the core muscles and lower back. The results indicate a slight trend that the participants developed a more upright posture and experienced upper back relaxation. After taking part in the study, the participants became more aware of ergonomics and playing positions.<br>I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.
7
Manisalis, Achilleas. "Att undervisa synskadade elever i klassisk gitarr : En intervjustudie av gitarrlärares syn på hur musikundervisning kan bedrivas med synskadade elever." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42037.
Full textAbstract:
Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen.<br>The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.
8
Söllscher, Johan. "Ju mer man övar desto mer tur har man : Om läroprocesser och framförande av klassiska musikstycken." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1779.
Full textAbstract:
Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.
9
Hantoft, Timmy. "Sonata Brilliante Mauro Giuliani : Ett konstrnärligt examensarbete om en livlig gitarrsonat med fokus på improvisation inom första satsen." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3666.
Full textAbstract:
Denna konstnärliga examensuppsats handlar om första satsen till Mauro Giulianis (17811829) Sonata Brilliante Op.15. Syftet med studien var att utforska olika sätt att väcka liv i musik. Tillvägagångssättet var improvisation inom musiken i fråga. Läsaren kan också ta del av information om ex. Mauro Giuliani, ornamentik och improvisationspraxis under klassicismen. I studien förekommer också en analys utav satsens storform och utav delarna. Här redovisas också några av mina improvisationer, konstnärliga val och lösningar.<br><p>Examensrepetoar: </p><p>Mauro Giuliani - Sonata brilliante Allegro spiritoso </p><p>Enrique Granados - La maja de goya</p><p>Johann Kaspar Mertz - Schubert'sche Lieder <em>Ständschen </em></p><p>J.K. Mertz - Bardenklänge <em>Lied ohne Worte</em></p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar</p>
10
Eggers, Emil. "Chaconne i d-moll : En djupdykning i J.S. Bachs mästerverk." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3229.
Full textAbstract:
Denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete består av en analys av J.S. Bachs Chaccone i d-moll från den andra violinpartitan (BWV 1004). Stycket är skrivet för oackompanjerad violin och i studien utforskas hur man utför en transkription till klassisk gitarr. Texten innehåller viss bakgrund till Bachs troliga livssituation vid styckets tillkomst. Även min interpretation och mitt framförande av stycket redovisas. I studien illustreras många av de aspekter som måste tas i beaktande när man tar sig an ett sådant här stort och komplext verk.
11
Lövhaga, Mattias. "Sonata: Leo Brouwer : Ett kvalitativt nedslag i 1900-talets gitarrmusik och dess uttryck." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3591.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande konstnärliga examensarbete var att analysera och interpretera den kubanska kompositören Leo Brouwers neoromantiska Sonata (1990) för klassisk gitarr. Det utfördes metodiskt genom en musikanalys av storform, sonatform, harmonik, musikaliska citat, dansanta begrepp och sammanställning av en motivkatalog. Studiens resultat indikerar att Brouwer tillämpade sonatform samt inkorporerade citat från Beethoven, Scriabin, Padre Soler och Bernardo Pasquini. Sonaten är komponerad idiomatiskt för gitarr men involverar ändå vissa speltekniska utmaningar för gitarristen. Det har bearbetats genom egna fingersättningar för att på bästa sätt gestalta fraseringar med tillämpning av bland annat karaktär av legato och speltekniska aspekter som campanella. Studien har resulterat i en utvecklad förmåga att tillämpa en äldre musikform för att bära ett modernare tonspråk genom instudering och analys av Leo Brouwers Sonata.
12
Ahlbäck, Pontus. "En studie i tystnad : Att förhålla sig musikaliskt till Toru Takemitsus filosofi och ideologi." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2820.
Full textAbstract:
Denna uppsats är en studie i hur en utövare kan förhålla sig till en kompositörs filosofiska och ideologiska ideal i tolkningen av dennes musik. Arbetet sker utifrån kompositören Toru Takemitsu som sedan 1960-talet har skrivit flera artiklar och uppsatser där han tar upp sin syn på allt ifrån natur och komponerande till japansk estetik. Jag går först igenom Takemitsus idéer och sedan applicerar jag dem på två av hans verk för sologitarr – Equinox och All in twilight – för att se hur Takemitsus musik förhåller sig till hans idéer. Då Takemitsus musik ofta är tekniskt svår för gitarr är det ibland svårt att följa den detaljerade notbilden, men jag går igenom ett par olika förslag på hur man kan förhålla sig till både Takemitsus filosofi och japansk estetik. Den tillhörande inspelningen är ett utdrag ur min examenskonsert från den 4 maj 2018 i Nathan Milsteinsalen. Jag spelar här sats två till fyra ur All in twilight och Equinox.
13
Gramstad, Lloyd. "Tonala skillnader mellan en traditionell och en modern gitarrkonstruktion : En jämförelse mellan två klassiska gitarrer." Thesis, Linköping University, Carl Malmsten - Centre for Wood Technology & Design, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9855.
Full textAbstract:
<p>During my studies to become a guitar builder at Carl Malmsten CTD, I have found an interest in the construction of the classical guitar. I am fascinated by the simplicity of its construction. A simplicity that becomes more complex when you start to study it in detail.</p><p>In my final thesis I will not try to explain this complexity. The subject is to investigate two different principles regarding its construction. I would like to find out if the sayings concerning one of the principles will yield a guitar with greater ability to produce volume and projection.</p><p>At a close distance the difference between the guitar’s volumes is not to speak of, but a significant difference can be seen regarding one of the guitars ability to project its sound. In their nearness tonal aspects becomes in some extent legible. Even if the two guitar’s character of sound is alike subtle tonal differences exists.</p><p>The existing differences between the two principles of construction are regarding the two guitars that I have built. The subject for the examination is to conclude the guitar’s ability to project their sound nearby compared to at a distance.</p>
14
Gerstel, Sollerman Sebastian. "Om det autentiska." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1737.
Full textAbstract:
Abstract Jag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst. För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev. Avslutningsvis så sammanfattar jag arbetet, skriver om hur detta arbete skulle kunna fördjupas ännu mer och diskuterar autenticitetsbegreppets relevans.<br><p><strong>Bilaga: 1 CD</strong></p><p><strong>Program:</strong></p><p></p><p><strong>J. Dowland (1563 – 1626) </strong></p><p><em>Come, heavy sleep</em></p><p><em>Unquiet thoughts</em></p><p><em>Flow, my tears</em></p><p><em>In darkness let me dwell</em></p><p> </p><p><strong>T. Takemitsu (1930-1996)</strong></p><p>Toward the sea</p><p><em>I – The Night</em></p><p><em>II – Moby Dick</em></p><p><em>III – Cape Cod </em></p><p></p><p></p><p><strong>A. José (1902-1936)</strong></p><p>Sonata para guitarra</p><p><em>I – Allegro moderato</em></p><p><em>II – Minueto</em></p><p><em>III – Pavana triste</em></p><p><em>IV – Final</em></p><p> </p><p><em>Paus</em></p><p> </p><p><strong>A. Ginastera (1916-1983) </strong></p><p>Sonata para guitarra, Op. 47<strong> </strong></p><p><em>I – Esordio </em></p><p><em>II – Scherzo </em></p><p><em>III – Canto </em></p><p><em>IV – Finale </em></p><p></p><p></p><p><strong>B. Britten (1913-1976)</strong></p><p>Nocturnal, Op. 70</p><p><em>I - Musingly</em></p><p><em>II – Very agitated</em></p><p><em>III - Restless</em></p><p><em>IV - Uneasy</em></p><p><em>V – March-like</em></p><p><em>VI - Dreaming</em></p><p><em>VII – Gently rocking</em></p><p><em>VIII - Passacaglia</em></p><p><em>IX – Slow and quiet </em></p><p> </p><p><strong>Medverkande</strong>: Sebastian Gerstel Sollerman – Gitarr</p><p> Viktoria Lindström – altflöjt</p><p> Mikael Onelius - tenor</p>
15
Agstam, Mikael. "Alexanderteknik för emotionellt uttryck i musik : Alexanderteknik som metod för en effektiv spelteknik, och en tillfredsställande musikalisk framställning riktat huvudsakligen till den klassiska gitarristen." Thesis, Örebro University, School of Music, Theatre and Art, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10333.
Full textAbstract:
<p>In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.</p>
16
De, Wit Sandström Leon. "Fumliga nypor, varför då? : Ett designteoretiskt perspektiv på lärares synsätt på vänsterhäntas lärande i klassiskt gitarrspel." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38432.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till fördjupade kunskaper om hur gitarrlärare ser på vänsterhänthet i relation till instrumentets speltekniska svårigheter och hur de anser sig arbeta med vänsterhänta elever i sin undervisning. I uppsatsen ges en bakgrund om vad vänsterhänthet är, en historisk bakgrund om den klassiska gitarren och dess speltekniska svårigheter samt tidigare forskning om musikundervisning av vänsterhänta. Studien utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv och ett empiriskt material bestående av fyra kvalitativa intervjuer. Av studiens resultat framkommer att de deltagande lärarna inte ansåg sig anpassa sin undervisning efter elevernas vänsterhänthet, förutom vid starkare grader av vänsterhänthet då eleverna uppmanades att vända på gitarren. Valet av hur gitarren ska hållas beskrivs sällan överlåtas till den enskilda eleven, utan förefaller istället vanligen bestämmas av läraren. Lärarna menade också att alla elever behöver öva samma tekniker och att samma undervisning därför bör gälla för höger- såväl som vänsterhänta elever. Den högersträngade gitarren utgör norm i undervisningen, vilket lärarnas berättelser om hur de sällan rekommenderade elever att vända på gitarren visar. Utifrån detta resultat diskuteras sedan gitarrundervisning av vänsterhänta. Undervisningen beskrivs inte enbart vara en fråga om att anpassa ett instrument, då hela undervisningens design beskrivs spela roll för elevernas lärande med instrumentet.<br>The purpose of this study is to gain a deeper knowledge of how guitar teachers view left-handedness with regard to the technical difficulties of the instrument and how they work with left-handed students while teaching. This paper provides some background on what left-handedness is, some historical background on the classical guitar and the technical difficulties of playing it, and an overview of previous work on musical education and left-handed people. The study is based on a multimodal and design theoretical perspective, and an empirical material consisting of four qualitative interviews. The results show that the participating teachers did not, in their own view, adapt their teaching because of left-handed students. The exception was students with a strong degree of left-handedness, who were encouraged to turn the guitar around. However, how the guitar is held was not often described as something left up to the individual student, but rather as something decided by the teacher. The teachers also felt that all students need to practice the same techniques, and that the same instructions therefore should be used for both right-handed and left-handed students. Right-handed guitars are standard in teaching situations, and the fact that the teachers say that they rarely recommend that students turn the guitar around reflects that. The results of the study then form the basis for a discussion on teaching left-handed students. It is not just a question of adapting an instrument; the whole design of the lessons makes a difference when it comes to the student learning the instrument.
17
Benson, Andreas. "Hans Werner Henze - Drei Tentos : ur "Kammermusik 1958"." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2085.
Full textAbstract:
I denna studie går jag igenom min analys och förklarar relevanta delar av min konstnärliga samt tekniska tolkning av Hans Werner Henzes Drei Tentos. I inledningen ger jag en bild av min egen bakgrund och min ingång till detta verk. Huvudsyftet med studien är att analysera verket och att kunna komma fram till direkta och konkreta direktiv till den konstnärliga interpretationen. För att göra detta använder jag mig av partitur- och notationsprogrammet Sibelius (7.5) samt ordbehandlingsprogrammet Word (2011). Studien ger svar på en del frågor men lämnar också öppna trådar som kan besvaras genom mer ingående studier av kompositörens egen bakgrund och om hela verket ”Kammermusik 1958”.
18
Frode, Cim. "Fingerstyle : En gitarrteknik, en genre, eller både och." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68615.
Full textAbstract:
Syftet med mitt arbete är att ta reda på och förklara vad fingerstyle respektive modern fingerstyle är. Jag gjorde det genom att analysera och spela utvald musik från genren modern fingerstyle. Efter analysen komponerade jag en låt med flera speltekniska komponenter som jag anser definierar genren modern fingerstyle. Jag kom under arbetes gång underfund med att fingerstyle är en gitarrteknik som beskriver ett sätt man spelar gitarr på. Modern fingerstyle beskriver en genre där speciella tekniker och ett progressivt sound har en central roll. Jag lärde mig flera moderna tekniker som var helt okända för mig innan arbetets start. Jag lärde mig också att skriva en låt på ett snabbare sätt än jag är van vid, eftersom jag redan innan komponeringsstarten bestämde vissa parametrar som skulle vara med i låten. Mitt arbete kan ge utökad information till den som vill veta vad fingerstyle och modern fingerstyle är.