Academic literature on the topic 'Klinisk bedömning'

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor kan gå tillväga när de bedömer behov av och utför postoperativ smärtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smärtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smärtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smärtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smärtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinärtarbetssätt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smärtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smärtbehandling bör ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor. Vidareutbildning i smärtbehandling för redan verksamma sjuksköterskor är också det av stor vikt.
Aim to investigate nurses’ course of action and assessment in the postoperative pain management: which shortcomings can occur and what forms an effective postoperative pain management. Method a literature study. The search for material have been made in data bases: PubMed, Elin, Cinahl and Academic search. Results after the analyse of the articles six themes emerged: Assessment and the performance of postoperative pain management, Preventive pain relief, Delay in pain management, Cultural differences and Effective pain management. Communication, Multidisciplinary way of working and fixed routines proved to be important factors in the postoperative pain management. The education of pain management should play an important role in the initial education of nurses and continuous education ought to be mandatory.

Introduktion: Minskat antal vårdplatser och en ökad ålder på befolkningen gör att trycket på vården ökar. I takt med detta ökar också risken för att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. NEWS är ett bedömnings- och screeninginstrument var syfte är att öka patientsäkerheten genom att standardisera bedömningar av vitala parametrar för att effektivt kunna förhindra kritiska tillstånd. Sjuksköterskor kan använda NEWS tillsammans med sin kliniska bedömning för att utföra en adekvat bedömning av patienters aktuella hälsotillstånd. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att använda National Early Warning Score som bedömningsinstrument för att bedöma patienters hälsostatus. Metod: Litteraturstudien bygger på Polit och Becks (2017) nio steg med induktiv ansats. Relevanta sökord mot syftet identifierades och systematiska artikelsökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i 11 artiklar relevanta för studien som kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar. I databearbetningen framkom tre teman. Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskors erfarenhet av att använda NEWS som bedömningsinstrument för att bedöma patienters hälsostatus, dessa var NEWS som stöd och hinder i klinisk bedömning, NEWS påverkan på arbetsbelastningen, samt hur sjuksköterskors utbildning och yrkeserfarenhet kunde kombineras med NEWS. Resultatet visade att NEWS är ett bra stöd till sjuksköterskors kliniska bedömning. Detta stödjer främst sjuksköterskor med kortare erfarenhet, men kan ändå vara ett bra stöd till sjuksköterskor med längre erfarenhet. Slutsats: Erfarna sjuksköterskor ansåg att sjuksköterskor med kortare erfarenhet än de själva kan behöva stöd i sin kliniska helhetsbedömning samt kommunikation, och då är NEWS ett bra komplement. Sjuksköterskorna i litteraturstudien var inte enade om arbetsbelastningen ökade eller inte vid användandet av NEWS.

Sjuksköterskors praktiska kunskaper är avgörande för säker vård. Inom sjuksköterskeutbildningen kontrolleras färdigheter genom färdighetsexaminationer. Utifrån kartlagda brister i rättssäkerhet och arbetsmiljö vid färdighetsexaminationer initierades ett förbättringsarbete. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra processen för klinisk träning inom sjuksköterskeprogrammet genom att utveckla färdighetsexaminationer. En studie av förbättringsarbetet genomfördes i syfte att: Undersöka samsyn mellan lärare kring färdighetsexamination som pedagogisk aktivitet. Analysera och utveckla initial programteori utifrån intervjudata. Förbättringsarbete har utformats efter förbättringsmodellen, förbättringsrampen och programteoretisk ansats. Studie genomfördes med kvalitativa intervjuer och innehållsanalys utifrån en interaktiv och abduktiv ansats. Förbättringsarbetet resulterade i minskad variation mellan lärare i bedömningen av färdighetsexaminationer. Nya arbetssätt har lett till ökad samsyn mellan lärare och bättre arbetsmiljö. Programteorin reviderades utifrån intervjudata. Minskad variation visar på en ökad rättssäkerhet. Reviderad programteori har ökat möjligheten att dra lärdom av förbättringsarbetet såväl lokalt som generellt. Arbetet har bidragit till en utveckling av sjuksköterskeutbildningen och dess bidrag till en god och säker hälso- och sjukvård.
Nurses' practical knowledge is crucial for safe care. Within the nursing program skills are checked through clinical examinations. Based on identified deficiencies in terms of legal validity and working environment related to clinical examinations improvement work was initiated. The purpose of the improvement work was to improve the process of clinical training within the nursing program by developing the clinical examination. A study of the improvement work was conducted with the purpose of: Exploring teachers shared interpretations with clinical examinations as an educational activity. Analysing and developing initial program theory based on interview data. Improvement work was designed according to the model for improvement, improvement ramp, and a program theory approach. The study includes qualitative interviews with content analysis based on an interactive and abductive approach. The improvement work led to improved consensus between teachers and a better work environment. A reduction in variation between teachers’ assessments of clinical examinations was reached. The program theory was revised based on interview data. Reduced variation shows increased legal validity. Revised program theory has increased the possibility of learning from the improvement work both locally and in general. The work has developed the nursing education and its contribution to good and safe healthcare.

Introduktion: Smartphoneapplikationen My Jump2 har bedömts att ha större tillgänglighet och inte vara beroende av labbutrustning vid vertikala hopptester. I jämförelse med kraftplatta (golden standard) har applikationen visat sig valid och reliabel. My Jump2 har uppvisat mycket bra- perfekt korrelation mot övrig kraftutrustning. Jämförelse mellan My Jump2 och kliniska tester är ännu inte beprövat på detta område. Syfte: Syftet med denna kliniska studie var att analysera samband och korrelationer mellan värden från My Jump2 och kliniska tester gällande funktionell bedömning av underbenets muskulatur. Därför jämfördes värden hos aktiva, icke skadade män och kvinnor. Metod: Totalt 26st kvinnor och män testades vid ett indivduellt testtilfälle i gymmiljö. 3rep MAX, lunge-test, antal tåhävningar och bäst av tre drop jump analyserades på dominanta benet. Pearsons korrelation användes för att undersöka samband mellan My Jump2 och kliniska tester och ANCOVA för att undersöka skillnader mellan deltagare. Resultat: Huvudfynden var att MyJump2 uppvisade två signifikanta korrelationssamband för männen och ett för kvinnorna vid jämförelse med kliniska tester. Signifikanta skillnader gällande RSI-värde med hänsyn till muskelstyrka 3rep MAX (95% CI; 0,01-0,19, p = 0,03) fanns mellan könen. Ingen signifikant skillnad i stiffness med hänsyn till ROM (95% CI; -0,11- 0,55, p = 0,18) justerat mot kön (95% CI; -0,78-2,03, p = 0,37) återfanns. Konklusion: Resultaten indikerar på att vidare forskning är nödvändig. Endast få signifikanta korrelationssamband återfanns mellan värden från My Jump2 och kliniska tester. My Jump2 visar signifikanta nivåer för RSI-värdet med hänsyn till muskelstyrka och kön. Studien kan inte bekräfta förväntade samband mellan My Jump2 och kliniska tester för underbenet.
Introduction: The smartphoneapplication My Jump2 has been assessed in rescent research for its validity and reliability. In comparison to golden standard devices, My Jump2 shows great- perfect correlation measuring jump height. Eventhough former results indicate usability of the smarthphoneapplication, further research is needed in order to evaluate clinical usefulness in a more expanded population. Aim: The aim of this study was to analyse the relationship and correlations between measured values from My Jump2 and clinical testing of lower extremity performance. This in an active and recreational population, both male and female. Method: A total of 26 males and females were tested individually in a gym-location. 3rep MAX, lunge-test, heel-rises to exhaustion and best of three drop jumps were analysed on the dominat leg. Pearsons correlation was used to evaluate the relationship between My Jump2 and clinical tests and ANCOVA to analyse diffrences within the testgroup. Results: Analysis showed two significant correlations between functional values for the men and one for women when comparing My Jump2 and clinical tests. A significant difference in RSI-value was found between the covariate (sex) (95% CI; 0,01-0,19, p = 0,03) considering 3rep MAX (factor). No significant difference was found in stiffness between the covariate (sex) considering ROM (factor). Conclusion: This study indicates that further research is needed. Analysis shows few significant correlations between My Jump2 and clinical tests. My Jump2 results shows significant values regarding RSI-values considering sex and musclestrenght. This study can not confirm the relationship and correlations between measured values from My Jump2 and clinical testing of lower extremity performance.

Att arbeta som barnmorska på förlossningsavdelning innebär att också vara handledare för barnmorskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Stora krav ställs på handledaren som bör vara en kombination av skicklig yrkesutförare, reflekterande analytiker, pedagogiskt utbildad samt ha ett genuint intresse för studenter. Tidigare forskning visar på barnmorskors glädje och stolthet över handledarskapet men forskning visar också på stora brister. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor, som arbetar på förlossningsavdelning, erfar sin situation som handledare och bedömare. Studien har inspirerats av reflekterande livsvärldsforskning vars syfte är att upptäcka, analysera, klargöra, förstå och beskriva innebörder såsom de erfars av oss människor. Resultatet utgörs av analys av åtta intervjuer av barnmorskor på förlossningsavdelning som har ett handledaruppdrag. I resultatet framkommer sex innebördsteman. Dessa är kunskapsöverföring och bedömning av det påtagliga och det sublima, den handledande barnmorskans upplevelse av sin relation till patient och student, både tryggt och otryggt när handledaren skall låta studenten ta ansvar, att inte nå en ömsesidig förståelse och ändå ha lärandeansvar, reflektionens betydelse i handledarrollen samt upplevelse av otillräcklighet och behov av stöd i handledarroll och vid bedömning. Barnmorskorna upplever en svårighet i att överföra kunskap till studenten och, i synnerhet, av det som är erfarenhetsbaserat och svårt att uttrycka i ord. Av denna anledning ses modellinlärning, där studenten kan efterlikna handledaren, som en möjlig väg. Tillit mellan student och handledare bedöms som fundamental. När studenten känner tillit till handledaren är det gynnsamt för läroprocessen. Då handledaren känner tillit till studenten innebär det för henne en trygghet. Barnmorskorna upplever att de i handledarskapet har en ansvarsfylld uppgift, dels i kunskapsöverförandet men även i bedömning av student. Studiens resultat utmynnar i slutsatsen att handledning kräver kompetens, tid och stöd. Det bör ligga i både verksamhetens och lärosätets intresse att tillgodose dessa behov.
Program: Fristående kurs

Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande. Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg & Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn. Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP. Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden. Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien. Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.

Det har visat sig att en stor andel terapipatienter inte upplever någon förändring av psykoterapi och att ca 5-10% försämras under behandling. Samtidigt saknas konsensus i fältet om vad förändring innebär och vad som kan vara tecken på positiva respektive negativa förändringar och hur terapeuten bör förhålla sig till dessa tecken.
It has been found that a large proportion of patients do not experience any positive change from psychotherapy and that about 5-10% deteriorates during treatment. There is no consensus in the field regarding what change is and what constitutes signs of positive and negative changes, nor how the therapists should relate to such signs.

Bakgrund: Riksrevisionens statistik visar på en allt högre belastning på ambulanssjukvården i landet, detta har medfört att flera regioner infört rutiner för ambulanssjuksköterskan att bedöma det aktuella vårdbehovet hos patienterna för att hänvisa till rätt vårdnivå om det inte föreligger transportbehov med ambulans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger. Metod: Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes på två ambulansstationer inom Region Norrbotten. Ett ändamålsenligt urval användes för att rekrytera ambulanssjuksköterskor. Deltagarna var mellan 33 och 48 år och yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 8 och 20 år. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Erfarenheter, magkänsla och bemötande gav förutsättningar för bedömning, Att välja vårdnivå var tidskrävande men värt arbetsinsatsen, Patienter som transporteras utan vårdbehov skapar frustration, En förändring kräver information, utbildning och stöd i beslut. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna använde sig av intuition tillsammans med de befintliga rutinerna och kände sig då trygga med att bedöma och hänvisa patienterna till en annan vårdnivå. De saknade möjligheten till stöd av ambulansläkare för att underlätta vid bedömning och beslut. Ambulanssjuksköterskorna upplevde det som en begränsning att inte privata vårdgivare var anslutna till rutinen för att hänvisa patienter. Frustration uppstod när de var tvungna att transportera patienter utan vårdbehov.  Slutsats: För att kunna optimera akutsjukvårdens resurser så behöver rutiner ses över så att samtliga hälsocentraler i regionen ingår i “vårdstigen”. En ambulansläkare bör omgående rekryteras som ett stöd i ambulanssjuksköterskornas dagliga arbete och vid hänvisning av patienter till annan vårdnivå.