Academic literature on the topic 'Klintberg'

Marie Eriksson. Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880 (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 365 sidor). Doktorsavhandling i historia.Carl Klintborg. Sri Lankas historia i Michael Ondaatjes roman Anil’s Ghost (Växjö och Kalmar: Institutionen för Språk och litteratur 2010, 87 sidor). Licentiatavhandling i litteraturvetenskap.Roy Liddle. Speed and time in the event modifier lexemes slow, fast and quick; A cognitive perspective (Växjö och Kalmar: Institutionen för Språk och litteratur 2010, 118 sidor). Licentiatavhandling i engelska.Angela Marx Åberg. Lesefreude und Lernerorientierung. Eine Untersuchung von Lehrentscheidungen beim Lesen eines Romans in einer Schülergruppe im schwedischen Unterricht Deutsch als Fremdsprache (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 198 sidor + bilagor). Doktorsavhandling i tyska.Ulf Pettersson. Där berättelsen äger rum. Narration, perception och kognition i ett kombinerat text- och läsarperspektiv med exempel ur Eyvind Johnsons författarskap (Växjö och Kalmar: Institutionen för Språk och litteratur 2010, 107 sidor). Licentiatavhandling i litteraturvetenskap.Tobias Stark. Folkhemmet på is. Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920-1972 (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 331 sidor). Doktorsavhandling i historia.Johan Svanberg. Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström 1945-1952 (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 394 sidor). Doktorsavhandling i historia.Sofia Wastesson. L’atténuation en traduction. Étude traductologique des marqueurs de probabilité en francais et en suédois (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 190 sidor). Doktorsavhandling i franska.

Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum.

Dagens moderna myter känner inte längre samma geografiska gränser som tidigare. Internet till exempel har gjort att myter förflyttas snabbare mellan olika länder. Men ändå verkar mycket kring de moderna myterna samma som det varit i århundraden. Myterna anpassas efter samhället och finns till för att ge svar, råd och vägledning och därför är det även intressant att titta tillbaka på de gamla myter som idag berättas nästan som sagor.

Många moderna myter försvinner av sig själva i och med att vår kunskap ökar men ändå finns de kvar som symboler för vår samtidshistoria. Att folk trodde på dessa myter visar på hur vårt samhälle och hur vi som individer har utvecklats. Myterna tycks kunna ge oss en samhörighet och en trygghet i våra snabbt föränderliga liv. För det verkar vara så att många av de moderna myterna uppstår just ur de förändringar och händelser som sker runt omkring oss.

This thesis concerns the Gotlandic hill-forts (sw. fornborg) situated on a cliff or in an elevated position and which traditionally have been referred to as cliff-forts (sw. klintborg/höjdborg). The study derives from the notion that these monuments, diverse in size and shape, by archaeologists have been viewed and treated as a homogeneous category of ancient remains. The author’s key aim is to challenge this perception by identifying various subcategories from the 28 cliff-forts on the island. Ever since the archaeological discipline initiated the study of cliff-forts in the late 1800s and more or less to present day, the interpretations have been almost solely dominated by explanations of the military and defendable nature of them. As a reaction towards this rather single handed view, research influenced by the so called post-processual archaeology in the 1990s and early 2000s emphasized on the mental and ritual aspects of these remains. Although these later studies stimulated a field of research which with few exceptions had been sleeping for some time, the author claims that neither one of the approaches could in a satisfactorily way portrait these complex monuments. A midway between these schools is thus desirable, where the dissimilarities of the remains are considered.Based on the quite spare but existing local archaeological data, complemented by interregional records from Sweden mainland (Mälardalen and Östergötland), the author identifies and describes three separate types of remains within the material: Type 1) a fortified farmstead from the Migration period; Type 2) a defensive con-struction from the Roman Iron Age; and Type 3) a cultic enclosure from the Bronze Age/Early Iron Age. When approaching a field of research with this amount of inherited pre-understandings it is vital to be aware of earlier works, and in a critical manner process them. An important step in this is to reflect upon which terms are used in the discourse. In particular, the phrases hill-fort/cliff-fort is rather unsuitable due to its connotation to fortification and other military issues. Furthermore, the author points out that there is a connection between the preconceptions of archaeological features and the later antiquarian recording of it, which in turn may affect the methodological approach if excavated, and indeed the subsequent interpretation.