Academic literature on the topic 'Klitoris'

Inspiriert von und kritisch bezugnehmend auf Anne Zacharys Publikation Die Anatomie der Klitoris (2019) werden die zentralen Thesen des Buches zusammengefasst (die Wiederholung der Muster der Verschüttung und Wiederentdeckung des Wissens über weibliche Sexualität und Lust aus Abwehrgründen), kritisch diskutiert (vor allem ihre Darstellung weiblicher Identität und Aggression, ihre Interpretation der psychischen Dimension der Klitoris und ihr Mangel an Präzision in der Darstellung der weiblichen psychosexuellen Entwicklung und Selbstverwirklichung sowie in der Untersuchung von Penisneid und Kastrationsangst), um dann – auch anhand der Reflektion eigener emotionaler Reaktionen im Schreibprozess sowie vertiefender Recherchen – unbeachtete und unbewusste Aspekte der Thematik genauer zu fassen und die Lücken zu schließen. Diese Lücken selbst stellen sich als zentral für das Verständnis der Konflikte, mit denen man sich als Psychoanalytikerin beim Forschen über Weiblichkeit auseinanderzusetzen hat, heraus. Es werden Bezüge zur psychosexuellen Entwicklung der Frau mit ihren weiblichen Genitalien, ihren spezifisch weiblichen Ängsten und Bewältigungsmöglichkeiten hergestellt. Zentral im Zusammenhang mit der Klitoris ist die Frage nach der weiblichen Subjektivierung jenseits der Mutterschaft in einer männlich codierten, phallozentrischen Welt, Sprache und Wissenschaft, die immer noch von massiven Verleugnungen und (unbewussten) Identifizierungen eingeschränkt ist. Beispiele aus der Kunst werden zur Verdeutlichung herangezogen. Abschließend gibt es einen Ausblick auf Desiderate für die psychoanalytische Theoriebildung, kreative Formen der Aneignung und die Mythologie.

Pelaksanaan sunat perempuan di Indonesia selalu diperdebatkan karena adanya perbedaan pendapat tentang hukum maupun tentang penyimpangan pelaksanaannya. Penyimpangan ini misalnya mengangkat klitoris secara sebagian maupun menyeluruh oleh dukun. Atas dasar itu pula Kementerian Pemberdayaan Perempuan mengajukan usul kepada MUI agar sunat perempuan dihapuskan di Indonesia. MUI tidak mengabulkan usulan tersebut dengan beberapa pertimbangan.Ada kelompok masyarakat yang menggunakan jasa dukun untuk melaksanakansunat dengan kurang memperhatikan standar dan fasilitas kesehatan yang telah memadai seperti di Lampasi Tigo Nagari. Jenis penelitian adalah penelitian lapangan dengan pendekatan kualitatif. Pengumpulan data dengan wawancara mendalam, observasi dan dokumentasi. Analisis data dilakukan secara deskriptif kualitatif. Hasil penelitian menunjukkan bahwa tatacara dukun melakukan sunat terhadap anak perempuan didominasi oleh ritual keagamaan dan sunat hanya sesaat ketika dukun melakukan insisi (luka luar) pada permukaan klitoris dengan ukuran yang sangat kecil.Tujuan sunat pada anak perempuan adalah untuk mengembangkan syiar Islam, mengikrarkan keislaman anak, menanamkan akidah Islamiyah pada anak, mencegah anak berakhlak buruk dan mendidik anak berbakti pada ibu bapak. Alasan masyarakat mengantar anak perempuan mereka pada dukun untuk disunat adalah untuk mendapatkan kepuasan beragama.

Die weibliche Genitalbeschneidung (FGM / C) und andere Verletzungen der Klitoris führen zu vulvo-vaginalen und uro-genitalen Form- und Funktionsstörungen, die betroffene Frauen körperlich und psychisch stark beeinträchtigen. Die operative anatomische Rekonstruktion der Regio clitoridis verfolgt das Ziel, deren Form und Funktion wiederherzustellen. Hintergrundwissen über den Eingriff hilft bei der Nachbetreuung – einer interdisziplinären Aufgabenstellung.

Khitan perempuan yang dilaksanakan di Desa Rawakalong hanya sebagai simbol. Pelaksanaan khitan pada bayi perempuan di desa tersebut memiliki dua tahapan, yaitu: tahap persiapan yaitu bayi perempuan yang akan dikhitan diberi sarapan/tatakan dengan kain putih yang sudah disiapkan terlebih dahulu. Adapun tahap pelaksanaan dengan meletakan koin di bawah klitoris bersamaan dengan pembacaan doa atau jampe-jampe dengan Bahasa Sunda yang dibaca oleh paraji, lalu menorehnya dengan pisau kecil atau pisau lepit. Khitan perempuan tersebut merupakan sebuah tradisi yang sudah dilaksanakan sejak zaman dahulu (nenek-moyang mereka)

Khitan perempuan secara umum sebanding dengan khitan terhadap laki-laki. Hanya saja, karena secara anatomis antara keduanya berbeda, maka tata caranya juga berbeda. Khitan laki-laki dilakukan dengan membuang kulup yang menutupi penis, sedangkan pada perempuan dilakukan denga membuang “kulup” yang menutupi klitoris. Tujuan penelitian ini untuk menyusun kebijakan operasional praktik khitan perempuan di Kabupaten Brebes tahun 2015. Metode yang digunakan dalam penelitian ini menggunakan rancangan kualitatif melalui pendekatan observational serta metode pengumpulan data menggunakan indepth interview (wawancara mendalam) yang dilakukan kepada sumber informasi (informan) yang berhubungan dengan praktik khitan perempuan. Hasil penelitian didapatkan bahwa bentuk kebijakan operasional praktik khitan perempuan berisi tentang status hukum khitan perempuan, tenaga pelaksana khitan perempuan, peralatan khitan perempuan, metode khitan perempuan dan prosedur khitan perempuan. Di Kabupaten Brebes kebijakan operasional praktik khitan perempuan belum dapat direalisasikan pelaksanaannya. Jadi dapat disimpulkan belum membudayanya praktik khitan perempuan di Kabupaten Brebes. Disarankan bentuk Kebijakan Operasional Praktik Khitan Perempuan sebaiknya lebih dipahami dan ditelaah agar dapat digunakan seoptimal mungkin, bagi pemerintah sebaiknya melakukan sosialisasi kepada masyarakat mengenai khitan perempuan yang lebih tepat, selanjutnya Kepala Dinas Kesehatan, Ketua IBI dan petugas KIA hendaknya meningkatkan pemahaman terkait khitan perempuan, kemudian MUI dan Ulama Kabupaten Brebes dapat mengoptimalkan sosialisasi praktik khitan perempuan agar masyarakat memahami manfaat khitan perempuan.

The intent of this examination is to study anatomical jewelry design, withreproductions of the clitoris and uterus, its feminist connection and symbolism.Three Swedish female designers represent the foundation for this study, wheretheir specific jewelry is analyzed. Choice of designers are Clit co,Feministsmeden and Statement by Lann, a presentation of them can be found inthe second part on page 15. The main question in this study is; How come thewoman's body and genitals have become jewelry and how are these symbolslinked to feminism? Are these anatomical images inclusive or exclusive from agender perspective? The method in this survey focuses on semiotics and imageanalysis with inspiration from discourse analysis and hermeneutics, with atheory rooted in gender, feminism and exposition of the female body. Byfocusing on signification and intention, the study reaches a hypotheticalconclusion about the connection between anatomical jewelry and feminism.
Syftet med denna undersökning är att studera anatomisk smyckesdesign, med återgivningenav klitoris och livmodern, dess feministiska anknytning och symbolik. Tre svenska kvinnligadesigners står som material för studien, där deras specifika smycken analyseras. I del två avarbetet presenteras de utvalda kreatörerna Clit co, Feministsmeden och Statement by Lann.Huvudfrågan i denna studie är; Hur kommer det sig att kvinnans kropp och könsorgan harblivit smycken och hur är dessa symboler kopplade till feminism? Är dessa anatomiskaskildringar inkluderande eller exkluderande ur ett genusperspektiv? Metoden i studienfokuserar på semiotisk bildanalys med inspiration ur diskursanalys och hermeneutik, medteori förankrad i genus, feminism och kroppspolitik. Genom att fokusera på budskap ochintention når studien en hypotetisk slutsats kring sambandet mellan anatomiska smycken ochfeminism.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kvinnliga könsorganet porträtteras i biologiböcker för högstadieelever och vilka diskurser om kön och sexualitet som går att skönja genom dessa. Studien är baserad på text och illustrationer ur fem olika biologiböcker som används av högstadieelever idag. För att analysera materialet har Faircloughs kritiska diskursanalys använts och teorier kring hur kön konstrueras genom sociala diskurser har applicerats. Författarnas beskrivningar av klitoris är bristfälliga vilket bidrar till aktivt reproducerande av okunskap. I samtliga böcker jämförs klitoris med penis vilket visar på en diskurs om mannen som norm och kvinnan som avvikande. En del av materialet framställer slidan som passivt kärl för penis, en heteronormativ diskurs som återkommer i vilka sexuella praktiker som porträtteras som ”riktigt” sex. Tvåkönsmodellen som hegemonisk diskurs cementeras genom böckernas binära könsuppdelning och genom de skilda egenskaper som appliceras på respektive kön vid sexuell upphetsning. Studien genomsyras av synen på människan som reproduktiv varelse snarare än social.

Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare?

Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts.

Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras.

Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur.

Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on?

Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives.

The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed.

The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.