Academic literature on the topic 'Klövern'

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte är att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. Målet är att presentera energibesparande åtgärder för Klövern att använda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För åtgärdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de är lönsamma. Därefter görs känslighetsanalys för de mest lönsamma alternativen för att tydliggöra osäkerheten i beräkningsunderlaget. De åtgärder som rekommenderas har ett positivt nuvärde efter livslängd, rangordning av dessa alternativ görs sedan efter avkastning. De tre fastigheterna är Gripen 11, Blåsten 4, Styrmannen 5.

 

För Gripen 11 undersöktes möjligheterna att installera solfångare, åtgärda ventilationssystem och att tilläggsisolera vissa delar av fastigheten. Resultatet visar att de bästa energibesparingsåtgärderna är att öka temperaturverkningsgraden för värmeväxlare i system 1 vilket ger en besparing på ca 135000 kWh/år samt att optimera drifttiden för system 2 vilket ger en besparing på ca 17000 kWh/år. Installation av 110 kvm solfångare ger en årlig energibesparing på ca 48000 kWh/år.

 

Blåsten 4 består av en huvudbyggnad med fyra ventilationssystem samt en lagerlokal med luftvärmepumpar. För fastigheten undersöktes effekten av att ersätta ventilationssystem 2, 3 och 4 med ett nytt gemensamt ventilationssystem med värmeväxlare. Undersökningar har gjorts för hur lönsamheten ser ut för att byta uppvärmningssystem från, i dagsläget, direktverkande el. Nya system som undersöktes är bergvärme, fjärrvärme, en kombination av dessa samt luft/vatten-värmepump. Vid byte av uppvärmningssystem inkluderas installation av radiatorsystem. Analys av lönsamhet för tilläggsisolering, solceller och solfångare har genomförts. Resultatet visar att åtgärda ventilationssystemen enligt ovan ger en energibesparing på ca 235000 kWh/år. Att byta uppvärmningssystem till fjärrvärme ökar energikonsumtionen med ca 70000 kWh/år men ger en besparing på ca 130000 kr/år då fjärrvärme är ett billigare alternativ än direktverkande el (kr/kWh). Installation av solfångare med bidrag från Boverket är lönsamt och ger en energibesparing på ca 8800 kWh/år.

 

Styrmannen 5 består av två byggnader med kontorsverksamhet. Fastigheterna är fristående men binds ihop av ett garage under marken som värms upp till 12 grader. Tre ventilationssystem med värmeväxling finns i byggnaderna samt frånluftssystem. Liknande förutsättningar gäller för båda fastigheterna, stora delar av fasaderna består av fönster och FTX-systemen har relativt hög verkningsgrad. Mellan husen finns en park som i dagsläget är uppvärmt med markvärme under vinterhalvåret för att hålla den snöfri. De åtgärdsförslag som undersökts för att minska energianvändningen är dels att installera ventilationssystem med högre verkningsgrad än vad som idag finns, bygga om ett ventilationssystem för att värma garaget med frånluft, helt stänga av uppvärmningen av garaget samt att snöröja parken manuellt istället för med markvärme. Resultatet visar att installation av nya ventilationssystem inte klarar lönsamhetskraven, åtgärder medför en energibesparing för hus A på ca 24000 kWh/år och för hus B ca 15500kWh/år. Däremot klarar ombyggnationen av ventilationssystemet för att värma garaget lönsamhetskravet och sparar ca 140000 kWh/år. Då åtgärderna att snöröja istället för markvärme samt att helt stänga av uppvärmningen av garaget inte har någon investeringskostnad kan avkastning inte beräknas, dessa åtgärder skulle dock spara ca 180000 kWh/år respektive ca 95000 kWh/år. 

The real estate company Klövern LTD manages 45 properties in Karlstad. With rising energy prices the necessity to be more energy efficient in their properties to reduce costs, increases. The reports purpose is to examine three of Klöverns worst properties concerning high energy consumption. The goal is to introduce energy saving measures to Klövern which will be used as a basis for future investments. LCC-analyses are made to examine whether or not different modifications and installations are profitable. Sensitivity analysis is done for the most viable options to clarify the uncertainty in the calculations e.g. investment cost, inflation. The recommended actions have a positive LCC-value under their life-span, the ranking of these alternatives are then made after how much they yield under their life-span. The three properties that are examined are Gripen 11, Blåsten 4, Styrmannen 5. For Gripen 11 surveys where made for the possibility of installing solar panels, installation of  new heat exchangers to some of the ventilation system and to put in additional insulation in certain parts of the property. Results show that the best energy saving measures is to increase the temperature efficiency of heat exchangers in system one which gives a saving of approximately 135 000 kWh/year, and to optimize the operating time of system two resulting in a saving of approximately 17 000 kWh/year. Installation of 110 square meters of solar collectors provide an annual energy saving of approximately 48 000 kWh/year. Blåsten 4 consists of a main building with four ventilation systems and a warehouse with heat pumps. For this property, studies where made as to the effect of replacing three ventilation systems (2, 3 and 4) with one new ventilation system with a heat exchanger. Studies have been undertaken for the profitability of changing the heating system from, the current situation, heating by electricity. New heating systems that were investigated where geothermal heating, district heating, a combination thereof, and air/water heat pump. The replacing of the heating system includes an installation of radiator systems. Analyses of the profitability of solar cells and solar panels have also been made. The results show that to modify the ventilation systems, as described above, provides an energy saving of approximately 235 000 kWh/year. Replacing the heating system with district heating will increase the energy consumption by about 70 000 kWh/year, but will give a saving of approximately 130 000 SEK/year because district heating is a cheaper alternative than heating with electricity (SEK/kWh). Installation of solar panels, with grants from Boverket, is profitable and provides an energy saving of about 8800 kWh/year. Styrmannen 5 consists of two office buildings. The buildings are independent but bound together by an underground garage which is heated to 12 degrees. Three ventilation systems with heat exchange and one exhaust system without exists in the buildings. Similar conditions apply to both buildings, large parts of the facades are made up of windows and the heat exchangers in the ventilation systems have a rather high efficiency. Between the houses there is a park which is heated by ground heat in the winter to keep it free from snow. Studies were made to examine the effects of installing a new heat exchange system with high efficiency to reduce energy use, rebuild one of the ventilation systems in order to use the exhaust air to heat the garage, al together turn off the heating of the garage and to remove the snow manually instead of using ground heat. The results show that installing a new heat exchange systems will not be profitable. Rebuilding one of the ventilation systems to heat the garage is profitable and saves approximately 140 000 kWh/year. The measures to manually remove snow in the winter instead of ground heat, and turning of the heating of the garage would save about 180 000 kWh/year respectively approximately 95 000 kWh/year.

Today there are many IT-systems holding information about different things. The information can for example be anything from news feeds to complex environment systems. By making these system collaborate with each other new oppurtunities and functionality can be established. However, since most of the systems are developed individually, there are different ways to communicate with each system. Therefore, The IT-agency Gaia has started a collaboration with the real estate company Klövern AB. The intention was to develop a plat- form for functional- and informational distribution focusing on commercial real estates. The platform was supposed to be available for Klöverns tenants and be used in public environments providing access to intelligent environment systems, processes in facility management and interactive information channels. This report describes the user study, the idea development and the implementation of two Windows 8 Metro application prototypes communicating through this platform. The two prototypes was directed towards the Cnema and Gaia which are both tenants of Klövern. Furthermore, both the applications was written in C# and uses ASP.Net library Signalr for real-time communication.

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:

•en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,

•artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,

•den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå.

Regeringsuppdraget Tillsammans mot brott har ökat prioriteringen av och intresset i myndighetssamverkan. Detta utgör bakgrunden till Operation Klöver där åtta olika aktörer var involverade; Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Arbetsmiljöverket, Miljöförvaltningen, Skatteverket, Räddningstjänsten Nordväst samt Försäkringskassan. Men risken med samverkan är att sådana arbetsformer initieras som ett rent egenvärde och utan att ta hänsyn till de nödvändiga förutsättningarna för att samverkan ska ha ett förväntat brottsbekämpade och brottsförebyggande genomslag. Denna studie är en mål-processutvärdering av Operation Klöver. Syftet är att ge de aktörer som är involverade i Operation Klöver en översikt av deras arbete gentemot operationens andra mål, att utveckla myndighetssamverkan. Förhoppningen är att deras arbetsformer kan utvecklas för att om möjligt bli mer ändamålsenlig samt att deras gemensamma brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete kan utvecklas och fortsätta även i framtiden. Frågeställningarna är: Vad finns det för riktlinjer eller förutsättningar för samverkan hos de olika aktörerna? samt Hur har de involverade aktörerna upplevt att samverkan har fungerat före, under och efter Operation Klövers genomförande? Resultatet från denna utvärdering visar att aktörerna har väldigt goda förutsättningar för samverkan samt att alla aktörer varit nöjda med varandras arbete samt är positiva till framtida myndighetssamverkan.
The government assignment Tillsammans mot brott has increased the prioritization of and interest in inter-agency collaboration. This forms the background to Operation Klöver where eight different swedish actors were involved; the Police, Customs, Enforcement officer, Work-environment authority, Environmental administration, Tax agency, Northwest rescue service and the Social Insurance Agency. The risk with these kinds of collaborations is that such forms of work are initiated as a pure intrinsic value and without taking into account the necessary conditions needed for their collaboration to enhance their crime-fighting and crime prevention rather than inhibit it. The purpose of this goal-process evaluation is therefore to give the actors involved in Operation Klöver an overview of their work in relation to the operation's second goal, to develop inter-agency collaborations. The hope is that their workmethods can be developed to, if possible, become more suitable for its purpose and that their crime-fighting and crime prevention can be developed and continued in the future. The central queries are: What are the guidelines or conditions for collaboration between the various actors? and How have the involved actors experienced that the collaboration has worked before, during and after Operations Klöver’s implementation? The results from this show that the actors have very good conditions for collaboration and that all actors have been satisfied with each other's work and are positive about future inter-agency collaboration.

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen? Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Genom att göra detta får en djupare insikt i det fenomen vi undersöker. Teorier: Uppsatsen använder sig av följnade teorier; Köpprocessen, Upplevelseteorin, Mervärdesteorin, Involveringsteorin. Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via en enkätundersökning med semistrukturerade frågor från kunder från Garden Aquatica och Vackra Ting. Den består även av försäljningsstatistik från butikerna under experimentets genomförande. Analys: Genom att mäta konsumentens tid i butik har vi fått fram en signifikant förändring med och utan doft som marknadsföringsmedel. Via olika korrelationer har vi kan vi även se samband mellan konsumentens attityd till butiksatmosfären, humör, engagemang och merköp vid implementering av doft. Resultat: Doft som medel i marknadsföringen bidrar till en förlängd och effektiviserad köpprocess samt ökad försäljning Slutsats: En viktig faktor i butikernas långsiktiga överlevnad är att använda och utnyttja det fysiska rummet och med hjälp av doft som marknadsföringsfenomen öka företagens lönsamhet.

Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av  matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina  matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter.
The aim of the thesis is to increase understanding of aspects that affect the relationship between vocational education students’ knowledge and knowledge needed in professional life. This is examining through different actors' perspectives on the professional needs of mathematics skills, mathematics teaching in vocational programs and the design of the national curriculum Gy11. The study is conducted in the upper secondary natural resources management program with focus on agricultural education and the agricultural profession. The empirical material consists of qualitative interviews with professional farmers, vocational teachers, mathematics teachers and students. The results of the empirical study have been analyzed in relation to the curriculum Gy11. Bernstein's curriculum theoretical perspective, and particularly the concepts educational codes and discourses, is used for the analysis, in some parts along with D'Ambrosio’s ethno mathematical perspective. The results show that good math skills are essential for the farming profession but in some cases there is a discursive gap between school mathematics teaching and the need for mathematical skills in professional life. Although the subject plan for mathematics is focusing on mathematics related to the profession students are trained for, the mathematics teaching is largely tied to a textbook with tasks unrelated to the students’ future profession. The organization of the teaching is controlled by a variety of frame factors that can concern time, group compositions and schedule, but also the teachers' view of knowledge. The national tests represent a significant frame factor which in many cases controls the teaching to a higher degree than what the content of the subject plan does. The weak connection to the students' professional orientation makes them unmotivated to learn mathematics because they have trouble seeing how they can use their knowledge in their future profession. Students also have difficulties in recontextualizing their mathematical skills from the school context in the professional life context, which among other things can reduce their employability.