Academic literature on the topic 'Klubblag'

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag. Vidare visade resultaten att majoriteten av undersökningsdeltagarna upplevde en mycket god social sammanhållning i träningsgruppen på gymnasiet och generellt en medelbra social och en bra uppgiftssammanhållning i sitt klubblag. Avslutningsvis framkom att de sammanlagda negativa upplevelserna, med koppling till lagsammanhållning, upplevdes vara fler i klubblag än i träningsgruppen på gymnasiet. Resultaten motsade några samt bekräftade redan tidigare studier.<br>The purpose of this study was to examine elite high school handball players perception of team cohesion in their teams and elite exercise group in school. Moreover the perception of differences and similarities in team cohesion in the two groups were investigated. The participants were ten men (mean age = 18,5) elite handball high school students in Sweden. Data was collected through an interview guide based on Carron´s (1982) conceptual framework. The results were showed in themes where positive and negative factors related to cohesion were shown in both teams and elite exercise group. Further the results showed that the majority of the participants perceive very good social cohesion in the exercise group in school and generally an average social and good task cohesion in their teams. Finally the total amount of negative perception, associated with team cohesion, were more in teams comparing to the exercise group in high school. The results supported and partly contradicted previous research.

<p>Handelshögskolan vid Umeå universitet</p><p>Institutionen för Företagsekonomi</p><p>Umeå universitet</p><p>90187 Umeå</p><p>Datum: 2007-04-10</p><p>Författare: Görel Eriksson</p><p>Nivå/utbildning: Master thesis, Företagsekonomi</p><p>Handledare: Kifle Hamde</p><p>Titel: Sportmarknadsföring & damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produkt</p><p>Problem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll.</p><p>Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap.</p><p>Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete. Avslutningsvis så ger jag de damallsvenska klubbarna rekommendationer för hur de skulle kunna utveckla sitt marknadsföringsarbete samt ger förslag till vidare forskning.</p><p>Sökord: sport marketing, sport marketing mix, sportmarknadsföring, customer satisfaction, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet, relationship marketing, relationsmarknadsföring, women, kvinnor, soccer och fotboll.</p><p>Omfång, sidor: 157 sidor</p><p>Antal ref/källor: 15 vetenskapliga artiklar, 46 litteraturkällor, 7 muntliga källor</p>

The purpose of this study was to examine how the Swedish sports journalism, tabloids and local newspapers, portrayed the Swedish national football team during the 2018 Russia World Cup and Malmö FF in the 2015/2016 Champions League competition. The main purpose of this study was to examine the relationship between sports journalism and nationality. The question formulations to this study were: how does the sports journalism portray the Swedish national team and Malmö FF, and what are the similarities and differences between Aftonbladets and Sydsvenskans portrayal of the teams?   I made a discourse analysis out of twelve chronicles, six from Aftonbladet and six from Sydsvenkan. For each of the three group stage games Sweden played in the World Cup, I analyzed one chronicle from both Aftonbladet and Sydsvenskan. Further, I analyzed one chronicle from Aftonbladet and one from Sydsvenskan for each of the three home games Malmö FF played in the Champions League. It turned out that Aftonbladet portrayed Sweden with a lot of metaphors and wrote about the Swedish national team as if the readers were a part of the team. Aftonbladet had more distance and caution when portraying Malmö FF. With Sydsvenskan it was the contrary. Sydsvenskan portrayed Malmö FF as if they were a part of the team and occasionally seemed to be biased. Sydsvenskan portrayed the Swedish national with more caution, distance and did not portray Sweden with the same empathy as Malmö FF.

Syftet med studien är att kartlägga hur klubblag med försäljning av merchandise går tillväga för att överleva på en ständigt utvecklande och konkurrerande marknad. Metoden är av kvalitativ abduktiv forskningsansats där djupintervjuer med svenska klubblag ligger till grund för empirin. Urvalet utgörs av sju respondenter som arbetar med merchandise, marknad, försäljning samt en klubbdirektör. Sammanfattningsvis anser studiens respondenter att merchandise är en viktig finansiell intäkt som används för att stärka banden till fans och sponsorer. Merchandise bidrar utifrån analysen även till att klubblagen lättare kan nå ut i samhället med sitt varumärke genom att tillämpa sportmanagement i hela organisationen. Utifrån analysen och teorierna är slutsatsen att merchandise utgör stor vikt för klubblag i arbetet kring att bibehålla en stark relation mellan evenemang, fans och sponsorer. Utifrån dessa faktorer har ytterligare faktorer identifierats för att mynna ut i en ny modell för att förstå hur svenska klubblag går tillväga för att överleva på en konkurrerande marknad. De ytterligare framtagna faktorerna är Merchandise, Klubben och Marknadsföring av klubblags varumärken, som tillsammans med evenemang, fans och sponsorer bildar “The Pentagon Modell for Sportteams”.<br>A qualitative abductive research approach where depth interviews with Swedish sport teams that form the basis of the empirical data. The selection consists of seven respondents who work with merchandise, marketing, sales and a club director. The purpose of the study is to identify how sport teams with the sale of merchandise proceed in order to survive in a constantly evolving and competitive market. From the basis of the analysis the respondents consider that merchandise is an important financial income but that it also is use to strengthen the ties to their fans an well as sponsors. Based on the analysis merchandise also contribute to the sport teams brand in the community by applying sport management throughout the organization. Based on the analysis and the presented theories the underlying conclusion is that merchandise is of great importance for sport teams work with maintaining a strong relationship between the events, fans and sponsors. Based on these factors, additional elements where found that resulted in a new model in order to understand how sport teams in Sweden proceed in order to survive on a competitive market. The additional factors are merchandise, the club and Marketing of the sport teams brand, along with the events, fans and sponsors form the model: "The Pentagon Model for Sport teams".

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar.</p><p><strong>Metod: </strong>Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.</p>

Problemområde Det finns en idag studier om fan loyalty och consumer loyalty men vi upplever att det finns en lucka om hur just relationen, kommunikationen och samarbetet ser ut mellan klubbar och deras supporterorganisationer idag. Vi upplever att den varierande storleken på supporterskaran är en underutnyttjad potential som klubben har tillgång till som resurs. Syfte Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur klubbar i svenska Division 1 herrar och deras supporterföreningar beskriver sitt samarbete. Med denna undersökning ville vi även ta reda på hur kommunikationen sker mellan klubbar och deras supporterföreningar. Undersökningen ämnade bidra med kunskap kring hur viktig relationen är för att stärka banden mellan klubbar och supporterförening. Metod Vår studie inriktade sig på hur kommunikationen och relationen såg ut mellan klubbar och deras supporterföreningar. Vi ville få ut så uttömmande svar som möjligt om hur respondenterna beskrev hur relationen och hur kommunikationen ser ut. För att kunna svara på syftet och de frågeställningar som tagits fram i samband med studien gjordes valet på att använda en kvalitativ ansats. Resultat Resultatet vi fick fram bland våra respondenter var att relationen är god mellan klubbarna och supporterföreningarna och att man har en överensstämmande syn när det gäller kommunikationen. Både parterna anser dock att relationen kan utvecklas ännu mer och att kommunikationen är a och o i detta. Något som kan hindra kommunikationen är att klubbarna är rädda för att supportrar vill gå in och vara med och fatta beslut, vilket enligt vår studie har fått fram att de inte vill vara beslutsfattande. Åsikter och tankar vill de gärna dela med sig av men de anser att kompetensen finns i föreningen för att fatta de bästa besluten för klubben. Nyckelord: Klubbar, supporterföreningar, kommunikation, samarbete, relation, fotboll.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.

<p><strong>Syfte:</strong> Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidareforskning: </strong>Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna.</p><br><p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act”<strong> </strong>is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate differences of how the Swedishemployees union “Unionen” communicates with its members, on one hand thosewho are members of local union clubs and on the other non-club members. Thenumber of non-club members has increased due to labour market changes implyingthat workplaces have been fragmented and hence affect the possibility to form localunion clubs.The questions posed in the study are: How does Unionen communicate with itsmembers? How does the communication differ between club members and non-clubmembers? What are the preferences of Unionen´s members as far as communicationwith the central organization? What kind of information do the members seek andhow do they find it? What values does Unionen represent? Are there differencesbetween the messages that Unionen is sends out and how members and non-clubmembers, respectively, perceive them?A case study method has been used applying both quantitative and qualitativeanalyses. Quantitative methods have been used in illustrating the number ofdiscussion subjects at Unionen´s website, the members needs for receivingcommunication and channel usage while qualitative methodologies have been usedin interviews with Unionen´s members, club chairmen and union representatives aswell as semiotic picture analyses and analyses based on methods of Uses andgratifications theory.One conclusion of the study is that two significant differences of communicationhave been found between members and non-club members. The club chairmen saythat they have less communication with non-club members and the non-clubmembers’ claim that Unionen´s messages are more biased. A second conclusion isthat there is a difference in the preferred choice of communication channels. Themembers suggest that e-mail, the member magazine and verbal communication workbest while “Unionen” put a lot of its faith in electronic channels, such as web-sites.A third conclusion is that members request more locally relevant information andthat they see the Unionen´s communication as too general, creating muchuncertainty of the objectives of “Unionen´s” communication</p>