Contents
Academic literature on the topic 'Knäböj'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Knäböj.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Knäböj"
Sonntag, Jörg. "Philip Knäble, Eine tanzende Kirche. Initiation, Ritual und Liturgie im spätmittelalterlichen Frankreich. (Symbolische Kommunikation in der Vormoderne. Studien zur Geschichte, Literatur und Kunst.) Köln/Weimar/Wien, Böhlau 2016." Historische Zeitschrift 306, no. 1 (February 6, 2018): 200–201. http://dx.doi.org/10.1515/hzhz-2018-1033.
Full text"Buchbesprechungen." Zeitschrift für Historische Forschung 46, no. 1 (January 1, 2019): 83–218. http://dx.doi.org/10.3790/zhf.46.1.83.
Full textDissertations / Theses on the topic "Knäböj"
Karlsson, Johan. "Excentriska knäböjs inverkan på prestationen i knäböj." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31238.
Full textBjerkeby, Jonsson Victor. "Vilointervallets upprepbarhet och effektutveckling av knäböj och bänkpress." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25326.
Full textAndersson, David. "Effektutveckling i den koncentriska fasen i bänkpress och knäböj." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-434.
Full textAim: The aim of the study was to investigate 1RM and what power could be generated in bench-press and half squat concentric at certain percentages of 1RM. Special interest was put to evaluate men (M) and women (K), strength trained (ST) verses non strength trained (EST) in generating absolute power as well as power relative to 1RM.
Method: In total 59 subjects mean (± SD) age 24.9 ± 4.1 years divided into four test groups: 20 male non strength trained GIH-students (EST M), 20 female non strength trained GIH-students (EST K), 10 male strength trained - sprinters on national/regional level (ST M), 10 female strength trained - sprinters (ST K) on national/regional level. They did two tests on 1RM and power in events of concentric bench-press and half squat in a Smith machine. In the first test session 3 – 5 lifts were made to measure 1RM in each event. In the second session 7 – 12 lifts were made to measure peak power on different weights in percent of 1RM in each event. The orders of events and weights were randomised. Recordings were made with the Muscle-lab system and related software.
Results: There were significant differences between gender and test groups in 1RM and peak power in half squat. 1RM in half squat for each group were: ST M 246.5 kg, ST K187.8 kg, EST M 229.2 kg and EST K 150.8 kg. Strength trained generated their peak power in half squat on heavier weights relative to their 1RM compared to the non strength trained: ST M 40 %, ST K 30 %, EST M 25 % and EST K 20 %. 1RM in bench-press fore each group were: ST M 87.5 kg, ST K 46.9 kg, EST M 84.5 kg and EST K 40.2 kg. There were significant differences in gender between the EST - groups in bench-press peak power relative to 1RM but not between ST and EST: ST M 50 %, ST K 55 %, EST M 50 % and EST K 60 % of 1RM. Average peak power generated in bench-press was 54 % and in half squat 29 % of 1RM calculated on all participants.
Conclusions: The strength trained (ST) sprinters might have gained something from their specific training in relative to EST participants as they in this study showed significant differences in half squat. The mean relative load at peak power for all test groups in squat (29% of 1RM) is lower compared to previous studies. Peak power relative to 1RM in bench-press showed significant difference only between men and women in the EST-group. The participants showed a relatively higher load (54% of 1RM) in benchpress than in squat. Comparing strengths between genders mainly showed that males are proportionally stronger in the upper body musculature than legs muscles comparing to women.
Syfte: Syftet var att kartlägga maximal koncentrisk absolutstyrka 1RM, maximal effekt, den högsta effekt som kunde utvecklas vid en viss relativ nivå av 1RM i bänkpress och knäböj samt skillnader mellan män och kvinnor, styrketränande och i styrka otränade.
Metod: Totalt 59 testpersoner med en medelålder (± SD) på 24.9 ± 4.1 år var fördelade på fyra grupper: 20 manliga GIH studenter (ej styrketränade män = EST M), 20 kvinnliga GIH - studenter (EST K), 10 män, sprinters nationell/regional nivå (styrketränade män = ST M), 9 kvinnor, sprinters nationell/regional nivå (ST K). De genomförde vid två testtillfällen mätning av effekt samt 1RM koncentriskt i bänkpress och halva knäböj i Smithmaskin. Vid första testtillfället gjordes 3 – 5 lyft i respektive övning för att mäta 1RM. Vid det andra 7 – 12 lyft på olika viktnivåer som ordningen randomiserades på i respektive övning för att mäta maximal effekt. Ett MuscleLab-system med tillhörande mjukvara användes som mätaparatur.
Resultat: Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen och grupperna i knäböj för både 1RM och maximal effekt. 1RM i knäböj för respektive grupp var: ST M 246.5 kg, ST K187.8 kg, EST M 229.2 kg och EST K 150.8 kg. Styrketränade utvecklar sin högsta effekt i knäböj vid en högre relativ belastning av 1 RM än övriga: ST M 40 %, ST K 30 %, EST M 25 % och EST K 20 %. 1RM i bänkpress för respektive grupp var: ST M 87.5 kg, ST K 46.9 kg, EST M 84.5 kg och EST K 40.2 kg. Det fanns en signifikant skillnad i utveckling av effekt i bänkpress mellan könen inom EST – grupperna i övrigt inga: ST M 50 %, ST K 55 %, EST M 50 %, EST K 60 %. I genomsnitt för alla försökspersoner utvecklades högst effekt i bänkpress vid 54 % av 1RM och i knäböj vid 29 % av 1RM.
Slutsats: De styrketränade (ST) sprinters kanske har gagnats av sin benstyrketräning gentemot ej styrketränade testdeltagare eftersom skillnaderna är signifikanta i just knäböj. Noterbart är att den relativa belastningen för maximal effekt i knäböj är förhållandevis låg (29 % 1RM) i jämförelse med tidigare forskning för samtliga testdeltagare även om sprinters har högre än övriga. När det gäller effektutveckling i bänkpress är skillnaderna signifikanta mellan män och kvinnor inom EST-gruppen samt att samtliga individer ligger på en högre relativ belastning (54 % 1RM) än i knäböj. Skillnaderna mellan könen kan främst ses i männens proportionellt större styrka i överkroppsmuskulaturen jämfört med benmusklerna gentemot kvinnors.
Sundell, Christoffer. "Samband mellan sprintförmåga och 1RM knäböj respektive vertikalhoppsförmåga hosjuniorfotbollsspelare." Thesis, Högskolan i Halmstad, Bio- och miljösystemforskning (BLESS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29290.
Full textKarlsson, Johan. "Korrelation mellan styrka i knäböj och prestation i enbenslängdhopp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95570.
Full textThe performance in sports may be determined by the ability to generate power. Sprinting and jumping in training can be beneficial to the athletes´ ability to perform explosive type of sports. The aim of this study was to examine the relationship between single leg hop for distance and a) back squat strength, 5 Repetition Maximum and b) back squat 5 Repetition Maximum correlated to body weight. A secondary aim was to examine the hop performance of dominant and non-dominant leg between males and females. 37 recreational individuals participated in the study, 15 women and 22 men (35 ±11years), all subjects were used to squatting. After warm up, the subjects were told to make a single leg hop for max distance, (3 tries) rest 8 minutes before squatting up to a 5 RM back squat. The results showed that there was a positive correlation between total jump length (right + left leg) and 5 RM max weight (r= 0,4 p<0,05) and a significant difference in total jump length between males and females (p<0,05) but no difference in jump length between dominant and non-dominant leg between the subjects. Participants´ familiarity of jumping activities may have influence the outcome of this study.
Tais, Senna. "Elektromyografisk aktivitet och power i en knäböj : en explorativ studie." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1332.
Full textSyfte
Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.
Metod
Fyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.
Resultat
Resultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan. Dock var Hamstrings den muskeln som uppvisade den svagaste korrelationen.
Slutsats
EMG-aktiviteten var i stor grad densamma för respektive muskel trots olika belastningar, olika powervärden samt olika utföranden. Nervsystemet tycks därmed arbeta på ett särskilt sätt, oberoende av de andra parametrarna. Däremot kunde man se en svagare tendens för lägre EMG-aktivitet vid de högre hastigheterna. Hamstringsmuskulaturen var den som hade mest avvikande mönster, detta kan bero på det faktum att den har ett mer komplicerat förlopp än de andra två musklerna som testats.
JASTRZEBSKA, ILONA. "Säkrare träning med rätt redskap.Utveckling av avlastande redskap vid knäböj iSmithmaskin." Thesis, KTH, Tillämpad maskinteknik (KTH Södertälje), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118681.
Full textJohansson, Mathias. "Kan vertikalhopp förutsäga manliga och kvinnliga styrkelyftares tävlings 1RM prestation i klassiskt knäböj?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44214.
Full textMandic, Mirko. "Ingen effekt av vilseledande information gällande belastning på totalt utfört arbete i knäböj." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22143.
Full textSjöstedt, Martin, and Gustav Mannesson. "Knäböj och frontböjs påverkan på isometrisk bålstyrka samt på posturalt svaj – en interventionsstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68992.
Full text