Academic literature on the topic 'Knytlinga saga'

Abstract Acest articol prezintă informații despre Rujevit, un zeu al războiului, atestat în arealul slavilor baltici. Informa ii despre zeu întâlnim în cronica daneză Gesta danorum, scrisă de către Saxo Grammaticus, care îl identifică pe Rujevit cu zeul Marte din mitologia romană. În epopeea islandeză Knytlinga saga, alături de Rujevit apare i Karevit, divinitate protectoare a Karentiei, din insula Rugia.

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4to^x, Cod. Holm. 55 fol^x, och Lbs 222 fol^x. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (namnreplikation, namnanpassning, ortografisk namnanpassning o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. ursprungliga former, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 fol^x. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (namnreplikation, namnanpassning, ortografisk namnanpassning o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. ursprungliga former, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 folx. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.