To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kodväxling.

Dissertations / Theses on the topic 'Kodväxling'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kodväxling.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Motiei, Mona. "Kodväxling i det flerspråkiga engelskklassrummet : En kvalitativ studie rörandehögstadielärares kodväxling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23118.

Full text
Abstract:
Kodväxling, en term som beskriver fenomenet när det i ett samtal eller inom en mening som yttras sker en växling mellan olika språk, är vanligt förekommande i bland annat klassrum där engelsk språkundervisning sker. Både elever och lärare kodväxlar när de talar och kodväxling är något som forskare har börjat undersöka närmare. Kodväxling eller även så kallat ”codeswitching” på engelska, är ett fenomen som förekommer hos två- eller flerspråkiga individer. Fenomenet har fått mycket uppmärksamhet och det allmänna intresset kring ämnet har ökat från och med 1970-talet och framåt, men synen på kodväxling har inte alltid varit densamma. Syftet är att belysa lärares användning av samt deras reflektioner om kodväxling i flerspråkiga engelskklassrum där elever i årskurserna 7-9 undervisas. Följande frågeställningar besvaras idetta examensarbete: • Förkommer det att lärare kodväxlar och om så är fallet, i vilken utsträckning? • I vilka situationer kodväxlar lärare? • Hur ser lärare på kodväxling i undervisningen? För att besvara denna kvalitativa studies frågeställningar har ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer valts som metod. Fyra lärare som undervisar flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska, från två olika städer i Västsverige har valts som respondenter. Resultatet från observationerna visar att lärare kodväxlar i situationer när de tillrättavisar elever, ger elever bekräftelse av olika slag, instruerar elever, hanterar klassadministrativa saker och när de översätter och förklarar ord och fraser från målspråket till förstaspråket. Observationerna visar att Eva kodväxlar två gånger under en lektion, Malin 27 gånger, Stina 28 gånger och Lena 34 gånger. Intervjuerna visar i sin tur att lärare även kodväxlar när de undervisar i grammatik samt när de känner en tidspress och stress. Dessutom visar intervjuerna att lärare ser på kodväxling som ett verktyg som stöttar förståelse och en lärare ser kodväxling som ett sätt att undervisa i två språk samtidigt. Alla lärare menar att deras mål är att ha så stor målspråksanvändning som möjligt i engelskundervisningen och några anger att de försöker att undvika kodväxling genom att använda olika språkliga strategier för att göra sig förstådda. Lärarna verkar inte se på kodväxling som något negativt och menar samtidigt att de strävar efter att minska på sin kodväxling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Habibovic, Asima. "Kodväxling : en studie om kodväxling i Gun-Britt Sundströms roman Maken - en förhållanderoman." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10132.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kodväxling sker i Gun-Britt Sundströms roman Maken – en förhållanderoman. Denna lingvistiskt orienterade studie utgår från Poplacks tre stadier: tag-kodväxling, intrasentiell kodväxling och intersentiell kodväxling. Den valda metoden för denna undersökning är närläsningsmetoden, en metod som sätter texten i fokus. I forskningsbakgrunden tar jag upp olika definitioner av ordet kodväxling. Jag presenterar även tidigare forskning kring kodväxling men fokus ligger mest på Poplack och Meyers tidigare studier. Resultaten av analysen visar på att kodväxling sker ofta i Gun-Britt Sundströms roman. Dessutom är det den intrasentiella samt den intersentiella kodväxlingen som dominerar i romanen. Något exempel av tag-kodväxling kunde inte hittas i romanen. Kodväxlingen berör flera språk; norska, danska, äldre nysvenska, tyska, engelska och franska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Larsson, Mikael. "Engelsklärares kodväxling i en svensk gymnasieskola." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5604.

Full text
Abstract:

 

Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hamshin, Heidi. "LÄRARES ATTITYDER TILL KODVÄXLING I KLASSRUMMET." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51046.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to investigate teachers’ attitude to their own use toward codeswitching and their attitudes towards code-switching among students. The study further explores whether there is a connection between teachers’ attitudes/responses and their backgrounds such as age, gender, the student group they teach, and their linguistic background. At the same time, the study is a survey of the teachers beliefs concerning other teachers attitudes and approaches to the phenomenon of code-switching. To achieve the aim of this study, a survey was conducted with a sample of 30 participants. The results show that respondents in age groups 25-34 and 45-54 are the ones who are most positive concerning the students’ code-switching and even encourage it. The study concludes that the age of the teachers has an effect on their own code-switching and their responses towards the students’ code-switching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Abbas, Maysam. "Kodväxling hos tvåspråkiga barn i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29923.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling.Materialet är kvalitativt och omfattar intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Teoretiskt har jag utgått från Lev S. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den sociokulturella teorin. För att kunna analysera och synliggöra den språkliga kodväxlingen har jag även utgått från Michel Foucaults maktperspektiv. Anledning är att barnens språkkval ses som en aktiv process i detta arbete. De använder sig av kodväxling som en form av makt för att inkludera och exkludera kamrater och personal på olika sätt beroende på olika situationer.Mitt resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk. NyckelordExkludera, förskolan, inflytande, inkludera, kodväxling, makt, resurs, tvåspråkighet.
The purpose of this study is to get knowledge of how bilingual children use their own two languages, Arabic and English in bilingual preschool environment and the factors which effect the choice of their languages and use of the Code-switching. The material is qualitative and includes interviews with two teachers and six observations of six children at the same department. They were one boy and five girls and their ages were 3 to 6 years. I have followed and observed them on several occasions during the years 2013- 2014.Theoretically, I have used a sociocultural perspective. In order to be able to analyze and make visible the code-switching I have also used Michel Foucault's power perspective. The reason is the children's languages have to qualify for an active process. They use code-switching as a power to include and exclude friend and staff in different ways depending on different situations.My results show that code-switching is common, normal, and a hallmark of the daily life of a bilingual for preschool environment and it is important children to be able to use all their language abilities in preschool. Bilingual and multilingual children can use the language and code-switching with different purposes that depends on the context. Children who use code-switching in their everyday life would have great opportunities for creative and rich conversation. Children can use the code-switching as a communicative resource and when they use code-switching as a resource from more than one language. The results also show the children use their language as a way to gain influence over a situation. Children can also choose a language that not all understand in order to communicate with any specific children. The literature review and the results show a research area with a number of blind spots. More research regarding code-switching and bilingual resources are needed in pre-school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mata, Iracema. "Kodväxling och intersubjektivitet i tolkmedierade domstolsförhandligar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119289.

Full text
Abstract:
Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings. Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed. The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish. Court proceedings would benefit from being more permissive toward bilingualism and the types of codeswitching that favor intersubjectivity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Larsson, Julia, and Fredrik Pettersson. ""Shit vad crazy" : Ungdomars syn på kodväxling." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6781.

Full text
Abstract:
Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angående kodväxling, en form av språkblandning. En förutsättning för att den här typen av språkblandning kan ske är att talaren erhåller en tvåspråkighet där det ena språket är mer dominant än det andra. Det språket som är dominant är i den här undersökningen är svenska och det så kallade gästspråket som kodväxlingen sker på är engelska. Kodväxlingen skiljer sig dock från låneord och importord då kodväxlingsord ännu inte blivit accepterade som låneord och importord i det svenska ordförrådet. Kodväxling har implementerats i det svenska språkbruket i flera decennier genom flera språk, framförallt franska och tyska under dessa länders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodväxling främst kommit att ske på engelska. Detta beror på att engelsktalande länder, som USA och England, varit i framkant på de marknader som idag är världsledande. Det mest betydande, för den här typen av språkförändring, är den tekniska utvecklingen och utvecklingen av de sociala medier som ofta förekommer på engelska (Birch-Jensen 2011:9). Kodväxlingen på engelska växte, och växer fortfarande, fram i stor del på de sociala medierna där den här typen av språkbruk används för att underlätta konversationer. Detta språkbruk används dock inte endast på sociala medier och internet utan har även kommit att implementerats i det talade språket och blivit en allt större del av vardagen menar de ungdomar som deltagit i studien. Den tidigare forskning som skett kring ämnet är begränsad, men Appel och Muyskens sociolingvistiska teori kring varför kodväxling förekommer är en teori som är anpassningsbar gällande ämnet. Likt den sociolingvistiska teorin påvisar den här studien på flera användningsområden för kodväxling, men det nämns av de deltagande ungdomarna ytterligare användningsområden än de Appel och Muysken redovisat. Resultatet av den här studien hävdar, i enlighet med den sociolingvistiska teorin, att den här formen av språkblandning sker med engelska ord och fraser i samband med svenskt språkbruk för att förstärka, förtydliga och för att inge en annan känsla än vad det svenska ordförrådet är kapabelt till enligt de deltagande ungdomarna (Appel & Muysken 2005:117). En form av exkludering kan även ske via kodväxling, men detta är dock inget som ungdomarna anser vara ett primärt användningsområde för kodväxling. Den här formen av exkludering kan ske då ungdomarna menar att de inte tillämpar kodväxling med äldre personer, då de anser att kodväxling är begränsat till en viss generation då kunskap om kodväxling och det engelska språket ofta saknas hos en äldre åldersgrupp. Appel och Muysken teori påvisar dock motsatsen att kodväxling inte är åldersbegränsat, vilket medför att ungdomarnas påstående angående detta kan ifrågasättas (Appel & Muysken 2005:119). Om kodväxling idag är åldersbegränsat, vilket ungdomarna menar, kan det dock ha skett en förändring genom de sociala mediernas stora utveckling de senaste åren. Eftersom ungdomar främst är den åldersgrupp som använder dessa sociala medier är det möjligt att de även har blivit de som brukar den typen av språkligt fenomen som ofta förekommer på dessa medier. Detta kan ha medfört att ungdomarna infört den här typen av språkbruk mer i det talade språket. Språkliga förändringar har påverkan på samhället och dess inrättningar. Skolan är en av de inrättningar som ständigt måste adaptera sig efter förändringar, men anpassningen efter dessa förändringar är ofta svårgenomförlig. Undervisningen i ämnet svenska präglas idag främst av det språkbruk som kallas rikssvenska, vilket många elever inte kan identifiera sig med. Om undervisningen skulle anpassas mer efter erfarenhetspedagogiken och tillåta eleverna att använda sitt egna språk, däribland kodväxling, skulle detta troligen öka elevernas förståelse och motivation till ämnet (Nilsson 2005:68). Kodväxling har idag enligt resultatet av den här studien blivit ett normaliserat fenomen. Detta främst beroende på att det har blivit en avgörande del av det språkbruk som tillämpas av de deltagande ungdomarna. Om detta språkbruk kommer att fortsätta att tillämpas av ungdomarna även i vuxen ålder kan inte avgöras, men då ungdomarna påstår att de tillämpar kodväxling då det svenska ordförrådet inte räcker till är det möjligt att kodväxling fortsättningsvis kommer utgöra en stor del av det svenska språkbruket för ungdomarna även i framtiden. Om en utökning av det svenska ordförrådet inte sker kommer ett alternativt språkbruk, eventuellt kodväxling, vara nödvändigt för den kommunikation som ungdomarna vill föra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Skeffington, Margaretha. "Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154864.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik.      Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder. Resultatet visar också att flera av de föreslagna grammatiska restriktionerna för kodväxling inte stöds av materialet, utan att det istället verkar finnas större frihet för korrekt kodväxling än vad den teoretiska bakgrunden föreslår.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wigger, Jessica, and Susanne Larsson. "Kodväxling under engelsklektionerna på gymnasienivå : Ett urval av orsaker och förklaringar för kodväxling i klassrummet relaterat till didaktiska perspektiv och språkinlärning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14344.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Begovic, Nina. "Språkanvändning hos en grupp gymnasieelever : kodväxling som ett kommunikativt redskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13721.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap. Inga sammanbrott i kommunikationen mellan deltagarna i denna studie inträffade, dels för att samtliga deltagare behärskar kodväxlingsspråket, dels för att deltagarna inte letar efter språkliga misstag hos varandra (Gröning 2004). Studien visar även på ett samband mellan var kodväxling inträffar och vad dess funktion avser uppfylla.
The present study investigates the use and appearance of code-switching as a communicative strategy used by a group of upper secondary students in Sweden. A total of six students participated in this study in which three of them have Swedish as a first language and three students have Swedish as a second language. All students were sound and video recorded while speaking English together (without my presence or interference). The recordings were analyzed using a revised conversational analysis (Norrby 2004) in order to detect the appearance of and function for code-switching. The present study shows that the occurrence of code-switching does not contribute to breakdown in communication. The reason for why the communication did not break down is based on the fact that the code-switched language is Swedish, which all the contestants comprehend to various degrees, and because the participants were not aiming at pointing out each other’s mistakes (Gröning 2004). Code-switching is used for various different functions which all contribute to keeping the conversation going in order to maintain the interactional goal. This study also indicates that there is a connection between where the code-switched element occurs in the utterance and function for code-switching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Welander, Mia. "Kodväxling med #swag : Ungdomars språkanpassningsförmåga mellan sociala medier och standardiserad svenska." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37307.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lingegård, Johan. "Kodväxling i finsk förskola i Sverige : En kvalitativ studie om språkutveckling i finska." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149329.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to investigate how pedagogues in preschool can support children with Finnish as mother tongue in their language development in Finnish. Previous studies in the field of language development stresses the importance of the child's capability to understand and to make itself understood. Through the perspective of translanguaging, code switching is a natural part of a bilingual person's language, although the language is constantly adapted to the linguistic situation. In qualitative interviews, pedagogues in a Finnish preschool in Sweden described their perception of how code switching affect the language development, how the language development is affected when code switching is not selectable, and how contextual attitudes affect the tendency for code switching. The result showed that code switching increases the possibilities to express oneself, that a well-developed bilingualism has importance for the identity, and that social norms implies consequences to the individual's language practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Gustavsson, Josefine. ""Asså is this actually happening jag får ju stress" : Om kodväxling på YouTube." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37699.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i vloggar publicerade på videoplattformen YouTube mellan november 2017 och april 2018. Syftet är att undersöka kodväxlingarnas struktur, funktion och interna skillnader mellan olika youtubers. Det transkriberade materialet har samlats in från åtta vloggar publicerade av fyra olika youtubers mellan november 2017 och april 2018. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna skapades fyra korpusar där kodväxlingarna kategoriserades enligt struktur, funktion och sedan jämfördes sinsemellan. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar medan en majoritet av kodväxlingarna har en fatisk funktion. Den komparativa delen av uppsatsen visar att kodväxling förekommer olika mycket hos olika youtubers, men även att det finns vissa skillnader både när det gäller vilka kodväxlingsfunktioner och vilka typer av kodväxling som används av respektive videoskapare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Yang, Yang. "”Wǒ zhǐ ramla-le” : Om kinesisk-svensk kodväxling hos tvåspråkiga barn i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256162.

Full text
Abstract:
This thesis focuses on Chinese–Swedish code-switching of bilingual children in Sweden. The purpose is to, through a case study, study what Chinese–Swedish code-switching looks like in daily conversations between bilingual children and their parents. Three main questions are formulated from the purpose of the thesis, foucusing on the types and frequencies of code-switching, the grammar of code-switching, and the motivation of code-switching. The linguistic material comes from voice recordings of naturally occurring conversations between three children and their parents, which are transcribed afterwards. In order to answer the questions, two different kinds of analyses are carried out: a quantitative analysis, to study the types and frequencies of code-switching, and a qualitative analysis, to study the grammar and motivation of code-switching. The qualitative analysis includes a grammatical analysis and a conversation analysis. The results of the analyses show that the types and frequencies of code-switching vary between different children, due to the interplay of three factors, namely the children’s language competence, the parents’ language patterns and the status of Swedish as the primary language in the society. In intra-sentential code-switching, when both languages have the same word order, constituents in different languages follow the corresponding grammar; and when code-switching occurs at places where there are different word orders in the two languages, the speaker has to choose and follow one of the grammars. The conversation analysis shows that code-switching is used as an extra and exclusive resource for bilingual speakers at turn distribution, marking preference and initiating repair.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Nilsson, Anna. "Låter svensk musik bättre på engelska? : En analys av kodväxling i svenska raptexter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150632.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Cederlund, Emma. "Målspråksanvändning i klassrummet : En fallstudie om elevers målspråksanvändning i engelskaklassrummet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120261.

Full text
Abstract:
The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Melin, Emelie, and Elisabet Holmer. "Användningen av svenska i det engelskspråkiga klassrummet : Fem lärares syn på translanguaging och kodväxling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22049.

Full text
Abstract:
Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Mneimné, Mirna. "Är språkväxling ett tecken på dålig kunskap i det ena språket? : - En studie om tvåspråkighet med fokus på två arabisktalande barn i Sverige." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4923.

Full text
Abstract:
Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken – det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är starkt förknippad med människans identitet och kultur. Tvåspråkiga individer hittar ofta en balans mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Alfsson, Diana. "Tappar ungdomarna standardspråket om chatt/ungdomsspråket används inom skolan? : En studie av chatt/ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13902.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Andersson, Rebecca. "Chattspråk och elevtexter." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1210.

Full text
Abstract:

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Karlström, Sandra J. "Spanglish : a reflection of culture." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1470.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Penailillo, Jaime Emilio. "Vilka känslor väcks under kulturmöten : En studie om känsloupplevelser hos invandrarelever på högstadiet." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2906.

Full text
Abstract:

The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.

An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too.

My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Eklöf, Erika. "Arbete med barns modersmål i förskolan : En studie om förskolepersonals arbetssätt med språkutveckling i barns olika modersmål." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59673.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att genom deltagande observationer och informella samtal skapa förståelse för vilka modersmålsstödjande arbetssätt som förskolepersonal kan använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Fokus har legat på hur barn med svenska som andraspråk kan utveckla sitt modersmål i ett land där det svenska språket ses som en norm. Jag har genom observationer forskat i vilka arbetssätt personalen på förskolan använde sig av i sin vardag. För att skapa en djupare förståelse för hur arbetssätten fungerade användes även informella samtal som metod. Det var tre tillsvidareanställda personal som deltog i studien och två vikarier. En av de fastanställa var tvåspråkig. Barngruppen var mångkulturell, och i den gick det 13 barn, varav hälften hade annat modersmål än svenska.   I studien framkom det att personalen på förskolan upplevde bristande kunskaper när det handlade om att stödja barnen i deras modersmål. De kände sig otillräckliga och såg istället sin roll som att utveckla barnens svenska språk, då kunskap i de olika språken främjar varandra. Det framkom även flera indirekta och direkta arbetssätt som personal på förskolan kan arbeta utifrån. Kodväxling är en effektivt metod som tvåspråkig förskolepersonal i min studie använde sig av. Även samverkan med vårdnadshavare visade sig vara ett fördelaktigt, men ibland svårt, arbetssätt. Andra arbetssätt som framkom i resultatet var inkludering av modersmålet i verksamheten, samt att utveckla sina egna språkkunskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Ahmed, Faiza. "Modersmålet som stöttning för nyanlända elever i en förberedelseklass : En kvalitativ studie ur ett elevperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31602.

Full text
Abstract:
The Aim of this study is to examine how newly arrived Somali students use their mother tongue as a method of support for the students to comprehend the Swedish language in a preparation class. The conclusion of my study originates from three key questions:   How do the students use their mother tongue as a method of support in a preparation class? In which situations (with who and when) do they use their mother tongue as a method of support? Which resources do the students use to support them with their mother tongue? To conduct the study I have used the qualitative method called participant observation. This is a technique in which I follow and observe two students in three different times. The study is based on previous research on second language development. The results shows the different ways students use their mother tongue and how all the different aspects prove to be significant in the students language development. The basic knowledge and experience they have from their first language is very helpful for the development of the students second language. The results also shows that the students use various types of code-switching to communicate with each other and how the group support each other through their mother tongue.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Cederborg-Löwl, Camilla, and Mina Holmgren-Faghihi. "Talad svenska i andraspråksundervisningen : En studie av svenska som undervisningsspråk i engelska och spanska klassrum." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275241.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur svenska används i andraspråksundervisningen i det engelska och spanska klassrummet på gymnasiet, samt om vi kunde identifiera några tydliga skillnader och/ eller likheter mellan en skola med respektive utan språkprofilering. Vi har observerat två engelska- och två spanskalektioner i vardera skola och använt oss av en kvantitativ analysmetod. Resultatet visar att svenska används mer frekvent i det spanska klassrummet jämfört med det engelska och för skilda syften. Vi kunde konstatera att lärarna i det spanska klassrummet främst använde sig av svenska med syfte att förklara eller förtydliga vid olika situationer i undervisningen. I det engelska klassrummet användes däremot majoriteten av svenskan i de fall när läraren undvek att översätta enstaka ord till engelska. Slutligen har vi även kunnat identifiera skillnader mellan skolornas spanska klassrum, där det visade sig att svenska förekommer betydligt mer ofta inom alla kategorier i skolan utan språkprofilerig. Däremot kunde vi inte identifiera några tydliga skillnader mellan de olika skolornas engelska klassrum.       Nyckelord: Andraspråksinlärning, svenska, spanska, engelska, utbildning, kodväxling,
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Areschoug, Caroline. ""Why not, liksom?" : En komparativ studie av svensk-engelsk kodväxling i svenska och utlandssvenska bloggtexter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33104.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i bloggtexter. Syftet är att jämföra kodväxlingens frekvens, struktur och funktion i svenska och utlandssvenska bloggar. Materialet har inhämtats i sex olika bloggar, varav hälften av skribenterna är baserade i Sverige och den andra hälften har sin hemvist i USA. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod tillämpats. Studien visar att kodväxlingen är mer frekvent bland de bloggskribenter som befinner sig i en engelskspråkig kontext. Kodväxlingens struktur uppvisar ett likartat mönster i de båda urvalsgrupperna, där kodväxling på ordnivå är vanligast. Det förekommer vissa skillnader mellan grupperna i fråga om kodväxlingens funktion, vilket kan vara en effekt av att de utlandssvenska blogg­skribenterna befinner sig i en direkt språkkontakt med engelskan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Högemark, Lina. "Tvåspråkighet : En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9856.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING   Lina Högemark ”Jag bor på Spanien” En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien   “I live at Spain” A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain   Antal sidor: 47     Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet. Resultatet från observationerna ger en fingervisning om hur olikartad språkutvecklingen kan se ut hos två barn och pekar på att varje barn och varje situation är unik. Därför går det inte att återge en generell bild av hur tvåspråkighet ”ska” se ut. Komplexiteten med tvåspråkighet diskuteras. Nyckelord: kritisk period, kodväxling, övergeneralisering och anomi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Can, Nansi, and Juliana Simonsson. "Flerspråkighet med fokus på arbetsmetoder och material." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24227.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn. En slutsats är att majoriteten av lärarna anser att arbetsmetoder och material bör anpassas utifrån flerspråkiga barns förutsättningar och behov. Endast en lärare tycker att detta inte är nödvändigt då barn bör anpassa sig till den svenska skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Tingvall, Emelie. "Snacka svengelska : En undersökning om attityder till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-244332.

Full text
Abstract:
I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat. Resultatet visar att dialogversionen med endast svenskt tal värderades högre i samtliga påståenden samt fick inga övriga reaktioner från informanterna, till skillnad mot den engelskinfluerade versionen där många av informanterna angav att de reagerade på personens “svengelska” och versionen värderades lägre i alla påståenden. I denna uppsats presenteras resultatet av denna undersökning tillsammans med tidigare forskning kring attityder mot språkpåverkan och vad detta betyder för svenskan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Zmuda, Klaudia. "Flerspråkighetsutveckling i dagens skola –kvalitativ studie om lärarnas syn på flerspråkighet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-87343.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till elevernas flerspråkighet, samt om elevernas flerspråkighet utnyttjas i klassrumssammanhang. Syftet uppnås och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I studien deltar fyra kvinnliga och yrkesverksamma lärare som arbetar inom årskurs F-3. Lärarna berättar vilken syn de har på att eleverna använder sitt modersmål i undervisningssammanhang och även delvis i övriga klassrumssammanhang. Lärarna berättar även om de använder sig av några strategier för att främja elevernas flerspråkighetsutveckling. Vidare talar lärarna om hur eller om de använder elevernas flerspråkighet i klassrummet. Det insamlade empiriska materialet analyseras utifrån den tidigare framtagna forskningen. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har en generellt positiv inställning till elevernas flerspråkighet. Resultatet visade dock samtidigt att elevernas flerspråkighet inte används i klassrummet i en stor utsträckning. Det blev även väldigt synligt att resultatet och diskussionen blev motsägelsefull.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Arisoy, Fatma. "Att vara tvåspråkig : En studie av gymnasieelever med turkisk bakgrund och deras syn på att vara tvåspråkig." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3277.

Full text
Abstract:

The purpose of the thesis is to see how Turkish students understand their bilingualism. I have tried to explain bilingualism as a phenomenon and give an insight in national steering documents on the basis of different concepts used by researchers.

The method consists of qualitative interviews with standardized character. Five upper-secondary school students participated and independently discussed the answers.

The result from the interviews is the participators view on bilingualism. The answers were varying. I have got the answer of my question through the interviews and researches. The result is also connected to relevant theories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Dusabumuremyi, Anitha. "Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383451.

Full text
Abstract:
Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Selfors, Maria, and Linda Pettersson. "Engelsk konversation i klassrumsmiljö : hinder och utmaningar." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24986.

Full text
Abstract:
Den muntliga aspekten inom ämnet engelska har under lång tid diskuterats och granskats, i många fall framkommer att det bland annat är lärarens skicklighet och trygghet som påverkar elevers lärande. Lärarens aktiva deltagande och engagemang visar sig också ha stor betydelse. Något som påverkar lärares användning av ME1 kan vara att läraren känner ett behov av att växla från ME till L12 för att tillgodose elevernas förståelse och skapa trygghet. Det kan vara sådana anledningar som att ge instruktioner eller häva elevers ängslan att tala. Något som kan försvåra användandet av ME och därmed den muntliga aspekten visar sig vara styrdokumentens otydlighet och svårighet att tyda den. Internationellt sett kan olika praxis, utbildningssätt men också kulturella värderingar spela roll i hur stor användningen är av ME, och hur viktigt det upplevs vara att som lärare verkligen uttrycka sig muntligt på engelska. Denna översikt har som mål att beskriva vad som kännetecknar forskningen inom den muntliga aspekten i engelskämnet, dess hinder, utmaningar och hur det upplevs. Översikten ämnar utifrån resultatet visa exempel på och dra slutsatser till relevant forskning i framtiden inom området. I denna studie ingår vetenskapliga studier som möter vårt syfte vilka har hittats med hjälp av sökord och de urvalskriterier som är utvalda för denna översikt. Översiktens resultat visar en språklig problematik hos elever gällande den muntliga aspekten i ämnet engelska. Den problematiken blir tydlig i de åtta studier som ingår här. Olika orsaker till att den muntliga aspekten får stå tillbaka eller vara mer framträdande förklaras, identifieras och analyseras. Dessa funna aspekter avhandlas i en diskussion där kontentan blir att målspråksanvändning är mycket betydande, och i hur stor utsträckning den talas beror bland annat på lärares skicklighet, trygghet och engagemang. En markant upptäckt i denna översikt 1 målspråket engelska 2 modersmålär att beroende på vilken ålder eleverna/studenterna innehar används L23 i olika stor utsträckning. Föreliggande text både visar och beskriver detta. Trots att forskningen inom detta område är relativt utbrett och mycket forskning redan förekommer, finns ett fortsatt behov. Då i form av att säkerställa vad olika begrepp egentligen innebär, när och hur mycket den muntliga aspekten ska antas, där lärare och lärarstudenters övertygelser och erfarenheter undersöks ytterligare. 3 målspråk i allmänhet eller målspråk som inte avses vara
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Ciliz, Alexandra Izla. "Kodväxlingens roll : en studie om hur nyanlända elever använder sig av kodväxling i samarbete med varandra i svenskämnet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34051.

Full text
Abstract:
The aim is to study how two newly-arrived pupils in the subject of Swedish cooperate with each other through code-switching. The study is based on a qualitative method with three observations during classes in the subject of Swedish. The study showed me that newly arrived pupils use a lot of codeswitching when they are paired up with each other. In particular, this study found that they used code-switching when their vocabulary in Swedish did not suffice, as well as when they had problems with interpreting certain words. In most cases, the subjects show a preference for intrasentiell code-switching (switching within the sentence for a few words) over the intersentiell variety, although both occur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Avdic, Ademir, and Igor Babovic. "Flerspråkighet ur elevperspektiv : Sex flerspråkiga elevers syn på sin språkinlärning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14430.

Full text
Abstract:
Dagens Sverige är mycket mer mångkulturellt än för bara några decennier sedan. Flerspråkighet har blivit en stor del av samhället och även skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmål än svenska, samt använder sina språk dagligen beroende på vilken miljö de vistas i. Syftet med studien är att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och åsikter kring sin egen språkinlärning. Här belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillägnandet av ett språk. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod, närmare bestämt intervjufrågor. Sex elever i åldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga är flerspråkiga. Urvalet skedde slumpmässigt bland flerspråkiga elever i tre olika skolor i en kommun i mellersta Sverige. Råmaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det sociala samspelet vid språkinlärning visade sig vara av stor betydelse för eleverna. Eleverna sökte sig dock inte till vem som helst. Den/de individer som har störst kunskap om ett språk får rollen som kunskapsförmedlare. När det gällde modersmålet, så var det hemmet som var viktigast. Svenska däremot, betonade eleverna att de lärde sig i skolan och med jämnåriga kamrater. Flerspråkighet uppfattade eleverna vara övervägande positivt, samt gav konkreta exempel på när de kunde använda sin flerspråkighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Pettersson, Linda, and Maria Selfors. "Användning av ME i klassrumsmiljö i årskurs 4-6 : en kvalitativ studie om lärares uppfattningar och synsätt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25345.

Full text
Abstract:
Engelska språket är en stor del av elevers vardagliga liv idag och därmed existerar den inte endast inom skolans värld utan även på elevens fritid. Den tidigare forskningen visar på att användning av kodväxling är positivt för att förklara nya ord när det kommer till målspråk men att lärares attityd till målspråket påverkar i hur stor utsträckning det används. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar och synsätt kring det muntliga användandet av målspråket engelska (ME) i årskurs 4-6. Vidare har vi som syfte att ta reda på hur valet av att använda kodväxling ser ut hos lärarna, samt att undersöka hur en hög måluppfyllelse kan uppnås. Den teoretiska utgångspunkten som vår studie utgår ifrån är hermeneutiken och studien baseras på intervjuer av sju verksamma lärare i engelska. Resultatet visar att lärare kodväxlar i stor utsträckning på grund av elevers bristande förståelse, där instruktioner ges och vid hantering av klassrummet. Resultatet visar också att lärare tenderar att använda ME i hög utsträckning och att elevers trygghet att tala spelar roll i hur stor mängd ME läraren använder. Vidare visar resultatet att lärarna anser att kunskapskraven i ämnet engelska är relativt lågt satta och att lärarna innehar högre krav på eleverna. De anser också att eleverna har många olika kunskapsnivåer som också påverkar måluppfyllelsen. Två utmärkande faktorer som framkom är att det finns ett utpräglat “spelspråk” som elever använder sig av samt elever som inte har svenska som modersmål innehar tre språk att lära in. Resultatet visar att båda faktorerna kan vara både positiva och negativa för elevers måluppfyllelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Sjölund, Sofia. "Elevers attityd till sin flerspråkighet : En resurs eller ett hinder i skolmiljön?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164927.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur eleverna ser på sin flerspråkiga identitet och att se hur den mottas i skolan. Genom användandet av en kvalitativ ansats och det sociolingvistiska perspektivet som redskap har nio barn med annat modersmål än svenska på en flerspråkig skola i södra Sverige deltagit i gruppintervjuer för att få svara på frågor om deras flerspråkighet. Resultaten visar hur eleverna ser på sin flerspråkighet såväl i som utanför skolan och även hur barnen anser att de är hjälpta av sin flerspråkighet i skolmiljön. Diskussionen tar vid där resultatet slutar och tar upp aspekter som kan vara värda att tänka på för lärare som undervisar i ett flerspråkigt klassrum. Som vidare forskning lyfts exempel som att se hur lärarna arbetar med flerspråkiga barn och göra en studie på hur den svenska lärarutbildningen idag är utformad för att ta tillvara på det interkulturella samhället vi lever i.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Karlsson, Elsa. "Flerspråkiga elevers utveckling i matematik genom kommunikativ undervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32516.

Full text
Abstract:
Många elever i dagens samhälle är flerspråkiga och kommer till skolan med olika bakgrunder, vilket gör att många olika förväntningar och normer ska samspela. Det gör att lärare behöver kunskaper om hur undervisningen kan formas utefter detta. Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga elever på en skola i Malmö upplever kommunikativ undervisning samt vilka förutsättningar de ges av att använda båda språken som resurser i utvecklingen. Studien utgår från kvalitativa metoder i form av intervjuer med elva elever och två lärare på en skola. Anledningen till denna begränsning är för att kunna göra en djupare analys av eleverna i en årskurs och koppla detta till lärarnas intentioner med språkutvecklande undervisning i matematik. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med språk som främsta redskap samt ur ett sociopolitiskt perspektiv där olika maktpositioner kan uppstå beroende på hur väl eleverna behärskar det svenska språket. Många elever på skolan uttrycker att de helst uttalar sig på svenska, men att de först tänker på sitt modersmål i huvudet och sedan översätter det till svenska innan de uttrycker sig. Det visar på modersmålets betydelse och att det kan leda till vissa begränsningar i språkbruket. Båda lärarna indikerar att elever med andra bakgrunder kommer till skolan med olika föreställningar av undervisning i matematik. Vidare uttrycker lärarna att elever med andra modersmål än svenska uttalar sig mer begränsat. Lärarna är positiva till att eleverna använder två språk samtidigt i undervisningen genom kodväxling och transspråkande. Detta är däremot inget de arbetar aktivt med. Eleverna upplever att de hör fler språk samtidigt i klassrummen men att det är begränsat till de språk som är mest dominerande, svenska och arabiska. De elever som är ensamma om sitt modersmål växlar inte mellan språken och kan inte använda sig av sitt modersmål i undervisningen i samma utsträckning. Slutsatsen i studien är att lärare behöver låta alla elever få växla mellan svenska och elevens modersmål för att utvecklas i matematik och därmed dela gemensamma attityder, normer och värderingar i klassrummet.
Many pupils in today’s society are multilingual and come to school with different backgrounds, which means that a lot of different expectations and norms have to interact. This means that teachers need knowledges about how teaching can be formed accordingly. The aim of this study is to investigate how multilingual pupils at a school in Malmö experience communicative teaching in mathematics, and whether the pupils are given opportunities to use both languages in learning. The investigation method is qualitative, interviewing eleven pupils and two teachers at the school. The reason for this limitation is to enable deeper analysis of the pupils’ answers in one grade and to connect this to the teachers intentions for language developing teaching in mathematics. The study is based on a sociocultural perspektive with language as the main tool, and a sociopolitical perspective where power may arise depending on how well the pupils are able to express themselves in the Swedish language. Many of the pupils say that they prefer speaking Swedish over their mother tongues. However, the pupils tell that they are thinking in their mother tongue before translating it to Swedish, followed by uttering it. This displays the importance of the mother tongue and how it can lead to certain limitations in the language use. Both of the teachers indicate that pupils with other backgrounds come to school with different expectations about the education in mathematics. Furthermore, the teachers express that pupils with other mother tongues than Swedish experience themselves being more limited. The teachers are positive about pupils using two languages simultaneously in the teaching through code-switching and translanguaging. Despite this, none of these two teachears are working actively with it. The pupils express that they frequently hear many languages at the same time in the classroom, although, being limitied to the most dominant languages; Swedish and Arabic. Pupils with a non-shared mother tongue, do not switch between the mother tongue and Swedish. Hence, they cannot use their mother tongue in the classroom to the same extent. The conclusion is that teachers need to allow all pupils to switch between Swedish and their mother tongue to develop in mathematics and to share attitudes, norms and values in the classroom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Olson, Stephanie, and Jenni Ringborn. ""Hallå får jag bara säga en sak de är så här att jag är med i typ ett experiment ..." - Ungdomsspråk, identitet och genus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32919.

Full text
Abstract:
Syftet med vår undersökning har varit att få en inblick ungdomars vardagliga och ocensurerade språk. Vi har också velat se vilken roll språket har i identitetsprocessen samt hur ungdomar kodväxlar och kontextanpassar språket. Vår metod, som är relativt oprövad, har varit att låta fyra ungdomar spela in sig själva under en dag. Därefter har vi bearbetat materialet med hjälp av identitetsteorier och genusteorier för att se om några mönster och specifika strukturer framträder. Resultatet visade att ungdomars språk i allra högsta grad har en viktig funktion i identitetsskapandet, samt att ungdomar medvetet och strategiskt kontextanpassar språket. Vi har även sett olika tendenser i pojkar och flickors språk, så som att de använder sig av olika språkliga medel i en konversation. Slutsatser som går att dra är att vi som pedagoger måste bli bättre på att ta in och synliggöra deras språk i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Sarmamy, Susanne. "Effektivt lärande : En undersökning av flerspråkiga elevers språktillägnande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38852.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvecklande undervisning kan utformas och vilka faktorer i undervisningen som bidrar till effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i två klasser i årskurs tre på två olika skolor i Sverige. De metoder som används i denna studie är intervjuer och observationer av flerspråkiga elever och lärare.   Resultaten av denna studie visar bland annat att språkbad, kodväxling, flerspråkighet som resurs och samarbete mellan modersmåls- och klasslärare är faktorer som möjliggör effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Det har även synliggjorts vilken betydelsefull roll modersmålsundervisning har som är förlagd till skolan på ordinarie skoltid. Detta skapar en bättre organisation av modersmålsundervisningen som öppnar upp för samarbete mellan modersmåls- och klasslärarna. Det behövs även ökning av lärarnas kompetens för att kunna möta språklig och kulturell mångfald i klassrummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Hanstål, Amanda. "”Det är lite så, det är en balansgång hela tiden” : En kvalitativ studie kring svenska mellanstadielärares användning av kodväxling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72951.

Full text
Abstract:
This study investigates when and why teachers use code-switching as a method as well as teachers’ approach to the use of code-switching as a language strategy. I’ve seen that pupils in Swedish schools have a problem with oral communication and often use code-switching as a strategy. Earlier research has been done on the subject, but most has been done with observations of pupils or teachers. There is also a lack of research done in Swedish schools. It therefore felt necessary to carry out a study interviewing teachers about their approach to the strategy and how they use it. The informants of the study are five teachers who teach English in grades 4-6 in four Swedish schools. Interviews as a qualitative method were used to be able to answer the research questions. The results show that four of the informants use code-switching quite frequently. It shows five different reasons why they code-switch and that they mostly have a positive approach to the strategy, while they see the negative aspects and wish they could use the English language more in class. One of the informants has got a negative approach to the subject and only used codeswitching when necessary. The conclusion shows that all informants think that code-switching helps pupils that have a difficulty with the language of some sort.
Syftet med denna studie var att undersöka när och varför lärare använder kodväxling som metod och även lärares inställning till kodväxling som språkstrategi. Jag har sett att elever i svenska skolor har svårigheter med den muntliga kommunikationen och ofta använder kodväxling som strategi. Tidigare studier har utförts på ämnet men de flesta har varit observationer av elever och lärare. Det råder också brist på forskning utförd i Sverige. Därför kändes det nödvändigt att utföra en studie där lärare intervjuas kring deras inställning till och användande av strategin. Studien genomfördes på fem lärare som undervisar i engelska i årskurs 4–6 på fyra svenska skolor. Intervju som kvalitativ metod användes för att kunna svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar att fyra av informanterna använder kodväxling ofta. De visar fem olika anledningar till att de kodväxlar och att de mestadels har en positiv inställning till strategin, samtidigt som de ser negativa aspekter och önskar att de använde engelskan mer i undervisningen. En informant har en negativ inställning till strategin och använder den bara när det är nödvändigt. Slutsatsen visar att alla informanter tycker att kodväxling är bra när det kommer till elever som har någon svårighet med språket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Naoum, Elezabeth, and Olivia Sulaiman. "Vad är flerspråkighet? : En fallstudie från två skolor i Södertälje." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1254.

Full text
Abstract:

The purpose with this essay is to see if billingualism is understood within the litterature, in the society and among students and facultyteachers. We have read interresting theoris about billingualism and we brought this with us to the schools when we interviewed two principals in two seperate schools and when we performed an investigation, in a form of questionnaries, in one of the schools. They where made with teachers and students in ninth grade. We´ve divided the studie in three parts: the first part contains a theoretical background of what billingualism is. The second part is a presentation of the interviews and the answers from the students and the teachers. The third and final part is an analysis of the results that came from the interviews and the questionnaires. Our conclusions of this studie are that billingualism has a positive influence on the human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our studie showes that Sweden most definitly is a billingual and multicultural country.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Arvidson, Sophie, and Susanna Lesné. "Språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen inom engelsk- respektive franskundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14439.

Full text
Abstract:
BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.   SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.   METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.   RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Hildebrand, Monica. "Motiverande undervisning i franska på grundskolenivå med fokus på lärarrollen. : Hur arbetar franskläraren?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103155.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar. Alla lärare har visat sig engagerade att stötta elever som är i behov av stöd och har också visat på en vilja att tillgodose elevers intressen. Däremot, så har studien också visat, att vad gäller elevinflytande så har inte direktiv enligt Skolverket (2011) uppnåtts. Resultatet tyder på att elevinflytandet bör utvecklas till att inte enbart innefatta hur man arbetar utan också vad som ska ingå i undervisningen. Språket bör också ses i ett bredare perspektiv, socialt och kulturellt, och innefatta mer autentiska situationer utanför klassrummet för att motivera och stimulera elevers lärande och utveckla deras känsla för nyttan av ett nytt språk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Gholizadeh, Atefeh, and Mence Solevska. "Flerspråkighet : En börda eller en gåva?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19278.

Full text
Abstract:
Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen. Han berör inre och yttre faktorer som är av betydelse för barnets utveckling så som; språk, fantasi och kreativitet. För att tydliggöra hur grundskoleelever uppfattar sitt modersmål och modersmålsundervisningen har vi använt oss av två kvalitativa metoder; språkporträtt och intervju. Språkporträtt har varit betydelsfull i vår studie eftersom vi via denna metod kunnat öka elevernas medvetenhet och förståelse kring de språk som finns representerade inom dem. Intervju användes som ett komplement till språkporträttet. Urvalsgruppen bestod av tio elever i åldern nio till tio år som hade modersmålsundervisning. Vårt resultat visade att majoriteten av eleverna behärskade mellan två till fem olika språk. Elevernas inställning till modersmålet var till största del positiv men de hade en ganska negativ inställning till modersmålsundervisningen. En sak som vi uppmärksammade var att läraren hade en avgörande roll för deras uppfattning. Majoriteten av eleverna upplevde att det var deras föräldrar som ville att de skulle gå på modersmålsundervisning. Vi kunde i elevernas språkporträtt se att de två kroppsdelar som dominerade vid modersmålsplaceringen var hjärtat och huvudet. Detta kunde kategoriseras som affektiva och intellektuella kopplingar till modersmålet.
Uppsatsnivå: C
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Yekta, Negar, and Linda Rosenlind. "Femteklassares tillgång till skrift- och chattspråk." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30909.

Full text
Abstract:
Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne. Därefter fick eleverna delta i en chatt-dialog med oss för att vi skulle få tillgång till deras chatt-texter. Empirin i vår undersökning består därmed av tio återberättande skrivna texter och tio chatt-texter. Utifrån dessa 20 texter genomför vi sedan en textanalys utifrån specifika analysmallar. För att kunna göra en tillförlitlig analys av texterna användes bland annat kursplanen i svenska för skolans tidigare åldrar.Studien motiveras mot bakgrund av skolans styrdokument där elevers förmåga att arbeta med olika slags texter och förstå skillnader i språkanvändning ses som viktiga mål. Vår analys av elevernas texter indikerar att elevgruppen inte behärskar båda registren eller kan kodväxla mellan registren på ett medvetet plan. Endast en elev behärskade, sett utifrån våra analysmallar, båda registren och kunde på ett medvetet plan kodväxla mellan de samt hålla de isär. Vidare hade fem av tio elever tillgång till skriftspråket och fyra av tio elever tillgång till chattspråket. Värt att nämna är att det fanns två elever som varken behärskade skrift- eller chattspråket. Uppsatsen diskuterar slutligen resultatet och menar att det är viktigt att elever lär sig om olika språkliga genren och att skolan verkar för att elever kan använda olika slags språkregister och växla mellan registren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Andersson, Camilla, and Dalquist Matilda Nyberg. "Utmaningar som kan uppstå i ett flerspråkigt matematikklassrum : en studie om vilka utmaningar pedagoger kan möta i ett flerspråkigt matematikklassrum." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21622.

Full text
Abstract:
I Sverige idag talas det mer än 150 olika språk. Flerspråkigheten medför nya utmaningar och nyvunna insikter. Vi har därför valt att fördjupa oss i den språkliga kommunikationen i det matematiska klassrummet. Syftet med studien är att identifiera utmaningar som kan uppstå vid mötet av andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien utgår ifrån det sociokulturella- och sociopolitiska perspektivet. I undersökningen används en etnografisk studie samt en triangulering då intervjuer, observationer och ljudinspelningar utfördes. Huvudresultatet i studien är att utmaningar skapas kring det kommunikation då elever stöter på utmaningar kring det informella och formella matematikspråket samt att klassrumsnormer som inverkar på ett klassrum hämmar andraspråkselevers kommunikation i matematikundervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Zackrisson, Elin, and Moa Egertz. "”de tycker ja e mer en kulturell grej än en språklig sak” : En kvalitativ studie kring olika former av tvåspråkighet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33944.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Karlsson, Sofia. "Chattspråkets inverkan på ungdomars skriftspråk." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-784.

Full text
Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.

Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.

Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Kaatari, Petra, and Lina Ström. "Flerspråkighet och samspel : Förskollärares syn på integreringen av barn med svenska som andraspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160396.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om möjligheterna att arbeta med integrering av barn med svenska som andraspråk i verksamheten. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer, både enskilda- och par-intervjuer. Resultatet visar på att språket har en stor betydelse i integreringen av barn med svenska som andraspråk och många aktiviteter behöver struktureras annorlunda och anpassas för att skapa samhörighet. Arbetet ser även annorlunda ut beroende på antalet barn med svenska som andraspråk i gruppen. Förskollärarna anser sig ha bristande resurser i arbetet och det är en svårighet att få de barn som inte vill tala det svenska språket att bli integrerade i verksamheten. En av slutsatserna som kan dras i studien är att språket har stor betydelse för barn med svenska som andraspråks integrering i förskolan. Förskollärarna anser sig behöva mer resurser i arbetet än vad som finns idag med barn med svenska som andraspråk. Trots de svårigheter förskollärarna möter är de positivt inställda och ser fler möjligheter än svårigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography