Academic literature on the topic 'Kognitiv beteendeterapi'

<p>KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen. I studien har vi utgått från ett socialpedagogiskt perspektiv. Vi har gått igenom grunderna i KBT och även beskrivit hur metoden kan genomföras rent konkret på en avdelning. Genom att intervjua personal som arbetar med KBT har vi fått fram faktorer i metoden som de anser underlätta samt försvårar deras arbete. Gemensamt i samtliga intervjuer var att respondenterna hade lättare att utrycka faktorer som underlättar än de som försvårar deras arbete. Bland faktorer som underlättar nämns bl.a. struktur och ansvarsöverlämnande som skapar trygghet, motivation och arbetsglädje. Faktorer som anses försvåra deras arbete är bl.a. svårigheten att möta ett nytt tankesätt samt att alla i inte gör lika. Då vi anser att begreppen motivation, empati och professionellt förhållningssätt är viktiga komponenter i behandlingsarbetet har vi ställt svaren i intervjuerna i förhållande till dessa begrepp. Studien visar att KBT är bra i behandlingsarbete om den som utövar metoden besitter en empatisk förmåga, kan motivera eleven och ha ett professionellt förhållningssätt.</p>

Syftet med uppföljningsstudien var att undersöka deltagares upplevelser av verksamma/hindrande komponenter i behandlingen Hästunderstödd Kognitiv Beteendeterapi (HU-KBT) 12-18 månader efter avslutad behandling. Syftet var också att undersöka vad deltagarna upplever att de uppnått genom att delta i behandlingen HU-KBT. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Ett flertal komponenter i behandlingen beskrevs som hjälpsamma; gruppen, terapeuten, hästen, miljön och olika specifika psykoterapeutiska komponenter. Hindrande behandlingskomponenter som framkom var negativa aspekter av att behandlas i grupp samt för lite tid. Effekter av behandlingen som beskrevs av deltagarna var förbättrad ångesthanteringsförmåga, förhöjd energinivå, förbättrad gränssättningsförmåga, minskat behov av att ha kontroll och ta ansvar för andra, ökad självinsikt, en ökad medvetenhet om och förståelse för känslor och hur dessa kan hanteras samt en förbättrad arbetsförmåga. Övrigt som framkom i intervjuerna var att förväntningarna var blandade, att det kunde finnas övriga livsomständigheter som kan ha påverkat utfallet av behandlingen, att effekten av behandlingen ofta var fördröjd, att behandlingen upplevdes som effektiv, att det förekom olika sätt som användes för att förhindra återfall samt att det fanns önskemål om att få ta del av ytterligare behandling och att behandlingen ska rikta sig till fler grupper av människor och även kunna erbjudas i förebyggande syfte. Resultaten ser lovande ut men det behövs ytterligare forskning för att vidare undersöka behandlingens effektivitet och verksamma komponenter.<br>The purpose of the follow-up study was to examine the participants' experiences of active/inhibitory components in the treatment Equine Assisted Cognitive Behavioral Therapy (HU-KBT) 12-18 months after treatment completion. The purpose was also to investigate the participant´s self-perceptions of achievement by participating in the HU-KBT treatment. Semi-structured interviews were conducted with five participants. The interview material was analyzed using qualitative thematic analysis. Several components of the treatment were described as helpful; the group, the therapist, the horse, the environment and several specific psychotherapeutic components. Obstructive treatment components that emerged were negative aspects of being treated in group and shortage of time. Effects of the treatment described by the participants were improved anxiety management, increased energy levels, improved ability to set boundaries, reductions in need to control others or to take responsibility for them, increased self-awareness, increased awareness and understanding of emotions and how they can be managed and an improved ability to work. Other things that emerged in the interviews were expectations were mixed; other life circumstances may have affected the outcome of the treatment; the effect of the treatment was often delayed; the treatment was perceived as effective; various ways were used to prevent relapse; there was a desire to gain access to further treatment and that the treatment should be aimed at more groups of people and also be offered for preventive purposes. The results look promising, but further research is needed to further investigate the efficacy and the operating components of the treatment.

<p><p>Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi i</p><p>självhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker även</p><p>sambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektive</p><p>undvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades via</p><p>specialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingen</p><p>behandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanlig</p><p>behandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.</p><p>Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,</p><p>katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visar</p><p>att katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande i</p><p>form av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.</p><p>Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera då</p><p>deltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.</p><p>Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydliga</p><p>förändringar mellan för- och eftermätning. Resultaten diskuteras med</p><p>avseende på vidmakthållandefaktorer av förlossningsrädsla och</p><p>svårigheter i behandlingen av förlossningsrädsla.</p></p><p> </p>

Den här fallstudien fokuserar på fyra personer som får hjälp av socialtjänsten och som upplever att de har psykisk ohälsa. Terapisessionerna varierade, beroende på problematik, mellan 12-16 gånger och terapeuten, Anna Sonrei, har fått medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. Frågeställningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt självskattningsformulären Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mår samt om patienterna upplever att terapin har någon påverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fått en personlig kontakt med terapeuten, att de fått klarhet i sina problem och kan förstå sig själva bättre. Självskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbättring hos alla patienter och de tror även att terapin har en påverkan i deras liv framöver. Analys av vad alliansen bidrar till i terapiarbetet samt dokumenterad effekt KBT har på ångest och depression.

Det projekt som redogörs i denna rapport var en del av ett samarbete mellan Psykologpartners och Linköpings Universitet. Projektet innefattade att genomföra en genreanalys på fyra olika KBT-behandlingssidor. Dessa var olika typer av depressionsbehandlingar på hemsidorna KBTonline, 1177, Iterapi och Livanda. Syftet med projektet var att ta fram förslag för att underlätta framtida utveckling av designen på internetbaserade KBT-behandlingssidor. För att undersöka hemsidorna användes metoden genreanalys för interaktionsdesign där först och främst målen med analysen identifierades och definierades. Därefter undersöktes produktens form, innehåll och syfte för att sedan extrahera likheter och skillnader mellan hemsidorna utifrån dessa tre element. De sista stegen var att samla ihop data som extraherats av undersökningen och presentera det för att till sist dra slutsatser utifrån det. De resultat som extraherades av denna analys var hur hemsidorna såg ut samt hur de var strukturerade, hur alla övningar var uppbyggda samt vad de innehöll, vad för olika medietyper de använde och till sist hur väl mobilanpassade de var. Bland annat var de förslag som togs fram att ha någon slags funktion som hjälper användaren att veta var i behandlingen hen är, att variera ifyllningsmöjligheterna och att ändra vissa övningar för att anpassas till mobilens storlek.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen. Resultatet byggde på tio kvantitativa artiklar. Svaga bevis fanns för ett samband mellan tinnitus och ångest, depression och sömnbesvär. Vad beträffar kognitiva besvär så visade resultatet att det fanns belägg för att tinnitus påverkar uppmärksamheten när den riktas åt flera håll. Kognitiv beteendeterapi hade effekt på tinnitus på så sätt att behandlingen reducerade besvär relaterade till tinnitus. Effekten av behandlingen analyserades med Lazarus copingstrategi som teoretisk referensram. Förslag på rekommendationer till implementering i vården är att då sjuksköterskan möter en patient med tinnitus bör sjuksköterskan förhöra sig om eventuella besvär, och vid behov rekommendera kognitiv beteendeterapi.<br>One-tenth of the Swedish population is affected by tinnitus so chances are that Swedish nurses will meet individuals affected by this phenomenon in their daily work. The aim of this study was to increase understanding concerning tinnitus in general nurses and nursing students, with two specific questions. The first one was what evidence there is that a relation between tinnitus and depression, anxiety, cognitions disorders and sleep disorders exists. The second question concerned how cognitive behavioral therapy has an effect on tinnitus-related complaints. The method for the systematic literature review was the seven steps of Goodman modified by Willman et al (2006), and a modified protocol by Carlsson & Eiman (2003) was used to assess the quality of the articles found in the literature search. The result is based on ten quantitative articles. There was weak evidence for a relationship between tinnitus and anxiety, depression and sleep disorders. As for cognition disorders, the results showed that there was support for tinnitus affecting attention when it is directed in several directions. The way that cognitive behavioral therapy was effective on tinnitus was that the treatment reduced complaints related to tinnitus. The effect of the treatment was analyzed with the coping-strategy of Lazarus as a theoretic frame. Suggestions for recommendations to the implementation of care is that when the nurse meets a patient with tinnitus should the nurse inquire about any inconvenience, and if there is a need recommend cognitive behavioral therapy.

<p>Det övergripande målet med Kognitiv beteendeterapi (KBT) är att hjälpa individer att ändra de tankemönster som leder till psykisk ohälsa. KBT används som behandlingsmetod vid till exempel depression, ångest, stressrelaterade problem, paniksyndrom och sömnstörningar. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu, att lära individen att uppfatta sin värld mer positiv och handla mer positivt. Syftet: Genom denna  studie vill vi ta del av individers upplevelser av just denna terapiinriktning KBT.</p><p>Metod: Vi har arbetat utifrån den kvalitativa metoden, med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tre personer som alla har genomgått/genomgår KBT. Det slutliga materialet av intervjuerna sammanställde vi utifrån en tematiserad innehållsanalys för att kunna tillämpa individers talande berättelser till skrivna ord.</p><p>Resultat: Resultatet visar att KBT kan förändra det kaotiska livet och den psykiska ohälsan som våra respondenter drabbats av, till att få en fungerande vardag. Upplevelsen att klara av något som tidigare har känts helt omöjligt enligt våra respondenter, har lett till livslust med bättre självförtroende och insikt på deras tankemönster som de behärskar till det bättre.</p>