To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kognitiv interaktionsdesign.
Dissertations / Theses on the topic 'Kognitiv interaktionsdesign'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kognitiv interaktionsdesign.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Rodin, Helena. "Relationen mellan kognitiva könsskillnader och kognitiv stil." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-765.
Full textAbstract:
<p>Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.</p>
2
Ihs, Håkansson Ellinor. "Genreanalys på internetbaserad kognitiv beteendeterapi-behandling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139117.
Full textAbstract:
Det projekt som redogörs i denna rapport var en del av ett samarbete mellan Psykologpartners och Linköpings Universitet. Projektet innefattade att genomföra en genreanalys på fyra olika KBT-behandlingssidor. Dessa var olika typer av depressionsbehandlingar på hemsidorna KBTonline, 1177, Iterapi och Livanda. Syftet med projektet var att ta fram förslag för att underlätta framtida utveckling av designen på internetbaserade KBT-behandlingssidor. För att undersöka hemsidorna användes metoden genreanalys för interaktionsdesign där först och främst målen med analysen identifierades och definierades. Därefter undersöktes produktens form, innehåll och syfte för att sedan extrahera likheter och skillnader mellan hemsidorna utifrån dessa tre element. De sista stegen var att samla ihop data som extraherats av undersökningen och presentera det för att till sist dra slutsatser utifrån det. De resultat som extraherades av denna analys var hur hemsidorna såg ut samt hur de var strukturerade, hur alla övningar var uppbyggda samt vad de innehöll, vad för olika medietyper de använde och till sist hur väl mobilanpassade de var. Bland annat var de förslag som togs fram att ha någon slags funktion som hjälper användaren att veta var i behandlingen hen är, att variera ifyllningsmöjligheterna och att ändra vissa övningar för att anpassas till mobilens storlek.
3
Karlsson, David. "Kognitiv Belastning och Visuell Sökning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-70067.
Full textAbstract:
I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.
4
Bergström, Johan, and Ivan Berg. "Mobilapplikationsutveckling för människor med kognitiv funktionsnedsättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226776.
Full textAbstract:
Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.
5
Sjögren, Petronella, and Astrid Holmberg. "Digitala spel som läroverktyg : En kognitiv arbetsanalys." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för visuell information och interaktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451361.
Full textAbstract:
This qualitative study aims to evaluate digital games as a learning tool, by reviewing the experiences of a number of teachers. The thesis investigates what aspects of digital games create prospects for learning, and what concepts need further improvement. Thus, the study distinguishes the effects of different approaches to game development, to benefit the actual end-users of the gaming systems: students as well as teachers. In a broader perspective, the results of the thesis illuminate a fraction of the digitalization process in the Swedish school system. Using a semi-structured interview methodology, interviewee responses from eight teachers working with children aged 7-12, were filtered through a modified version of Vicente’s (1999) theoretical framework Cognitive Work Analysis. Using the framework, some aspects within the games that the interviewees used were identified as normative, encapsulating unnecessary challenges for teachers. Such games were found to be limited, as well as limiting in its use, and tended to put emphasis on the more playful elements of the game sessions, rather than on learning. Other aspects were identified as descriptive, meaning they were based on current work practices, but failed to utilize the full, unexplored potential within the learning setting of the game. Both the normative and descriptive aspects of games were found to a higher extent in the category of educational games, rather than in serious games. In the game concepts where the more desirable formative approach could be identified, the aspects in question were inserted into a work domain analysis matrix, to decompose the cognitive main goals into smaller fractions and game components. Conclusions made from the analysis included the importance of AI and data collection, as well as the ability for teachers to adapt the games to their needs. Moreover, formatively developed digital games seem to contribute to a way of teaching that meets more individual needs. The cognitive work analysis proved to be a fitting tool when evaluating digital games used for learning. Modifications made to the framework included the delimitation to, and addition of cognitive values to, the work domain, as well as the exclusion of the last level of the workdomain matrix.
6
Molinder, Emelie. "Användarupplevelse av ett kognitivt hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107945.
Full textAbstract:
Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer. Användare upplever att hjälpmedlet är enkelt att använda och att det hjälper dem planera sin tid. Premium Comai skapar trygghet.<br>People with cognitive impairments belong to one of the largest groups of disabled persons. Premium Comai is a tool to help people with cognitive impairments to become more independent in their daily lives. These peoples have particular difficulties with the executive functions such as remembering things or to perceive the time an activity will take. This study examines how the use of a digital calendar that is accessible for people with cognitive impairments, how users perceive the means, if they feel it helps them manage their time and to remember. To examine this, users of Premium Comai were interviewed, using semi-structured interviews. Users perceive that the device is easy to use and it helps them to plan their time. Premium Comai makes users feel safe.
7
Lidholm, Lena. "Barns mentala bilder : minneshjälp?" Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-581.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer. De 8-åriga barnen mindes signifikant fler detaljer än de 5-åriga barnen. Det uppvisades inte några signifikanta skillnader mellan hågkomst med hjälp av mentala bilder eller verbala satser. Det fanns heller inte någon signifikant interaktion mellen ålder och intervjuteknik.</p>
8
Lindvall, Sofia. "En Kognitiv Profil av Äldre och Minnande : En Kombination av ett Standardiserat mått, Observationer och Självskattning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94576.
Full textAbstract:
Forskning i laboratoriemiljö har visat att ökad ålder medför kognitiva nedsättningar vilket bland annat gäller för episodiskt minne. Däremot visar annan forskning att konsekvenserna för äldre i deras vardagsliv inte är så stora trots ökade kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka äldres hantering av minnessituationer i vardagslivet i relation till ett standardiserat mått för episodiskt minnesförmåga samt självskattning. Studien består av intervju- och observationsorienterade tillfällen om handling och matlagning, ett episodiskt minnestest, samt utförande av ett självskattningsformulär gällande användning av minneskompensatoriska strategier. Analysen pekade på fyra slutsatser som behöver framtida validering. Dessa är: (1) för att svaren på självskattningsformuläret ska skildra hur de kompensatoriska strategierna används i verkligheten måste individerna först medvetandegöras om vilka strategier de använder sig av; (2) i vilken utsträckning en individ planerar inför en aktivitet påverkar hur aktiviteten formas och således även minnesaktiviteten; (3) att planera och att hålla sig till sin planering är kognitivt belastande, vilket gör så att individer som är högpresterande med avseende på minnesförmåga har lättare för att planera en aktivitet samt hålla sig till planen och (4) att nedsättning i minnesförmåga medför en mer problemorienterad hantering av minnessituationerna.
9
Lutzhöft, Margareta. "ACTA : Utvärdering av tabell över kognitiva krav (CDT)." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-379.
Full textAbstract:
<p>För att utvärdera en metod för tillämpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anställda på Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA består av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA är en metod som kan användas i tillämpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvärdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket är tabeller över kognitiva krav sammanställda av datamängden insamlad i intervjuerna. Utvärderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanställa en CDT med högt innehåll av kognitiva poster. Tabellerna har vidare presenterats för ett flertal personer engagerade i systemdesign eller forskning i beslutsfattande. Resultaten visar att praktiker kan sammanställa en CDT med hög andel kognitivt innehåll och att tabellen upplevs vara användbar både inom systemdesign och forskning. Dessutom presenteras förslag på hur ACTA kan anpassas för att stödja systemdesign.</p>
10
Nylander, Evelina. "Kritisk granskning av olika metoder för att mäta kognitiv belastning inom navigationssystem och bilkörning." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-763.
Full textAbstract:
<p>Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.</p>
11
Karlsson, Caroline. "SimAnalyzer: Implementation av ett verktyg för analys av registrerad data från flygsimulator." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119373.
Full textAbstract:
Detta arbete har som utgångspunkt att specificera, implementera och utvärdera ett verktyg som har som syfte att ta fram resultat från frågeställningar mot registrerade data från flygplanssimulator. Detta görs genom framtagning av kravspecifikation och en iterativ programutvecklingsmetod. Ett utvärderingstest i simulator utfördes för att samla data som sedan analyserades med verktyget. Detta för att undersöka om det går att hitta tillfällen där hög kognitiv belastning upplevdes.
12
Eiriksson, Finnur. "Är fontförbättringsteknikers effekt beroende av läsförmåga?" Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-840.
Full textAbstract:
<p>Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet. Undersökningen syftar till att ta reda på om denna fontförbättringsteknik gagnar individer med olika utvecklad läsförmåga i samma utsträckning. Misstanke till detta bygger på tidigare forskning som har visat att kognitiv förmåga och läsbeteende ändras då individer utvecklar en läsförmåga. En undersökning med en komplex inomgruppsuppläggning (2x3) genomfördes där barn i olika åldrar (8 år, 12 år och 15 år) läste text från bildskärm med och utan fontförbättringstekniken ClearType. Resultaten visar att effekten av ClearType inte var statistiskt signifikant, men dock förekommer en tendens till en ökad läshastighet hos äldre åldersgrupper vid tillämpning av ClearType.</p>
13
Susi, Tarja. "ACTA : Utvärdering av dess tillämpning i praktiken." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-383.
Full textAbstract:
<p>Denna rapport redogör för en utvärdering av praktisk tillämpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA består av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden är speciellt utvecklad för att kunna användas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden är tänkt att utgöra ett verktyg med vars hjälp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan använda informationen som underlag för exempelvis systemdesign. I utvärderingen deltog civilingenjörer som intervjuledare, och de intervjuade experterna var stridsflygförare från Saab och FMV. Personer med mycket stor domänkunskap validerade informationen som framkom genom ACTA:s tillämpning, med avseende på i vilken grad innehållet kan betraktas som expertkunskap. Studien visar att metoden i stort fungerar som den är tänkt, d.v.s att den kan tillämpas av praktiker för att ta fram expertkunskap</p>
14
Dahlberg, Malin. "Individanpassad utbildning." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-369.
Full textAbstract:
<p>Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.</p><p>Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.</p><p>Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.</p><p>Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.</p><p>För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.</p><p>Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.</p>
15
Karlsson, Tobias. "Visuell framställningseffekt inom digital tv-miljö." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138728.
Full textAbstract:
Abstract För interaktiv tv-reklam är det viktigt att undvika störande intryck samtidigt som man önskar att få användaren engagerad. För detta ändamål undersöktes den visuella framställningseffekten, som enligt Elder och Krishna (2012) leder till ökat engagemang för den produkt som presenteras, vilket leder till ökade köpintentioner. Specifikt undersöktes om den visuella framställningseffekten leder till en ökad mental simulering och om detta påverkar köpintentioner och attityd. Studien undersökte även om handanvändande påverkade mental simulering i samband med den visuella framställningseffekten. Studien var en inomgruppsdesign med 29 deltagare och analysen utfördes med en Two-Way Repeated Measures ANOVA. Med signifikans p<0.01 styrktes hypotesen att den visuella framställningseffekten för bilder i ett interaktivt tv-gränssnitt påverkar mental simulering och därmed kan påverka engagemang hos användare. Övriga hypoteser förkastades. Studien indikerar att den visuella framställningen av reklam bör utformas så att den bjuder in användaren och därmed får den mer engagerad. Detta kunde dock inte kopplas med ökade köpintentioner.
16
Widman, Börjesson Sara. "Taluppfattning i ofördelaktiga förhållanden : Hur påverkar kognitiv förmåga perceptionen av enstaviga ord i brus bestående av talande röster?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108950.
Full textAbstract:
Inom disciplinen kognitiv hörselvetenskap tillämpas en integrerad ansats där taluppfattning beskrivs ur både ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien undersökte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-stöd och vad de kognitiva förmågorna uppmärksamhet, minne och inhiberingsförmåga hade för inverkan. Taluppfattningsförmåga utvärderades med hjälp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest där enstaviga ord presenterades i en ofördelaktig miljö bestående av röster som talande i mun på varandra. I deltest 1 presenterades ord i uppåtgående förhållande till rösterna utan kognitivt stöd, i deltest 2 presenterades ord i nedåtgående förhållande till rösterna med kognitivt stöd och i deltest 3 presenterades ord i uppåtgående förhållande till rösterna med kognitivt stöd. Detta resulterade i identifiering av tre tröskelnivåer för taluppfattning. Kognitiva förmågor utvärderades med hjälp av Reading span test, Size Comparison span task (SIC-span) och Paced Auditory Serial-Addition Test (PASAT). Envägs variansanalys av taluppfattningstesten visade på signifikanta skillnader mellan alla tre testen. I test 2 identifierades lägst tröskelvärde, därefter test 3 och slutligen test 1. Korrelationsanalys visade på icke signifikanta samband mellan de tre SIN-testen. Av de kognitiva förmågorna och SIN- testen visade endast PASAT A på ett signifikant samband med SIN-test 2. Analys av de kognitiva förmågorna och differenserna mellan SIN-testen gav inga signifikanta samband. Slutligen vid analys av de kognitiva förmågorna hade PASAT A och PASAT B ett starkt positivt samband medan PASAT B och Reading span test hade ett starkt negativt samband. Resultaten i studien talade för att top-down-stöd ger bättre taluppfattningsförmåga och att uppmärksamhetskapacitet är en förmåga som har en signifikant inverkan på taluppfattning i nedåtgående förhållande till ett brus av röster.
17
Fredriksson, Nell. "Perception av social styrka inom datormedierad kommunikation : Går det att skapa en rättvis bild av någon utifrån ett e-postmeddelande." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-688.
Full textAbstract:
<p>Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.</p>
18
Jastrzebska, Ilona, and Ilona Hogeman. "Användbarhet i fokus : Utveckling av app-underlag utifrån standarden EN 1005-4 och användarnas behov." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-142679.
Full textAbstract:
Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar. Ett hjälpmedel som kan användas för bedömning av arbetsplatsens risker och förebyggande av dessa är olika typer av standarder som innehåller gränsvärden och faktorer som ska uppfyllas för att arbetsplatsen ska få säga att de uppfyller standardens krav. En sådan är den harmoniserade europastandarden EN 1005-4: Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner. Problemet med att utföra bedömningar enligt denna standard idag är brist på tillgängliga, enkla metoder och utrustning för att genomföra mätningarna på ett effektivt och noggrant sätt. Syfte med studien var att, i en användarcentrerad process, ta fram och utvärdera ett applikationsunderlag till en iPhone-applikation för mätning och bedömning av arbetsställningar och arbetsrörelser. Underlaget skulle bestå av funktioner och informationsstruktur med tillhörande gränssnittslayout för varje steg i strukturen. Funktionerna skulle utformas utifrån användarnas önskemål och behov, standarden EN 1005-4 och iPhones tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen och gränssnittslayouten skulle designas med hänsyn till människans kognitiva förutsättningar, vedertagna interaktionsdesignprinciper och Apples designriktlinjer. Syftet uppfylldes genom studerande av användarnas behov och önskemål med hjälp av intervjuer. Utifrån detta togs funktioner till applikationsunderlaget fram. Funktionerna analyserades i funktionsanalyser utifrån användaren, standarden EN 1005-4 samt iPhonens tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen byggdes genom framtagning av fiktiva scenarier som baserades på kontexter utifrån intervjuerna och EN 1005-4. Utifrån dessa scenarier förutsågs möjliga fysiska och kognitiva utmaningar vid interaktion med applikationsunderlaget, och en lo-fi pappersprototyp utvecklades. Målet vid sammanställandet av prototypen var att användarna skulle göra så få felhandlingar som möjligt vid lösande av uppgifter i prototypen. Slutligen gjordes användartester för att utvärdera prototypens användbarvänlighet och undersöka brister i prototypen som ledde till felhandlingar. Genom att besvara studiens frågeställningar har författarna kunnat identifiera ett flertal funktioner samt kunnat ta fram och användbarhetstesta förslag på en gränssnittsdesign och informationsstruktur för fem olika scenarier.
19
Palm, Christopher. "Intuitiva Gränssnitt : Horisontell och vertikal feedback för drift i helikopter - Utvärdering av visuell och taktila displayer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108114.
Full textAbstract:
Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefär 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat då sand virvlar upp och försämrar pilotens sikt utifrån helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och således kan hamna i plötsligt drift. Därför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning på problemen som uppstår vid brownout. Syftet med föreliggande studie är främst att undersöka om deltagares användning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift än vid användning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift. Samtliga displayer gav feedback för horisontell och vertikal drift och utvärderades med hjälp av FOIs egna helikoptersimulator. 12 personer med tidigare erfarenhet av helikoptersimulator deltog i studien. Deltagarna hade som uppgift att undvika drift genom att hovra på en höjd av 8000 fot under 120 sekunder per display, med totalt fyra olika displayer. Prestationsmåtten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan displayerna. Trots detta kan resultatet ses som positivt då det visar att taktil display som feedback för drift fungerar lika bra som en visuell display. Resultatet från de subjektiva skattningsmåtten visade däremot att den komplexa taktila displayen skattades signifikant sämre än den visuella displayen. Detta eftersom komplexiteten antagligen var så hög att displayen inte kunde användas på ett effektivt och intuitivt sätt. Slutligen skattades den visuella displayen och den rinnande taktila displayen generellt som de lättaste displayerna vid användning som feedback för drift.
20
Englund, Madeleine, and Sarah Lorenzo. "Investigating How Design of a Mobile Application Affects Cognitive Load : UI Development of a Mobile Application for the Volvo Group IT." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183984.
Full textAbstract:
Nowadays when most people are used to smartphones the Volvo Group IT would like to look into the use of mobile devices in the production and design an application which can be used in the painting process at the Umeå plant. When learning a new system, whether it is on a computer or a mobile platform, it is crucial for the users’ performance to develop the system in accordance with their needs and wishes. One factor that can affect the performance negatively is if the users experience a high amount of cognitive load while using the system. This paper, therefore, investigates which design choices in a mobile application minimise cognitive load. The study is a single-case study where five different interview sessions and one test to measure cognitive load have been conducted. The sample size in the cognitive load test consisted of 7 participants, where 2 of them were women and the rest were men. The participants were instructed to perform seven different tasks on the prototype while their response times were measured. After each completed task the participants had to answer a mental effort rating. When all tasks had been performed, the participants was asked to rate the difficulty of each task. Each test was recorded using Microsoft Teams and qualitatively analysed. The results showed that three types of design choices used led to a low amount of cognitive load; (1) the use of the right type of icons, (2) the use of colour contrast and edges and (3) preservations of the users’ familiar and prior work experiences.<br>Numera när de flesta är vana vid smartphones vill Volvo Group-koncernens IT-avdelning undersöka användningen av mobila enheter i produktion och utforma en applikation som kan användas i måleriprocessen vid fabriken i Umeå. När man lär sig ett nytt system, oavsett om det finns på en dator eller en mobil plattform, är det avgörande för användarnas prestation att utveckla systemet i enlighet med deras behov och önskemål. En faktor som kan leda till försämrad prestation är om användarna upplever en hög kognitiv belastning vid användandet av systemet. Den här uppsatsen undersöker därför vilka designval i en mobilapplikation som kan leda till minskad kognitiv belastning. Studien är en enfallsstudie där fem olika intervju-sessioner och ett test för att mäta kognitiv belastning har genomförts. Urvalet av deltagare i testet för att mäta kognitiv belastning bestod av 7 deltagare, varav 2 var kvinnor och resterande män. Deltagarna instruerades att utföra sju olika uppgifter på prototypen medan deras responstider mättes. Efter varje slutförd uppgift skulle deltagarna svara på en enkät som mätte mental ansträngning. När alla uppgifter var utförda skulle de svara på en enkät som undersökte den upplevda svårighetsgraden av varje uppgift. Alla testningar spelades in med hjälp av Microsoft Teams och analyserades kvalitativt. Resultaten visade att tre typer av designval som användes ledde till en låg nivå av kognitiv belastning; (1) användning av rätt typ av ikoner, (2) användning av färgkontrast och kanter och (3) bevarande av användarnas bekanta och tidigare arbetsupplevelser.
21
Söderlund, Valencia Lorens. "PARAMETRISERAD DESIGN APPLICERAD PÅ EN MOTORSÅGSKEDJA." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Maskinteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21317.
Full textAbstract:
The main objective of this thesis was to develop appropriate strategies and find factors that affect the usability of parameterized designs. This was accomplished by investigate the user-interface and how it is designed to meet the user's information needs. The thesis also embraces the basic theories in terms of investigation, cognitive design principles and human behavior patterns in the interaction with the machine. The approach has led to an explorative investigation in this subject area. The thesis also had the purpose to achieve more efficient ways for development of motor chainsaws at Husqvarna AB's department Global Cutting Equipment. That can be achieved through reduce costs of development per sold unit. To reduce cost depends to what extend the program is helping the user to achieve goals during the design execution. The thesis also includes an investigation of the factors that affect the design of such a program. To explore appropriate strategies was a theoretical design process implemented in the study. From the perspective of technology has the author utilized knowledge in engineering design and programming. The program approach utilized was Visual Basic languish in Visual Studio enviroment for the user-interface and a Catia V5 CAD-platform for the chainsaw design. The result is a program which could use reconfigured parameters as needed to create customized designs correctly and effectively. This thesis has also resulted in appropriate principles for the design of a user-friendly interface that were up for the task to be a supporting tool through the execution. It has also been established appropriate tools and methods for analysis and optimization of the program. The author feels that the results of methods and principles in this study were of high reliability and can therefore be applied to other projects, even if the results only are valid for this specific case.<br>Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att utveckla lämpliga strategier och finna faktorer vilka påverkar användarvänligheten för en parametriserad design. Detta åstadkomms genom att undersöka hur användarformulärets gränssnitt ska utformas för att möta användarens informationsbehov. Examensarbetet omfattar även grundteorier vad gäller undersökningsmetoder, kognitiva designprinciper och människans beteendemönster i interaktion med maskin. Tillvägagångsättet har inneburit en explorativ undersökning i detta ämnesområdet. Examensarbetet har även haft syftet att åstadkomma effektivare utvecklingsprocess av motorsågskedjor för Husqvarna AB’s avdelning Global Cutting Equipment. Detta kan åstadkommas genom minskade kostnader i utveckling per såld enhet. Att reducera kostnader påverkas av vilken omfattning programmet hjälper användaren att uppnå mål under exekveringen. Examensarbetet inkluderar även en undersökning av faktorer vilka påverkar designen i ett sådant program. För att undersöka lämpliga strategier i genomförandet har en teoretisk designprocess använts. Ur tekniskt perspektiv har författaren även använt kunskaper inom konstruktionsdesign och programmering. De använda programmen i genomförandet har varit Visual Basic språk i Visual Studio miljö för användarformuläret och en CAD-plattform i Catia V5 för kedjekonstruktionen. Resultat är ett program vilken skulle kunna omkonstruera designen korrekt och effektivt med parametrar efter behov. Arbetet har även resulterat i lämpliga principer för designen av ett användarvänligt gränssnitt vilken kan klara uppgiften att vara ett hjälpande verktyg under exekveringen. Det har även fastställts en del lämpliga verktyg eller metoder för analys och optimering av programmet. Författaren upplever även att resultaten av metoder och principer i denna studie, var av hög reliabilitet och kan därför appliceras på andra projekt, även om resultaten bara är giltiga för denna specifika studie.
22
Bergdahl, Jenny. "Användarens önskade upplevelse vid behandling av social fobi med virtual reality." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15929.
Full textAbstract:
Social fobi är en ångeststörning som i stor utsträckning påverkar livet hos den som är diagnostiserad. Kärnan i social fobi ligger i rädslan att bli granskad och riskera att göra bort sig eller bli förlöjligad. Den behandlingsmetod som visats vara mest effektiv i behandling mot social fobi är kognitiv beteendeterapi (KBT). Det är en tidsbegränsad och nutidsorienterad psykoterapi där patienten lär sig både kognitiva och beteenderelaterade färdigheter som behövs för att denne adaptivt ska kunna fungera i både inter- och intrapersonella världar. I takt med att teknologin utvecklas blir det möjligt att flytta terapin till en virtuell miljö, där patienten kan exponeras för de stimuli som de anser vara ångestframkallande. Denna behandingsform kallas för Virtual Reality Exposure Therapy (VRET) och tar terorier inom KBT och förflyttar dem till en miljö i virtual reality. User experience-mål beskriver den önskade upplevelsen hos användaren när denne interagerar med interaktiva system. UX-mål delas upp i pragmatiska och hedoniska aspekter. Resultatet av studien blev två pragmatiska och två hedoniska UX-mål som beskriver den önskade upplevelsen hos användaren när denne behandlas med VRET mot social fobi. De framtagna målen visar att känslor av kontroll, realism, belöningar och utmaningar är det som användarna anser vara de viktigaste aspekterna när en mjukvara för behandling av social fobi ska designas.
23
Baroutsi, Nicoletta. "Ambienta displayer i varuhandeln : Färgkategorisering i tidningssektionen ger en omedelbar vägledning utan ansträngning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80051.
Full textAbstract:
En ambient display är menad att fungera för användaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display är perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln där utbuden ständigt växer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att använda färg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istället för text när det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för användarens kognitiva processer, den är mer effektiv genom att den låter konsumenten använda det perifera seendet i sitt sökande. Tidningssektionen är en produkt användaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin är representerad, det är därför väldigt viktigt att inlärningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan färg och kategori, vilket har en extremt signifikant påverkan på inlärningsförmågan hos användaren. Studien utvärderar även vilka färg- och kategorikombinationer som är lämpliga för Tidsam, distributör av tidningar. 17 kategorier associeras med 17 olika färger där multipla källor används för att styrka resultatet. Resultatet presenteras i form av virtuella prototyper av kategoriskyltar för samtliga 17 kategorier.
24
Hörding, Olga. "A comparative study between user research in academia and user research in commercially driven companies." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för visuell information och interaktion, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-258406.
Full textAbstract:
The following degree project is written within the department of Information Technology at Uppsala University. The subject studied is the difference between academic user research and such user research performed by professionals at commercially driven companies. Academic’s and professional’s agendas, interests and approaches seem to differ and consequently a gap emerges. To perform a comparison between academically defined and practically defined user research a case study and a literature study were conducted. During the literature study three main academic approaches to perform user research were studied and summarized in a unified view. The case study was performed over 4 months at Spotify in the User Research team to gain insights into how user research is conducted in a commercially driven company. The degree project shows that academics and professionals can benefit from each other. For example, academics can integrate various mix methods to better understand design and concepts and base assumptions on more reliable data. Professionals can benefit from academics by adapting a similar systematic approach to perform user research and have a larger impact on the development.
25
Annerhult, Adam. "Distribuerad kognition i cockpit Nu och Då." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110128.
Full textAbstract:
Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ”How a cockpit remember its speed”, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits. Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning. För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter. Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare. Mycket har digitaliserats och man kan spekulera i att det ha minskat piloternas kognitiva belastning då de inte behöver utföra lika många handlingar som förr, medan andra saker är nästintill identiska med hur det såg tidigare.
26
Linus, Dennerlöv. "Distribuerad kognition som ramverk i tjänstedesignprocessen genom DiCoT." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-109480.
Full textAbstract:
I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillämpats i ett tjänstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas på ett universitet. Uppsatsen består av tillämpningen av DiCoT i projektet, där datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda intressenter. Detta resulterade i en nulägesanalys av tjänstens utformning. Utifrån visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag på hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten återkopplades med intressenter ur projektgruppen. Resultaten från återkopplingen visade att DiCoT fungerar som ett visualiseringsverktyg för att kommunicera ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på en tjänst, men att fysiska rummet-modellen och informationsflödesmodellen kan sammanfogas för att skapa en mer holistisk bild av en tjänst.
27
Åkerberg, Carl-Johan. "Feedbackens inverkan på kognitiva processer." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-386.
Full textAbstract:
<p>Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor:</p><p>Hur påverkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?</p><p>Hur pass stor är visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?</p><p>De resultat som framkom tyder på att visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren.</p>
28
Karolin, Nissa. "Lärarnas föreställningar och attityder gentemot teknikintegrering i skolmiljön - En undersökning av fem kognitiva funktioner." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108881.
Full textAbstract:
En utmärkande egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor. Dessa fem funktioner var en larmfunktion, en vägledande funktion, en funktion som kan spara och presentera information, en distraherande funktion samt en påminnelsefunktion. Studien genomfördes med en internetbaserad enkät som skickades ut till 416 lärare på grundskole- och gymnasienivå i de tre kommunerna Linköping, Mjölby och Borlänge. Det slutliga deltagarantalet var 39 lärare som besvarade hela enkäten. Enkäten innehöll både slutna frågor med förvalda svarsalternativ, samt öppna frågor som lärarna besvarade fritt. Det insamlade materialet analyserades sedan med en statistisk analys av de slutna frågorna och med en tematisk analys av de öppna frågorna. Resultatet visade att lärarna uppskattade en funktion som kan spara och presentera information som den funktion som vore mest förmånligt för elevernas lärande. Det var även den funktion som flest lärare kunde tänka sig att rekommendera till någon av sina elever. Påminnelsefunktionen och den vägledande funktionen var de två funktioner som uppskattades som mest förmånliga för såväl relationerna mellan eleverna, samt för lärarnas relationer till eleverna. Alarmfunktionen var däremot den funktion som uppskattades som minst förmånlig för alla dessa tre aspekter. Studiens resultat kan fungera som vägledning för utvecklare av tekniska kognitiva stödfunktioner som används i pedagogiska ändamål. Genom att studera varför lärarna accepterar eller avvisar olika former av teknologi i klassrummet så kan man få fram vilka faktorer som är avgörande för en framgångsrik teknikintegration i undervisningen. Man kan även påvisa vilka mönster som finns vid användandet av teknik i undervisningen, som till exempel under vilka förhållanden som lärare anser att tekniken ger mest fördelar och på vilket sätt de anser att tekniken förändrar lärandemiljön och relationerna i skolan. <img src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/images/cleardot.gif" />
29
Boman, Jan. "Design av användarupplevelse : i författande av ljudburen text." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10208.
Full textAbstract:
Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrängs. Vidare om en instruktion för författande kan underlätta författarprocessen samt att öka användarupplevelsen av producerad text. För att svara på forskningsproblemet utförs en teoretisk analys på litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en målinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgångspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av målinventering skapas en skrivinstruktion. Skrivinstruktionens funktionalitet valideras i en användartest med textförfattare. Resultatet tyder på att skrivinstruktionen sannolikt hjälper författare i sin arbetsprocess och att författares uppfattning är att text skriven med instruktionen är mer tillgänglig. Detta tillsammans med stöd av riktlinjer och validerande intervjuer indikerar att budskap kan författas och passera en informationskedjas olika aktörer med minimal förvrängning; Om medvetenhet om uppgift, innebörd och omfattning finns hos dess aktörer, samt om medvetenhet finns om andra aktörer, mottagare och deras informations- och upplevelsebehov. Vidare om text semantiskt kan anpassas till kommunikationens slutdestination
30
Palmér, Annelie. "Distribuerade kognitiva system i hälso- och sjukvård : En fallstudie utifrån "DiCoT" (Distributed Cognition for Teamwork)." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9489.
Full textAbstract:
Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad. Denna rapport avser analysera DiCoT som utvecklats utifrån den distribuerade ansatsen och som är avsedd att användas som analysverktyg vid utveckling av nya informationsteknologiska lösningar och lämpar sig väl för arbetskontexter inom hälso- och sjukvård. För att analysera DiCoT har en etnografisk kvalitativ studie utförts och resultatet har visat att DiCoT fungerar väl som analysverktyg inom sjukvårdsmiljöer men att det finns områden så som sociala strukturer, avbrott i arbetsprocesser och indirekta interaktionsmönster som behöver beaktas och som kan komma att påverkas när dessa typer av sjukvårdsmiljöer digitaliseras.
31
Hedberg, Silfverberg Emma-Sophia. "Kognitiva svårigheter i beslutsprocessen väsentliga för beslutstödssystem att stödja." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-760.
Full textAbstract:
<p>Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras</p>
32
Kentner, Lisa. "Design av webbgränssnitt för en seriös och användarvänlig e-shop." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31745.
Full textAbstract:
Som väl det flesta känner till är datoranvändningen i Sverige och i övriga världen ett ständigt växande fenomen. Många ting som förut varit manuella ersätts av elektronsik data och kan nu användas och appliceras på ett väldigt effektivt vis. Elektronisk handel även kallat e-handel brukar beskrivas som skedet där man som konsument eller företag köper eller säljer varor via en internetbaseradbutik vilken är en utav otaliga grenar inom denna genre som haft stor genomslagskraft på nätet och är för det flesta ett väldigt smart, bekvämt och tidsbesparande köpalternativ. Denna rapport behandlar just e-handel och vad man som e-handlare bör tänka på vid design utav e-shopar. Eftersom man inte kan ge sina kunder samma support som i en traditionell markbutik finns det vissa aspekter att ta hänsyn till för att fånga sina kunders förtroende och intresse. En studie har genomförts för att studera detta och med hjälp utav tidigare forskning inom området och genom intervju med en fokusgrupp har man kommit fram till en slutsats. Studien öppnar också upp för en caseuppgift och innehåller även en granskning och utvärdering av en redan existerande e-shop innehållande högkvalitativa skor. Resultatet av undersökningen visar hur man kan strukturera och preparera en sådan e-shop för att underlätta för förståelse och användbarhet samtidigt som företaget i sig uppfattas seriöst. Genom studien gjordes det känt att en e-shop för högkvalitativa skor bör placera viktig information så att besökare exempelvis tydligt kan finna kontaktuppgifter inkluderande namn, adress, mail och telefonummer till företaget utifall frågor skulle uppkomma i samband med eventuella köp. För att företaget skall uppfattas som seriöst och säkert att handla av är det idé att samarbeta med en välkänd betaltjänst så som Klarna eller PayPal då detta utstrålar förtroende för tjänsten och kunder känner sig bekväma vid transaktioner. Designen e-shopen erhåller bör falla inom kontexten den representerar och samtidigt vara snygg, stilren och uppdaterad för att locka sina användare. För att ta reda på användbarheten hos ett verktyg bör man studera sina användares mål och behov med tjänsten och utifrån olika principer slå fast vad som krävs utav webbsidan för att gynna dessa.
33
Silfver, Gabrielle. "Digitalt stöd för koordinering av vårdplatser." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120628.
Full textAbstract:
Med en befolkning som blir äldre ökar trycket på sjukhusens vårdplatser vilket medför att överbeläggning blir alltmer vanligt. Syftet med studien var att undersöka informationsflödet för vårdplatskoordinering och hur det skapas en förståelse kring den samt ge ett designförslag på ett digitalt stöd för detta. Studien utförs med kognitiv etnografi med distribuerad kognition som teoretiskt ramverk. Förslaget på lösningen har genererats med hjälp av scenario-baserad design och skisser. Studien omfattade frågeställningarna, Vilken information är nödvändig för vårdplatskoordinering och hur skapas en förståelse kring den? Hur kan digitala artefakter effektivisera informationsflödet för vårdplatskoordinering? Hur bör nödvändig information för vårdplatskoordinering visualiseras i enlighet med designprinciper? Datamaterialet analyserades med hjälp av en teoridriven tematisk analys och resulterade i sex stycken teman som beskrev hur en förståelse för informationen skapades för vårdplatskoordinering och vilka problem som kan uppstå, Tillförlitlighet, Informationskällor och hjälpmedel, Lagra information, Samarbete och attityder, Tid och Patientsäkerhet, vårdtyngd och prioritet. Med riktlinjer från scenario-baserad design skapades även fyra problemscenarion som illustrerade informationsflödet. Dessa scenarion genererade sedan krav på nödvändig information för vårdplatskoordinering. Analysen besvarade således att information som var nödvändig berörde vårdavdelningarnas beläggning nutid, dåtid och planerad framtid, sjukhus i tillhörande regionens beläggningar, inflödet från akuten både i nutid och framtid samt patienternas vårdtyngd och behov. Från analysen skapades ett designförslag med hjälp av divergent och konvergent metod. Det resulterade i ett förslag för hur en surfplatta och platt-tv med pekskärm kan användas för att effektivisera informationsflödet genom att öka den delade situationsmedvetenheten. I enlighet med designprinciper visualiserades informationen, i förhållande till kraven om nödvändig information och informationsflödet, med hjälp av visuella hierarkier och informationsgrafik vilket bidrar till en snabbare förståelse för informationen i dåtid, nutid och framtid. Det visade sig att det fanns förbättringsmöjligheter i förhållande till de hjälpmedel som användes för att få informationen att flöda mer effektivt för vårdplatskoordineringen. Dock det fanns också sociala aspekter som påverkade informationsflödet negativt. Digitala artefakter kan bidra till att en del processer i systemet kan effektiviseras det finns sociala aspekter som måste lösas internt.
34
Sarnold, Björn. "Dynamisk textpresentation på små displayer utifrån ett kognitivt synsätt." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-702.
Full textAbstract:
<p>När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.</p>
35
Rambusch, Jana. "Social kognition och artefakter : En fallstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-764.
Full textAbstract:
<p>Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.</p>
36
Kilén, Isabelle. "Könsrelaterade kognitiva skillnader uppvisade hos 11-åringar vid interaktion med matematiska dataspel." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-73.
Full textAbstract:
<p>Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.</p><p>Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns. Pojkar föredrar abstrakt problemlösning medan flickorna presterar bättre vid interaktion med spel där det förekommer beräkningsdelar. Flickorna visade sig även vara mer intresserade av berättelsetemat i spelen än vad pojkarna var. Pojkarna uppfattade snarare detta som ett störande moment och ville istället fokusera på uppgifterna.</p>
37
Göransdotter, Anna. "När larmen tystnar : En studie av väktares larminstruktioner ur ett kognitivt perspektiv." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-63.
Full textAbstract:
<p>Larminstruktioner används av väktare då de ska åka på larmutryckning. En larminstruktion är ett papper innehållande information som kan vara viktigt för väktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vägbeskrivning. Det är viktigt att dessa är lätta att förstå eftersom väktaren bör infinna sig på platsen så fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gått till för att som slutligt mål ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrån ett kognitivt och människa-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som användes var heuristisk utvärdering och intervju. Utifrån resultatet på intervjuerna och med hjälp av riktlinjer inom MDI:n togs en ny mall fram.</p>
38
Lindström, Ingfeldt Sabine, and Kriborg Elin Pira. "Barn och strömmande media : Hur påverkar barns kognitiva färdigheter deras sätt att interagera med strömmande media?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27726.
Full textAbstract:
Allt yngre barn använder digitala tjänster i form av strömmande media, vilket kräver att tjänster ämnade för dem anpassas utefter deras förutsättningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt från vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebär att barn har andra behov än vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva färdigheter påverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartläggs interaktionsdesign, användbarhet, användbarhet för barn och kognitiva färdigheter som är uppsatsens huvudämnen. Vidare, genom en empirisk studie, kartlägger denna uppsats barns kognitiva färdigheter utifrån ett designperspektiv och ett användarperspektiv. Därefter jämförs teorier från litteraturavsnittet med empiri och vi kommer fram till att barns kognitiva färdigheter kompletterar, stärker och begränsar varandra. Avslutningsvis föreslår vi praktiska bidrag för framtid utveckling av användbar strömmande media för barn nämligen 1) en enhetlig och tydlig design; 2) en rolig väntan; 3) återkoppling och större knappar och 4) en kombination av olika medier.<br>Young children are becoming more frequent users of digital services such as on-demand services, which requires that services intended for them are customized according to their circumstances and abilities. Children differ cognitively from adults since they usually have not had time to experience as much. This means that children have different needs than adults to interact with on-demand services. This paper examines how different cognitive abilities affect children’s interaction with on-demand services. Initially interaction design, usability, usability for children and cognitive skills are presented since they are head topics of this essay. Furthermore, through an empirical study, this paper maps children’s cognitive skills from a design prespective and a user perspective. Thereafter we compare the theories from the literature section with our empiricism and we find that children's cognitive skills complement, strengthen and restrict each other. Finally we suggest some practical contributions for future development of useful on-demand services for children that are 1) a unified and clear design; 2) a bearable waiting; 3) feedback and larger buttons and 4) a combination of different media.
39
Torensjö, Emma. "Kartläggning av en arbetsprocess i förändring : Hur distribution över tid, individer och artefakter kan användas för analys vid införandet av Lean Thinking i verksamheten." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107723.
Full textAbstract:
Lantmäteriets stödenhet Utveckling och IT (UIT) ska inför ett mer agilt arbetssätt. Den agila arbetsmetoden ifråga är Lean Thinking, den västerländska adaptionen av Toyota Production System. För att underlätta vid en övergång till det nya arbetssättet, kartläggs de inledande faserna i projektarbetet, då dessa saknar specifika anvisningar i den nuvarande projektstyrningsmodellen, Praktisk projektstyrning (PPS). Utifrån kartläggningen utfördes så en tvåstegsanalys, den första utifrån ett distribuerat kognitivt perspektiv och sedan utifrån de fem huvudprinciper från Lean Thinking. Resultatet från analysen resulterade sedan i ett antal förändringspunkter som UIT kan använda sig av vid bytet av arbetssätt. Dessa punkter inkluderar förslag att utnyttja digitala systems potential, skapa ett kontinuerligt flöde i arbetsprocessen genom att minska antalet pågående arbetsuppgifter på en kanbantavla samt att projektgruppen har en medvetenhet om de olika system som används förmåga att hålla information aktuell.
40
Meritähti, Anette. "Lärande datorspel som kognitivt stöd för språkinlärning i förskolan : En granskning av datorspelet Klura ut." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9408.
Full textAbstract:
Digital spelbaserad inlärning handlar om användningen av spel i undervisningssyfte. Få forskare har undersökt dessa spels inverkan på förskolebarns språkinlärning, speciellt med situerat lärande som utgångspunkt. I denna studie har detta gjorts genom en kvalitativ studie när datainsamlingen består av en teoretisk bakgrund, intervjuer och observationer. Studien har sin utgångspunkt i de teoretiska ansatserna situerad kognition, distribuerad kognition samt embodiment. Genom att triangulera fynden från intervju, observation och den teoretiska bakgrunden får studien fram ett resultat och svar på studiens frågeställning. Resultatet visar att det spel som studien behandlat, Klura ut, kan användas som stöd vid språkinlärning, både när det kommer till att lära sig nya ord, begrepp och spatiala förhållanden. Dock kan vidare studier behövas för att säkerställa generaliserbarheten. Att spela spel är ett bra verktyg för barn i ung ålder då det behandlar konkret problemlösning som främjar språkinlärningen som människor lär sig i tidigare ålder i jämförelse med abstrakt problemlösning som kommer senare i utvecklingen.
41
Othman, Nicole, and Adrian Zakir. "Utveckling av sparapplikation : En fallstudie om hur man utvecklar en applikation som påverkar människans kognitiva beteende." Thesis, KTH, Hälsoinformatik och logistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-243894.
Full textAbstract:
Hos flertalet människor finns en önskan om ett eget sparande, för långsiktiga såväl som kortsiktiga mål. Ser man till dagens bostadsmarknad och i synnerhet Stockholms län, kan det vara svårt för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden till följd av att det krävs att man ska ha sparat ihop till en kontantinsats. Med syftet att motivera och öka individens penningsparande, genomfördes i denna studie en undersökning kring hur man i en applikation kan påverka mänsklig kognition och motivera individen till ett penningsparande. För uppdragsgivarens räkning, IT-konsult bolaget Etimo AB, har en prototyp i form av en sparapplikation utvecklats under denna studie. Lösningsförslaget är ett resultat som bygger på svar från olika datainsamlingar och teknisk konstruktion. Resultaten från dessa datainsamlingar, där enkätundersökningar samt användbarhetstester utgjorde det viktigaste underlaget, visade att spelifiering är ett koncept som går att använda i en applikation för att påverka mänsklig kognition. Mer specifikt framkom det att element från speldesign såsom troféer samt framstegsmätare i form av poäng och grafer, har en positiv inverkan på användarens motivation.<br>To establish an own private savings, for both long-term as well as short-term goals, is a wish that most people have. Looking at the current housing market, there can be some difficulties for young adults, especially in the Stockholm county, to become an owner of a household. This due to the fact that an investment of this kind, often requires the individual to save up for a down payment. This study has been conducted in order to obtain an answer on how to, in an application, affect human cognition and motivate individuals to increase their private savings. As a given assignment from the IT-consulting company Etimo AB, a prototype of a savings-application has been constructed during this study. The solution is a result based on various data collection methods as well as a software development process. The results of the study, in which usability tests and surveys where the most important ones, showed that gamification is a concept which can be used in an application in order to affect human cognition. The results showed more specifically that elements from game design, such as trophies and progress bars, have a positive effect on the users motivation.
42
Nilsson, Lisa. "Påverkan och störningar : En kvalitativ studie om yttre påverkan på trafikledare i störda lägen på DLC Hallsberg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78729.
Full textAbstract:
Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige. De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system. Genom observationer och intervjuer på driftledningscentralen i Hallsberg under våren 2012 har trafikledare studerats för att förklara vad det finns för yttre intressenter och faktorer, vad störda lägen är och hur dessa hanteras. Slutsatserna studien drar är att yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarnas i deras arbete är allt och alla som är inblandade i järnvägen, från passagerare till tågförare till olika väderförhållanden. Ett stört läge är en händelse som beroende på tid och plats, kan bli mer eller mindre stor, och påverka mer eller mindre mycket. Trafikledarna har en stor repertoar av handlingar att agera efter vid störningar och att de uppvisar resilienta förmågor.
43
Fritz, Emil. "Distribuerad spelledning : Kartläggning, analys och utvecklingsförslag av spelledarens roll i Emergo Train System." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129354.
Full textAbstract:
Denna uppsats har ämnat kartlägga rollen som spelledare i Katastrofmedicinskt Centrums övningsverktyg Emergo Train System för att sedan göra det möjligt att ta fram ett prototypgränssnitt till det uppkommande DigEmergo. Spelledarens roll har kartlagts med utgångspunkt i distribuerad kognition och utvalda principer ur DiCoT. Vid utformning av gränssnittet har Normans handlingscykel varit underlag och gränssnittet har utvärderats med hjälp av heuristisk utvärdering. Uppsatsens datainsamling har skett genom intervjuer med spelledare och observationer av övningar på Katastrofmedicinskt Centrum. Ur den analyserade datan togs en kravspecifikation fram, denna baserades bland annat på förbättringspotential för användarens situationsmedvetenhet. En prototyp med mål att uppfylla den kravspecifikation samt understödja situationsmedvetenhet och rikta spelledarens uppmärksamhet dit den framgick var ämnad togs fram och utvärderades tillsammans med en spelledare.
44
Petersson, Karoline. "Visualisering av statiskdatainformation : Empiriska studier baserade på teori av människanskognition." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20544.
Full textAbstract:
Anledningen till att den männskliga kognitionen är intressant att undersökaär då grunden för vad som är bra eller dålig design ligger i det mänskligasättet att läsa av och förstå omvärlden. Det handlar om att förstå varför enviss information sticker ut ur ett gränssnitt medan en annan knappt läggsmärke till; vad som gör det lättare att förstå; eller att komma ihåginformation. Den här kutymen beskrivs med begreppet MII – Människainformationinteraktionoch har sitt ursprung från MDI – Människadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhär studien ämnade undersöka var vilken är den bästa visualiseringen avstatisk information ur de männskliga kognitiva förutsättningarna. För attbelysa problemet så utformades ett användartest vilket ämnade ge svar påvilken visualiserings lösning av karta, stolpdiagram eller tabell var bästberoende på syftet med informationsinteraktionen. Det här användartestetgenomfördes på sju informanter som fick genomföra uppgifter som blandannat utmanade till att lokalisera, jämföra, räkna ut, förstå, minnas ochresonera. För att få en uppfattning av varje individuell person sågenomfördes en intervju där man tog reda på ålder, utbildningsnivå samtyrke för att se om någon utav dessa faktorer kunde vara bakomliggande förresultaten. Resultaten från användartesterna utvärderades sedan mot teorin.Det som studien till slut kom fram till var att alla tre visualiseringarna ianvändartesterna var bra eller dåliga på olika sätt beroende på syftet medinformationsinteraktionen. En del av de intressantaste resultaten var attkartvisualiseringen bidrog till bildminnet samt förståelse i ett störresammanhang men även informations överflöd. Stolpdiagrammet var bästför överblick och jämförelseuppgiften men gjorde det svårt att plocka framexakta siffror. Tabellen var allra bäst när det kom till att presentera mycketdata och för att minska den mentala arbetsbelastningen på uträkningar.Överlag i testet till den här studien så var kartan sämst, stolpdiagrammetnäst bäst och tabellen bäst.
45
Persson, Lina. "Riskmedvetande som beteende : Trafikinspektörers bedömning av kognition i bilkörning." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7656.
Full textAbstract:
<p>Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.</p><p>Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande.</p><p>Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception.</p><p>Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn.</p><p>Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier.</p><br><p>The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests.</p><p>The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness.</p><p>Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria.</p><p>An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant.</p><p>Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision.</p><p>Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.</p>
46
Engdahl, Karin. "Analys av designriktlinjer för utformning av användbara användargränssnitt." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-370.
Full textAbstract:
<p>Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.</p><p>Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.</p><p>Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.</p>
47
Weidensten, Anna. "Människors förväntningar på arbetsbelysningen i hemmiljö : En studie för IKEA of Sweden." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-860.
Full textAbstract:
<p>Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö.</p><p>Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.</p>
48
Rüegg, Ute. "Användbarhet i interna IT-system : Vilken påverkan har användbarheten i ett internt IT-system vid en arbetsmiljö på distans?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28308.
Full textAbstract:
Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister. Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet visade att användarna har mycket mer positiva känslor för systemet än vad förväntades och trots att användbarhetsproblem yttrades av användarna kunde inte påvisas att de leder till arbetsrelaterade stress hos användarna vid en arbetsmiljö på distans.
49
Bohlin, Anna. "Mäns och kvinnors possible selves om framtida arbetsliv." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-759.
Full textAbstract:
<p>Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.</p>
50
Haraldsson, Jonas. "En explorativ studie om människors förmåga att uppfatta bilförares mentala arbetsbelastning." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15376.
Full textAbstract:
<p>Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.</p>