Academic literature on the topic 'Kognitiva förmåga'

Zusammenfassung Die menschliche Inselrinde ist ein Hauptknotenpunkt in einem neuronalen Netzwerk, welches aus dem eigenen Körper stammende Erregungen mit Einflüssen aus der Umwelt integriert und dabei die autonome, emotionelle und sozial-kognitive Homöostase des Körpers erhält. Die Insel ist in den letzten Jahren ins Zentrum der Aufmerksamkeit gerückt. Vergleichende anatomische Untersuchungen haben gezeigt, dass die Insel in vielen Spezies am lateralen Rand des Neokortex liegt. Wenig erforscht ist die vorgeburtliche Entwicklung der menschlichen Insel, die sich als frühestes Kortexareal entwickelt. Ursprung der Pyramidalzellen der Insel ist ein kleiner Abschnitt der proliferativen Ventrikulär/Subventrikulärzone an der kortikostriatalen Grenze (KSG). Von den hier liegenden Zellen der radialen Glia, die als Stammzellen dienen, entspringt ein dichtgewebtes Faszikel aus Gliafortsätzen, welches durch die Capsula externa läuft und als Migrationssubstrat für die Neuroblasten aus der KSG in die Insel dient. Um die 10/11 Schwangerschaftswoche biegen sich der Lateralventrikel und die ihm anliegende KSG C-förmig um, sodass sich die Insel nun zwischen einer dorsalen fronto-parietalen und einer ventralen, temporalen KSG entwickelt und von diesen mit absteigenden bzw. aufsteigenden Migrationsströmen von Neuroblasten entlang des radialen Gliafaszikels versorgt wird. Als Folge der Ventrikelrotation wird die menschliche Insel während der Ontogenese vom lateralen Rand des Kortex in dessen Mittelpunkt verlagert, was im Einklang mit ihren integrativen Funktionen innerhalb der Hirnaktivität steht.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Vittnesmål spelar en avgörande roll som bevisning vid brottmål och att vittna utgör en viktig del i att kunna klara upp brott. Att ögonvittnen identifierar en person är en vanlig metod för att få bevismaterial i en rättegång eller för att vägleda polisen i utrednings- och spaningssammanhang. Ögonvittnesidentifiering av ansikten är dock inte en helt säker metod då det mänskliga minnet besitter begränsningar och är sårbart för suggestioner vilket gör det nödvändigt att undersöka samband mellan kognitiva faktorer och förmågan att korrekt identifiera ansikten. Detta i syfte att minska antalet felaktiga identifikationer av oskyldiga. Syftet med studien var att besvara frågan om förmågan till ansiktsigenkänning kan prediceras av kognitiva förmågor. Studien har nyttjat insamlad data från den longitudinella studien Betula(Nilsson m.fl., 1997) som startade 1988 i Umeå. Med ett urval om 1 715 personer i åldrarna35–85 år (M = 58.22, SD = 13.79) har resultatet från nio olika kognitiva tester utforskats i förhållande till ett ansiktsigenkänningstest bestående av barnansikten. Genom korrelationsanalyser och stegvisa regressionsanalyser framkom att förmågan till ansiktsigenkänningsförmåga kan prediceras till viss del. Den starkaste prediktorn för ansiktsigenkänning var visuospatial förmåga och flytande intelligens. Förmågan att känna igen ansikten verkar inte försämras vid högre ålder, vilket gäller för andra kognitiva förmågor.
Testimony plays a crucial role in the work of presenting evidence in criminal cases and to solve crimes. Eyewitness to identification is commonly used method to collect evidence for a trial or to aid the police in their investigations. However, identification of faces is not a completely reliable method because the human memory has limitations and is vulnerable to suggestions, which stresses the importance of investigating relationships between cognitive factors and the ability to correctly identify faces. This in order to reduce the number of incorrect identifications of innocent people. Thus, the purpose of this study was to answer the question “whether theability to recognize faces can be predicted by cognitive abilities”. This study has made use of data collected within the longitudinal Betula study (Nilsson et al, 1997) which started in Umeå in 1988. With a sample of 1 715 participants in aged 35-85 years (M = 58.22, SD = 13.79)results from nine different cognitive tests were explored in relation to performance in facerecognition task consisting of children’s faces. Through correlation analyzes and stepwiseregression analyzes, it emerged that the ability to face recognition ability can be predicted tosome extent. The strongest predictor of facial recognition was visuospatial ability and fluid intelligence. The ability to recognize faces does not seem to deteriorate at an older age, required for other cognitive abilities.

Studien undersökte relationen mellan förskolebarns kognitiva förmåga och vilken typ av rörligmedia och mobila spel som barnen ägnade sig åt, samt relationen mellan föräldrarnas användningav mobila enheter och barnens kognitiva förmåga. Kognitiv förmåga undersöktes medtestbatteriet WPPSI-IV och medievariablerna undersöktes med en webbaserad enkät. Sammantaget visade resultaten att det fanns positiva samband mellan pojkars kognitiva förmågoroch att titta på viss typ av rörlig media, medan det för flickor fanns negativa sambandför viss rörlig media respektive spelande på mobila enheter. Gällande förälderns användningav mobila enheter hade flickorna bättre generell kognitiv förmåga och språklig förmåga omföräldern använde sådana i närvaro av barnet. Resultaten gick delvis mot och delvis i linje med tidigare forskning. Eftersom studien fannolika resultat för flickor och pojkar, bör detta undersökas mer noggrant i kommande studierför att bättre kunna uttala sig om relationen mellan digital media och barns kognitiva förmåga.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur en hälsoinriktad skolmiljö påverkade elevernas psykiska och fysiska hälsa. Vi valde Ålstensskolan som är en kommunal F-5 skola i Stockholm. Skolan hade daglig pulshöjande träning på schemat, för att få eleverna fysiskt aktiva. Vi utgick från två frågeställningar, (1) Hur upplevde mellanstadieeleverna pulshöjande aktivitet under skoldagarna? (2) Hur upplevdes elevernas kognitiva förmåga på lektionstid? Metod För att få svar på studiens frågeställningar, genomfördes fem intervjuer samt en observation på Ålstensskolan. Analysen som valdes var innehållsanalys. En semistrukturerad intervjuguide låg till stöd i intervjuerna. På så sätt kunde vi ställa följdfrågor och ta del av ytterligare beskrivningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades upprepade gånger för att öka tillförlitligheten. Transkriberingen kondenserades för att hitta relevanta teman, koder och meningsbärande enheter. Resultat Teman som låg till grund för vår studie baserades på våra resultat samt observationen vi gjorde på skolan. Våra teman blev Rörelse, Den goda Ålstensandan samt Lugn & Ro. Utifrån intervjuerna tolkade vi respondenternas upplevelser och fick fram vårt resultat. Tack vare skolans drivna idrottslärare, rektor och elever blev de pulshöjande aktiviteterna genomförbara. Majoriteten av eleverna på skolan blev pigga, glada och fann ett stort intresse i att vara fysiskt aktiva. Resultatet av vår intervjustudie visade att eleverna kunde få en bättre fysisk förmåga, förbättrad koncentrationsförmåga samt förbättrad inlärningsförmåga på teorilektionerna, genom den pulshöjande träningen på skolan. Detta såg lärarna under lektionstid då eleverna var piggare. Slutsats Studien visade på att Ålstensskolans aktivitetsprogram bidrog till att elever rörde på sig mer och utvecklade sitt perspektiv på hälsa. Skolan bidrog till en förbättrad koncentration och inlärningsförmåga genom fysisk aktivitet.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner och analysera dess effekter på kognitiva och sociala förmågor för barn med autism.  Metod: Insamling av data utfördes genom en systematisk litteratursökning i tre olika databaser via universitetsbiblioteket Luleå Tekniska Universitet. Efter sökningen genomfördes kvalitetsgranskning av artiklarna. Tio artiklar valdes ut, nio kvantitativa och en kvalitativ. Därefter lästes artiklarna noggrant och data fördes in i en tabell för att underlätta analysen. Analysen bestod av att jämföra likheter och skillnader i studiernas resultat av olika interventioner, som ledde till att tre kategorier utformades utifrån effekter i studierna.      Resultat: Resultatet visar på positiva effekter inom exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor samt på förmågan att anpassa beteenden relaterade till autism. Detta påvisar att arbetsterapeutiska interventioner har god inverkan på autistiska barns aktivitetsutförande utifrån ökade förutsättningar kognitivt och socialt.   Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att det finns effektiva arbetsterapeutiska interventioner för kognitiva och sociala förmågor hos barn med autism. Litteraturöversikten påvisar ett behov av fortsatt forskning för att ytterligare stärka detta resultat.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa bättre förståelse för hur en säljare förmedlar empati för kunden i en säljrelation. Tidigare forsknings uppmärksamhet för förståelsen och empatins påverkan utgör grunden till att vi mer specifikt vill undersöka; hur kunden uppfattar att fastighetsmäklaren förmedlar affektiv respektive kognitiv empati i en säljrelation. Metod: En studie av kvalitativ art valdes med bakgrund till studiens syfte. För insamling av kvalitativ data använde vi oss av tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer, vilka utfördes med respondenter som anlitat en fastighetsmäklare inom de närmaste tre föregående åren. Well-grounded theory användes sedan som analysmetod av det empiriska materialet. Slutsats: Studien indikerar att kunden uppfattar både affektiv och kognitiv empati i mötet med fastighetsmäklaren. Vi har genom analysen uppmärksammat skillnader och likheter i respondenternas svar, mer specifikt har vi funnit att kundernas uppfattning av empati upplevs olika av olika personlighetstyper och situationer. Förslag till vidare forskning: Vi anser att vidare forskning bör ta hänsyn till fler variabler, exempelvis ålder, kön, personlighetstyp eller situation. Detta är en brist i vår studie och vi menar att det vore intressant att undersöka hur empati uppfattas beroende på olika individers personlighetstyp, ålder och situation.   Uppsatsen bidrag: Vi har i vår studie funnit större förståelse för förmågan att förmedla empati för kunden. Vi har genom vårt arbete kommit fram till kategorier vilka kunder värdesätter i kommunikationen med säljaren, vilket bidrar till att kunden uppfattar empati.
Aim: The aim of this study is to better understand how a seller indicate empathy in the relationship with a customer. Previous research regarding empathy effects is the main focus in our interest for this study and more specifically; how a customer experience that the real estate agent indicating affective and cognitive empathy in a sales relationship.   Method: With regards to the aim of the study, a study of qualitative nature was chosen. For qualitative data, we used previous research materials and semi-structured interviews. The interview have been conducted with respondents who have hired a real estate agent in the past three years. Well-grounded theory was used as analytical method of the empirical material.   Conclusions: The study indicates that the customer experience both affective and cognitive empathy in the encounter with the real estate agent. Through the analysis we noticed the differences and similarities of the answares from the interview. More specifically, we believe that customer perception of empathy is experienced differently by different individuals.   Suggestions for future research: In our opinion further research should include more variables, such as age, sex, personality or situation. This is a deficiency in our study and we believe that it would be interesting to examine how empathy is perceived depending on individual factors susch as personality, age and background. Contribution of the thesis: We believe that trough this study we have gained a better understanding of the ability to indicate empathy for the customer and through our work we have detected different categories from which customers experience empathy.

The purpose of this study was to deepen the knowledge about factors that influence students’ willingness and ability to oral interaction in a target language, in this case French. It also aimed to achieve a clearer picture of the tasks the students work with and would like to work with in classroom situations. The study was based on two theoretical frameworks, Willingness to Communicate, which looks into the social and affective factors enhancing the will to communicate, and Task Based Language Teaching investigating how tasks can be designed to promote oral interaction between students in a classroom or in a digital environment. Based on the purpose of the study three research questions were formulated. The first question was about the importance of cognitive factors to promote oral interaction. The second focused on the role Willingness to Communicate and other affective factors play to make students willing to communicate in the target language. The third question aimed at investigating to what extent task-based language teaching occurs in teaching to create opportunities for students to interact in the target language. The design of the study was made up of qualitative personal interviews with students from upper secondary schools in the Stockholm area. In total seven students were interviewed, six of them studying French 4, one of them French 3.  All students highlighted cognitive and linguistic factors as being the most important to interact orally, foremost vocabulary and pronunciation and also the ability to express themselves orally. The students did not consider grammar as an important factor to their willingness and ability to communicate in French. Self-confidence, self-efficacy and the teacher’s attitude are the most important social and affective factors influencing the willingness to communicate. The ones that were considered the least important were anxiety, knowing your speaking partner and the topic of the conversation. The students’ opinion of the least important factors differed from research and empirical studies, which rate these factors higher. The students reported that the teaching did not include Task Based Language Teaching as defined in the theory and that limited use of computer mediated communication was used in the classroom. All students express a desire to communicate and interact with each other more than they do at present as well as to work with tasks and tools both face-to-face and digital enabling this to happen.