Relevant bibliographies by topics / Kognitiva system

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Kognitiva system'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kognitiva system.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kognitiva system"

1

Kiefer, Markus. "Zusammenwirken kognitiver Systeme." Psychologische Rundschau 59, no. 2 (April 2008): 87–97. http://dx.doi.org/10.1026/0033-3042.59.2.87.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. In dieser Arbeit wird der Zusammenhang von kognitiven Funktionen am Beispiel der Rolle des semantischen Gedächtnisses bei der Informationsverarbeitung diskutiert. Es ist mittlerweile gut abgesichert, dass sich das semantische Gedächtnis von anderen Gedächtnissystemen (z.B. episodisches Gedächtnis, Arbeitsgedächtnis) und den sensorischen bzw. motorischen Systemen funktionell und neuroanatomisch dissoziieren lässt. Die volle Funktionalität des Gesamtsystems wird aber nur dann garantiert, wenn kognitive Systeme bei der Informationsverarbeitung koordiniert zusammenwirken. In der vorliegenden Arbeit werden kognitionspsychologische und neurophysiologische Befunde berichtet, welche die Stellung des semantischen Gedächtnisses innerhalb der kognitiven Architektur menschlicher Informationsverarbeitung präzisieren. Exemplarisch wird gezeigt, wie das semantische Gedächtnis mit den sensorischen und motorischen Systemen funktional und neuroanatomisch verflochten ist. Konvergierende Evidenz aus anderen kognitiven Domänen wie Arbeitsgedächtnis, episodisches Gedächtnis und Sprachverarbeitung legt nahe, dass Systemverflechtungen ein grundlegendes Organisationsprinzip der kognitiven Architektur des Menschen darstellen könnten. In der Regel dominieren noch Theorien zu einzelnen kognitiven Funktionen. Wie in dieser Arbeit gezeigt, kann die Kombination experimentalpsychologischer und neurowissenschaftlicher Ansätze zur Entwicklung integrativer Theorien beitragen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kahl, K. G., A. Wells, U. Schweiger, and L. Winter. "Individualisierte Psychotherapie bei Major Depression." Nervenheilkunde 31, no. 05 (2012): 316–20. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1628167.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungZur Psychotherapie der Depression haben besonders die kognitive Verhaltenstherapie und die interpersonelle Psychotherapie den empirischen Beleg liefern können. Aus der kognitiven Verhaltenstherapie sind in den vergangenen 20 Jahren Psychotherapiemethoden hervorgegangen, die unter dem Namen „3. Welle der Verhaltenstherapie“ zusammengefasst werden. Speziell die Psychotherapie der Depression profitiert sehr von dieser Entwicklung. Die metakognitive Therapie (MCT) zur Behandlung der akuten Depression, das Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy (CBASP) zum Einsatz bei der chronischen Depression und die achtsamkeitsbasierte kognitive Therapie (MBCT) zur Rückfallprophylaxe werden vorgestellt und Hinweise auf die Datenlage gegeben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hannover, Bettina, Claudia Pöhlmann, Ute Roeder, Anne Springer, and Ulrich Kühnen. "Eine erweiterte Version des Semantisch-Prozeduralen Interface-Modells des Selbst:." Psychologische Rundschau 56, no. 2 (April 2005): 99–112. http://dx.doi.org/10.1026/0033-3042.56.2.99.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Das Semantisch-Prozedurale Interface-Modell des Selbst (SPI, Hannover & Kühnen, 2002 ; Kühnen & Hannover, 2003 ; Kühnen, Hannover & Schubert, 2001 ) beschreibt, auf welche Weise unterschiedliche Selbstkonstruktionen Einfluss auf das Denken, Handeln und Fühlen von Personen nehmen. Vermittelt wird diese Einflussnahme zum einen durch die relative kognitive Zugänglichkeit von (interdependenten versus independenten) Selbstkonstruktionen, d.h. die Leichtigkeit, mit der Personen auf spezifisches Selbstwissen zugreifen. Zum anderen gelten unterschiedliche Informationsverarbeitungsstile, die mit den jeweiligen Selbstkonstruktionen assoziiert sind, als verantwortlich für den Einfluss von Selbstwissen auf individuelles Erleben: Ist überwiegend interdependentes Selbstwissen zugänglich, so werden Informationen tendenziell mit Bezug auf den Kontext verarbeitet, in dem sie erscheinen (kontextabhängiger Verarbeitungsmodus). Ist hingegen eher independentes Selbstwissen verfügbar, wird Information tendenziell unabhängig von ihrem Kontext verarbeitet (kontextunabhängiger Verarbeitungsmodus). Im vorliegenden Aufsatz stellen wir eine zweifache Erweiterung des SPI-Modells vor. Erstens bot das Modell bislang keine Erklärung dafür, durch welche kognitiven Prozesse die unterschiedlichen Verarbeitungsmodi der beiden Selbstkonzeptarten implementiert werden. Wir nehmen nun an, dass der Grad der Kontextabhängigkeit der Informationsverarbeitung von übergeordneten kognitiven Kontrollfunktionen abhängt, nämlich von der a) Fokussierung auf handlungsrelevante Information in einem Kontext, b) von der aktiven Inhibition aufgabenirrelevanter Information und c) vom Aufgaben-Management. Zum zweiten beansprucht unser erweitertes Modell - hinausgehend über die bisherige Betrachtung des Selbst als kognitives System - auch rein motivationale Effekte independenten versus interdependenten Selbstwissens zu erklären. Dazu integrieren wir neben Annahmen über das aktuelle Selbst Annahmen über angestrebte Selbstbilder in das SPI-Modell.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Buser, Claudia, and Andriyana Bankova. "Diagnostische Fehler in der Medizin." Praxis 104, no. 25 (December 2015): 1375–78. http://dx.doi.org/10.1024/1661-8157/a002196.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Das Erkennen von diagnostischen Fehlern verbessert die Patientensicherheit. Die am häufigsten auftretenden diagnostischen Fehler sind die kognitiven Fehler, gefolgt von den System- und den schuldlosen Fehlern. Kognitive Fehler in der klinischen Praxis sind häufig auf angewendete Heuristiken zurückzuführen. Durch ein besseres Verständnis der Heuristiken sowie durch die Einführung von Checklisten kann die Rate der kognitiven Fehler gesenkt werden. Als validierte retrospektive Erfassung von diagnostischen Fehlern gelten die Autopsien. In der ambulanten Medizin im Vergleich zur stationären Medizin treten diagnostische Fehler häufiger auf, anderseits sind die Fehler bei den stationären Patienten schwerwiegender als diese in der Primärversorgung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Konradt, B., H. Walter, and D. Schoepf. "Spezifische Psychotherapie der chronischen Depression mit dem Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy." Nervenheilkunde 26, no. 09 (2007): 790–802. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1626928.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDepressive Erkrankungen machen 36% aller psychiatrischen Störungen aus und münden in einem Drittel der Fälle in einen chronischen Verlauf, der schwierig zu therapieren ist. Einen Schlüssel zur Optimierung der Behandlung stellt die Veränderung der aufrechterhaltenen psychosozialen Faktoren durch spezifische Verhaltenstherapie dar. Das “Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy” – CBASP – nach James P. McCullough ist eine empirisch evaluierte Weiterentwicklung kognitiv-behavioraler und interpersoneller verhaltenstherapeutischer Strategien zur ambulanten Behandlung der chronischen Depression. Der Artikel fasst wichtige Informationen über die theoretische Basis, den entwicklungsbezogenen Einfluss von gelerntem und regelgeleitetem Verhalten auf die emotional kognitive Organisation, den interpersonellen Fokus der Therapie, die Behandlungsstrategien nach “Bottom-Up” und “TopDown” wirksamen Interventionen, die Behandlungsphasen und die wichtigsten Therapieziele zusammen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dykierek, Petra. "Die Behandlung von Theory-of-Mind-Defiziten bei Depressionen im Alter." Psychotherapie im Alter 17, no. 4 (November 2020): 461–75. http://dx.doi.org/10.30820/1613-2637-2020-4-461.

Full text
Abstract:
Defizite in Theory-of-Mind-Kompetenzen (ToM) sind bei psychiatrischen Störungen gut bekannt. Bei Depressionen (im Alter) sind es insbesondere dysfunktionale Bewertungen und Annahmen sowie Einschränkungen in emotionaler und kognitiver Empathie. Kognitiv-behaviorale Therapien, die Schematherapie und das Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy (CBASP) fokussieren direkt auf ToM-Aspekte. Die relevanten Interventionen und Techniken werden vorgestellt, die Vorgehensweise für Ältere anhand von Fallbeispielen demonstriert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rüb, U., K. Del Tredici, and H. Braak. "Kognitive Veränderungen bei spontan auftretendem Morbus Parkinson." Nervenheilkunde 24, no. 02 (2005): 129–36. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1629940.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer dem Morbus Parkinson unterliegende pathologische Prozess entwickelt sich über viele Jahre. Erste Veränderungen entstehen noch vor dem Erscheinen klinischer Symptome. Der Prozess befällt in vorbestimmter Weise übergeordnete Zentren des olfaktorischen, limbischen, viszeromotorischen und somatomotorischen Systems. Die zeitlich gestaffelte und räumlich geordnete Ausbreitung der Veränderungen über das zentrale Nervensystem ermöglicht eine Zuordnung individueller Autopsiefälle zu sechs neuropathologischen Stadien. Kognitive Beeinträchtigungen variablen Schweregrades ergänzen die klassische Symptomentrias des Morbus Parkinson. Diese Beeinträchtigungen kognitiver Fähigkeiten, ermittelt mit Hilfe des MMSE-Testes, korrelieren mit den Stadien der neurodegenerativen Veränderungen. Der Abbau kognitiver Fähigkeiten gehört zu den Kernsymptomen der Parkinsonschen Krankheit wie Bradykinesie, Rigor und Tremor und kann gelegentlich das klinische Bild beherrschen. Das pathomorphologische Korrelat der dementiven Veränderungen wird diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Tschacher, Wolfgang, and Christian Scheier. "Der interaktionelle Ansatz in der Kognitionswissenschaft:." Zeitschrift für Psychologie / Journal of Psychology 211, no. 1 (January 2003): 2–16. http://dx.doi.org/10.1026//0044-3409.211.1.2.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Seit der kognitiven Wende besteht eine enge Anlehnung der Psychologie an die Computertechnologie und die Künstliche-Intelligenz-Forschung. Der “computationalistische“ Ansatz geht von einer (meist sequenziell gedachten) Abfolge symbolischer Verarbeitungsschritte aus. Zwischen Wahrnehmung und Handlung werden “höhere“ Prozesse wie Kategorisierung, Gedächtnis und Planung angenommen. Solche Prozesse sind als eigenständige Module ohne direkte Schnittstelle zur Umwelt gedacht. Dieser Ansatz wird in der vorliegenden Positionsarbeit wegen seiner inhärenten fundamentalen Probleme kritisiert. Alternative Forschungsprogramme fordern eine Hinwendung zu Situiertheit und “embodiment“ von Kognition, die nicht unabhängig von Umwelt und Verhalten verstanden werden kann. Eine neue Methode dieser interaktionellen Sicht stellen autonome Agenten (Roboter) dar. Konsequenzen für die Psychologie werden herausgearbeitet, zunächst eine theoretische Konzeptualisierung autonomer Agenten basierend auf der Theorie dynamischer Systeme und Synergetik. Kognition wird als komplexes System vieler sensomotorischer Schleifen konzipiert; kohärente und adaptive Wahrnehmungs-Handlungsprozesse emergieren unter Einwirkung von Affordanzen. Anhand von Beispielen aus der angewandten Psychologie wird gezeigt, dass diese Perspektive zu neuen Forschungsfragen und Erklärungsansätzen für empirische Befunde führt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Böhme, Richard, and Meike Munser-Kiefer. "Lernunterstützung mit digitalen Unterrichtsmaterialien." MedienPädagogik: Zeitschrift für Theorie und Praxis der Medienbildung 17, Jahrbuch Medienpädagogik (August 13, 2020): 427–54. http://dx.doi.org/10.21240/mpaed/jb17/2020.05.17.x.

Full text
Abstract:
Digitalen Medien wird grosses Potenzial für die Lernunterstützung beigemessen, das bislang oft nicht ausgeschöpft wird. Dieser Beitrag gibt einen Einblick in den Forschungsstand zu differenziellen Effekten der Mediengestaltung als Orientierungs- und Entscheidungshilfe zur Auswahl bzw. zur Entwicklung lernförderlicher digitaler Unterrichtsmaterialien. Es werden spezifische Aspekte der Gestaltung von multimedialen, hypermedialen und ludischen Arrangements hinsichtlich des möglichen Einflusses auf die kognitiven Verarbeitungsprozesse beschrieben, Entwicklungsperspektiven aus dem Bereich der Intelligenten Tutoriellen Systeme aufgezeigt und jeweils empirische Befunde dazu berichtet. Dazu werden nach der Kognitiven Theorie des Multimedialen Lernens (1) inhaltsbedingte, (2) sachfremde und (3) lernrelevante kognitive Prozesse unterschieden. Es zeigt sich mit Blick auf die Lernvoraussetzungen, den Lerninhalt und das Lernziel ein komplexes Bedingungsgefüge, bei dem durch gezielte Modifikationen am digitalen Medium das Lernen optimiert werden kann.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kiese-Himmel, Christiane. "Das Arbeitsgedächtnis – eine Bestandsaufnahme." Sprache · Stimme · Gehör 44, no. 02 (January 16, 2020): 107–15. http://dx.doi.org/10.1055/a-0899-6784.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas Kurzzeitgedächtnis ist ein kapazitätslimitierter passiver Informationsspeicher. Seine Facette „Arbeitsgedächtnis“ hingegen ist nicht nur speicher-, sondern auch verarbeitungsorientiert, wodurch die aufgenommene Information ohne Zeitverzug für andere kognitive Prozesse zur Verfügung gestellt werden kann. Somit ist das Arbeitsgedächtnis ein dynamisches System zur Informationsverarbeitung, in dem alle bewussten Inhalte zusammentreffen. In den letzten 50 Jahren wurde das aus der Kognitiven Psychologie kommende Konstrukt „Arbeitsgedächtnis“ zunehmend mehr in klinische und pädagogische Kontexte übertragen. Insbesondere das hierarchische Mehrkomponentenmodell zum Arbeitsgedächtnis sensu Baddeley (1986, 2000) erhielt hohe Beachtung. Hier wird auf dessen ontogenetische Entwicklung, neuronalen Hintergrund, die Diagnostik im Kindesalter und klinische Relevanz des Konstrukts eingegangen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kognitiva system"

1

Loyola, Mauricio. "Situation awareness, kognitiva system och försöksdesign- Att kombinera kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2608.

Full text
Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system.

Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA. Resultatet från fallstudien i sin tur ger indikationer på att inom forskningsområdet finns ett dominerat kvantitativt förhållningssätt samt går det att identifiera ett behov av kvalitativa ansatser som ett sätt att komplettera den nuvarande forskningen.

Sammanfattningsvis uppvisar detta arbete indicier som tyder på att DC och kvalitativa ansatser erbjuder andra användbara utgångspunkter och forskningsmöjligheter för studier av SA.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Palmér, Annelie. "Distribuerade kognitiva system i hälso- och sjukvård : En fallstudie utifrån "DiCoT" (Distributed Cognition for Teamwork)." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9489.

Full text
Abstract:
Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad. Denna rapport avser analysera DiCoT som utvecklats utifrån den distribuerade ansatsen och som är avsedd att användas som analysverktyg vid utveckling av nya informationsteknologiska lösningar och lämpar sig väl för arbetskontexter inom hälso- och sjukvård. För att analysera DiCoT har en etnografisk kvalitativ studie utförts och resultatet har visat att DiCoT fungerar väl som analysverktyg inom sjukvårdsmiljöer men att det finns områden så som sociala strukturer, avbrott i arbetsprocesser och indirekta interaktionsmönster som behöver beaktas och som kan komma att påverkas när dessa typer av sjukvårdsmiljöer digitaliseras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bruno, Karl. "Lotsning som kontroll : En explorativ studie av lotsning från land." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15821.

Full text
Abstract:

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.

Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys.

Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rüegg, Ute. "Användbarhet i interna IT-system : Vilken påverkan har användbarheten i ett internt IT-system vid en arbetsmiljö på distans?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28308.

Full text
Abstract:
Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister. Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet visade att användarna har mycket mer positiva känslor för systemet än vad förväntades och trots att användbarhetsproblem yttrades av användarna kunde inte påvisas att de leder till arbetsrelaterade stress hos användarna vid en arbetsmiljö på distans.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sänd, Katarzyna. "Materiella och kognitiva verktyg i undervisningen : Ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på elevens lärande i en materiell och sociokulturell kontext." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11241.

Full text
Abstract:
Enligt den situerade ansatsen ses kognitionen/tänkandet som en process i människans hjärna (neurala funktioner) och kropp (sensomotoriska mekanismer) påverkbar av omgivningen via sociala interaktioner. Den materiella och sociala omvärlden nyttjas av människan som verktyg för att stödja fysiska aktiviteter eller avlasta kognitiva processer. På samma sätt används olika typer materiella och kognitiva verktyg i grundskolundervisningen, t.ex. papper och penna eller iPads/datorer med webb-baserade läromedel. Eleven behöver omgivningens stöd vid lärandeaktiviteter. Syfte med aktuellt examinationsarbete är att undersöka via fältstudier på vilket sätt stödjer den materiella och sociokulturella kontexten eleven i lärandet som är baserad på verktygsanvändning. Studieobjektet är en högstadieskola som nyttjar en uppsättning av materiella och kognitiva verktyg i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes genom intervjuer och observationer med ett antal elever och lärare. Insamlad data analyserades tematisk. Resultatet tyder på att elevens lärande stöds genom användning av specifika element samintegrerade till ett fungerande helhetssystem (skolans kultur) som är kvalitativt större än summan av de enskilda delarnas begränsade förmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Englund, Carin, and Sabina Alisic. "Utveckling av taluppfattning i årskurs 1-2 : en läromedelsanalys." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25682.

Full text
Abstract:
Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan. För att uppnå vårt syfte har vi tagit fram ett analysverktyg som vi hade till vår hjälp vid analysen. Analysverktyget har vi grundat på det centrala innehållet i Lgr11 (2011) i kombination med Blooms taxonomi. Datainsamlingsmetoden som vi använt oss av är av kvalitativ art. Resultatet är presenterat i tabeller och diagram som visar att området taluppfattning hanteras olika i de båda läromedlen, den kognitiva nivån som stimuleras mest är Förståelse. En slutsats som vi har dragit av resultatet är att det finns fler skillnader än likheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nilsson, Lisa. "Påverkan och störningar : En kvalitativ studie om yttre påverkan på trafikledare i störda lägen på DLC Hallsberg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78729.

Full text
Abstract:
Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system. Genom observationer och intervjuer på driftledningscentralen i Hallsberg under våren 2012 har trafikledare studerats för att förklara vad det finns för yttre intressenter och faktorer, vad störda lägen är och hur dessa hanteras. Slutsatserna studien drar är att yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarnas i deras arbete är allt och alla som är inblandade i järnvägen, från passagerare till tågförare till olika väderförhållanden. Ett stört läge är en händelse som beroende på tid och plats, kan bli mer eller mindre stor, och påverka mer eller mindre mycket. Trafikledarna har en stor repertoar av handlingar att agera efter vid störningar och att de uppvisar resilienta förmågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dahlgren, Mia, and Viktoria Lyngarth. "Big Data inom den svenska sjukvården : En studie om framtida hinder och möjligheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255767.

Full text
Abstract:
Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid införandet av Big Data-baserade IT-lösningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Studien bygger på en explorativ fallstudie med fokus på det svenska projektet 3R- Framtidens vårdinformation. Intervjuer har genomförts med personer som är insatta och kunniga i ämnet och därför kunnat bidra med en sammanfattad bild av vilka initiativ och ambitioner som finns i dagsläget. Studiens resultat visar att Big Data kan bidra med en mängd möjligheter till förbättrad sjukvård i Sverige. Resultatet visar på att möjligheten med att samla all information i en gemensam kärna, bidrar till bland annat förbättrad forskning, en förbättrad relation mellan vårdgivare och patienter, möjlighet att kunna utföra prediktiva analyser samt underlättar arbetet med diagnostisering av sjukdomar. Utöver det har en rad olika hinder och utmaningar konstaterats till exempel miljömässiga, organisatoriska, projektrelaterade och tekniska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karlsson, Erica. "Människans begränsade kognitiva förutsättningar : en metodstudie i teori och praktik." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-330.

Full text
Abstract:

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.

Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.

Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.

Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Strasser, Anna. "Kognition künstlicher Systeme /." Frankfurt : Ontos Verlag, 2006. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2696422&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kognitiva system"

1

Strohner, Hans. Kognitive Systeme. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Horneck, Max. Kognitive Dynamik: Dynamische kognitive Systeme am Beispiel der Textdeixis. Bremen: Hempen, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Strohner, Hans. Kognitive Systeme: Eine Einführung in die Kognitionswissenschaft. Opladen: Westdeutscher Verlag, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gesellschaft für Informatik Fachausschuss Künstliche Intelligenz und Mustererkennung Arbeitskreis Kognition. Kognitive Aspekte der Mensch-Computer-Interaktion: Workshop, München, 12.-13. April 1984. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Miroshnichenko, A. A. Predmetnai︠a︡ oblastʹ ėkspertnoĭ kognitivno-pedagogicheskoĭ sistemy. Glazov: Glazovskiĭ gos. pedagog. in-t im. V.G. Korolenko, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Palagin, A. V. Voprosy kognitivno-informat︠s︡ionnoĭ podderzhki postanovki i reshenii︠a︡ novykh nauchnykh problem: Sbornik nauchnykh trudov. Kiev: In-t kibernetiki im. V.M. Glushkova NAN Ukrainy, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hinz, Eike. Mesoamerikanistik als Sozialwissenschaft: Soziale Evolution, soziales System, soziales Verhalten und soziale Kognition in Mesoamerika. Hamburg: Wayasbah, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Artificial intelligence and intelligent systems: The implications. Chichester, West Sussex, England: E. Horwood, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Emergent-adaptive Fuzzy-Systeme: Kombination konnektionistischer, evolutionärer und vager Kalküle im Kontext einer Bionetisch-kognitiven Entscheidungsmethodik. Frankfurt am Main: Lang, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

David, Hutchison. Anticipatory Behavior in Adaptive Learning Systems: From Psychological Theories to Artificial Cognitive Systems. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kognitiva system"

1

Strohner, Hans. "Kognitive Rezeptionsprozesse." In Kognitive Systeme, 147–62. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Preim, Bernhard, and Raimund Dachselt. "Kognitive Grundlagen." In Interaktive Systeme, 31–88. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-05402-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Strohner, Hans. "Kognitive Lernprozesse." In Kognitive Systeme, 191–206. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Strohner, Hans. "Kognitive Produktionsprozesse." In Kognitive Systeme, 163–74. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Strohner, Hans. "Konzeptuelle Grundlagen kognitiver Systeme." In Kognitive Systeme, 23–38. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Strohner, Hans. "Die neue Wissenschaft vom menschlichen Geist." In Kognitive Systeme, 3–22. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Strohner, Hans. "Metaphern der kognitiven Genetik." In Kognitive Systeme, 177–90. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Strohner, Hans. "Perspektiven der Kognitionswissenschaft." In Kognitive Systeme, 209–18. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Strohner, Hans. "Metaphern der kognitiven Tektonik." In Kognitive Systeme, 41–64. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Strohner, Hans. "Die kognitive Information." In Kognitive Systeme, 65–82. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kognitiva system"

1

Érsek, Attila. "Történelmi forrásokhoz kapcsolódó kritikai gondolkodásfejlesztés tapasztalatai." In Agria Média 2020 : „Az oktatás digitális átállása korunk pedagógiai forradalma”. Eszterházy Károly Egyetem Líceum Kiadó, 2021. http://dx.doi.org/10.17048/am.2020.179.

Full text
Abstract:
Az előadás egy átfogó kutatási téma eredményeinek megosztására irányul (Érsek, 2019). Olyan neveléstudományi témában kerestem módszertani megoldást, amely szorosan kapcsolódik a kritikai gondolkodás fejlesztéséhez elektronikus tanulási környezetben. A történelmi tartalomba ágyazott kritikai gondolkodás kognitív elemeinek mérési, fejlesztési területeire koncentráltam. A történelemtanítás kutatásának nemzetközi dimenziójában az egyik megközelítés szerint a kritikai gondolkodás fejlesztésének és a forráselemzésnek kell a történelemtanítás középpontjában állnia (Jancsák, 2019). A feladat és a fogalmi keret összetettsége miatt kevés a sikeresnek tekinthető empirikus vizsgálat a kritikai gondolkodás terén. Magyarországon elindult a fogalom pedagógiai értelmezése (Molnár L., 2002.; Tóth, 2007.; Kovács, 2009.; Fábián, 2014.), az angolszász pedagógia fókuszában a fogalmi tisztázás és a kritikai gondolkodás szerkezeti elemeinek feltárása, összegzése áll (Elder – Paul, 2006.; Lai, 2011). Kutatásom során megalkottam a történelem témakörben alkalmazható kritikai gondolkodás taxonómiát, amelyet pontosítottam Anderson-Krathwohl (2001) tanulási célkitűzések modelljének segítségével. A történelemtanárok gondolkodását és nézeteit feltártam strukturálatlan kognitív térkép módszerével, támogatott felidézéssel. Szakértői mintavétel történt. Az oktatástervezési megközelítések közül (Ollé, 2015. p. 86.) a jelen kutatás fejlesztése oktatástanulás szempontjából építette fel a tanköri modulokat, azaz a kognitív folyamatok fejlesztésére koncentrált. A pedagógiai kísérlet terepe a Neo LMS alkalmazás lett, ami e-learning keretrendszer, tananyagtartalom szervező rendszer (LCMS). Általam fejlesztett 2 hetes tanórán kívüli anyagot osztottam meg, tutorként támogattam a diákok tanulási folyamatait. A kutatás eljárásrendjét (eszközök, módszerek), megbízhatósági mutatóit ismertetem az előadás során. A 11-12. évfolyamos gimnazistáknál csoportos valószínűségi mintavételt alkalmaztam, kiegészítettem a hólabda mintavételi eljárással (összesen 330 fő). Kutatási kérdés volt: Milyen módon mérhető a történelmi tartalomba ágyazott kritikai gondolkodás kognitív elemeinek tanulói teljesítménye elektronikus tanulási környezetben? A kutatás hipotézisei közül egyet emelek ki (egymintás t-próbát alkalmaztam ennél): A történelmi tartalomba ágyazott kritikai gondolkodás kognitív elemeinek tanulói teljesítményét lényegesen befolyásolja a Neo LMS fejlesztő anyagainak megismerése. Az önkontrollos csoport esetében ez bizonyítást nyert. Bízom benne, hogy a tanulók kritikai gondolkodásának kognitív elemeit és a digitális kompetenciát fejlesztő módszertani megoldásom hozzájárul a pedagógiai kultúraváltáshoz. A bemutatásra kerülő pedagógiai kísérlet a tanulók egyéni fejlesztésérére koncentrál, egy jó példája a SAMR modell (Puentedura, 2006) felső szintjének, alkalmazásával hatékonnyá tehető a különböző történelmi források feldolgozása, miközben az IKT által nyújtott lehetőségek is megvalósulnak. ----- A report on developing critical thinking connected to historical sources ----- The goal of the presentation is to share the results of a comprehensive research topic (Érsek, 2019). I attempted to find a skill developing methodological solution in the field of pedagogy that is closely connected to the development of critical thinking in an e-learning environment. The focus is on assessing and developing the cognitive elements of critical thinking embedded in historical teaching materials. One approach to the research on History teaching at an international level states that developing critical thinking and source analysis are the main tasks of History instruction (Jancsák, 2019). Owing to the complexity of the task and the complex conceptual framework, there has been only a few empirical studies in the field of critical thinking that can be regarded as successful. The pedagogical interpretation of the concept has begun in Hungary (Molnár L., 2002.; Tóth, 2007.; Kovács, 2009.; Fábián, 2014.), and the Anglo-Saxon pedagogy focuses on conceptual clarification and on the exploration and summarization of the structural elements of critical thinking (Elder – Paul, 2006.; Lai, 2011). Based on my research, I created a critical thinking taxonomy which can be applied within the context of History, and I further refined it by using Anderson-Krathwohl’s (2001) model of learning objectives. I explored the beliefs and attitudes of History teachers by using a non-structured cognitive map and stimulated recall with questions. The sample procedure was expert sampling. From the educational planning approaches (Ollé, 2015. p. 86.), the development of the present research created the modules of the course from the education-learning perspective, which means that it focused on the development of cognitive processes. The present pedagogical experiment was executed within the Neo LMS application, which is an e-learning platform and a learning content management system (LCMS). I created and shared a two-week skill developing material, which was not part of class activities, with the students, and I assisted their learning processes as a tutor. In this presentation, I outline the research protocol (tools, methods) and reliability indices of the research. I applied probability cluster sampling in the case of eleventh- and twelfth-graders, and additionally used snowball sampling (altogether 330 participants). The research questions were the following: How can the students’ performance be assessed related to the cognitive elements of critical thinking embedded in historical teaching materials in an elearning environment? I highlight one of the research hypotheses (one-sample t-test was used in this case): Students’ performance related to the cognitive aspects of critical thinking embedded in historical teaching materials is significantly influenced by becoming familiar with the Neo LMS skill developing materials. In the case of the single-case experiment group, this hypothesis was confirmed. I hope that my methodological solution that develops the cognitive elements of students’ thinking and their digital competence will contribute to the transition in pedagogical approach. The presented research in the field of pedagogy focuses on the individual development of students, which is a good example of the highest level of the SAMR model (Puentedura, 2006), and by applying this, the interpretation of different historical sources can be more effective and the opportunities offered by the ICT environment are also incorporated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kognitiva system' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography