Dissertations / Theses on the topic 'Kognitiva system'

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system.

Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA. Resultatet från fallstudien i sin tur ger indikationer på att inom forskningsområdet finns ett dominerat kvantitativt förhållningssätt samt går det att identifiera ett behov av kvalitativa ansatser som ett sätt att komplettera den nuvarande forskningen.

Sammanfattningsvis uppvisar detta arbete indicier som tyder på att DC och kvalitativa ansatser erbjuder andra användbara utgångspunkter och forskningsmöjligheter för studier av SA.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.

Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys.

Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.

Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.

Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.

Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.

Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.

Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna. Beskrivningarna är gjorda med användarnas krav som utgångspunkt. Beskrivningarna blir den plats där användare och utvecklare möts för att diskutera verksamheten. Om användaren inte förstår dessa beskrivningar blir det svårare att validera kraven på ett tillfredsställande sätt. Denna rapport diskuterar hur applicerandet av kognitionsvetenskapliga rön på beskrivningsteknikers utseende kan skapa en beskrivningsteknik som användaren har lättare att förstå. I bäst fall kan det leda till att valideringsprocessen genomförs lättare, snabbare och resulterar i säkrare krav.

Rapporten koncentrerar sig på beskrivningstekniken ER-modellering även kallad datamodellering. Litteraturstudier inom kognitionskunskap och systemutveckling har genomförts och i dessa framkom det att kardinalitetsbeteckningen var det område inom ER-modellens utformning som användarna har störst problem med. Därför har rapporten lagt fram ett förslag på en ny utformning av kardinaliteterna i ER-modellen. I rapporten har antagandet att applicerandet av kognitionskunskaper på ER-modellens utformning kan ge en ER-modell som är bättre anpassad till användarens kognitiva begränsningar tagits. Därför har förändringarna i ER-modellen grundats på kognitionsvetenskapliga rön. Rapporten framställer också att en undersökning av framtagen ER-modell hade varit önskvärt.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten. Oftast leder detta till att läsaren skriver ut dokumentet för att undkomma dessa och liknande problem.

Föreliggande arbete utfördes i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Ett intranet håller på att utvecklas hos dem och i detta ingår stora textbaserade databaser. Undersökningar har utförts med hjälp av anställda på företaget för att fånga deras synpunkter vad gäller navigation och läsning i elektroniska dokument.

Metoden som använts för att bringa klarhet i hur läsarna upplever olika navigeringssätt i elektronisk text har varit en kvalitativ intervju och en kvantitativ effektivitetsmätning av två olika sätt att navigera i dokument, scrollning eller länkning av textmassan.

Resultaten visar att de anställda i huvudsak föredrar länkningen framför scrollningen i långa textdokument. Tidsstudien visar tendenser till att länkningen är något snabbare än scrollningen.

I detta examensarbete undersöks hur informationstavlor vid Volvo PV AB, motor, Östra fabriken, Skövde påverkar montörerna som arbetar där i deras arbete. Uppdraget som undersökaren fick av Volvo var att undersöka vilken betydelse de informationstavlor som sitter vid varje modul/arbetsstation spelar i det dagliga arbetet. De här informationstavlorna visar hur många motorer som ska produceras per vecka. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ intervjubaserad undersökning, med 24 deltagande montörer.

Resultatet visar att den information som fås via tavlorna är av stor vikt och behövs i någon form. Det finns dock vissa betydande brister som påverkar montörerna negativt på olika sätt. Framförallt upplevs de som stressande och det är lätt att tappa motivationen när tavlorna visar för stort minus (när produktionstakten inte hålls).

En övervägande del av montörerna anser vidare att de får för lite information via tavlorna. Därför har ett förslag på ett alternativt gränssnitt tagits fram där dessa synpunkter och andra kognitiva aspekter har tagits i beaktande. Hänsyn har tagits till människans olika sätt att uppfatta/varsebli information och vikten av att snabbt kunna tolka informationen. Viss information har också lagts till så att bl.a. både veckoackordet och dagsackordet kan utläsas.

Avslutningsvis i rapporten diskuteras de resultat som undersökaren har kommit fram till. Detta sker till stor del med hjälp av den litteraturstudie som genomfördes inledningsvis. Här kritiseras också den egna undersökning och förslag på framtida forskning ges.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.

Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.

Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata. Roboten agerade därefter blint i miljön utifrån denna inre värld, men i dessa tidigare undersökningar var det endast ett nätverk som lyckades tränas för att utföra intern perceptionssimulering. Denna experimentella undersökning ämnar att mer systematiskt analysera en implementering av intern perceptionssimulering i en förenklad värld med enklare sensorer än de som har används i tidigare undersökningar. Fem olika nätverkstopologier jämförs via två olika träningsförfaranden, dels ett träningsförfarande där nätverkens vikter tränas med en evolutionsalgoritm, och dels via ett tvådelat evolveringsförfarande där olika delar av nätverket tränas separat. Experimentet gav upphov till ett flertal individer som bedömdes klara den interna perceptionssimuleringen. Resultaten indikerar också på att det integrerade träningsförfarandet verkar vara bättre än det uppdelade