Relevant bibliographies by topics / Kognitivism

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Kognitivism'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 5 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kognitivism.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kognitivism"

1

Martinčević, Marina, and Andrea Vranić. "Mogu li videoigre osnažiti kognitivne sposobnosti?" Psihologijske teme 28, no. 3 (2019): 507–28. http://dx.doi.org/10.31820/pt.28.3.3.

Full text
Abstract:
Kognitivni treninzi predstavljaju intervenciju osmišljenu za unapređenje različitih aspekata kognitivnog funkcioniranja. Najučinkovitiji oblik treninga predstavljaju tzv. multimodalni treninzi, koji uključuju aktivnost više kognitivnih procesa i dovode do boljeg transfera stečenih vještina u svakodnevni život. Literatura sugerira kako se u različitoj populaciji videoigre, najpoznatiji primjer multimodalnoga treninga, mogu rabiti za unapređenje kognitivnih funkcija. S obzirom je na njihovu veliku popularnost cilj ovoga preglednog rada prikazati kognitivne mehanizme koji videoigre čine optimalnim medijem za kognitivno osnaživanje te učinke igranja različitih vrsta videoigara na kognitivne funkcije. Konkretno, u radu su prikazana različita teorijska objašnjenja učinkovitosti videoigara, mehanizmi učenja i transfera stečenih vještina. Osim toga, rad je usmjeren na tri najčešće korištene vrste videoigara u kognitivnim treninzima: ozbiljne igre, igre mentalnog treninga i komercijalne igre. Pritom se razmatra njihova učinkovitost kod različitih dobnih skupina i neuropsiholoških bolesnika. Zbog velike raznolikosti komercijalnih igara dan je prikaz dosadašnjih nalaza učinkovitosti različitih žanrova komercijalnih igara u kognitivnom osnaživanju. U posljednjem su dijelu rada dane preporuke istraživačima za daljnje provjere učinkovitosti videoigara kao oblika kognitivnog treninga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brüne, Martin, Cumhur Tas, Elliot C. Brown, Carina Armgart, Giancarlo Dimaggio, and Paul Lysaker. "Metakognitive und sozial-kognitive Defizite bei Schizophrenien. Funktionelle Bedeutung und Behandlungsstrategien." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 61, no. 4 (October 2013): 231–37. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000165.

Full text
Abstract:
Die Gruppe der Schizophrenien umfasst heterogene psychopathologische Syndrome, die oft mit neurokognitiven Störungen und niedrigem psychosozialen Funktionsniveau assoziiert sind. Empirische Studien legen nahe, dass viele mit Schizophrenie assoziierte Symptome auf Störungen der sozialen Kognition bzw. metakognitive Störungen zurückgeführt werden können. Diese Konzepte beziehen sich auf die Fähigkeit, soziale Signale wahrnehmen und interpretieren, eigene und psychische Zustände Anderer reflektieren und dieses Wissen flexibel in sozialen Interaktionen und zur Problemlösung einsetzen zu können. Der vorliegende Artikel gibt eine Übersicht über sozial-kognitive und metakognitive Defizite bei Schizophrenien und wie über das Training dieser Kernkompetenzen das psychosoziale Funktionsniveau von Patienten mit Schizophrenie verbessert werden kann. Bei Schizophrenien sind soziale Kognition und Metakognition eng mit dem psychosozialen Funktionsniveau verbunden, zum Teil jedoch auch abhängig von neurokognitiven Fähigkeiten. Sozial-kognitives bzw. metakognitives Training kann zur Verbesserung des psychosozialen Funktionsniveaus beitragen, möglicherweise aber in Abhängigkeit vom Lernpotential und der Motivation der Patienten. Zukünftige Studien sollten untersuchen, welche Subtypen innerhalb des Schizophrenie-Spektrums am ehesten von sozial-kognitivem und metakognitivem Training profitieren können und welche Gruppen ggf. zusätzlich neurokognitives Training benötigen, um das psychosoziale Funktionsniveau zu verbessern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Šimić, Nataša, and Ljiljana Gregov. "Sex Hormones and Cognitive Functioning of Women." Archives of Industrial Hygiene and Toxicology 60, no. 3 (September 1, 2009): 363–74. http://dx.doi.org/10.2478/10004-1254-60-2009-1911.

Full text
Abstract:
Spolni hormoni i kognitivno funkcioniranje ženaU radu se raspravlja o organizirajućim i aktivirajućim učincima spolnih hormona te o njihovu utjecaju na kognitivno funkcioniranje. Dosadašnja su istraživanja pokazala spolne razlike u nekim specifičnim kognitivnim sposobnostima. Žene su u prosjeku bolje u verbalnoj fluentnosti, perceptivnoj brzini i točnosti, kao i finijoj motorici, dok su muškarci u prosjeku bolji u prostornim i matematičkim sposobnostima. Ove razlike u kognitivnom funkcioniranju dovode se u vezu s izlaganjem mozga fetusa različitim razinama spolnih hormona tijekom prenatalnog života. Studije na skupinama rođenim s genskim poremećajima, kao što su sindrom neosjetljivosti na androgene, kongenitalna adrenalna hiperplazija i Turnerov sindrom također upućuju na organizirajuće učinke spolnih hormona na kognitivno funkcioniranje.Nadalje, dosadašnja istraživanja pokazuju da povišene razine ženskih spolnih hormona u kasnoj folikularnoj i/ili lutealnoj fazi menstrualnog ciklusa potenciraju tipičan ženski kognitivni obrazac funkcioniranja, koji karakterizira veća učinkovitost u zadacima koje u prosjeku bolje rješavaju žene. Niske pak razine ovih hormona, koje karakteriziraju menstrualnu fazu ciklusa, potenciraju tipičan muški obrazac funkcioniranja, koji uključuje bolju učinkovitost u zadacima koje u prosjeku bolje rješavaju muškarci.U radu se također raspravlja o metodološkim razlikama u dosadašnjim istraživanjima organizirajućih i aktivirajućih učinaka spolnih hormona na kognitivno funkcioniranje, kao i o smjernicama za buduća istraživanja.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stollhoff, Kirsten. "Funktioniert kognitives Enhancement?" pädiatrie: Kinder- und Jugendmedizin hautnah 27, no. 2 (April 2015): 17. http://dx.doi.org/10.1007/s15014-015-0340-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Engelhard, K., and C. Werner. "Postoperatives kognitives Defizit." Der Anaesthesist 54, no. 6 (June 2005): 588–94. http://dx.doi.org/10.1007/s00101-005-0829-y.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Widyati, Wiwik. "BELAJAR DAN PEMBELAJARAN PERSPEKTIF TEORI KOGNITIVISME." Biosel: Biology Science and Education 3, no. 2 (December 7, 2014): 177. http://dx.doi.org/10.33477/bs.v3i2.521.

Full text
Abstract:
Teori Perkembangan Kognitif, dikembangkan oleh Jean Piaget, seorang psikolog Swiss yang hidup tahun 1896-1980. Teorinya memberikan banyak konsep utama dalam lapangan psikologi perkembangan dan berpengaruh terhadap perkembangan konsep kecerdasan, yang bagi Piaget, berarti kemampuan untuk secara lebih tepat merepresentasikan dunia dan melakukan operasi logis dalam representasi konsep yang berdasar pada kenyataan. Teori ini membahas munculnya dan diperolehnya schemata skema tentang bagaimana seseorang mempersepsi lingkungannya dalam tahapan-tahapan perkembangan, saat seseorang memperoleh cara baru dalam merepresentasikan informasi secara mental. Teori ini digolongkan ke dalam konstruktivisme, yang berarti, tidak seperti teori nativisme (yang menggambarkan perkembangan kognitif sebagai pemunculan pengetahuan dan kemampuan bawaan), teori ini berpendapat bahwa kita membangun kemampuan kognitif kita melalui tindakan yang termotivasi dengan sendirinya terhadap lingkungan. Kata Kunci: belajar, pembelajaran, kognitivisme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Erhard, M. H., and B. M. Schneider. "Kognitives Dysfunktionssyndrom beim Hund." Tierärztliche Praxis Ausgabe K: Kleintiere / Heimtiere 38, no. 02 (2010): 113–18. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622835.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Riekkinen, P. "Kognitives Profil von Vigabatrin." Aktuelle Neurologie 19, S 1 (September 1992): S56. http://dx.doi.org/10.1055/s-2007-1018083.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

von Kieseritzky, Kathrin. "Kognitives Training nach Chemotherapie." Im Focus Onkologie 20, no. 6 (June 2017): 32. http://dx.doi.org/10.1007/s15015-017-3376-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ervina, Mita. "Implementasi Konsep Belajar Kognitivisme dalam Mata Pelajaran IPA Sekolah Dasar." Bidayatuna: Jurnal Pendidikan Guru Mandrasah Ibtidaiyah 1, no. 1 (April 25, 2018): 15. http://dx.doi.org/10.36835/bidayatuna.v1i1.599.

Full text
Abstract:
Rendahnya kemampuan pedagodik guru mempengaruhi dalam melakukan suatu kegiatan pembelajaran yang bersifat praktikum di kelas V SDN Barat 02 Padang, Lumajang dan pembelajaran yang bersifat ceramah dan penugasan yang dilakukan guru pada saat proses penyampaian pembelajaran berlangsung di SDN BARAT 02 Padang, Lumajang. Penelitian ini menggunakan metode deskriptif kualitatif, teknik pengumpulan data mengunakan observasi, wawancara dan study doccument. Penelitian ini menunjukan tentang konsep belajar kognitivisme yang merupakan proses pembelajaran melibatkan kegiatan mental yang ada dalam diri siswa dan implementasi konsep belajar kognitivisme melalui praktikum dalam mata pelajaran IPA di kelas V SDN Barat 02 Padang, Lumajang, guru melakukan persiapan dari berbagai hal, dari materi yang akan disampaikan hingga bahan yang digunakan praktik dan hal dipentingkan saat proses pembelajaran oleh guru dengan sebaik mungkin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kognitivism"

1

Forss, Jenny. "Stöd av lärprocesser : En forskningsstudie om hur lärare kan stödja elevers lärprocesser." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107363.

Full text
Abstract:
Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv. Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bendroth, Jesper. "Internet i undervisningen - störning eller stöttning?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29467.

Full text
Abstract:
The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sainmaa, Lina. "Hur efterfrågas historiemedvetande? : En studie om hur gymnasielärares prov och arbetsuppgifter i historia möjliggör för elevers historiemedvetande." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127025.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur gymnasielärares prov och arbetsuppgifter i historia uppmuntrar eleverna till att svara historiemedvetet. Studien söker svar på: Vilken roll ges eleverna? Vilka narrativ kompetenser efterfrågas? Vilka referensramar görs tillgängliga? Det teoretiska ramverket är kognitivism. Utgångspunkten är den kognitiva historiedidaktiska forskningens begrepp: begreppskunskap av 1:a- och 2:a ordningen samt processkunskap. Därtill förstås den narrativa kompetensen som en pendelrörelse mellan begreppssfärerna och anses som nyckeln till historiemedvetande. Metodologiskt görs en textnära analys genom systemisk-funktionell grammatik på interpersonell nivå. Det innebär textens relationella språk undersöks i skriftliga språkhandlingar, modalitet och modal bedömning. Resultatet visar att uppmaningar och frågor är i majoritet medan påståenden är i minoritet. Däremot förekommer uppmaningarna framförallt genom omgjorda påståenden. Det kan sägas vara ett sätt att väva in olika begreppskunskap för att tillgängliggöra den för eleverna. Även modalitet undersöks och det visar en hög grad av förpliktelse vilket minskar elevernas responsmöjligheter. Sannolikhet förekommer dock också vilket kan sägas öppna upp, men vid närmare titt är den knuten till uppgiften och inte eleven. Slutligen studeras modal bedömning genom talarattityder och subjektivitet. Det visar att referensramar tillgängliggörs via framförallt objektiva subjekt. Talarattityden framkommer framförallt genom förstärkningar vilket ger eleverna olika referenspunkter att reagera på. Att poängtera är dock att eleverna förekommer som subjekt i nästintill alla prov vilket visar att deras identitet tilltalas och därmed kan deras referensramar sägas aktiveras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

FRISK, ARFVIDSSON NILS, and DAVID ÖSTLIN. "Kunskapsbevarande under och inom produktutvecklingsprojekt : Hur flödet av kunskap fungerar hos företag." Thesis, KTH, Integrerad produktutveckling, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233169.

Full text
Abstract:
Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Musa, Altin, and Dusko Diko. "Problemlösning i matematik är inte oproblematiskt: Fyra lärare ger sin syn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30820.

Full text
Abstract:
I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Engström, Simon. "Problems for Michael Gill’s semantic pluralism : The ostensibility of certain moral agreements and disagreements." Thesis, Uppsala universitet, Filosofiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410270.

Full text
Abstract:
This paper concerns the semantic branch of meta-ethics, and examines a version of so called semantic pluralism advocated by Michael Gill. Briefly put, Gill suggests that ordinary people’s usage of moral terms is rather messy in the sense that the meaning of moral terms can vary not only between different people, but also for one and the same person in different contexts. Such variability in word-meaning is explained by his assumption that people’s meta-ethical commitments are part of their moral thought and language, which is to say that their meta-ethical commitments have implications for the meaning of moral terms. In this paper I pursue two objectives. The first is exegetical and aim to clarify how Gill’s semantic pluralism in general, and his Indeterminacy- and Variability theses in particular, are intended to be understood—specifically in relation to the cognitivist/non-cognitivist debate. The second objective is argumentative. I first present and evaluate an objection to Gill’s semantic pluralism from Walter Sinnott-Armstrong who argue that Gill’s Variability thesis implies that interlocutors with different meta-ethical commitments are talking past each other rather than having genuine first order moral agreements and disagreements. I then argue that a similar problem occurs also for certain second order moral disagreements, particularly those in which moral terms are used rather than mentioned. I then argue that this is problematic not only on independent grounds, but also because it is inconsistent with the very assumptions Gill makes to support his view. My argument therefore appears forceful by Gill’s own lights. Combined, Sinnott-Armstrong’s objection and my own leads me to conclude that Gill’s semantic pluralism does not look promising.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Elfström, Johan. "Justification and Moral Cognitivism : An Analysis of Jürgen Habermas's Metaethics." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351646.

Full text
Abstract:
In this thesis, I scrutinise and interpret Jürgen Habermas’s claim that justification of moral norms necessitates cognitivism. I do this by analysing the general idea behind his discourse theory of morality and then his metaethics. From there, I examine the non-cognitivist theory called prescriptivism as set out by Richard Hare to see if his account of moral reasoning is able to counter Habermas’s claims and thereafter, I examine some criticism against his concept of communicative action. I also engage with the discussion on how to define cognitivism: that is, whether the line should be drawn between moral realism on the cognitivist side, and constructivism on the other, or if cognitivism can include constructivist theories too. I propose that it should, provided that it allows moral statements to be truth-apt and express a mental state like that of belief. Following this definition, I argue that Habermas can be labelled a cognitivist and finally, I conclude that Habermas's argument does not hold under scrutiny.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Weiderling, Lidia. "Jag gick över gränsen för att studera problemlösning! : En kvalitativ jämförelsestudie i matematisk problemlösning mellan det svenska och maltesiska klassrummet i grundskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34704.

Full text
Abstract:
This paper is about problem solving. One common result of previous research is that pupils’ learning is greater in classrooms where they are engaged in problem solving tasks that are cognitively demanding. Therefore the purpose of this study is to analyse the didactic choices two teachers make when they are using mathematical problem solving in their classrooms. One teacher in Sweden who teaches pupils’ mathematics in grade 4 and one teacher in Malta that teaches mathematics in Year 6 takes part in the study. The pupils in both Sweden and in Malta are 10 years of age. Three questions directed this study: How cognitively challenging are problem solving tasks in the Swedish and Maltese mathematics classroom? How does a teacher in Sweden and a teacher in Malta define and exemplify the concept of problem solving? What similarities and differences are there between the Swedish and Maltese mathematical classrooms regarding two teachers’ didactic choice of mathematical problem solving, and the teachers working methods around these tasks? The study was based on observations and interviews. The purpose of the interviews was to get answers to how the teachers interpret the concept of problem solving and how they relate to it. The aim of the observations was to see how the teachers involved incorporate problem solving during the maths lessons and how the tasks carried out are cognitive. The results show that in the Swedish and the Maltese mathematical classroom, the teachers give reference to and work with cognitive demanding tasks that require a connection to conceptual and procedural knowledge. The differences between the two observed classrooms are significant. The teacher in Sweden provides space for discussion and creative reasoning and pupils often solve mathematical problems individually. The teacher in Malta provides students with mathematical skills of how pupils can solve mathematical problems using different models. The pupils in Malta are often working on problems together, with the teacher in a dialog.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gerstheimer, Oliver. "Service Design = Kognitives Design [Präsentationsfolien]." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2016. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-213988.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

V, Gesamtverband der Deutschen Versicherungswirtschaft e. "Kognitives Training im Alter: Unfallforschung kompakt." Gesamtverband der Deutschen Versicherungswirtschaft e. V, 2011. https://publish.fid-move.qucosa.de/id/qucosa%3A74525.

Full text
Abstract:
Mit zunehmendem Alter verschlechtert sich die Leistungsfähigkeit des Gehirns, insbesondere die sogenannten fluiden kognitiven Funktionen wie z. B. die Aufmerksamkeit, die Konzentration oder die Informationsverarbeitungsgeschwindigkeit. Diese Funktionen sind ein Bindeglied zwischen Sensorik und Motorik und unerlässlich für komplexe Wahrnehmungsprozesse sowie die Planung und Steuerung des Verhaltens. Verschlechtern sich diese Funktionen im Alter, erhöht sich das Unfallrisiko. Deshalb untersuchte die Unfallforschung der Versicherer (UDV) gemeinsam mit dem Leibniz-Institut für Arbeitsforschung (IFADo), welche Trainingsprogramme die kognitiven Funktionen bei Menschen ab dem 65. Lebensjahr verbessern. Folgende Trainingsmaßnahmen wurden untersucht: - Kognitives Training (auf dem Papier und PC-gestützt) - Fitnesstraining (kombiniertes Kraft- und Ausdauertraining) und - Entspannungstraining (verschiedene Entspannungstechniken). Das Training fand in einem Zeitraum von vier Monaten regelmäßig zweimal wöchentlich statt. Die Trainingsgruppen wurden mit einer passiven Kontrollgruppe verglichen, die keine Intervention erhielt. Es zeigte sich, dass die stärkste Verbesserung der kognitiven Funktionen in der mentalen Trainingsgruppe zu verzeichnen war. Die Leistungsverbesserung ging mit einer deutlichen Veränderung der Hirnaktivität einher. Die Ergebnisse weisen darauf hin, dass regelmäßiges kognitives Training bestimmte kognitive Funktionen bei Senioren messbar verbessert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kognitivism"

1

Steinbrenner, Jakob. Kognitivismus in der Ästhetik. Würzburg: Königshausen & Neumann, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kognitivizm kak paradigma gumanitarno-filosofskoĭ mysli. Moskva: ROSSPĖN, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Roesch-Ely, Daniela, and Katlehn Baum, eds. Kognitives Training bei psychiatrischen Erkrankungen. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-58182-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

M, Ri͡anskai͡a Ė. Sposoby deĭstvii͡a v kognitivnom aspekte: Monografii͡a. Sankt-Peterburg: RGPU im. A.I. Gert͡sena, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Shcherbak, A. S. Regionalʹnai︠a︡ onomastika v kognitivnom aspekte: Monografii︠a︡. Tambov: TGU im. G.R. Derzhavina, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Shcherbak, A. S. Regionalʹnai︠a︡ onomastika v kognitivnom aspekte: Monografii︠a︡. Tambov: TGU im. G.R. Derzhavina, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hemforth, Barbara. Kognitives Parsing: Repräsentation und Verarbeitung sprachlichen Wissens. Sankt Augustin: Infix, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Referenz und Fallibilismus: Zu Hilary Putnams pragmatischen Kognitivismus. Berlin: de Gruyter, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Buschert, Verena. StaKogT – Stadienspezifisches kognitives Training bei leichter kognitiver Störung. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-50343-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kraiss, K. F. Fahrzeug- und Prozessführung: Kognitives Verhalten des Menschen und Entscheidungshilfen. Berlin: Springer-Verlag, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kognitivism"

1

Heller, Franziska. "Neoformalismus/Kognitivismus." In Handbuch Filmtheorie, 1–21. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-13352-8_15-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Heller, Franziska. "Neoformalismus/Kognitivismus." In Handbuch Filmanalyse, 329–49. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-13339-9_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ritter, Claudia. "Kognitives Theorem." In Lebensstile und Politik, 274–97. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97335-1_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hanisch, Charlotte, and Martin Hautzinger. "Kognitives Umstrukturieren." In Verhaltenstherapiemanual: Kinder und Jugendliche, 95–99. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-58980-9_19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rauthmann, John F. "Kognitives Paradigma." In Springer-Lehrbuch, 175–215. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53004-7_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hautzinger, M. "Kognitives Neubenennen." In Verhaltenstherapie, 187–92. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-22591-2_32.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Scheppelmann, D., H. P. Meinzer, A. Springub, and J. Klemstein. "Ein kognitives Texturmodell." In Informatik-Fachberichte, 282–87. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-84305-1_33.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fellgiebel, A. "Mildes kognitives Defizit." In Gedächtnisstörungen, 231–38. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-36993-3_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mayr, Ulrich. "Normales kognitives Altern." In Springer-Lehrbuch, 777–88. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-25527-4_72.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mayr, Ulrich. "Normales kognitives Altern." In Springer-Lehrbuch, 715–26. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-08957-6_63.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kognitivism"

1

Defrancesco, M., and R. Bellmann-Weiler. "Ein Jahr „Memory-Mobil” Geronto-psychiatrischer Konsiliardienst für kognitives Screening und psychopharmakologische Beratung." In 23. wissenschaftliche Tagung der Österreichischen Gesellschaft für Public Health (ÖGPH). © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1708951.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kognitivism' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography