Relevant bibliographies by topics / Kollaborativt lärande / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kollaborativt lärande.

Dissertations / Theses on the topic 'Kollaborativt lärande'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 34 dissertations / theses for your research on the topic 'Kollaborativt lärande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Elfström, Gustav. "Kollaborativt lärande i geografi : Om kollaborativ undervisning och bedömning i geografi på högstadiet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77732.

Full text
Abstract:
Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka kunskapen om hur kollaborativ undervisning och en kollaborativ bedömningsprocess påverkar lärandet och måluppfyllelsen i ämnet geografi. Lektionsserien genomfördes med två klasser i årskurs 8. Kollaborativt lärande handlar om ett i högre grad delat ansvar mellan lärare och elever för undervisningens utformning, innehåll och bedömning samt att möjliggöra för eleverna att bygga kunskap tillsammans. Eleverna arbetade i grupp hela lektionsserien, gavs möjlighet att påverka undervisningens innehåll och gjordes delaktiga i bedömningsprocessen. Grunden i det didaktiska upplägget var att kunskapskraven utgjorde den röda tråden i lärandet men att eleverna utifrån intresse och förkunskaper kunde påverka innehållet.Klassrumsobservationer, elevers loggböcker, bedömningar av grupparbeten och intervjuer med sju elever har utgjort underlag för den kvalitativa analysen. Studien visar på skiftande förutsättningar bland eleverna att tillgodogöra sig det kollaborativa arbetssättet. Vissa elever gynnades av ökat inflytande och ansvar medan andra elever hade behövt tydligare ramar och instruktioner. En slutsats från dessa studie är att den kollaborativa ansatsen gav bra förutsättningar för att fånga elevernas intresse och bygga vidare på deras förkunskaper. Det skulle också behövas längre tid och mer övning för många elever för att fullt ut tillgodogöra sig arbetssättet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ademi, Shpetim, and Mohamed Camara. "Matematisk problemlösning för ett kollaborativt lärande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31547.

Full text
Abstract:
Detta arbete utgår från det didaktiska problemområdet matematisk problemlösning i matematikundervisningen och riktar sig främst till verksamma lärare och lärarstuderande. Aktuella styrdokument betonar att problemlösning i matematikundervisningen är ett centralt innehåll och en förmåga som elever ska utveckla. Matematisk problemlösning ska som mål och medel stimulera utvecklingen av övriga matematikförmågor och det ömsesidiga samspelet mellan förmågorna och det centrala innehållet bidrar till en komplex och oftast en krävande lärandeprocess för elever och andra matematikstuderande. Genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt korresponderande analysmetoder syftar denna projektstudie till att undersöka huruvida matematisk problemlösning i grupp kan bidra till skapandet av olika lösningsstrategier. Med utgång i tidigare forskning och teoretiska ramverk har adekvata analysverktyg utarbetats i syfte att studera spåren av deltagargruppernas matematiska problemlösningsförmåga samt spåren av de kommunikativa processer som synliggörs då deltagarna arbetar med problembladen i grupp. Analys av det sammanställda resultatet från deltagargruppernas bidrag tyder på att framgångar i matematisk problemlösning i grupp tycks innebära att matematikbegreppen kommuniceras med flera olika uttrycksformer. Arbetet mynnar slutligen ut i förslag på tänkbara undersökningar som skulle kunna fungera som ett komplement till detta arbetes resultat och slutsatser.
This report is based on the didactic problem area mathematical problem solving in mathematics teaching and is targeted primarily at active teachers and teacher students.Current curriculum and syllabus emphasize that problem solving in mathematics teaching is a central content and an ability that students are to develop. As a goal and a means mathematical problem solving is to stimulate the development of other mathematical abilities and the mutual interaction between the abilities and the central content contributes to a complex and usually a demanding learning process for mathematics students. Through qualitative and quantitative research methods and corresponding analytical methods, this project study aims at investigating whether mathematical problem solving in groups can contribute to the creation of different solution strategies. Based on previous research and theoretical frameworks, adequate analysis tools have been developed to study the traces of the participants' mathematical problem solving abilities and the traces of the communicative processes that are visualized when the participants work with the problem sheets in groups.Analysis of the compiled result from the contribution of the participant groups indicates that successes in mathematical problem solving in groups seem to mean that mathematical concepts are communicated with several different forms of expressions. The report finally ends in proposals for possible studies that could serve as a complement to the results and conclusions of this report.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wiklander, Petter. "Professionellt lärande i en kollaborativ lärgrupp för idrottslärare : En fallstudie över ett aktionsforskande kollaborativt skolutvecklingsprojekt." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Skola på vetenskaplig grund, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41813.

Full text
Abstract:
Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning.
Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jönsson, Ebba, and Emma Lindell. "Kollaborativt och kooperativt lärande i matematik: fördelar och viktiga aspekter." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40912.

Full text
Abstract:
Målet med kunskapsöversikten var att undersöka hur kollaborativt och kooperativt lärande kan gynna elevers kunskapsutveckling i ämnet matematik i skolans yngre åldrar, och vidare att undersöka de aspekter som kan anses viktiga för att främja elevers lärande i dessa arbetssätt. Kollaborativt lärande definieras som individbaserade uppgifter där man kan använda klasskamraterna som stöd, medan kooperativt lärande utgår från par- och gruppbaserat lärande där gruppen bedöms och belönas gemensamt. Denna översikt gjordes genom en systematisk litteratursökning där data insamlades från referensdatabaserna ERIC och LibSearch. Resultatet indikerar att både kooperativa och kollaborativa arbetssätt främjar elever med olika prestationsnivåer både kunskapsmässigt och socialt. Vidare betonas vikten av lärarens roll och de aktiva val som görs i form av gruppens utformning samt utlärda kommunikationsmönster. I diskussionen konstateras att läraren har en central roll för att de kooperativa och kollaborativa arbetssätten ska bli gynnsamma, detta eftersom det är lärarens planering och didaktiska val som avgör hur kunskapsfrämjande metoderna blir.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Jaquline, and Brobeck Erika Törnlycke. "Kooperativt lärande och NO." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29249.

Full text
Abstract:
Kooperativt lärande är populärt ute på skolorna i Sverige och har enligt forskning positiva effekter för elevers lärande i allmänhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka frågeställningen; Hur påverkas elevers lärande i NO av ett kooperativt arbetssätt? För att besvara frågeställningen genomfördes därmed en litteraturöversikt med fokus på aktuell forskning. Resultatet visade att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers lärande i NO och detta är även lärares upplevelser av arbetsmetoden. Forskningen visade även att lärandet i NO påverkades av gruppsammansättning utifrån akademiska förmågor och kön. Framtida forskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden påverkas av bland annat laborativa arbetssätt och mer långsiktiga studier krävs för att få en bättre bild av dess effekter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bjerstedt, Emilia. "Att lära av varandra : Lärares reflektioner om kollaborativt lärande vid distansundervisning i SFI." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35977.

Full text
Abstract:
Det senaste året har undervisning i Sverige och runtomkring i världen bedrivits i mer flexibla undervisningsformer. Flertalet nyligen publicerade artiklar betonar vikten av att elever samarbetar och lär sig av varandra för att skapa goda möjligheter att lära när undervisningen sker på avstånd. Av denna anledning har denna studie fokuserat på lärares reflektioner om fördelar, utmaningar och centrala aspekter vid kollaborativt lärande vid distansundervisning inom SFI. Sex lärare från sex skilda skolor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt videoverktyg. Efteråt transkriberades dessa samtal med ett innehållsligt fokus och analyserades tematiskt.Resultaten visar att de fördelar som betonats är elevers möjlighet till gemensam stöttning av skilda slag, elevers möjlighet att motverka känslan av ensamhet och elevers möjlighet att delta i mer naturliga samtalsmiljöer. De utmaningar som påtalats är att det inledningsvis är svårt att motivera mer elevaktiva arbetssätt, att skapa ett socialt sammanhang samt att överblicka elevernas progression och deltagande. Avslutningsvis lyfter lärarna fram god planering och struktur, autonoma elever och en positiv syn på sig själv som pedagog, som tre betydelsefulla faktorer för att främja en god undervisningsmiljö. Dessutom visar denna studie att distansundervisning innebär en balansgång mellan ytterligheter så som elevstyrning kontra lärarstyrning och att lärarna stegvis förändrar sin pedagogik så att den passar den nya undervisningssituationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Aronsson, Fredrica, Carl Henningsson, and Linnea Holgersson. "Att utveckla sitt lärande genom andra : En forskningsöversikt om kollaborativt och kooperativt lärande i matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79841.

Full text
Abstract:
I denna studie har intresset varit att utforska hur kollaborativt och kooperativt lärande påverkar elevers lärande i matematik. Fokus har varit att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande positiva och negativa resultat från att använda kollaborativa och kooperativa lärprocesser i matematikundervisningen. Underlaget till studien består av 18 forskningsartiklar som är relevanta för syftet och frågeställningarna. All forskning som ligger till grund för studien är internationell och har granskats noggrant för att finna relevanta liknelser till den svenska skolan. Resultatet visar att kollaborativt och kooperativt arbetssätt kan påverka elevers lärande i matematik både positivt och negativt. De positiva resultaten som framkommer är att eleverna utvecklar sin strategiförmåga och sin resonemangsförmåga, och att arbetssätten även bidrar till en högre motivation hos eleverna. De negativa resultaten är att eleverna hindras från att komma vidare i sin matematiska process när det kollaborativa och kooperativa lärandet inte fungerar. Det framgår tydligt att läraren behöver ha kunskap och vara medveten om denna påverkan. Det går inte att förvänta sig att arbetssättet ska ha en direkt positiv påverkan på elevernas lärande i matematik utan det är en process som ständigt måste balanseras med ledning och stöttning från läraren. När eleverna har automatiserat arbetssättets sociala regler kan det bli ett gynnsamt arbetssätt där eleverna kan fokusera på sitt egna lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Zacharias, Herman. "Let´s twist again: Elevers kollaborativa lärande på fritids." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34121.

Full text
Abstract:
Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen.Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ludwig, Halvorsen. "Digitaliseringens möjligheter för katastrofala simuleringsövningar: : Designkoncept för kollaborativt lärande med digitala simuleringsverktyg inom katastrofmedicin." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175461.

Full text
Abstract:
Arbetet har genomförts på uppdrag av Katastrofmedicinskt Centrum. Syftet var att utforska vilka möjligheter det finns med digitala simuleringsverktyg för stötta kollaborativt lärande och testande av hälso- och sjukvårdsorganisationers katastrofmedicinska sjukvårdsledningsförmåga. Utgångspunkten har varit dagens analoga simuleringsverktyg. Katastrofmedicinska händelser förekommer sällan vilket skapar behovet att kunna återskapa och öva på dessa, tidigare studier har visat på brister sjukvårdsledning i vårdkedjan som minskat patientsäkerheten. Forskningsansatsen var forskning-genom-design (Research through Design, RtD). Designutforskningen resulterade i fyra olika designkoncept, assisterande faciliteringsverktyg, ökade kontrollmöjligheter, enkel interaktion, och ökade träningsmöjligheter. Designkoncepten stärker samarbetet mellan deltagarna och ökar tiden spenderad på att utföra aktiviteter på sjukvårdsledningsnivå samt hjälper facilitatorer att planera och genomföra nya typer av övningar. Designprocessen visade också att digitala simuleringsverktyg bör ses som kompletterande istället för ersättare av analoga verktyg då det analoga materialet har andra styrkor. På så sätt kan styrkorna med digitala verktyg användas till fullo.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Granlund, Veronica. "Digital kamratrespons i svenska som andraspråk : Design för ökat kollaborativt lärande inom mångkulturell vuxenutbildning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22191.

Full text
Abstract:
Corona-pandemin har påverkat utbildningen på många sätt, inte minst för dem som studerar svenska som andraspråk. Interaktion, kommunikation och kollaborativt lärande är viktiga delar av språkinlärning och något som blivit lidande av den påtvingade distansundervisningen. En metod för kollaborativt lärande som med fördel kan genomföras med digitala verktyg är kamratrespons. I denna studie undersöktes hur deltagare på en folkhögskola påverkats av den påtvingade distansundervisningen, med fokus på deras studier i svenska som andraspråk på gymnasienivå, och huruvida ett digitalt kamratresponssystem skulle kunna gynna det kollaborativa lärandet med digitala hjälpmedel. Studien genomfördes med deltagare och lärare på Mångkulturella Folkhögskolan i Göteborg, genom kvalitativa frågeformulär och intervjuer. Det empiriska resultatet visar på en varierad bakgrund bland deltagarna, till viss del försämrad studiemotivation på grund av distansundervisningen, samt en positiv inställning till kamratrespons som en möjlighet att lära av varandra. Tillsammans med tidigare forskning inom språkinlärning, datorstödd språkinlärning och datorstött kollaborativt lärande identifierades ett antal riktlinjer för framtagandet av ett digitalt kamratresponssystem som anses kunna gynna den studerade kontexten. Dessa riktlinjer gestaltas i ett designkoncept som visar ett förslag till hur det digitala kamratresponssystemet skulle kunna se ut.
The Corona pandemic has affected education in many ways, and those studying Swedish as a second language are no exception. Interaction, communication, and collaborative learning are all important factors of successful second language acquisition, all of which have been reduced because of forced remote learning. One method for collaborative learning that can be enhanced using digital tools is peer response. This study has examined how the adult students at a folk high school have been affected by the forced remote learning, focusing on their studies in Swedish as a second language at high-school level. The study also investigates whether a digital peer-response system could benefit the collaborative learning process for the involved students. The study involved students and teachers at Mångkulturella Folkhögskolan in Gothenburg, Sweden, who were asked to participate through an online survey and individual interviews. The empirical result shows a vast diversity among the participants, a somewhat decreased motivation to study due to forced remote learning, and a positive attitude towards peer response as a possibility to learn from each other. Together with previous research in the fields of language acquisition, computer assisted language learning and computer supported collaborative learning, several guidelines have been developed for the development of a digital peer review system that are considered to be favourable for the studied context. These guidelines have been illustrated in a design concept that shows a suggestion as to what the digital peer response system could look like.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Nergell, Maritha. "Ökad inividialisering och/eller kollaborativt lärande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lärare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurser." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31082.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv.
The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Chaouche, Elizabeth, and Rebecca Liljeström. "Kooperativt lärande som metod för skrivutveckling? : En kunskapsöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23105.

Full text
Abstract:
Skrivandet utgör en viktig del i människans liv. Det är emellertid en komplex process innehållande många moment som kräver kognitiv förmåga. En ständig utmaning för verksamma lärare är att räcka till för alla sina elever. Stora elevgrupper med varierande förmågor och behov sätter press på eleverna, läraren och undervisningen. Behöver det verkligen vara så? Skolan bidrar till att förbereda och forma framtidens samhällsmedborgare där en viktig aspekt är förmågan att samarbeta. Vilka effekter kan uppnås genom att låta elever lära av varandra? Följande kunskapsöversikt ämnar att sammanställa forskningsfältet för kooperativt lärande som metod för skrivutveckling. För att uppnå vårt syfte formulerades två frågeställningar; Vad säger forskningen om kooperativ lärande som metod för skrivutveckling? och Hur definieras kooperativt lärande som begrepp, samt vad ryms inom det? Frågeställningarna utgör kärnan i vår kartläggning och diskussion. I vår kunskapsöversikt har vi sammanställt ett urval av kvalitativa studier inom fältet för kooperativ metod för skrivutveckling. Utifrån urvalskriterier identifierade vi elva stycken artiklar som därefter analyserades. Studierna har stor variation gällande geografiskt område, kön och ålder på deltagare. Samtliga studier har dock kommit fram till liknande resultat med hjälp av olika modeller. Samtliga studier genomförde för- och eftertester på elevgrupperna. Testerna presenterade i alla studier utom en ett förbättrat resultat kring elevernas lärande och skrivutveckling. Värt att nämna är dock vikten av lärarens kompetens och styrande roll i arbetssättet vilket vi tar med oss i vår yrkesroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Koroma, Eeva. "Femte dimensionen på LHS?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7704.

Full text
Abstract:

Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Lydell, Ida. "Elevers samtalsaktiviteter och matematiska lärande då datorer används som läromedel : En litteraturstudie om elevers samtalsaktiviteter och matematiskas lärande då de använder bärbara datorer och handdatorer som läromedel." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37099.

Full text
Abstract:
Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet. Litteraturstudiens resultat visar att elever i huvudsak deltar i muntliga samtal och att deras kollaborativa lärande och matematiska förståelse ökar då de använder datorer. Handdatorer beskrivs dessutom kunna möjliggöra för en ökad mobilitet vilket medför att elevernas i större utsträckning kan välja med vem de vill samtala.
In recent years there has been an integration of information and communication technologies (ICT), such as computers, in society as well as in education. The purpose of the current literature survey is to examine the communication between students when they use a laptop or a handheld computer during math class, as well as to highlight the opportunities and obstacles that appear. As a base for this work a sociocultural perspective on learning is used where the language, the pupils studying environment and the tools that are used, are important aspects of learning. The curriculum states that the students should be given the opportunity to participate in communicative interactions and that modern technology should be used so that students can obtain, learn and develop their ability to communicate mathematics. Earlier research in mathematics shows that the student’s collaborative learning and the use of ICT promotes the pupils mathematical knowledge and involvement in the conversation. The result of the survey shows that students mainly participate in oral communication and their collaborative learning and mathematical understanding increase when they use a computer. Another conclusion from the survey is that handheld computers allow mobility, which improves the students opportunities to choose who they want to talk to.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Edman, Agneta. "Lärares lärande i förbättringsarbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32664.

Full text
Abstract:
Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Åkerlund, Marcus, and Per Nilsson. "Utveckling av elevers resonemang genom kollaborativa samtal utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44846.

Full text
Abstract:
Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Nilsson, Per, and Marcus Åkerlund. "Utveckling av elevers resonemang genom kollaborativa samtal utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44850.

Full text
Abstract:
Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Tesfaye, Belaynesh Ketsela. "Förskollärare erfarenheter av att integrera lärplattor i den pedagogiska verksamheten." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29322.

Full text
Abstract:
Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats.  Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Risberg, Tove. "Samlärande i grundskolan : Ett vinnande koncept för alla?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139411.

Full text
Abstract:
We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge.  Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Karlsson, Andreas. "Man kan få en jättetrevlig och trygg känsla i gruppen : Lärares tankar kring kollaborativt lärande i ämnet Idrott och Hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3406.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med kollaborativt lärande i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar är: • Vilket är idrottslärarnas syfte med användandet av kollaborativt lärande i undervisningen? • Hur säkerställer lärarna kvaliteten i det kollaborativa arbetet? • Vilka eventuella problem eller svårigheter anser lärarna kan finnas med det kollaborativa arbetssättet? Metod Studien har en kvalitativ ansats och använder intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuguide var den intervjutyp som utnyttjades och fyra aktiva lärare deltog i studien. Intervjuguiden skapades utifrån studiens teoretiska perspektiv och begrepp, samt utifrån fynd från tidigare forskning. Utifrån dessa fynd analyserades och diskuterades sedan resultatet. Resultat Syftet till varför lärarna brukade kollaborativt lärande kretsar primärt kring att det kollaborativa lärandet främjar både akademiska och sociala aspekter av lärandet. Lärarna i studien menar att den lärprocess som sker i det kollaborativa lärandet är både kopplat till att eleverna får ta del av varandras erfarenheter, samt att det finns ett imiterande inslag i lärprocessen. Säkerställandet av kvaliteten i det kollaborativa lärandet kretsade mycket kring faktorer som gruppsammansättning, arbete med elevattityd, regler samt lärarnas roll i arbetet. Svårigheter som lärarna har erfarit med det kollaborativa lärandet är den problematik som finns i att upptäcka och bedöma den enskilda individens lärande. En annan svårighet var att det fanns dilemman gällande elevsammansättning. Den tredje problematiken som lärarna resonerade kring var fördelning av arbetsbördan, samt den sista problematiken gällande lärarnas roll och hur aktiva de skulle vara. Slutsats Den slutsats som går att dra av denna studie är att lärarna har ett tydligt syfte med nyttjande av lärandet, samt att de använder sig av metoder för att säkerställa lärandet och de har erfarit svårigheter med arbetssättet. Mönstret som uppstod är att eleverna måste ha en god social förmåga för att undervisningen ska bli framgångsrik, samtidigt menar lärarna att eleverna får social träning av det kollaborativa lärandet. Detta leder till en ”hönan och ägget”-situation, där det är svårt att härleda till vad som kommer först eller vad som är beroende av vilket.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Lövgren, Linda, and Anneli Wallgren. "Surfpaddan och dess ungar : 1-5 åringars möte med den nya tekniken." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92605.

Full text
Abstract:
IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Sjöström, David. "Historia och filmskapande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32130.

Full text
Abstract:
Arbetet är en studie av om det i en filmskapandeprocess av en historisk film skapas möjligheter för elever att träna och utveckla en förmåga i en lärprocess. Syftet har varit att ta reda på om och när eleverna i de olika momenten av filmskapandeprocessen får möjlighet att träna och utveckla sin förmåga. För att kunna ta reda på ovanstående har jag designat ett arbetsområde där eleverna skulle göra en film om en historisk händelse. I detta fall andra världskriget. Arbetsområdet är designat utifrån att eleverna ska arbeta kollaborativt med filmskapandets olika moment. Jag har genom en deltagande observation följt fyra flickor i årskurs 9 som frivilligt ställt upp som informanter i deras arbete med att göra filmen. Resultatet visade att filmskapandeprocessens olika moment ledde till att eleverna diskuterade och samtalade om vad jag tolkat som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk. Utifrån dessa samtal och diskussioner uppstod mekanismer för att kollaborativt lärande skulle kunna ske. Då designen av arbetet med filmskapandet ledde till att eleverna återkommande fick diskutera, samtala och reflektera kring de historiedidaktiska dimensionerna i olika lärsituationer, fick eleverna möjlighet att träna och utveckla sin förmåga över tid i en lärandeprocess. Slutsatsen som jag dragit av min undersökning är att elevernas förmåga förmodligen inte hade fått möjlighet att utvecklats lika mycket om de gjort motsvarande uppgift på egen hand samt att kollaborativt arbete mellan eleverna är att föredra för att de ska få möjlighet att utveckla sina förmågor, detta eftersom de då kan interagera med varandra utifrån dessa. Jag drog också slutsatsen att elevernas förmåga tränas som bäst när de får kommunicera historia istället för att konsumera historia.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Fransson, Therese. "Social interaktion på fritidshemmet : Aktionsforskning om samarbete med hjälp av problemlösningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76694.

Full text
Abstract:
Studien var ett utvecklingsarbete som inspirerades utifrån Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral. Syftet var att undersöka hur social interaktion i en elevgrupp på ett fritidshem kan uttrycka sig och om det kunde ske en förändring genom samarbetsövningar i form av problemlösningar. Valet av ämne grundade sig i observationer och intervjuer med lärare i fritidshem där det framkom att det fanns flera grupperingar mellan eleverna som gjorde det mindre trivsamt. Utifrån forskningen tog arbetet avstamp i kollaborativt lärande för att försöka minska grupperingarna mellan eleverna. Eleverna blev indelade i grupper om cirka 3 elever i varje där de fick till sig en ny problemlösning vid varje tillfälle som valdes att kallas veckans utmaning för en extra motivation för eleverna. Veckans utmaning pågick under några veckor och därefter intervjuades lärare i fritidshem återigen för att mäta resultatet mot syftet samt frågeställningen. Resultatet visade att det inte blev några förändringar i elevernas sociala interaktion främst på grund av tidsbrist och valet av samarbetsövningar. I slutet av arbetet framkom det en ny forskningsfråga för att på ett annat sätt försöka undersöka hur den sociala interaktionen på ett fritidshem skulle kunna förändras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Mörck, Riekki Wenche. "Kollaborativa undervisningsprocesser genom 1:1 - en intervjustudie med lärare i skolår 1–6 om elevers samarbete i digitala arenor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-450060.

Full text
Abstract:
Both digital competence and collaborative skills are important for citizens who need to navigate in future societies. This paper is based on an interview study with ten teachers and the aim is to survey how teachers design their teaching to promote collaborative learning methods by using 1:1. Different perspectives on teachers´ design of the collaborative processes in terms of interaction through the digital device or processes that occurred around the device were found. To visualize how teachers operationalize collaborative learning in their pedagogical activities, the model of TPACK in situ was used (Willermark, 2018). In the analysis of the examples that the teachers reproduced based on TPACK in situ, the results of the study show many innovative learning processes where students interact with their tablets and how the teachers design their teaching to interact with different kinds of subject content. By using Learning Design Sequences as an analysis tool, further understanding was reached of how, when and in what way technology supports the collaborative processes and in which phases of learning this happens. In this way, institutional patterns became prominent through the influence of the physical learning environment, which increased the understanding of how around or through 1:1 also can be placed in a spatial context. Finally, Learning Design Sequences were used to identify opportunities and challenges for teachers in designing for collaborative learning through 1:1. The purpose of the study is to investigate how teachers say they design their teaching to promote students’ collaborative work through digital units in school years 1–6 and through the teachers’ statements see what influencing factors, abilities, subject content and technology support a design of digital teaching for the benefit of collaboration and student-to-student interaction in digital arenas. Based on the conclusions the author also presents a didactic model for teachers to take into consideration when designing their pedagogical activities for practising collaborative skills in the 1:1 classroom.
Digital kompetens såväl som kollaborativ förmåga bygger på elementära kunskaper som medborgare kommer att behöva för att kunna navigera i framtida samhällen. Detta är en intervjustudie med tio lärare med syftet att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att arbeta kollaborativt genom användande av 1:1. Det fanns också initialt en avsikt att uppmärksamma olika perspektiv på de kollaborativa processernas utformning i fråga om dels interaktion genom den digitala enheten, dels processer som sker bredvid. För att synliggöra hur lärare operationaliserar ett kollaborativt lärande i den pedagogiska verksamheten användes modellen TPACK in situ (Willermark, 2018). Vid analysen av de exempel som lärarna återgav utifrån TPACK in situ kunde studiens resultat visa på ett flertal innovativa undervisningsprocesser där eleverna arbetar interagerande elev-till-elev med sin lärplatta och hur lärare designar sin undervisning utifrån ämnesinnehåll. Genom att använda Learning Design Sequences som analysverktyg kunde ytterligare förståelse uppnås för hur, när och på vilket sätt tekniken understödjer de kollaborativa processerna och i vilka faser av lärandet detta sker. På så sätt blev institutionella mönster framträdande genom bland annat den fysiska lärmiljöns påverkan vilket ökade förståelsen av hur bredvid eller genom 1:1 kan sättas i en rumslig kontext. Avslutningsvis användes Learning Design Sequences för att identifiera möjligheter och utmaningar för lärare i att designa kollaborativ undervisning genom 1:1. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att främja elevernas kollaborativa arbete genom digitala enheter i skolår 1–6 och genom lärarnas utsagor se vilka påverkansfaktorer, förmågor, ämnesinnehåll och teknik som understödjer en design av digital undervisning som främjar kollaboration och elev-till-elev interaktion i digitala arenor. Baserat på undersökningens slutsatser presenterar författaren en didaktisk modell med avsikt att stödja lärare när de designar sin pedagogiska praktik så att den kan utveckla kollaborativa förmågor genom 1:1.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Petersson, Henrik, and Kenan Aliefendić. "Grupparbetets påverkan på gruppdynamik inom ämnet idrott och hälsa." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29567.

Full text
Abstract:
Grupparbete är en vanlig arbetsform i ämnet idrott och hälsa. Trots det råder begränsad förståelse bland lärare kring vad gruppdynamik är och hur det kan appliceras i undervisningen. Med denna problematik som bakgrund är syftet med denna kunskapsöversikt att redogöra för hur grupparbete kan påverka gruppdynamiken. Vi kommer att utgå efter följande frågeställningar: 1. Hur kan idrottsläraren arbeta med grupparbete för att påverka gruppdynamiken? 2. Vilka positiva och negativa effekter har grupparbete på gruppdynamik inom ämnet idrott och hälsa?För att kunna redogöra för syftet och för att få svar på frågeställningarna har metoden litteraturstudie använts. Resultatet indikerar att det finns en koppling mellan gruppdynamik och grupparbete. Aspekterna (1) samarbete, (2) gruppsammansättning och (3) ömsesidigt beroende har en stark påverkan på gruppens dynamik. Dessa tre aspekter visar sig också ha en inverkan på grupparbetets effektivitet, och då idrottsläraren ser till att grupperna inom grupparbetet uppfyller dessa aspekter finns det en möjlighet att gruppdynamiken stärks och att elevernas lärande stimuleras. Ett sätt för idrottsläraren att kunna nå denna framgång är att fördela grupperna heterogent (en grupp med olika förmågor och ambitioner), eleverna inom grupperna ska ha ett positivt ömsesidigt beroende och grupperna ska arbeta utifrån ett kollaborativt lärande. Om tillämpningarna av dessa aspekter får ett positivt utfall kan det i sin tur leda till att eleverna kan samarbeta utanför undervisningen på ett stimulerande sätt. Kort sagt är det väsentligt att idrottsläraren har kunskap om gruppdynamik och dess processer samt hur det kan appliceras i undervisningen vid användning av grupparbete. Har idrottsläraren inte den kunskapen och sätter ihop elever med olika ambitioner i samma grupper kan resultatet av grupparbete bli negativt och därefter påverka gruppdynamiken och elevernas lärande negativt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Svedberg, Gudrun. "Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis : Om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt." Doctoral thesis, Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1113.

Full text
Abstract:

Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning.

My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci.

By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching.

In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community.

Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms.


Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Jönsson, Torbjörn. "Bilder av framtiden." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23475.

Full text
Abstract:
De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ”Teknikbaserat lärande” (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post.För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse.Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle.Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med ”think-aloud” metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar.Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet.
The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented 2001. The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation.The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Berggren, Lars, and Erik Bäckström. "Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32087.

Full text
Abstract:
Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Horm, Peeter, and Sarah Olofsson. "Att bryta isoleringen : sociala faktorer i nätbaserad distansutbildning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3803.

Full text
Abstract:
Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Kareem, Isabelle. "Att främja elevers förståelse av ämnesspecifika begrepp : En kvalitativ studie om arbetet med ämnesspecifika begrepp inom samhällskunskapsämnet i årskurs 6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44637.

Full text
Abstract:
Researchers argue that students need to understand the language and the key concepts of each discipline to understand the academic content. The purpose of this study is to develop, analyze and evaluate a development project in civics. Therefore, the study answer following questions:  How do subject-specific concepts take place during the lessons according to the students? In what way can concept definition maps encourage students to talk about subject -specific concepts? How do students experience the work with concept definition maps? Two qualitative methods are used to answer the questions, both interviews and classroom observations. The interviews focus on how the students describe their experience with subject-specific concepts during civics lessons but also how they experience the work with concept definition maps which was implemented during the intervention. The observations onthe other hand show in what way the concept definition maps encourage students to talk about subject-specific concepts. The theoretical framework of the study is based on the sociocultural perspective and other theories that stress the importance of encouraging students to generate their own meaning of terms but also how the language develops in interaction with others.The result shows that the students often rely on the definition they get from their teacher orthe textbook but there is no room for students to explore the concepts themselves. All the students felt that the concept definition maps had good impact on their understanding of the subject-specific concepts. The results also showed that the there was a positive interdependence during the intervention where the students learned from each other’s prior knowledge and paths of thinking.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Mutwarasibo, Faustin. "Understanding Group-based Learning in an Academic Context : Rwandan Students’ Reflections on Collaborative Writing and Peer Assessment." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och vuxnas lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-91282.

Full text
Abstract:
The overarching aim of the present thesis is to gain knowledge about how Rwandan university students understand and practice group-based learning. Specifically, this research takes a social constructivist perspective when examining how second year students within the area of Modern Languages reflect on collaborative writing and peer assessment as means to promote academic writing and active learning. Four studies make up this research. Thus, Study I examines how students carry out self-directed group work in writing. Study II investigates how instructor-guided writing groups can help promote students’ collaborative learning. Study III explores in what ways process writing as instruction method can help develop students’ academic writing abilities and Study IV focuses on how students experience peer assessment and peer feedback on group writing. The data, which are qualitative, were collected by means of interviews carried out with groups of students. The findings show that students perceive and conduct group-based learning in different ways, which can impact the quality of their learning. Also, based on initial support and guidance from the course instructor, most students acknowledged having been able to take stock of their common writing abilities and understand in what ways peer assessment and peer feedback can help them improve, and thus enrich their learning. A few students considered the common writing process time consuming though. In conclusion, some strategies are suggested to further improve group-based learning.
Det övergripande syftet med denna avhandling är att söka kunskap om hur universitetsstudenter i Rwanda förstår och praktiserar gruppbaserat lärande. Teoretiskt utgår den från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus riktat mot hur studenter inom ämnesområdet moderna språk reflekterar över kollaborativt skrivande och inbördes bedömning som ett sätt att främja akademiskt skrivande och aktivt lärande. Avhandlingen består av fyra studier. I studie I undersöks studenters reflektioner över hur deras självstyrda skrivande i grupp genomförs. Studie II belyser lärarens roll i lärarlett skrivande i grupp och hur det kan påverka studenters kollaborativa lärande. I studie III studeras på vilket sätt metoder som synliggör skrivprocessen kan stödja studenters utveckling inom akademiskt skrivande. Studie IV fokuserar hur studenter erfar inbördes bedömning av skrivande i grupp. Data består av kvalitativa intervjuer genomförda med grupper av studenter under deras andra högskoleår Resultaten visar att studenterna uppfattar och genomför gruppbaserat lärande på olika sätt vilket kan påverka kvaliteten på deras lärande. Givet ett initialt stöd och vägledning från läraren som grund, bekräftade de flesta studenterna att de i grupparbetet kunde utnyttja sin gemensamma skrivförmåga och förstå på vilket sätt inbördes utvärdering kan hjälpa dem att förbättra sitt skrivande och därmed berika deras lärande. Vissa ansåg dock att den gemensamma skrivprocessen var tidsödande. Avslutningsvis föreslås strategier som kan användas för att ytterligare förbättra ett gruppbaserat lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Ek, Kajsa, and Emma Hildorsson. "Spelar det någon roll? : Kommunikativa strukturer och frågornas struktur i lågstadielärares klassrum." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91301.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie ämnar undersöka fyra lågstadielärares roller utifrån derasanvändande av kommunikativa strukturer och frågornas struktur samt hur lärarnaresonerar om samma begrepp. Analysen tar sin utgångspunkt i vilken utsträckninglärarna ger eleverna möjlighet att tala. Lärarrollerna som studien fokuserar på är enstyrande, vägledande, stödjande samt delegerande roll. Centrala begrepp som kopplastill kommunikativa strukturer är möblering, arbetssätt och fördelning av ordet.Frågornas struktur kategoriseras i begreppen IRE och IRU, vilka också är centrala istudien. Begreppen samt lärarnas roller utgör studiens teoretiska referensram. För attsamla in material används observationer och intervjuer. Resultatet av studien visar attlärarnas val av strukturer inte behöver påverka elevernas talutrymme. Det som harbetydelse är på vilket sätt lärarna använder strukturerna. Slutsatsen är att den rolllärarna antar påverkar elevernas utrymme att tala. När lärarna antar en roll däreleverna tillåts arbeta självständigt samt ta eget ansvar ökar elevernas talutrymme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Altayy, Fares, and Fredrik Schmied. "Stimulering av kritiskt tänkande och kollaboration i en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration : En fallstudie med studenter från programmet Teknisktbasår (KTH)." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255287.

Full text
Abstract:
Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i förstahand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (tillexempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att:1) Visa på kritiskt tänkande,2) visa på kollaboration,3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjärdifferentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp avnumeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och appliceringav kritiskt tänkande, har stärkts.
This work aims to develop a proposal for educational material in the form of a programming-oriented Physics and Mathematics lab. The target group is mainly students from the second semester in the Technical Preparatory Year program (KTH), but also students of equivalent knowledge level (for example, students in the upper secondary school- natural science program). The lab was designed to create opportunity for students to:1) apply critical thinking, 2) demonstrate collaboration, 3) increase subject understanding. The proposed educational material comprises computational physics, where a non linear differential equation derived from a mathematical pendulum is solved using numerical methods. The exercises in the lab were formulated with critical thinking in mind and pair programming was used as the context for collaboration. In this paper 1) and 2) were investigated in an educational setting with students from the second semester of the Technical Preporatory Year (KTH). The conversations of four student groups were recorded and a content analysis was performed on the transcriptions of the audio recordings. A pattern matching method was used to strengthen the conclusions. Based on the results of the research project, we found that the theoretical proposition that the construction of the laboratory work has contributed to the collaboration and application of critical thinking by the students,has been strengthened.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Jonasson, Camilla, and Stina Nymoen. "Lärplattan i förskolan : - en kvalitativ studie om hur fyra förskollärare utformar sin undervisning med lärplattor i barngrupp." Thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322373.

Full text
Abstract:
Digitaliseringen av förskolan är ett faktum och läroplanen för förskolan är under förändring. Denna förändring kräver ökad kompetensutveckling för förskollärare eftersom ansvaret vilar hos dem att förse de stora barngrupperna med kunskap som de har rätt till. Ett sätt för huvudmannen att förse förskollärarna med kompetensutveckling är via IKT-grupper.Syftet med grupperna är att deltagarna ska inspireras och ta del av varandras arbete med digitala verktyg i förskolan. Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskolläraren tar del av information om hur lärplattan kan användas som ett verktyg i verksamheten. Samtidigt syftar vår undersökning till att undersöka hur förskolläraren tillämpar lärplattan tillsammans med förskolebarn i den planerade aktiviteten. Studien grundas på observationer av planerade aktiviteter samt intervjuer med förskollärare från fyra förskolor i två kommuner i Mellansverige.Vårt resultat visar att förskollärare använder lärplattor i kombination med andra digitala verktyg för att engagera och göra fler barn delaktiga i de gemensamma lärprocesserna. Vidare visar vår forskning en indikation på att sociala medier är förskollärares primära inspirationskälla till utvecklandet av IKT-undervisningen och lärmiljön i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography