Relevant bibliographies by topics / Kollektiv intelligens

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Kollektiv intelligens'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 14 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kollektiv intelligens.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kollektiv intelligens"

1

Schweiger, Katharina. "Swarm Intelligence - Kollektive Intelligenz zur Lösung logistischer Problemstellungen." WiSt - Wirtschaftswissenschaftliches Studium 39, no. 12 (2010): 570–75. http://dx.doi.org/10.15358/0340-1650-2010-12-570.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Leimeister, Jan Marco. "Kollektive Intelligenz." WIRTSCHAFTSINFORMATIK 52, no. 4 (June 24, 2010): 239–42. http://dx.doi.org/10.1007/s11576-010-0234-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wojak, Stefanie. "Intelligente Kollektiv-Algorithmen in der Personalverwaltung." Datenschutz und Datensicherheit - DuD 42, no. 9 (August 17, 2018): 553–57. http://dx.doi.org/10.1007/s11623-018-0998-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Feldhusen, Birgit. "Kollektive Intelligenz und Psychologische Sicherheit: Haben wir Intelligenz im Gefühl?" Organisationsberatung, Supervision, Coaching 28, no. 3 (August 3, 2021): 355–71. http://dx.doi.org/10.1007/s11613-021-00719-2.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungPsychologische Sicherheit und Kollektive Intelligenz sind zwei Konzepte, die sich bislang in der Erforschung von Gruppenlernen und Kollaboration als förderlich erwiesen haben. Ersteres steht für ein gutes Teamklima, in dem sich jeder einzubringen vermag, Letzteres steht für die Fähigkeit einer Gruppe, in immer wieder neuen Umfeldern Lösungen und Lernen hervorzubringen. Überraschenderweise besitzen beide keinen förderlichen Einfluss aufeinander. Sie wirken auf die Arbeits- und Lernfähigkeit von Gruppen über zwei unterschiedliche Pfade, die einander kompensieren, aber nicht stärken können. Beide verlangen einen Reifeprozess in der menschlichen Interaktion, jedoch aus zwei unterschiedlichen Perspektiven: einer ich-zentrierten und einer situations-zentrierten bzw. selbst-transzendierenden Perspektive.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

A. Überall, Michael, Ute Essner, Heinz Beitinger, and Johannes Horlemann. "Das PraxisRegister Schmerz - Ausdrucksform kollektiver Intelligenz." Schmerzmedizin 37, no. 3 (May 2021): 50–54. http://dx.doi.org/10.1007/s00940-021-3094-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Winkler, Julia K., Katharina Sies, Christine Fink, Ferdinand Toberer, Alexander Enk, Mohamed Souhayel Abassi, Tobias Fuchs, et al. "Kollektive menschliche Intelligenz übertrifft künstliche Intelligenz in einem Quiz zur Klassifizierung von Hautläsionen." JDDG: Journal der Deutschen Dermatologischen Gesellschaft 19, no. 8 (August 2021): 1178–85. http://dx.doi.org/10.1111/ddg.14510_g.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Franck, Georg. "Moderne Naturwissenschaft: ein Fall kollektiver Intelligenz? Über die Rolle der Denkökonomie und belohnenden Beachtung in der Wissensproduktion." Angewandte Chemie 124, no. 29 (June 15, 2012): 7196–200. http://dx.doi.org/10.1002/ange.201201013.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Otto, Isabell. "Kollektiv-Visionen." Zeitschrift für Medien- und Kulturforschung 3, no. 2 (2012). http://dx.doi.org/10.28937/1000106376.

Full text
Abstract:
Eine kollektive Intelligenz kann dann gelingen, wenn sich ihre einzelnen Bestandteile in Kollektiv-Visionen auf sie beziehen. Diese Vorstellung prägt Utopien und Beschreibungen, in denen Medien als Hilfsmittel verteilter Intelligenz vorkommen. In einer Betrachtung der Medialität dieser Medien zeigt sich hingegen die Flüchtigkeit und Instabilität einer Formierung von kollektiver Intelligenz. Kollektiv-Visionen lassen sich einerseits als Strategien der Stabilisierung beobachten, andererseits als Darstellungen, in denen sich die Möglichkeiten kollektiver Intelligenz abzeichnen. </br></br>Collective intelligence can be successful if each of its components relates to it in collective visions. This idea characterizes utopia and descriptions, in which media appear as means of distributed intelligence. A consideration of the mediality of these media, however, highlights the volatility and instability of a formation of collective intelligence. Collective visions can be seen both as a strategy of stabilization and as representations from which the possibilities of collective intelligence emerge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"Hautkrebs – Kollektive Intelligenz nutzen." TumorDiagnostik & Therapie 37, no. 10 (December 19, 2016): 546. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-119261.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"Hautkrebs – Kollektive Intelligenz nutzen." Aktuelle Dermatologie 42, no. 04 (April 14, 2016): 121. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-103566.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kollektiv intelligens"

1

Bronow, Robin. "Finns det någon här som kan ha en teori om vad det hela kan bero på? : En netnografisk undersökning av diskussionsforumet på träningssajten Funbeat." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103248.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity. The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established. This knowledge has been acquired by personal experience, by consulting a physiotherapist or by sharing information which intend to serve as self-help for other members.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eidolf, Jenny. "Självkännedom och självledarskap som möjliggörare för effektiv samverkan och kollektiv intelligens : Att skala upp ledarskapet genom att inkludera alla i organisationen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42800.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bittencourt, Nayanne, and Schultz Gustav Runeberg. "Crowdsourcing: hur motiveras deltagande och vad innebär det för innovation? : En kvalitativ studie baserad på Etsy.com." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61760.

Full text
Abstract:
Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation. Som ett efterspel av detta samt med en allt mer interaktiv och samarbetande roll tillsammans med externa aktörer via Internet, så myntades begreppet Crowdsourcing (Howe, 2006). Crowdsourcing är en relativt ny term som syftar till att förklara förhållandet till när företag outsourcar uppgifter till en större skara människor via internet. För att hitta en djupare förståelse för hur detta har frambringats har vi försökt att kartlägga dess ursprung genom att gå bakåt i forskningen och titta närmare på innovationen i sig. Vår teoretiska referensram bygger på äldre och nya inflytelserika studier (inom innovation, öppen- och sluten innovation, öppen källkod, kollektiv intelligens, användarinnovation samt motivationen bakom deltagande på crowdsourcing plattformar) som speglar hur vi har utformat och genomfört studiens empiriska undersökning. Syftet med denna studie var att bidra till en vidare förståelse kring detta område samt tydliggöra för områdena Öppen Innovation och Crowdsourcing genom att koppla ihop fördelarna de ger till innovation. Motivationen är också essensen som driver medverkan i denna typ av innovation och utgör en central del för öppen innovation och crowdsourcing. Därför har vi valt att studera de bakonliggande motiven som bidrar till att ”crowden” väljer och inspireras att delta på crowdsourcing plattformar som Etsy. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt som bygger på 18 intervjuer baserat på crowdsourcing plattformen Etsy. Vi valde att utgå från användarens perspektiv för att få en djupare förståelse för motivet bakom deltagande på plattformen. Alla intervjuer skedde via ”Instant Messenger” och resultatet utformar vårt empiriska underlag för denna studie. Vi har funnit incitament för att crowdsourcing har en stor påverkan för innovation. Det kan användas på flera olika plan bland organisationer och företag. När det används rätt bidrar det till att effektivisera framtagandet av nya produkter, marknadsföring, supportfunktioner samt att det i många industrier däribland Etsy’s även revolutionerar marknaden som de verkar i. En annan intressant faktor som frambringades av studien är att den sociala aspekten av att delta, grupptillhörighet, att träffa nya vänner och att lära sig nya färdigheter har en större betydelse än det monetära motivet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ekberg, Elin, and Sanna Lundgren. "Hur lär vi oss av varandra? : En studie om psykologisk trygghet & kollektivt lärande." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173180.

Full text
Abstract:
Med en snabb förändring i dagens arbetsliv ställs det högre krav på organisationer att värna om de unika kompetenser, kunskaper och erfarenheter som finns hos dess medarbetare. För att kunna göra detta måste organisationer skapa förståelse för hur kunskap delas och således bygga en brygga som går från det individuella lärandet till det kollektiva. En byggsten som visat sig vara av stor vikt för att öka det kollektiva lärandet är känslan av psykologisk trygghet och vi har i den här studien valt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till denna trygghet och i sin tur ett kollektivt lärande. Studien är skriven på uppdrag av Vasakronan där en kvalitativ metod har använts och där empirin har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på en komplexitet då en mängd faktorer är av betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet och då det individuella har en övervägande roll för lärandet. Trots att det inte finns ett färdigt recept visar resultatet på en bas av viktiga teman bestående av relationik, ledarskap och lärtillfällen vilka kan bidra till en större förståelse för hur vi ökar antalet kollektiva lärtillfällen. Åtgärder som bland annat framkommer som förbättringsförslag i studien är att våga experimentera med arbetssätt även om detta medför en högre risk för att fela. Övergripande studerad forskning för arbetet påvisar att möjligheten att begå misstag är en av de viktigaste komponenterna för att lära inom en organisation eftersom det i en accepterande kultur kan bidra till reflektion och utvinning av kunskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Myhrman, Ola. "Newsmill : En studie av ett debattforum på nätet och det offentliga samtalet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6491.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill. Intervjuerna är analyserade utifrån Pierre Lévys teorier om kollektiv intelligens, Joshua Cohens ideal för deliberativ demokrati och Denis McQuails definitioner av framing, som är en process av mediernas agenda setting. Resultaten visar att Newsmill uppfyllt syftet med att låta oetablerade skribenter nå ut med sina åsikter. Newsmill fungerar därmed som en kanal för åsikter som inte får plats på de stora mediernas debattsidor. Redaktionen har kunnat etablera en plats i den svenska mediesfären tack vare publicerade artiklar som fått spin-off effekt i större medier. Den snabba publiceringstakten är till viss del inte till Newsmills fördel då sidan av intervjupersonerna kan upplevas som överbelamrad med åsikter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Larsson, Josefine. "Frihet under ansvar eller sann och opåverkad kunskap : Trovärdighet hos källor och hur den bedöms av två användargrupper." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16613.

Full text
Abstract:
This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public – freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it– true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed. A group of upper secondary school students and a group of retirees were presented with encoded texts from both encyclopedias, which they analysed critically from their opinion on reliability and objectivity. Their reasoning shows a well demonstrated awareness of the need of a critical reasoning and information literacy when dealing with different sources. But the question remained, particularly in regards to the students, if they do after all practice these skills in their information retrieval.
Program: Bibliotekarie
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bergman, Madeleine. "Lusten att lära : En studie kring varför människor väljer att lära sig något de inte måste." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6917.

Full text
Abstract:
This study focuses on historical reenactment, and the informal learning that takes place within that subculture. Through observations during events, and informal semi-structured interviews I have tried to identify some of the aspects that contribute to the motivation to learn that is prominent within the historical reenactment community. Why do people choose to learn things that they do not have to? What can I learn from that, and use to improve my own teaching? The study finds that some of the key facors for the motivation to learn is: having a social context that gives feedback and encouragement, beeing able to get practical use out of the knowledge you try to obtain, feeling satisfied with your own work, and having an enthusiastic teacher who can capture your curiosity.   The study also includes photographic works that aim to show some of the informal learning that takes place within the historical reenactment community. The purpose is also to initiate thoughts and discussions concerning informal learning and learning processes in general. Along with the photographs there are sounds taken from the interviews made during the study. The people heard give their perspective on the motivation to learn. Both photographs and sound were displayed in the Vårutställning at Konstfack.   Lastly I put forward some suggestions as to how teaching might be improved in order to help students feel more motivated to learn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Danielsson, Felicia, and Vivianne Moradi. "Army of Lovers : Hur facebookgruppen #jagärhär har gått till väga för att inbjuda till samtalet mot hatkultur online." Thesis, Luleå tekniska universitet, Medier, ljudteknik och teater, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64208.

Full text
Abstract:
This study has focused on how the Facebook group #jagärhär has been working on inviting people to participate in the conversation against hate culture online. To examine this, we have conducted qualitative interviews with members and administrators from the group, and made a rhetorical text analysis on posts made in the group. The theoretical concepts used in the analysis are: convergence, participatory culture and democracy, collective intelligence, collective identity and doxa. By using these theoretical concepts, certain strategies in the group could be seen. Some of the most important strategies and tactics that could be seen were that the group had a strict structure - to facilitate engagement and participation - and that there was great focus on being encouraging and motivating in their language. It was also seen that it was important for the group to be visible in traditional media, and to be noticed by public figures - like celebrities - in order to be more visible and to inspire more people to participate
Denna studie har undersökt hur Facebookgruppen #jagärhär har gått till väga för att bjuda in till deltagande i samtalet mot hatkultur online. För att undersöka detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med medlemmar och administratörer från gruppen, samt gjort en retorisk textanalys på inlägg som gjorts i gruppen. De teoretiska begrepp som använts i analysen är: konvergens, deltagarkultur och demokrati, kollektiv intelligens, kollektiv identitet och doxa. Genom att använda dessa teoretiska begrepp kunde vissa strategier i gruppen skönjas. Några av de viktigaste strategier och taktiker som kunde ses var att gruppen hade en tydlig struktur - för att underlätta engagemang och deltagande -  och att det var stort fokus på att vara uppmuntrande och motiverande i sitt språk. Det gick även att se att det var viktigt för gruppen att synas mycket i traditionella medier, samt att uppmärksammas av offentliga personer, för att kunna bli mer synliga och kunna inspirera fler till att delta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sturesson, Albin, and Julia Hermansson. "Transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg - En studie med deltagande design som arbetsprocess." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20233.

Full text
Abstract:
Det kan idag vara svårt för företag att engagera sin publik på grund av allt innehåll som ständigtpubliceras. Transmedialt berättande har kommit att bli ett begrepp som tillåter publik attinteragera med innehållet och sprida det vidare. Konceptet har kommit att bli ettmarknadsföringsverktyg för att det tillåter att kunna interagera med målgrupp och sprida ettföretags information.Tidigare exempel på transmedialt berättande appliceras i huvudsak på större företag ochproduktioner. Syftet med studien är därför att utforska transmedialt berättande sommarknadsföringsverktyg för mindre verksamheter. Detta sker genom att praktiskt utforma enkampanj tillsammans med STPLN där STPLN står som exempel för hur detta kan appliceras påen mindre verksamhet.Studien har använt sig av två kvalitativa metoder - deltagande design ochfokusgruppsintervjuer. Deltagande design är studiens primära datainsamlingsmetod och haranvänts för att låta STPLN vara en del av arbetsprocessen då dessa besitter kunskap som är avvärde för utformningen av kampanjen. Utformningsarbetet har genomförts med hjälp av bådaparternas expertis, STPLN och författarna till studien. Fokusgrupperna med berörd målgrupputvärderade det praktiska arbetet.Resultatet av studien visar på att den transmedialt berättande kampanjen för STPLN börutformas utifrån aktivt deltagande, kollektiv intelligens, interaktion och platsspecifiktberättande. Detta kan i sin tur generera spridning i och med att det tillåter användaren att varaden indirekta marknadsföraren för kampanjen.
Today it is difficult for companies to engage the audience due to the content that is constantlybeing published. Transmedia storytelling allows the user to interact with the content and to passit through. The concept has become an effective marketing tool to interact with the target groupand to spread a companys’ information.Previous examples of transmedia storytelling are mainly applied on enterprises and largeproductions. Thus, the purpose is to explore transmedia storytelling as a marketing tool forsmaller organizations. It happens by practically designing a campaign together with STPLNwhere STPLN stand as an example of how it can be applied to a smaller organization.The thesis has used two qualitative methods - participatory design and focus groups.Participatory design is the primary method and has been used to include STPLN in the processdue to their knowledge which is of value for the campaign. The practical work has beenimplemented by the expertise from both parties, the organization and the authors of the thesis.The target group then evaluated the practical work through two focus groups.The result indicates that the transmedia storytelling campaign for STPLN should be designedbased on the aspects of active participation, collective intelligence, interaction and site specificstorytelling. Subsequently this may generate in spreadability of the campaign since it allows theuser to be its indirect marketer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ickler, Henrik. "Typologisierung von Geschäftsmodellen der webbasierten kollektiven Intelligenz." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-143130.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kollektiv intelligens"

1

Segaran, Toby. Kollektive Intelligenz analysieren, programmieren und nutzen. [S.l.]: O'Reilly Verlag, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lapko, V. A. Neparametricheskie kollektivy reshai︠u︡shchikh pravil. Novosibirsk: "Nauka", 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Eva, Horn, and Gisi Lucas Marco, eds. Schwärme, Kollektive ohne Zentrum: Eine Wissensgeschichte zwischen Leben und Information. Bielefeld: Transcript, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Eva, Horn, and Gisi Lucas Marco, eds. Schwärme, Kollektive ohne Zentrum: Eine Wissensgeschichte zwischen Leben und Information. Bielefeld: Transcript, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Kollektiv intelligens"

1

Clement, Reiner, and Dirk Schreiber. "Kollektive Intelligenz und Crowdsourcing." In Internet-Ökonomie, 463–90. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-36719-9_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Helbing, Dirk. "Von Künstlicher Intelligenz zu Kollektiver Intelligenz." In Automatisierung: Wechselwirkung mit Kunst, Wissenschaft und Gesellschaft, 11–30. Wien: Böhlau Verlag, 2018. http://dx.doi.org/10.7767/9783205231912.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Portmann, Edy. "Kollektive Intelligenz fürs Team Human." In essentials, 49–54. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26891-6_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Duschek, Stephan, and Christian Gärtner. "Kollektive Intelligenz in Netzwerken durch Tools reflexiver Netzwerkberatung." In Netzwerkzeuge, 19–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-00258-9_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Luchterhandt, Otto. "Individuelle und kollektive Verantwortung. Reichweiten und Rechtsfolgen." In Zusammenwirken von natürlicher und künstlicher Intelligenz, 121–50. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30882-7_11.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas sog. Atomzeitalter hat den Menschen erstmals in eine globale Verantwortung für sein Überleben genommen. Die stürmische Entwicklung von Künstlicher Intelligenz, von maschinellem Lernen und Robotik sowie ihre Leistungsfähigkeit und systemische Vernetzung drohen die Verantwortung des Menschen für sein Handeln auszuhöhlen, sein Schicksal an nicht mehr beherrschbare komplexe technische Prozesse auszuliefern und die humane Welt von innen heraus zu zerstören. Der Beitrag unterstreicht gegenüber solchen Befürchtungen die Grenzen der Künstlichen Intelligenz, die sich aus ihrer maschinellen, funktionalen Eigenart ergeben, referiert die insbesondere von der EU ausgehenden Initiativen, die ethischen und rechtlichen Bedingungen der Verantwortung des Menschen für seine Entscheidungen zu sichern, und warnt davor, sich einem letztlich rein funktionalen, reduktionistischen Menschenbild anzupassen und zu unterwerfen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mostaghim, Sanaz, and Sebastian Mai. "Kooperation mittels Schwarmintelligenz." In Zusammenwirken von natürlicher und künstlicher Intelligenz, 55–69. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30882-7_5.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungTechnische Systeme haben in den vergangenen Jahrzehnten große Fortschritte gemacht. Heute sind entsprechende Systeme überall im Einsatz und haben die Fähigkeit, miteinander zu kommunizieren. Solche verteilten Systeme ermöglichen die Handhabung komplexer Probleme aus der Industrie und den Naturwissenschaften. Hierbei stellen die komplexen Probleme neue Herausforderungen an die Entwicklung von Algorithmen zu deren Steuerung. In den letzten Jahren orientieren sich viele Wissenschaftler an bioinspirierten Algorithmen. Biologische Systeme lösen hierbei durch dezentral agierende Strukturen und einfachen Aufbau außerordentlich komplexe Aufgaben. Dieser Artikel bezieht sich auf die Methoden der Schwarmintelligenz, die ein kollektives Lernverfahren darstellt. Solche Systeme können sich an Veränderungen der Umgebung sehr gut anpassen und erzeugen ein flexibles und zugleich robustes Verhalten. Ein besonderes Merkmal der Schwarmintelligenz ist die entstehende Selbstorganisation von einfachen Individuen, die gemeinsam ein globales emergentes Verhalten erzeugen. Die Herausforderung besteht darin, die Effekte der Selbstorganisation so zu beeinflussen, dass das entstehende Verhalten den Anforderungen tatsächlich entspricht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Christ, Oliver, Michael Czarniecki, Lukas Andreas Scherer, and Ivo Blohm. "Systematische Unternehmensentwicklung und Geschäftsmodellinnovation durch die Integration kollektiver Intelligenz." In Digital Customer Experience, 255–69. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-22542-1_18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dueck, Gunter. "Kollektive Intelligenz der Maschinen, Roboter und Plattformen (Daily Dueck 300, September 2017)." In Disruptive Zeiten, 237–38. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-54881-3_100.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Uttendorf, Sarah. "Kollektive Intelligenz von Mensch und Maschine – Fuzzy Logik zur Einbindung von Expertenwissen in die Wegeplanung von Fahrerlosen Transportfahrzeugen." In Cognitive Computing, 193–206. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-27941-7_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"4. Kollektive Intelligenz." In Wissensmanagement mit Social Media, 35–52. De Gruyter Oldenbourg, 2016. http://dx.doi.org/10.1515/9783110439779-009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kollektiv intelligens"

1

Wachs, Marina-Elena. "Zeichnen als Weltentwurf: Analog + Digital - Die Bedeutung des Zeichnens in der Primarausbildung mit Blick auf Design Engineering in Europa." In Entwerfen Entwickeln Erleben - EEE2021. Prof. Dr.-Ing. habil Ralph H. Stelzer, Prof. Dr.-Ing. Jens Krzywinski, 2021. http://dx.doi.org/10.25368/2021.58.

Full text
Abstract:
„Sketching the world“ bedeutet entwerfen von Welt mittels analogen und digitalen Zeichenmitteln - auch in Zukunft benötigt es dafür im Design Engineering der Künstlichen Intelligenz (KI) und der Emotionalen Intelligenz (EQ – nach Daniel Goleman). Zeichnen ist Kulturgut seit der Steinzeit und ist für die kulturelle Bildung als auch für das Design Engineering der Zukunft von großer Bedeutung. Zeichnen-Erfahrungen, sei es mit dem Stock im Sand oder mit dem Stift auf Papier, beginnt in der Primarbildung: Bereits hier ist es als Kulturtechnik essentiell für die Gesellschaft, indem der aktive Akt des Zeichnens Selbstausdruck und kulturelles Gedächtnis, Signifikat ist. Zeichnen ist individuelles und kollektives Wissens- und Bildungsmanagement für die Welt von morgen und muss in der Primabildung früh – multidisziplinär – verankert sein, soll es im Skizzieren, im Mapping, als Repräsentation und Projektion wirkungsvoll für das Design Engineering in Europa, auch in der Augmented Reality, eingesetzt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kollektiv intelligens' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography