Academic literature on the topic 'Kolorektalkirurgi'

Under en operation behöver patienter tillföras vätska. Det finns en pågående diskussion om vilken sorts vätsketillförsel som har fördelar för patienterna. Framförallt diskussionen om glukos ska tillföras eller inte. Förhöjda blodsockervärden under och efter operation har visat sig ha negativa konsekvenser för morbiditet, mortalitet och vårdtid. Det finns inga entydiga riktlinjer kring peroperativ vätsketillförsel. Syfte Att se hur plasmaglukosvärdet hos patienter som tillfördes eller inte tillfördes glukosinfusion vid planerad kolorektal kirurgi förändrades över tid, per- och postoperativt, och hur detta påverkade diures och illamående de första fyra timmarna postoperativt. Syftet var även att undersöka samband mellan plasmaglukosvärdet de första fyra timmarna postoperativt och patientskattad smärtupplevelse. Metod En kvantitativ ansats och en interventionsstudie. Studien genomfördes på ett länssjukhus i Mellansverige. Via ett bekvämlighetsurval inkluderades fyrtio icke diabetiker som randomiserades till interventions och kontrollgrupp. Statistiska analyser som användes var parametriska test, variansanalyser och korrelationsberäkningar. Resultat Övervägande delen, 72 %, av patienterna hade ett plasmaglukosvärde över normalvärdet oberoende av grupptillhörighet vid första mättillfället peroperativt. I gruppen som inte fick glukostillförsel under operationen fortsatte blodsockret att stiga postoperativt. Inget samband kunde ses mellan diures postoperativt och om glukos tillfördes eller inte under operationen. Inga analyser av samband mellan peroperativ glukostillförsel och postoperativt illamående eller skattad smärta och plasmaglukosvärden postoperativt gjordes då få patienter skattade illamående (n 5/40) och smärta (n 5/40). Konklusion Resultatet i studien visade att det fanns signifikanta skillnader i uppmätta p-glukosvärden över tid beroende på om patienterna tillfördes glukosinfusion peroperativt eller inte. Interventionsgruppen fortsatte att stiga i p-glukos postoperativt och den trenden indicerar att detta är ett intressant resultat. Studien kan bidra med kunskap om hur framtida peroperativ vätsketerapi ska utformas.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet.   Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.    Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis).   Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet.   Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet. Det är viktigt att bekräfta patienten och knyta an mer till informationssamtalet under vårdtiden för att patienterna ska vara delaktiga och ta eget ansvar. Tilliten till vårdpersonalen har betydelse för att patienterna ska känna trygghet. Studien visar att ERAS- samtalet upplevs strukturerat och individuellt men informationen måste följa patienterna under hela vårdtillfället.

Abstract

The purpose of this study was to describe the post-operative care during the three first days for patients who have undergone colorectal surgery according to ERAS care programs with a focus on the variables nutrition, elimination, activity, type of analgesia and the number of hospital days documented in the patient record and patient log books. ERAS means "Early Recovery After Surgery" and the purpose of the health care program is to accelerate recovery after colorectal surgery. The study had a descriptive design and a quantitative approach, in which 51 patient records were included. Log books and patient records were reviewed postoperatively. According to the log books estimated most of the patients, who had documented, that they ate and drank very good or good. According to nursing documentation most of the patients ate ordinary food and drank nutritional drinks. According to the log books, the mean and median were about two drinks per day while nursing documentation varied. According to the log books, the median first stool after surgery was two days and according to the nursing documentation three days. The median number of walks in the corridor varied from 2-3 (log books) to two walks each day (nursing documentation). Epidural analgesia was the most common analgesia. The mean number of hospital days was 8.4 days (median 7 days). The conclusion is that few ERAS patients achieved the targets set at the hospital. The lack of documentation makes the interpretation difficult.

Sammanfattning

Syftet med studien var att utifrån sjuksköterske- och patientdokumentation beskriva det postoperativa vårdförloppet under tre dagar för patienter som har genomgått kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram med fokus på variablerna nutrition, elimination, aktivitet, typ av smärtlindring och antal vårddagar. ERAS betyder "Early Recovery After Surgery" och syftet med vårdprogrammet är att påskynda återhämtning efter kolorektalkirurgi. Studien hade en beskrivande design och en kvantitativ ansats där 51 patientjournaler inkluderades. Loggböcker och patientjournaler granskades postoperativt. Enligt loggböckerna så skattade de flesta patienterna, av de som hade dokumenterat, att de åt och drack mycket bra eller bra. Enligt sjuksköterskedokumentationen så åt de flesta vanlig mat och drack näringsdrycker. Enligt loggböckerna var medelvärdet och medianen cirka två näringsdrycker per dag medan det enligt sjuksköterskedokumentationen varierade. Enligt loggböckerna var medianen för första avföringen efter operationen två dagar och enligt sjuksköterskedokumentationen tre dagar. Medianen för antal vändor i korridoren varierade från 2-3 vändor (loggböckerna) till 2 vändor varje dag (sjuksköterske-dokumentationen). Epiduralbedövning var den vanligaste smärtlindringen. Medelvärdet för vårddagar var 8,4 dagar (median 7 dagar). Slutsatsen är att få patienter uppnådde de uppsatta målen vid det aktuella sjukhuset. Dokumentationen var bristfällig, vilket försvårar tolkningen av resultatet.

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) är ett vårdprogram skapat för att förbättra återhämtning och minska kroppens stresspåslag efter kirurgi. Det första ERAS- programmet utvecklades år 2012 för kolorektalkirurgi.  Kolorektalcancer drabbar ca 6 400 personer/år i Sverige, och ca 2 600 personer dör årligen. Detta gör det till en av de vanligaste cancerformerna, och den behandlas med kirurgi. Fler och fler sjukhus vårdar patienter, med denna typ av cancer, enligt vårdprogrammet ERAS. Det har visat sig att det har gett patienter en kortare vårdtid, färre komplikationer och i och med detta blir kostnaderna inte lika höga. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att vårdas enligt ERAS vid kolorektalkirurgi. Metod: En litteraturöversikt baserat på 10 empiriska studier. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid datainsamlingen. Virginia Hendersons omvårdnadsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram. Resultat: Fem teman identifierades som beskrev patienternas upplevelse av ERAS vid kolorektalkirurgi. Dessa teman var: information, vårdpersonalens bemötande, delaktighet i sin egen vård, nutrition och vårdmiljö. Resultatet visar att mer information behövs och att både informationen och vården måste vara individanpassad. Slutsats: Patienterna upplever inte att ERAS individanpassar informationen vilket gör den svårförstådd och ger en känsla av att inte ha kontroll. Programmet skulle behöva göra individanpassningar för att passa alla typer av patienter och för att kunna ge patienterna möjlighet till att vara delaktiga i sin vård. Genom att vårdpersonal får en ökad förståelse för patienternas upplevelser kan vårdprogrammet förbättras.

Bakgrund: Inom kolorektalkirurgi är ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) ett standardiserat koncept pre-, intra- och postoperativt som syftar till snabb återhämtning efter operation. För att nå goda resultat i den postoperativa vården, där tidigt nutritionsintag och tidig mobilisering är viktiga faktorer, har patientens delaktighet visat sig vara viktig. För att utveckla omvårdnaden postoperativt och bland annat förbättra tidig mobilisering och tidigt nutritionsintag behöver de faktorer som påverkar patientdelaktigheten identifieras. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av den postoperativa vården efter genomgången kolorektalkirurgi enligt ”Enhanced Recovery After Surgery” med fokus på patientdelaktighet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått kirurgi enligt ERAS (tio deltagare). Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Personerna ansåg sig vara välinformerade före operation och tyckte att de fått förståelse för konceptet, dock upplevdes loggbokens funktion vara otydlig. Alla patienter var nöjda med tiden på vårdavdelningen och resultatet visade att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för återhämtningen postoperativt. Att upprätthålla god nutrition var dock en utmaning då många patienter upplevde illamående och hade svårt att äta samt dricka näringsdrycker.  Slutsats: ERAS-konceptet bidrar till trygghet för patienten genom kontinuitet och tydliga riktlinjer vilket möjliggör delaktighet och stimulerar till återhämtning efter operation. Personer med ett försvagat fysiskt utgångsläge har dock ett större behov av personalens stöttning och ett personcentrerat förhållningssätt skulle möjliggöra en individuellt anpassad vård utifrån ERAS-konceptet. Majoriteten av patienterna besväras dock av illamående postoperativt vilket har negativ påverkan på patientens återhämtning men också på upplevelsen som helhet, detta problem behöver ses över närmre för att om möjligt förbättras.
Background: In colorectal surgery ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) is a standardized pre-, intra- and postoperative concept aiming to enhance recovery after surgery. To achieve good outcome in postoperative care, early nutritional intake and early mobilisation has been identified as important factors as well as the patient´s involvement in their care. In order to develop postoperative nursing care and improve early mobilisation and early nutritional intake, factors affecting patient participation need to be identified. Aim: To describe patients experiences of the postoperative care after colorectal cancer surgery according to ”Enhanced Recovery After Surgery” with a specific focus on patient participation.   Method: Semi structured interviews were conducted with individuals undergoing surgery according to ERAS (ten participants). The interviews were analysed using a qualitative content analyze method. Result: The individuals considered themselves well informed before surgery and thought they understood the concept, but the logbook´s function was found to be unclear. All patients were satisfied with the time in the surgical care department and the results showed that the relationship between the patient and healthcare staff are of great importance for postoperative recovery. Maintaining good nutrition postoperatively, however, is a challenge when many patients experienced nausea and had difficulty eating and drinking nutritional beverages.  Conclusion: The ERAS concept contributes patient safety through continuity and clear guidelines, enabling participation and stimulating postoperative recovery. People with a weakened physical starting position, however, have a greater need for staff support and a person-centred approach would enable that, based on the ERAS concept. However the majority of patients suffer from postoperative nausea which has a negative impact on patient recovery but also on the experience as a whole, this problem has to be reviewed closer, but also improved if possible.