Relevant bibliographies by topics / Koloskopi

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Koloskopi'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Koloskopi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Koloskopi"

1

Madsen, Eirik. "Koloskopi eller kolonoskopi?" Tidsskrift for Den norske legeforening 135, no. 7 (2015): 663. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.15.0159.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rashidi, Kaveh. "Tarmkreftscreening med koloskopi." Tidsskrift for Den norske legeforening 136, no. 12/13 (2016): 1073. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.16.0453.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Holme, Øyvind, Volker Moritz, Michael Bretthauer, Birgitte Seip, Tom Glomsaker, Thomas de Lange, Lars Aabakken, et al. "Smerter ved koloskopi." Tidsskrift for Den norske legeforening 133, no. 10 (2013): 1074–78. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.12.1467.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gjersvik, Petter. "Koloskopi gir lavere risiko for tarmkreft." Tidsskrift for Den norske legeforening 131, no. 3 (2011): 217. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.0109.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Woldstad, Kristin, Marit Rønnevig, and May-Britt Knobloch. "Frihet til å velge tømmingsregime før koloskopi." Nordic Journal of Nursing Research 20, no. 2 (June 2000): 24–28. http://dx.doi.org/10.1177/010740830002000206.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hahne and Riemann. "Entzündliche Darmerkrankungen: Diagnostik." Praxis 91, no. 47 (November 1, 2002): 2023–28. http://dx.doi.org/10.1024/0369-8394.91.47.2023.

Full text
Abstract:
Anamnese, körperliche Untersuchung, allgemeine laborchemische Entzündungsparameter und die bakteriologische Stuhluntersuchung gehören zur Basisdiagnostik bei chronisch entzündlichen Darmerkrankungen. Spezifische immunologische Marker können in unklaren Fällen die Zuordnung erleichtern, befinden sich jedoch noch im Stadium der klinischen Erprobung. Ultraschall und endoskopische Untersuchungen haben die früher üblichen konventionellen radiologischen Verfahren weitgehend ersetzt. Die Sonographie ermöglicht dem versierten Untersucher eine Beurteilung von Dünn- und Dickdarm sowie der umliegenden Organe. Die Ileo-Koloskopie mit Stufenbiopsien bleibt der Goldstandard in der Diagnostik der entzündlichen Darmerkrankungen. Insbesondere zur Dünndarmuntersuchung beim M. Crohn können moderne Verfahren wie die Push-Enteroskopie, die Kapsel-Endoskopie und das Hydro-MRT eingesetzt werden. Ihre Anwendung ist derzeit noch auf spezialisierte Zentren beschränkt. Wegen seiner breiten Verfügbarkeit bleibt der Dünndarmdoppelkontrast nach Sellink noch der Standard bei der Dünndarmdiagnostik. Ab einer Laufzeit von acht Jahren sollten bei der Colitis ulcerosa den Leitlinien gemäss jährliche Ileo-Koloskopien mit Stufenbiopsien erfolgen. Ob die gleichen Empfehlungen auch beim M. Crohn gelten sollten, ist noch nicht gesichert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Beltzer, Christian, Axel Geiger, Roland Schmidt, Burkhardt Danz, Amrei Maier, Richard Karpa, and Nektarios Dikopoulos. "Ein seltener Fall eines Volvulus des Coecums nach Koloskopie bei Coecum mobile – Darstellung von Diagnostik, operativer Therapie und postoperativen Komplikationen." Zeitschrift für Gastroenterologie 55, no. 08 (January 9, 2017): 766–71. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-122421.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Koloskopie ist sowohl als Vorsorgeuntersuchung als auch als therapeutische Endoskopie mit Polypektomie eine sichere Untersuchung. Ernsthafte Komplikationen sind sehr selten. Blutungen oder Nachblutungen können in der Mehrzahl der Fälle durch eine endoskopische Intervention beherrscht werden, wohingegen bei iatrogener Darmperforation zumeist eine operative Therapie erforderlich ist. Weitaus seltenere Komplikationen stellen das Post-Polypektomie-Koagulationssyndrom sowie als Rarität ein Volvulus nach Koloskopie dar. Wir beschreiben den seltenen Fall eines Patienten mit Volvulus des Coecums nach Koloskopie bei vorbestehendem, aber nicht vorbekanntem Coecum mobile. Die spezifischen Befunde der koloskopischen Untersuchung, die klinische, bildgebende und laborchemische Diagnostik sowie die operative Therapie dieser seltenen Krankheitsentität werden dargestellt und diskutiert. Ein Volvulus des Kolons sollte bei abdominalen Schmerzen nach Koloskopie immer als mögliche seltene aber ernsthafte Komplikation differenzialdiagnostisch in Erwägung gezogen werden. Bei Volvulus des Coecums stellt die Hemikolektomie rechts das operative Verfahren der Wahl dar, alternativ ist bei noch vitalem Darm die Coecopexie ohne Resektion möglich.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schramm, Christoph, Fabian Kütting, Sonja Lang, Philipp Kasper, Seung-Hun Chon, and Hans-Michael Steffen. "Hyperplastic polyps and nonadvanced adenomas, but not advanced polypoid lesions, are detected more frequently in the presence of colonic diverticula during screening colonoscopies." Zeitschrift für Gastroenterologie 56, no. 12 (December 2018): 1475–80. http://dx.doi.org/10.1055/a-0755-2448.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Die bisher veröffentlichte Studienlage zur Assoziation von Kolondivertikeln und kolorektalen Polypen einschließlich des kolorektalen Karzinoms (KRK) ist konträr. Ziel der Studie war es, die Assoziation für sämtliche relevanten histologischen Polypensubtypen, d. h. hyperplastische Polypen (HP), sessil und traditionell serratierte Adenome (SSA und TSA), klinisch relevante serratierte Polypen (krSP), tubuläre Adenome und fortgeschrittene Adenome in einer ausschließlichen Vorsorgekoloskopie-Kohorte zu untersuchen. Material und Methoden Wir führten eine retrospektive Analyse von Personen ≥ 50 Jahre und einem durchschnittlichen Risiko für ein KRK, die eine Vorsorgekoloskopie zwischen dem 01.01.2012 und dem 14.12.2016 in einer Universitätsklinik und 6 gastroenterologischen Schwerpunktpraxen erhalten haben, durch. Ausschlusskriterien waren Erkrankungen mit einem erhöhten KRK-Risiko (z. B. chronisch-entzündliche Darmerkrankungen, KRK in der Vorgeschichte, hereditäre Karzinomsyndrome), eine vorherige Koloskopie und eine unvollständige Untersuchung. Ergebnisse 4196 Koloskopien wurden eingeschlossen (mittleres Alter 63,4 Jahre, Standardabweichung ± 7,6 Jahre, 48,6 %). Bei Vorliegen von Divertikeln zeigten sich nach Adjustierung für Alter und Geschlecht erhöhte Odds-Ratios (OR) für den Nachweis von HP im gesamten (OR 1,340, 95 %-Konfidenzintervall 1,133 – 1,584, p = 0,001) und im distalen Kolon (OR 1,459, 95 %-KI 1,208 – 1,763, p < 0,001) sowie von tubulären Adenomen im distalen Kolon (OR 1,355, 95 %-KI 1,144 – 1,604, p < 0,001). Die mittlere Polypenanzahl pro Untersuchung mit dem Nachweis von mindestens einem Polypensubtypen unterschied sich nicht zwischen beiden Gruppen. Schlussfolgerung Die Untersucher sollten beim Vorliegen einer Divertikulose wachsam für den Nachweis von vor allem distal gelegenen Adenomen sein.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Grübler, Dr Beate. "Früherkennungs-Koloskopie." Onkologische Welt 09, no. 06 (December 2018): 281. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1678479.

Full text
Abstract:
Durch die qualitätsgesicherte Koloskopie zur Früherkennung von Darmkrebs ist zwar die Karzinommorbidität und -mortalität gesunken, jedoch können sich zwischen den Screening- Untersuchungen Intervallkarzinome entwickeln. In der Gastroenterologischen Gemeinschaftspraxis Herne wurde den möglichen Gründen für die Entstehung eines Intervallkarzinomes nachgegangen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Straulino, Fabian, and Axel Eickhoff. "Ileo-Koloskopie." DMW - Deutsche Medizinische Wochenschrift 141, no. 09 (April 28, 2016): 626–30. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-105757.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Koloskopi"

1

Biel, Viktoria, and Lena Liljehov. "Koloskopi utan sedering." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7257.

Full text
Abstract:
Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll. Vid analysen skapades tre övergripande kategorier.Fysiska faktorer som påverkar smärtupplevelsen, personlig upplevelse av smärta ochobehag samt patientens erfarenhet. I resultatet framkom följande huvudfynd. Skillnadenmellan hur kvinnor och män upplevde smärta, svårigheter med att mäta och bedömasmärta och obehag samt patientens erfarenhet och dess betydelse för smärtupplevelsen.Det är viktigt med en individanpassad smärthantering. Sjuksköterskan bör ha en adekvatsmärtutbildning och en bred erfarenhet för att kunna ge en god omvårdnad vidkoloskopiundersökningen.
Colonoscopy is an examination of the colon, which is expected to increase in numbersince studies show that screening reduces mortality from colorectal cancer. The patientmay sometimes feel that the examination is painful and unpleasant. The nurse has animportant role in the care of the patient. The aim of this study was to elucidate factorsaffecting the experience of pain and discomfort during a colonoscopy without sedation.The method was a literature review based on 19 scientific articles that have beenassessed according to quality protocols. The analysis generated three broad categories.Physical factors affecting the experience of pain, personal experience of pain anddiscomfort, and the patient's experience. The results revealed the following keyfindings: The difference between how men and women experienced pain, difficulty inmeasuring and assessing pain and discomfort and the patient's experience and itsrelevance to pain. It is important to have an individualized pain management plan. Thenurse should have an adequate pain education and wide experience in order to providegood care during colonoscopy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Karström, Ingrid. "Information inför koloskopi : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37368.

Full text
Abstract:
Colonoscopy is the gold standard and most common examination of the colon. Preparation is mandatory, but can be difficult for the patient. The aim of this study was exploring contributing factors rendering improved colonoscopy preparation. Method: An integrative review were using. 12 studies met the selection criteria. Articles were included from 2008 until 2017. The search terms used were before, care, colonoscopy, endoscopy, experience, information, nurse and preparation. The results: reported in two categories show that those patients who had personal contact with the nurses prior to the colonoscopy were most satisfied and best prepared for their examination. The feeling of sufficient information showed that the patient had less knowledge of the examination than desired. Conclusion: Information by a nurse prior to preparation helped patients to get better prepared for colonoscopy. Further, the patients were less worried and felt better prepared. This facilitated both the preparation and the colonoscopy. The result of the preparation was also proven better after verbal information by a nurse. Implication: In order to obtain well-informed and well-prepared patients, there seems to be much to gain by improving given information to enable the patients to feel safe and have a better preparation before colonoscopy.
Bakgrund: Koloskopi är gold standard och den vanligaste undersökningsmetoden av tjocktarmen och kan användas både för diagnostik och behandling. Undersökningen kräver vissa förberedelser som patienter ibland kan ha svårt att genomföra. Syftet var att utforska vad som bidrar till att patienterna kommer väl förberedda till sin koloskopiundersökning. Metod: En integrerad litteraturstudie resulterade i 12 artiklar från 2008 till 2017. Sökord som använts var before, care, colonoscopy, endoscopy, experience, information, nurse och preparation. Resultatet som redovisas i två kategorier visade att de patienter som hade haft personlig kontakt med sjuksköterskor, före undersökningen, var mest nöjda med informationen och bäst förberedda för koloskopiundersökningen. Känslan av tillräcklig information visade att man som patient hade mindre kunskap om undersökningen än vad man önskade. Konklusion: Resultatet av denna studie har visat att det som bidragit till att patienterna kommit väl förberedda till sin koloskopiundersökning har varit en personlig kontakt med information inför undersökningen. Patienterna kände sig bättre förberedda och blev mindre oroliga. Både undersökning och förberedelser upplevdes mindre besvärliga. Implikation: För att få välinformerade och väl förberedda patienter måste arbetet fortsätta med att undersöka vilken information som behövs för att patienterna ska känna sig trygga och väl förberedda inför sin undersökning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Huikuri, Katri. "Oro hos patienter i samband med en koloskopi : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2257.

Full text
Abstract:
Koloskopi, en undersökning av tjocktarmen, används som en diagnostisk metod vid indikationer som blod i avföringen, avföringsrubbningar i form av diarré eller förstoppning samt vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom. Om polyper upptäcks i tjocktarmen under koloskopin kan de avlägsnas i samband med undersökningen. Detta förebygger utveckling av tjock-och ändtarmscancer som är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Nationellt införande av screeningsprogram för tjock- och ändtarmscancer rekommenderas av Socialstyrelsen. Före koloskopin skall tarmen förberedas med tarmsköljningsmedel vilket lägger grunden till en undersökning med hög kvalitet. Oro kan beskrivas som en lindrigare grad av ångest. Vid tillstånd av stress reagerar individer olika vilket beror på skillnaderna i känslighet för stress och på vilka copingstrategier som tas till användning. Syftet var att belysa oro hos patienter i samband med en koloskopi. Vidare var syftet att beskriva på vilket sätt oro påverkar patienter när de ska genomgå en koloskopi. Litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet för den föreliggande uppsatsen. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. En artikel hittades via en manuell sökning. Således inkluderades totalt 16 originalartiklar i den föreliggande uppsatsen. En vetenskaplig klassificering samt kvalitetstypning utfördes på de inkluderade artiklarna och resultatet presenteras med stöd utifrån en integrerad analys. Resultatet i den föreliggande uppsatsen belyste att känslor av oro är vanliga i samband med koloskopin. Kvinnor och yngre patienter tenderar att vara mer oroliga inför sin koloskopi. Det visade sig att oro påverkar patienter både före koloskopin, under koloskopin och efter koloskopin. Före undersökningen upplevdes oroskänslor för att koloskopin stigmatiserades och patienterna oroade sig för tarmförberedelserna, eventuell smärta och komplikationer under koloskopin och undersökningsresultatet. Oro kunde leda till utebliven undersökning. Oro före koloskopin var mindre om undersökningen hade genomgåtts förut. Under koloskopin kände patienterna oro på grund av skam och genans och om sederingen upplevdes som otillräcklig. Hög grad av oro hos patienter hade samband med en smärtsam undersökning. Personalens och närståendes stöd lindrade oro. Efter undersökningen lindrades oro om resultatet från undersökningen visade sig var normalt. Oro kunde också kvarstå när patienter upplevde att de inte fick förklaring till sina symtom. Slutsatsen för den föreliggande uppsatsen är att känslor av oro är vanligt förekommande i samband med en koloskopi och detta kan påverka patienter negativt både före, under och efter undersökningen. Oro före koloskopin hade många dimensioner och kunde leda till en utebliven undersökning. Oro påverkade patienter också under koloskopin men personalens stöd lindrade oro. Ett normalt undersökningsresultat lindrade oro efter koloskopin men den kunde också kvarstå om ingen förklaring till tarmsymtomen hittades. Resultatfynden belyser vikten av ökad förståelse för patienters situation i samband med en koloskopi och hur omhändertagandet av oro kan bidra till bättre koloskopiupplevelser för enskilda patienter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ringqvist, Sara. "Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi : - En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29615.

Full text
Abstract:
Abstrakt Inledning: Coloncancer är en cancersjukdom med stor utbredning i hela världen. Riskfaktorer kan bl.a. vara ändrade kost och levnadsvanor. Bakgrund: Symtom vid coloncancer kan vara blodig och slemmig avföring, diffusa magsmärtor och även anemi. Som första del i en utredning görs ofta en rektoskopi, därefter går undersökningen ofta vidare med en koloskopi alternativt CT- colon.Syfte: Syftet är att ta reda på om CT- colon är lika bra eller bättre på att påvisa polyper i colon jämfört med koloskopi.Frågeställning: Vilken metod är bäst på att diagnostisera polyper i colon, koloskopi eller CT- colon?Metod: Detta är en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databasen Pubmed och via manuell sökning. Resultat: Sammanlagt 12 artiklar har valts ut. CT- colon ger en bild av hela buken och inte bara tarmen, annan patologi kan påvisas som t ex metastaser jämfört med koloskopi där man enbart kan undersöka tarmen. Koloskopin ger ingen strålning vilket CT- colon gör.Konklusion: CT- colon är den bästa metoden att undersöka colon med om polyperna är 6 mm eller större då den utgör en möjlighet att utvärdera en eventuell metastasering till lymfkörtlar och lever samt att den upplevs av många patienter som mindre besvärlig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Löfvin, Jane, and Karin Westmark. "Faktorer som påverkar patienters tillfredsställelse i samband med koloskopi : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3028.

Full text
Abstract:
Koloskopi är en endoskopisk undersökning som visualiserar insidan av tunntarmens sista del, tjocktarmen och ändtarmen. Det är den bästa undersökningsmetoden för att diagnostisera sjukdomar i tjock- och ändtarmen. Studier visar att patienten kan uppleva oro, obehag och smärta inför/under en koloskopi. Patienten kan dessutom känna sig generad och obekväm i den utsatta situationen som en koloskopiundersökning innebär. Dessutom måste patienten gå igenom omfattande kost- och laxeringsförberedelser för att kunna genomföra undersökningen. Kommer patienten till sitt besök utan att vara förberedd ordentligt, kan detta innebära onödigt lidande med förlängd och därigenom en mer smärtsam undersökning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patienters tillfredsställelse i samband koloskopi. En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att kritiskt granska redan existerande och publicerad forskningslitteratur och sedan sammanställa resultatet som svarade på studiens syfte. Till resultatet inkluderades 17 vetenskapliga artiklar där både kvantitativa och kvalitativa studier ingick. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2007 och 2017, skrivna på engelska och var peer-reviewed. Databaserna som användes till sökning var Academic Search Elite, CINAHL complete och PubMed. Genom integrerad dataanalys av de 17 vetenskapliga artiklarna kunde fyra huvudkategorier av faktorer identifieras. Dessa var omhändertagande av patienten, kommunikation, individuell upplevelse av smärta och distraktion. Till huvudkategorierna följde ett antal underkategorier; tekniskt utförande, personligt bemötande, information, smärtlindring/sedering, musik och film. De faktorer som betydde mest för patienten gällande tillfredsställelse vid koloskopi visade sig vara bemötande, information och smärtlindring/sedering. Slutsatsen var att patienttillfredsställelsen vid koloskopi ökar vid tillämpning av personcentrerad vård. Vid individanpassad information, kommunikation och smärtlindring/sedering ökar tillfredsställelsen hos patienten. I bemötandet, genom personcentrerad vård öppnas möjligheter upp för patienten att ställa frågor vid behov, vilket också har en positiv inverkan på patienttillfredsställelsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindgren, Tobias, and Anna Söderlind. "Upplevelse av oro, smärta och obehag i samband med koloskopiundersökningar- ur patient och sjuksköterskeperspektiv : en kvantitativ enkätstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2993.

Full text
Abstract:
Det utförs 120 000 koloskopiundersökningar per år i Sverige. Koloskopi är den säkraste metoden att identifiera kolorektalcancer i ett tidigt skede och på så sätt öka överlevnaden. En rekommendation från Socialstyrelsen att införa ett nationellt screeningprogram i Sverige har publicerats under februari 2018. När screeningprogrammet införs kommer behovet av undersökningar att öka. Detta kommer ställa höga krav på kompetens och omvårdnad. För patienten kan koloskopiundersökningen orsaka oro, smärta och obehag. Sjuksköterskan som assisterar endoskopisten vid undersökningen har en central roll att uppfatta och identifiera om patienten upplever oro, smärta eller obehag samt sätta in adekvata åtgärder för att lindra detta. Undersökningen ska upplevas som acceptabel för patienten och kunna genomföras på bästa sätt.   Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av koloskopiundersökningen ur två olika perspektiv. Frågeställningarna var om patientens och endoskopiassistentens uppfattning av patientens upplevelse av undersökningen skiljer sig åt avseende oro, smärta och obehag. Finns det skillnader mellan de som skattar hög respektive låg oro, smärta eller obehag vad gäller ålder eller kön?   Metoden som valdes var empirisk kvantitativ studie, i form av en tvärsnittsstudie med enkäter. Studiedeltagare var både patienter och endoskopiassistenter.   Studiens resultat visar att patienterna har en högre oro än vad endoskopiassistenterna identifierar. När det gäller obehag och smärta ses inga signifikanta skillnader. Studien visar även att yngre patienter och kvinnor har högre oro än övriga patienter.    Vår slutsats var att endoskopiassistenterna i studien besitter en god förmåga att identifiera obehag och smärta hos patient som genomgår en koloskopiundersökning. Men studien visar även att endoskopiassistenter bör förbättra sin förmåga att värdera oro hos patienterna, främst hos yngre och kvinnliga patienter vilket även tidigare studier belyser. Studien visar också att patienter oroade sig för vad resultatet av koloskopiundersökningen ska visa. Samtidigt såg vi det som positivt att alla patienter i studien kände sig väl bemötta, omhändertagna och välinformerade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sventelius, Marika. "Patienters beslut att genomföra eller avstå sin uppföljande koloskopi inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer efter ett initialt positivt provsvar : litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2956.

Full text
Abstract:
I Sverige har screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer startat enbart i regionen Stockholm-Gotland. Screeningprogrammet startade 2008. Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Inom några år är det därmed möjligt att förvänta ett nationellt införande. För att uppnå en god effekt av screeningprogrammet, med en minskad mortalitet i tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen är det väsentligt med ett högt screeningdeltagande. Därför krävs en gedigen och aktuell kunskap hos vårdgivarna om de faktorer som påverkar deltagandet. I ett screeningprogram med provtagning genom ett tvåstegsförfarande avser det både deltagandet vid den initiala provtagningen för dolt blod i avföringen men framförallt även vid den uppföljande diagnosgrundande koloskopiundersökningen av de som selekterats med ett positivt initialt prov. Dessutom behövs kunskap om dessa faktorer för att stödja de selekterade individerna i processen fram till genomförd koloskopi. Eftersom dessa har en förhöjd risk för tjock- och ändtarmscancer och screeningprogrammet har ett etiskt ansvar för att ingen person ska behöva lämnas med ett provsvar som innebär ett hot om dödlig sjukdom. Syftet var att undersöka patienternas faktorer i valet att göra eller avstå sin uppföljande koloskopiundersökning efter positivt FOBT inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt för att skaffa en nutidsbild av aktuell forskning inom ämnet. Studier, oavsett studiedesign, skrivna på engelska, publicerade 2010 eller senare söktes i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Även manuella sökningar gjordes. Alla femton artiklar som ingår i litteraturöversikten har genomgått peer review och har godkännande från etisk kommitté eller har beskrivit ett tydligt etiskt övervägande. Resultatet redovisade olika patientfaktorer som både gynnar och hindrar deltagandet i den uppföljande koloskopin. Gynnande faktorer var till exempel informationssamtal med en ”screening specialist practitioner”, informationsmöten i grupp med möjlighet till informationsmöten på flera språk, muntlig och skriftlig information, telefonsamtal med en sjuksköterska som informerar om provsvar och förberedelser, att ha en större upplevelse av hot från sjukdom och död i tjock- och ändtarmscancer, att ha erfarenhet av tjock- och ändtarmscancer inom familjehistorien, att ha ett allmänt högre hälsomedvetande, att ha en lägre grad av barriärer för att genomföra undersökningen. De hindrande faktorerna var till exempel vägran att göra undersökningen, inte följt diet- och laxeringsregim, lägre grad av rädsla för tjock- och ändtarmscancer, tro/övertygelse att FOBT-svaret är falskt, prioritering av egna andra angelägenheter och logistiska barriärer. Slutsatsen var att litteraturöversiktens redovisade faktorer som påverkar patienternas deltagande i den uppföljande koloskopin antyder att sjuksköterskan har en betydande omvårdnadsfunktion för att personcentrerat stödja de selekterade individerna att göra ett informerat autonomt val avseende sitt deltagande. Litteraturöversiktens artiklar representerar screeningprogram från flera olika länder i världen med en varierande grad av organisation vilket innebär en osäkerhet om generaliserbarheten för svenska förhållanden. Det har givit en insikt om att forskningsfrågan behöver studeras ytterligare, även inom det svenska regionala screeningprogrammet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Borch-Johnsen, Peter. "Patientens upplevelse av en nedre intestinal endoskopi utförd av endoskoperande specialistsjuksköterska : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2994.

Full text
Abstract:
Både i Sverige och internationellt endoskoperar specialistsjuksköterskor mer och mer på grund av den ökade efterfrågan av nedre intestinala endoskopier. Trots stora volymer av undersökningar är kunskap om patienternas upplevelser och tillfredsställelse bristfälligt beskrivet. Syftet med studien var att beskriva aspekter som påverkade patienternas upplevelse av en nedre intestinal endoskopi utförd av en endoskoperande specialistsjuksköterska. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Först gjordes en fritextsökning på Google Scholar, sedan gjordes sökningar på PubMed och Cinahl med riktade sökord. De sökord som användes var: Nurse Endoscopist, Patient satifaction, Patient experience, Nurse, Colonoscopy, Sigmoidscopy och Endoscopy. Artiklarna lästes igenom, granskades och analyserades gällande innehåll och vetenskaplig kvalitet. Sammanlagt valdes 19 artiklar att ingå i litteraturöversikten. Patienterna såg den nedre intestinala endoskopin som en process, där processen kan delas in i före, under och efter undersökningen. I resultatet framkom att tydlig och förståelig information under hela undersökningsprocessen är viktigt för patienten. Välinformerade patienter upplevde en högre tolerans samt har mindre oro inför undersökningen. Undersökningen upplevdes som intim och förknippad med smärta, obehag och oro. Att bli undersökt av en skicklig endoskopist av samma kön var viktigt. En endoskoperande specialistsjuksköterska utför undersökningar på ett högkvalitativt sätt ur ett medicinskt perspektiv, med helhetssyn på patientens situation och med hög patientnöjdhet. Slutsatsen var att undersökningen kan vara påfrestande för patienterna men trots det var majoriteten av patienterna nöjda med att bli undersökta av en specialistsjuksköterska som genomför undersökningen med hög kvalitet både medicinsk och omvårdnadsmässigt. Det var viktigt att göra patienten delaktig samt att skapa ett samspel mellan endoskopist och patient för att öka tryggheten hos patienten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jörgensen, Silvia, and Lina Rittbring. "Patienters upplevelser inför koloskopiundersökning : en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2612.

Full text
Abstract:
Koloskopi är en vanlig undersökning som utförs för att utreda symtom och eventuella sjukdomstillstånd i ändtarm, tjocktarm samt sista delen av tunntarmen. Undersökningen kan upplevas obehaglig och smärtsam samt kräver flera dagars förberedelser. Inför undersökningen ska patienten genomgå laxering för att rengöra sin tarm så att slemhinnan noggrant kan inspekteras. Information om förberedelser och undersökning är en viktig del för att förbereda patienten, både mentalt och fysiskt. En väl rengjord tarm bidrar till att undersökningskvaliteten ökar samt risken för vårdskador minskar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information och förberedelser inför koloskopi samt att beskriva deras reflektioner inför undersökningen. Kvalitativ metod användes i studien och baseras på åtta intervjuer med patienter som skulle genomgå en planerad koloskopiundersökning. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades och analyserades det insamlade materialet. I resultatet framkom att patienters reflektioner och upplevelser kunde indelas i tre kategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Reflektioner inför koloskopi, upplevelser och reflektioner gällande laxering samt upplevelse av informationen inför laxering och koloskopi. Slutsatsen tyder på att koloskopi är en undersökning som framkallar många tankar och känslor hos den som ska undersökas. Förberedelserna inför undersökningen upplevs krävande och påverkar det vardagliga livet i varierande omfattning. Informationen som patienterna erhöll från endoskopimottagningen har upplevts som klar och tydlig, men samtidigt har det i studieresultatet framkommit synpunkter på att informationen från inremittenten är bristfällig.
Colonoscopy is a common examination conducted to investigate symptoms and possible diseases of the rectum, colon and the last part of the small intestine. The examination can be inconvenient and painful and requires several days of preparation. Prior to the examination, the patient should undergo purgation to cleanse the bowel so that the mucosa can be accurately inspected. Information on preparation and examination is an important part of preparing the patient, both mentally and physically. A well-cleaned intestine contributes to increase the quality of the examination and the risk of health damage is reduced. The aim was to describe patients' experiences of information and preparation for colonoscopy and to describe their reflections before the examination. Qualitative method was used in the study and based on eight interviews with patients who would undergo a scheduled colonoscopy. The interviews were conducted on the basis of an interview guide with semi-structured interview questions. Through qualitative content analysis the collected material were processed and analyzed. The result showed that the patients' reflections and experiences could be divided into three categories and eight subcategories. The main categories were: Reflections before the colonoscopy, experiences and reflections regarding purgative experience and the information for the purgation and colonoscopy. The conclusion indicates that colonoscopy is an examination that evokes many thoughts and feelings of the person to be examined. Preparations for the examination perceive demanding and affects everyday life in varying degrees. The information that patients received from endoscopy clinic has been perceived as clear, but at the same time the study results has revealed views that the information from the house doctor is flawed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bräutigam, Malte. "Die Präventive Koloskopie." Diss., lmu, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-74192.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Koloskopi"

1

Kirschniak, Andreas. Endoskopisch-chirurgische Anatomie: Topographie fu r die Laparoskopie, Gastroskopie und Koloskopie. Berlin: Springer Medizin, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Picon, Daniel. Lehratlas der Koloskopie. Thieme Georg Verlag, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Koloskopi"

1

Weitz, Gunther. "Koloskopie." In SpringerReference Innere Medizin, 1–2. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-54676-1_244-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Frühmorgen, P. "Rekto- und Koloskopie." In Interdisziplinäre Gastroenterologie, 266–75. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-70522-9_19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"13 Koloskopie." In Arbeitsplatzbuch Endoskopie, edited by Uwe Gottschalk, Silvia Maeting, and Stefan Kahl. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/b-0038-165586.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"6.3 Koloskopie." In Checkliste Medical Skills, edited by Sven Hengesbach, Jochen Hinkelbein, Harald Genzwürker, Christopher Neuhaus, Yvonne Kollrack, and Amelie Knauß. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2013. http://dx.doi.org/10.1055/b-0035-106620.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eigler, Andreas, and Josefine Schreiner. "Endoskopie (ÖGD/Koloskopie)." In Apparative und Bildgebende Diagnostik, 233–63. Elsevier, 2016. http://dx.doi.org/10.1016/b978-3-437-21231-4.00005-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Eigler, Andreas, and Alexander Meier. "Endoskopie (ÖGD/Koloskopie)." In Fälle Innere Medizin - Allgemeinmedizin - Apparative Diagnostik, 233–61. Elsevier, 2019. http://dx.doi.org/10.1016/b978-3-437-21232-1.00005-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"6.4 Koloskopie, allgemein." In Praktische Koloskopie, edited by Guido Schachschal. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2010. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-32633.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"6.5 Koloskopie, praktisch." In Praktische Koloskopie, edited by Guido Schachschal. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2010. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-32635.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"2.5 Besondere Fragestellungen." In Praktische Koloskopie, edited by Guido Schachschal. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2010. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-32597.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"Geleitwort." In Praktische Koloskopie, edited by Guido Schachschal. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2010. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-32584.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Koloskopi"

1

Horenkamp-Sonntag, D., C. Skupnik, J. Liebentraut, S. Engel, and H. Koop. "Koloskopie in der Versorgungsrealität: Überversorgung durch zu frühe Kontroll-Koloskopien bei der gesetzlichen Darmkrebsfrüherkennung?" In Viszeralmedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1695545.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wichmann, D., A. Baumann, U. Schweizer, U. Schempf, A. Königsrainer, and M. Götz. "Schneller, leichter, besser? Vorsorge-Koloskopie mit einfacher externer Kompression." In Viszeralmedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1695537.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tscherwinski, N., F. Straulino, A. Genthner, C. Noe, S. Kangalli, and A. Eickhoff. "Coecumintubationszeit mit dem 3D-Lagekontrollsystem SCOPEPILOT vs. Standard-Koloskopie." In Viszeralmedizin 2017. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1605258.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hann, A., S. Götze, N. Mehlhase, S. Gruss, and S. Walter. "Biosignale zur Erhöhung der Untersucherzufriedenheit bei der Sedierung während der Koloskopie." In Viszeralmedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1695512.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hann, A., S. Gruss, S. Goetze, N. Mehlhase, S. Frisch, B. Walter, and S. Walter. "Biosignale zur Detektion und Vorhersage von Unruhe des Patienten während der Koloskopie." In DGVS Digital: BEST OF DGVS. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1716059.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Balcarek, A., T. Kijak, and T. Schulz. "Anatomische Grenzen für Luft? Fallbeispiel einer massiven 3-Kompartiment Pneumatosis nach Koloskopie." In Viszeralmedizin 2017. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1605297.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Horenkamp-Sonntag, D., J. Liebentraut, S. Engel, and H. Koop. "Patientensicherheit: Häufigkeit unerwünschter Ereignisse im Zusammenhang mit der Durchführung von diagnostischen Koloskopie-Untersuchungen." In Prävention in Lebenswelten – 54. Jahrestagung der DGSMP – Die DGSMP Jahrestagung in Dresden findet statt unter Beteiligung des MDK Sachsen. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1667625.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Seitz, U., and S. Bohnacker. "Inversion im Coecum: Ergebnisse von Inversionen in mehr als 1000 Koloskopien." In Viszeralmedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1695540.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ehlken, H., J. Foerster, MJ Barten, T. Rösch, H. Reichenspurner, and G. Schachschal. "Nutzen-Risiko-Analyse von ÖGD und Koloskopie im Rahmen der Evaluation zur Herz- und Lungentransplantation." In Viszeralmedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1695564.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mothes, H. "Die Bedeutung der Koloskopie für Diagnostik und Therapie einer akuten mesenterialen Ischämie nach kardiochirurgischen Eingriffen." In DGVS Digital: BEST OF DGVS. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1716292.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Koloskopi' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography