Relevant bibliographies by topics / Kommentarer

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Kommentarer'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kommentarer.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kommentarer"

1

Barthes, Roland. "Barthes och författarens död." Tidskrift för litteraturvetenskap 48, no. 3 (January 1, 2018): 5–11. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v48i3.7498.

Full text
Abstract:
Översättning av Roland Barthes klassiska essä Författarens död från 1968, samt kommentarer av Ingrid Elam och Jon Helt Haarder. På grund av upphovsrättsliga skäl publiceras essän och kommentarerna enbart i den tryckta utgåvan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Melberg, Hans O. "Kommentarer." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 19, no. 1 (February 2002): 59–64. http://dx.doi.org/10.1177/145507250201900106.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Stenius, Kerstin. "Kommentarer." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 20, no. 6 (December 2003): 438–39. http://dx.doi.org/10.1177/145507250302000612.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Abrahamson, Maria, and Kerstin Stenius. "Kommentarer." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 21, no. 2 (April 2004): 156–63. http://dx.doi.org/10.1177/145507250402100206.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rimpelä, Matti. "Kommentarer." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 21, no. 3 (June 2004): 247–50. http://dx.doi.org/10.1177/145507250402100305.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Holmila, Marja. "Kommentarer." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 21, no. 4-5 (August 2004): 339–41. http://dx.doi.org/10.1177/1455072504021004-504.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Natvig, Henrik. "Kommentarer." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 26, no. 5 (October 2009): 355–61. http://dx.doi.org/10.1177/145507250802600512.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Skarsaune, Oskar. "Noen kommentarer." Teologisk tidsskrift 3, no. 03 (September 17, 2014): 336–40. http://dx.doi.org/10.18261/issn1893-0271-2014-03-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Elsass, Peter. "HVEM VED MEST OM TIBETANSK BUDDHISME?" Psyke & Logos 23, no. 2 (December 1, 2002): 4. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v23i2.8610.

Full text
Abstract:
Tak for en grundig og fagligt gennemarbejdet reaktion på min artikel. Replikken har mange referencer til kilder, som modbeviser mine påstande. Ofte fremlægges de med citater og tekstnære kommentarer, sådan som det skal gøres, når det er veludført akademisk arbejde. Dermed får de i sig selv en autoritet, som umiddelbart sætter dem tættere til en tibetansk realitet end mine referencer og kommentarer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jørgensen, Roger. "Kommentarer til Håkon Glørstads debattartikkel." Primitive Tider, no. 22 (December 15, 2020): 152–55. http://dx.doi.org/10.5617/pt.8400.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kommentarer"

1

Andersson, Sofia, and Jessica Karlsson. "En lärares kommentarer av elevtexter." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2411.

Full text
Abstract:

Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbeten

ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien. Det visar sig att den medverkande pedagogen gör en viss åtskillnad mellan pojkar och flickor, men den största skillnaden ligger i hur han väljer att kommentera eleverna på de båda gymnasieprogrammen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ljunggren, Magnus. "Fyra kommentarer till Andrej Belys PETERBURG." Stockholms universitet, Slaviska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-64521.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bergström, Berit. "Reflektioner och kommentarer under den verksamhetsförlagda utbildningen." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7885.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra. Vad gäller dokumentationen framkom det att de tyckte att det var svårt att dokumentera. Det fanns en del reflektioner om medicinsk teknik och det var ett stort moment för studenterna. På det flesta områdena tyckte studenterna att de behövde mera träning men ofta kommenterade handledaren att det ändå fungerat bra. Det var viktigt att studenterna fick feedback och då både beröm samt konstruktiv kritik Handledarna tyckte att studenten kontrollerade situationen och att de fick ihop dagarna trots att det ibland varit lite rörigt.

The purpose of this study was to examine what nurse students reflected about and what notes they got during their practice. A qualitative content analysis was used in this paper in order to answer the questions. The method used for collecting data was to analyse nurse students’ books, which were used during their practice. The results show that the students reflected quite a lot about planning and that they also wanted to be independent but that they sometimes felt unsafe. Concerning the documentation they found it to be difficult. There were some reflections about medical techniques and it appeared to be a vast task for the students. The students felt that they needed more training in several areas but the tutors often pointed out that this was not quite the case. It was important that the students got feedback, approval as well as constructive criticism. The tutors considered the students to be in control over the situation and that they managed the workdays despite the fact that they sometimes were quite confused.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lindahl, Jesper. "Papegojornas ekokammare : En argumentationsanalys av kommentarer på Reddit." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38760.

Full text
Abstract:
Den här studien undersöker hur diskussioner på ekokammare ser ut i sociala medier. Mer specifikt undersöks kommentarsfälten i två olika länkar från den sociala länkaggregatorn Reddit och underforumet /r/Politics. Undersökningen görs i syfte att se hur diskussioner tar form på Reddit för att ge en klarare bild av ekokammare som fenomen på internet. Studiens teoretiska grund ligger i teorierna om selektiv exponering och partisk assimilering, samt i en teoretisering av hur grupper formas på de sociala medierna Twitter och Reddit. Studien använder sig av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, vilka främst grundar sig i argumentationsanalysen. Innehållsanalysen används först för att jämföra /r/Politics användares ställningstagande till de länkar som de kommenterar på och sedan för att möjliggöra en korrelationsanalys av arguments styrka och dess användargivna poäng på Reddit. Textanalysen görs med hjälp av begrepp från argumentationsanalysen och används för att sätta in studiens material i fem olika teman. Det mest framträdande temat får namnet Kommentarer av papegojor och beskriver kommentarer som konstrueras likadant som tidigare kommentarer utan försök till att föra något nytt till diskussionen. Överlag visar studiens resultat att responsen ser likadan ut för båda länkarna och att en stor majoritet av kommentarerna är på samma sida i argumentet. Resultatet visar också att argumentens styrka är oberoende av om en kommentar får en positiv respons eller inte.
This study explores how discussions in echo chambers take form on social media. More specifically, the study explores the comment section of two different links on the social news-aggregator website Reddit and the sub-forum /r/Politics. The purpose of the aforementioned exploration is to give a clearer picture of echo chambers as a phenomena on the Internet. The study’s theoretical background is based on selective exposure and biased assimilation theory, as well as a theorization of how groups form on Twitter and Reddit. The study uses a quantitative content analysis and a qualitative text analysis, which are both based on argumentation theory. The content analysis is first used to compare the viewpoint of /r/Politics users with the subject of the links they comment on, and then to make a correlation analysis of the strength of arguments and the arguments’ user-given points on Reddit. Last a qualitative text analysis is done using concepts from argumentation theory, which allows for the observation of five different themes. The most prominent of these themes was given the name Comments by parrots and describes comments that are constructed in a similar fashion to older comments, without an attempt to bring something new to the discussion.  Overall, the study’s result shows that the response to the two links is similar, and that both have an overwhelming majority of comments supporting one side. The result also shows that a strong argument does not necessarily mean that the comment will get a positive response.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Samet, Bovin Sonia. "Drömsymboliken hos Bolesɬaw Lesmian : Kommentarer till dikter ur samlingen Лунное Похмелье." Thesis, Stockholms universitet, Slaviska institutionen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55526.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Drottz, Lena. "Kränkande kommentarer i skolan : en studie om gymnasieelevers skolmiljö." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1309.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hjelm, Amanda, and Linnéa Vikner. "En hårig historia : En diskursanalys av kommentarer om kvinnors kroppshår." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255899.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt. Detta ofta i relation till huruvida kroppshåret anses som feminint. Det dominerande synsättet gav uttryck för den hårlösa kvinnan som önskvärd då det ansågs vara sexigt, åtråvärt och fräscht och därmed feminint. Dessa uttryck ställdes i stor utsträckning i relation till en mans preferenser och en kvinnas identitet kan konstateras konstrueras i mångt och mycket i relation till mannen. När en kvinna med kroppshår ansågs vara önskvärd uttrycktes detta i form av kvinnan som “riktig” på grund av att kroppshåret ansågs vara ett tecken på vuxenhet. Detta menades sedan vara feminint och därmed även önskvärt. Det finns i materialet uttryck för att preferenserna kring kroppshår får en tvingande effekt då en kvinna som går utanför det som anses önskvärt, oavsett om håret är önskvärt eller inte, inte blir förstådd samt blir utsatt för straff. Straffet beskrivs ofta som uteblivande av heterosexuellt sex.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Karlsson, Fanny, and Maria Ljungberg. "Kommentera mera - lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4276.

Full text
Abstract:

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istället för att producera text. Att kunna skriva är en omvärldskunskap. Orden är det viktigaste för en skribent, men även bearbetning och bedömning av det skrivna är av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poängs uppsats är att undersöka lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur läraren bedömer och kommenterar uppsatser. Metoden som använts är skriftligt material vilket har bearbetats i förhållande till lärares kommentarer. Undersökningen bygger på analyser av lärares kommentarer till fjorton elevers uppsatser skrivna till det nationella provet i svenska för årskurs nio.

Resultatet av denna uppsats visar att lärarna kommenterade såväl stavfel, ordförråd, meningsbyggnad och syftningsfel som genrekompetens, innehåll, textstruktur och anpassning till läsaren. I förhållande till bedömningsunderlaget för det nationella provet i svenska och våra kategorier har lärarna inte belyst alla moment i alla elevers uppsatser utan anpassat kommentarerna till varje enskild individs behov och förutsättningar. Kommentarerna till uppsatserna är som resultat indelat i fem nivåer, lexikal, syntaktisk, genrekompetens, textstrukturell samt innehållsnivå. Undersökningen visar vikten av att ge elever respons på texterna samt att se skrivningen som en process som ständigt utvecklas. Genom kännedom om sina brister kan eleven utveckla sitt skrivande med hjälp av pedagoger samt klasskompisar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Frank, Karoline. "Privat eller offentlig? : En studie av kändisbloggens innehåll och läsarnas kommentarer." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-124546.

Full text
Abstract:
AbstractTitle: Private or public? A study of the content in the celebrity blog and the readers'comments. (Privat eller offentlig? En studie av kändisbloggens innehåll och läsarnaskommentarer)Number of pages: 36 (37 including enclosure)Author: Karoline FrankTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication studies CPeriod: Fall semester 2009University: Uppsala UniversityAim: The aim of this study is to examine the boundary between the private and the public asit is expressed in a number of blogs written by Swedish celebrities.Material/Method: Qualitative textual analysis of four blogs written by Swedishcelebrities.The total amount of analyzed blog posts were 120, since 30 posts from each of theblogs were selected. Also the comments on the blog posts, given by the blog readers wereexamined.Main results: The examined blogs written by celebrities contain both issues that can beconsidered as private and public. The celebrities write about their families, especially theirchildren but, also about their partners as well as they write about things such as movies orrestaurants that they recommend. They also express their emotions relatively often. Only twoof the celebrities wrote something that can be considered to associate with their professionbut, only in one blog post each. Also, two of the celebrities made a treatment against media.Keywords: celebrities, blogs, private, public, Thompson, Giddens, qualitative analysis,comments
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Maersk-Möller, Matilda, and Maria Aros. ""@Mr T: Jag håller med..." : En studie av kommentarfälten till ledare ur ett demokratiperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9025.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal. Exempel på variabler som undersökts är huruvida kommentaren är relevant för ämnet i ledaren och huruvida personen som kommenterar har svarat på en annan kommentar i kommentarfältet. Studiens huvudresultat är att kommentarerna till stor del anknyter till ämnet i tillhörande ledare och att många som rör sig i kommentarfälten tar ställning för eller emot politiska partier. Vi tror att det senare till stor del beror på att just ledare ofta tar upp ämnen med politisk anknytning. Ett annat av studiens resultat är att det tydligt pågår diskussioner i kommentarfälten. Det framgår tydligt då en stor del av kommentarerna korresponderar med varandra och argumenterar mot varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kommentarer"

1

Kongstad, Karen Margrete. Integrationsloven med kommentarer. Repatrieringsloven med kommentarer. København: Jurist- og økonomforbundets forlag, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Norway. Straffeloven: Med kommentarer. Oslo: Universitetsforlaget, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Denmark. Forvaltningsloven: Med kommentarer. 2nd ed. [Copenhagen]: Jurist- og økonomforbundets forlag, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Norway. Yrkesskadeforsikring: Med kommentarer. Oslo: Tano, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hansen, Claus Juel. Aktieoptionsloven: Med kommentarer. København: Forlaget Thomson, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersen, L. Lynge. Gældsbrevsloven med kommentarer. 2nd ed. København: Forlaget Thomson, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bernt, Jan Fridthjof. Offentleglova: Med kommentarer. Bergen: Fagbokforlaget, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Norway. Arveloven: Med kommentarer. Oslo: Aschehoug, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Aasebø, Kristoffer. Dekningsloven: Med kommentarer. Oslo: Gyldendal Juridisk, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Møller, Jens. Erstatningsansvarsloven med kommentarer. 6th ed. København: Jurist- og Økonomforundets Forlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kommentarer"

1

Demus, Christoph, Dirk Labudde, Jonas Pitz, Nadine Probol, Mina Schütz, and Melanie Siegel. "Automatische Klassifikation offensiver deutscher Sprache in sozialen Netzwerken." In Digitale Hate Speech, 65–88. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-65964-9_4.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer Umgang mit Hatespeech ist bereits seit mehreren Jahren ein Problem im Internet, insbesondere in sozialen Netzwerken. Da die enorme Menge an Kommentaren nicht mehr manuell moderiert werden kann, ist es essenziell, automatische Methoden zur Detektion offensiver Kommentare unterstützend einzusetzen. Doch speziell in Bezug auf die deutsche Sprache bringt die Erforschung von Methoden zur Hatespeech-Erkennung einige Schwierigkeiten mit sich: zum einen sprachliche Besonderheiten und zum anderen die Knappheit geeigneter Datensätze. Deshalb soll mit diesem Kapitel ein Überblick über die Forschungsentwicklung gegeben werden, die wir insbesondere anhand von Shared Tasks darstellen. Außerdem werden geeignete Datensätze, Methoden und Ergebnisse zusammenfassend dargestellt und diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kernen, Livia, Benjamin Adriaensen, and Kim Oliver Tokarski. "Social Influencer." In Digital Business, 353–74. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32323-3_15.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie vorliegende Analyse erfolgreicher Social Influencer auf Instagram zeigt, dass die Glaubwürdigkeit/Authentizität das „höchste Gut“ der Social Influencer ist und die persönliche Beziehung sowie die Interaktion mit der Community weitere wichtige Aspekte darstellen. Die Social Influencer posten meistens Beiträge zu den Zeiten, in denen sie durchschnittlich am meisten Likes und Kommentare generieren können, sie verwenden viele Bildunterschriften, jedoch wenige Hashtags, die Interaktionsrate hängt stark davon ab, wie lukrativ ihre Beiträge für ihre Community sind. Beiträge mit freizügigen sowie nichtkinderfreundlichen Inhalten generieren durchschnittlich am meisten Likes und Kommentare. Die Analysen zeigen, dass Bilder der Social Influencer selbst oder Beiträge mit speziellen Ereignissen aus ihrem Leben tendenziell am meisten Likes von den Usern erhalten. Zudem posten die Social Influencer fast keine Beiträge, die gewalttätige, betrügerische oder medizinische Inhalte aufweisen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Haverich, Katharina, and Lucas Kuster. "Login." In Das Metaversum zerstalten, 8–13. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.14361/9783839473924-001.

Full text
Abstract:
Dieses Kapitel versteht sich als Editorialtext. Es beschreibt das Buch als experimentellen Entwurf, der verschiedene Perspektiven zu Virtual Reality (VR), Vielfalt und Kultur vereint: Basierend auf dem Forschungsprojekt »Brecht Into The Metaverse« entstand eine vielschichtige Anthologie mit unterschiedlichen Beiträgen. Die Ästhetik des Buches ist annähernd barrierearm gestaltet, mit Zusammenfassungen in Leichter Sprache und mehrsprachigem Inhalt. Visuelle Kommentare bieten zusätzliche Zugangsperspektiven.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hiemke, Sven. "Kommentare." In Johann Sebastian Bach Orgelbüchlein, 90–194. Kassel, Germany: Bärenreiter-Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7618-7261-1_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Birkhäuser, Peter. "Bildteil Kommentare." In Light from the Darkness / Licht aus dem Dunkel, 27–101. Basel: Birkhäuser Basel, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-0348-5033-9_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Momberger, Cathérine, and Rabea Bieckmann. "Soziales Spannungsfeld Rheinisches Revier - Einstellungen und öffentliche Diskussionen zur Energiewende." In Soziale Bewegung und Protest, 217–34. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.14361/9783839463000-012.

Full text
Abstract:
Cathérine Momberger und Rabea Bieckmann widmen sich in diesem Beitrag dem Braunkohleausstieg im Rheinischen Revier. Denn der Braunkohleausstieg in Deutschland bedeutet einen enormen Strukturwandel in den verbliebenen Braunkohlerevieren. Insbesondere im Rheinischen Braunkohlerevier werden immer wieder Konflikte um die Reichweite und den Tiefgang von Veränderungen zu mehr Klimaschutz und dem Braunkohleausstieg offensichtlich. In dem Beitrag werden Konfliktlinien und Äußerungen um den Braunkohleausstieg in den Blick genommen. Dabei werden quantitative Befragungsdaten und Online Kommentare betrachtet. Es kann festgehalten werden, dass von den vorherrschenden medialen Online-Debatten zu bestimmten Themen nur sehr eingeschränkt auf die Wahrnehmung derselben Themen durch die Bürger:innen in betroffenen Regionen geschlossen werden kann.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schmidtchen, Dieter. "Kommentar." In Ökonomische Analyse des Unternehmensrechts, 156–67. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58077-2_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Backhaus, Jürgen G. "Kommentar." In Ökonomische Analyse des Unternehmensrechts, 192–95. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58077-2_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Salje, Peter. "Kommentar." In Ökonomische Analyse des Unternehmensrechts, 257–63. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58077-2_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schmidtchen, Dieter. "Kommentar." In Ökonomische Analyse des Unternehmensrechts, 31–47. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58077-2_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kommentarer"

1

Gerlach, C., M. Baus, E. Gianicolo, O. Bayer, and M. Weber. "Was wollen uns die Hinterbliebenen sagen? - Freitext-Kommentare der Umfrage International Care of the Dying Evaluation (iCODE): ein methodengemischter Ansatz [317]." In 13. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Palliativmedizin. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1715041.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson, Agnes, and Matilda Lundén. "Diginär: Digital exkludering av äldre." In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/diginar.

Full text
Abstract:
Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustafsson, Agnes, and Matilda Lundén. "Diginär." In SLM online: Att publicera i den medierade offentligheten – Bloggprojekt vt 2021. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/10.3384/wcc28/diginar.

Full text
Abstract:
Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda Sociala medier Instagram Youtube Facebook #diginär
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Kommentarer"

1

Schneider, Julia, and Märit Jansson. Lekplatsers kvalitet och kvantitet över tid - Ett projekt inom fortlöpande miljöanalys. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.7n85nd798h.

Full text
Abstract:
Offentliga lekplatser är viktiga för barns lek och hälsa som en del av en barnvänlig bebyggd miljö. Det har tidigare saknats en nationell överblick över svenska lekplatsers kvalitet och kvantitet. I detta miljöanalysprojekt har antalet allmänna, kommunala lekplatser i Sverige beräknats och jämförts med tidigare insamlade data om antal i ett urval kommuner för att se förändring över tid. Ett forskningsbaserat verktyg för att analysera lekplatsers kvalitet har också testats och utvärderats. Antalet lekplatser i Sverige som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner har sammanställts med hjälp av kommunhemsidor och e-post eller telefonkontakt med tjänstepersoner. Antalet uppskattas vara 9590 stycken hösten 2022. Tre grupper av tidigare insamlad data möjliggör att se förändring i antal lekplatser i ett urval kommuner under två decennier. Från 2001 till 2022 beräknas antalet lekplatser i de norrländska kommunerna ha minskat med 48 %. Från 2005 till 2022 har antalet lekplatser i 20 andra kommuner minskat med 32 %, och från 2017 till 2022 har antalet hos totalt 52 kommuner minskat med 8 %. Även om vissa lekplatser kan ha tagits över av annan förvaltning, tyder sammanställningen på en tydlig minskning av antalet lekplatser förvaltade av svenska kommuner under 2000-talet, möjligen med hälften. Vad minskningen beror på har inte undersökts närmare i studien, men kommentarer från tjänstepersoner vittnar om en kombination av besparingar, eftersatt underhåll och nya krav på säkerhet och tillgänglighet. Det har ofta lett fram till lokala strategier som främjar färre lekplatser. Verktyget för att bedöma lekplatsers kvalitet är baserat på en sammanställning av forskning från 2010 och har vidareutvecklats i flera steg. I projektet har det testats av tjänstepersoner på 28 lekplatser i 11 kommuner, där spridningen i resultat var stor. Detta ger också grund för fortlöpande analys av kvalitet på just dessa 28 lekplatser. Med utgångspunkt i återkoppling från tjänstepersoner som har testat verktyget, har det justerats och presenteras här i sin senaste version, kallad Analysverktyg för lekmiljöer, ALM. Verktyget har visat sig vara användbart i flera faser. Dock kan användningen av verktyg för att analysera kvalitet hos lekplatser problematiseras då det riskerar att bland annat främja likformighet. Resultaten och diskussioner med projektets referensgrupp samt inspel från tjänstepersoner har stakat ut flera möjliga vägar framåt för fortsatta studier om lekplatser. Dessa kan omfatta mer detaljerade studier av olika typer och storlekar, av olika förvaltningsformer eller av de analyser som ligger bakom förändringar hos olika kommuner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rosendal Jensen,, Niels, Malene Engsig Brodersen, and Naya Hansen. Evalueringsrapport. Steiner HF. Aarhus Universitet, DPU, November 2023. http://dx.doi.org/10.7146/aul.498.

Full text
Abstract:
Denne rapport har til formål at sammenfatte, hvordan HF-uddannelsen på Steinersko-lerne har fungeret, siden den implementeredes i 2018. Evalueringen har over en 2-årig periode fulgt to hovedspor, nemlig på den ene side et spørgeskema til alle elever på Steiner HF og på den anden side kvalitative interviews med rektorer og lærere ved de 5 HF-skoler inden for sammenslutningen af Steinersko-lerne i Danmark. Spørgeskemaet sigtede efter at frembringe et samlet overblik over eleverne (køn og so-cial baggrund), deres vurdering af HF-undervisningen ved de 5 skoler, deres ønsker om videre uddannelse efter HF og tillige også, om de har haft behov for at supplere deres HF-uddannelse med gymnasiale suppleringskurser for at kunne blive optaget på den uddannelse, de har ønsket at gennemføre. Samtalerne med rektorer og lærere har i særdeleshed været optaget af, hvordan de 5 skoler har formået at implementere de mange og omfattende ændringer, som en over-gang fra friskole til kombineret institution med privat gymnasium har indebåret. Æn-dringerne har bestået i faglig kompetenceudvikling af lærere ved skolerne (f.eks. i form af universitetseksamener og pædagogikum), rekruttering af nye lærere til at dække de fag, HF forudsættes at omfatte, og ikke mindst organisatoriske forandringer som følge af etableringen af HF på 5 Steinerskoler. Disse interviews blev gennemført af videnska-belig assistent Naya Lykke Jørgensen og ph.d.-studerende Malene Engsig Brodersen, DPU. På grundlag heraf skrev Naya og Malene en samlet rapport, som blev drøftet med følgegruppen og rektorer på et møde i maj måned 2022. Fra mødet og efterfølgende ind-kom kommentarer og forslag til forbedringer, som er indgået i den endelige rapport, der udgør en del af denne samlede afrapportering. Selve evalueringen har fundet sted i et tæt samarbejde med skolernes følgegruppe og Steinerskolernes sekretariat. Et første udkast til elektronisk spørgeskema udformet af projektleder med teknisk bistand fra ph.d.-studerende Anders Astrup Christensen, DPU, diskuteredes ad flere omgange, inden det fandt sin endelige og således også rele-vante form, bl.a. efter at have været pilottestet af tidligere HF-elever. Målet var at skabe sikkerhed for, at eleverne kunne forstå spørgsmålene og dermed var sikre på, hvad de blev bedt om at svare på. Skemaet udsendtes august 2021 til Steiner HFs første kuld som surveyXact. Besvarelsesprocenten var over 85, hvilket betød, at forskere og følgegruppe havde et bredt og robust fundament for at kunne gennemgå det indkomne materiale og foretage de første deskriptive analyser af fundene i skemaet. I løbet af efteråret 2021 og foråret 2022 blev skemaet endnu engang gennemgået i dybden, spørgsmål tilrettet og nye spørgsmål tilføjet. Derefter udsendtes det reviderede skema til alle tidligere HF-ele- ver, hvorved et ensartet grundlag for besvarelse var sikret. I alt udsendtes skemaet i au- gust 2022 til 360 elever. Heraf besvarede 344 enten hele spørgeskemaet eller betydelige dele heraf. Selve rapporten er opbygget i tre dele. Første del (A) gennemgår fundene i spørgeske- maet, anden del (B) består af en rapport byggende på samtaler og interviews med rekto- rer og lærere, mens tredje del (C) består af oversigter over kompetenceløftet for under- viserne. Vi vil gerne benytte lejligheden til at takke rektorer, lærere, HF-unge samt følgegruppen for venlig imødekommenhed og frugtbare diskussioner undervejs i forløbet. Februar 2023 Danmarks institut for Pædagogik og Uddannelse (DPU), Aarhus Universitet Niels Rosendal Jensen og Christian Christrup Kjeldsen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tengesdal, Morten. Frå transistor til datamaskin. University of Stavanger, April 2018. http://dx.doi.org/10.31265/usps.196.

Full text
Abstract:
Dette skrivet prøver å gi ei forståing av korleis datamaskinar er oppbygde og virkar. Ein ser også på korleis ein kan programmera mindre datamaskinar brukte til styring og overvaking av prosessar. Skrivet er laga for bruk i emnet Datamaskinarkitektur ved Universitetet i Stavanger (UiS). Det kan også brukast til å gi ei innføring i digitalteknikk generelt og som ein del av dette, mikroprosessoren sin struktur og virkemåte. Ein får også ei innføring i grunnlaget for konstruksjon av datamaskinar. Ein har prøvd å gjera framstillinga kort og klar. Hovudfokus er på dei ulike byggjesteinane i ein datamaskin og korleis digitalteknikk blir praktisert i dag. Mykje av den klassiske digitalteknikken som manuell logikkonstruksjon med enkle portar av ein type, manuell optimalisering av logikk vhja. Karnaugh-diagram og konstruksjon av tilstandsmaskinar basert på J-K-vipper er tillagt redusert vekt samanlikna med vanlege lærebøker. Utviklingsprosjekt i dag tar stort sett utgangspunkt i programmerbar elektronikk. Mange klassiske metodar er her innbakt i utviklingsverktøyet ein bruker, eller blir realisert på andre måtar. Tema som logikkoptimalisering er likevel tatt med til ein viss grad der dette høyrer heime. Emnet Datamaskinarkitektur kom inn som ein obligatorisk del av bachelorstudia i data og elektro ved UiS hausten 2013. Læringsmåla for desse bachelorstudia kan formulerast som vist i det følgjande. Studentane skal som ferdige ingeniørar i data vera i stand til å: - Forstå ulike typar operativsystem. - Spesifisera, utvikla og testa objektorienterte datasystem. - Utnytta kjente algoritmer og datastrukturar til å løysa konkrete datatekniske problem. - Utvikla og bruka databaser. - Planleggja og driva datasystem. - Vurdera og utvikla nettbaserte dataløysinger. Studentane skal som ferdige ingeniører i elektro vera i stand til å: - Analysera og konstruera mikroprosessorbaserte system og programvare for desse. - Vurdera måletekniske løysingar for ei gitt oppgåve. - Vurdera komponentar og metodar for overvaking og automatisering av prosessar og produksjonslinjer. - Konstruera og programmera PLS- baserte styringssystem. - Utvikla diskrete algoritmer for regulerings- og signalbehandlingsformål. Ei solid forståing av korleis ein datamaskin er oppbygd og virkar er eit grunnleggjande vilkår for dei fleste av desse måla. Skrivet blir som vist gjort tilgjengeleg under ein såkalla Creative Common-lisens. Dette gir brei tilgang og gjer det i tillegg mogleg å byggja på eit stort tilfang av materiell som er gjort tilgjengeleg under same lisens, f.eks. frå den store dugnadsbasen Wikimedia. I tillegg er det i skrivet brei bruk av referansar til utdjupande stoff på internett. Ein del av stoffet på mikroprosessorar og datamaskinkonstruksjon er basert på skrivet som blei laga for eit tidlegare datamaskinemne ved UiS. I tillegg er vedlegg A.1 basert på forelesingsnotat i digitalteknikk frå 2009 av Trygve Eftestøl, UiS. Desse notata innheldt også handteikna skisser av Tom Ryen, UiS. Elles har Jon Fidjeland, UiS, kome med mange verdifulle kommentarar undervegs i arbeidet. Sidan oppstarten i 2013 har rundt 400 studentar tatt emnet Datamaskinarkitektur, og spørsmåla og kommentarane frå dei har påverka utviklinga av skrivet gjennom desse åra. Skrivet er norsk. Engelske omgrep blir sett i hermeteikn viss dei blir nytta åleine og i parentes når dei blir viste saman med norsk utgåve av nemninga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kommentarer' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography